Instabila isotoper av cesium som sönderfaller under avgivande av strålning. Cesiumatomer med atomvikterna 123, 125-132 och 134-145 är radioaktiva cesiumisotoper. Radioisotoperna Cs-134, Cs-135 och Cs- 137 produceras i relativt stor mängd i kärnkraftsreaktorer.
Ett grundämne tillhörande gruppen alkalimetaller. Det kemiska tecknet är Cs, atomnummer 50 och atomvikt 132,91 (Cs-133). Cesium används bl a som oscillator i atomklockor, där resonansfrekvensen hos Cs-133 ligger till grund för nu gällande tidsstandard. Cesium är en starkt reaktiv metall och påträffas inte i ren form i naturen.
Radioisotoper, även kända som radionuklider, är atomkärnor med instabila isotopsammansättningar som saknar jämvikt. Dessa isotoper avser att förlora energirik radiation i form av alfastrålning, betastrålning eller gammastrålning för att nå en stabilare konfiguration och bli en annan isotop av samma element (i vissa fall ett helt annat element) genom en process som kallas radioaktiv decay. Radioisotoper används inom många områden, bland annat medicin, forskning, industri och energiproduktion.
Stabila cesiumatomer med samma atomnummer som Cs-133, men med olika atomvikter.
Zinc radioisotopes are radioactive forms of the chemical element zinc, which have unstable nuclei and emit radiation as they decay towards a stable state. Examples of zinc radioisotopes include zinc-65 and zinc-72, which are used in medical research and nuclear medicine for various applications such as imaging, therapy, and radiotherapy.
En flödesmätning med radioisotop är en non-invasiv diagnostisk metod som innebär att ett litet målmedel, konjugerat med en svagt aktiv radioisotop, införs i kroppen för att mäta flödet av blod, luft eller andra fluider genom ett specifikt organ eller kärlsystem. Detta gör det möjligt att upptäcka och bedöma olika medicinska tillstånd som exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, lungemboli och njursjukdomar.
Strontiumradioisotoper refererer til forskjellige former av strontium som har ustabil atomkerne og som sønderfaller ved å udsende ioniserende stråling, kalt radioaktivt sønderfall. Disse radioisotopene brukes ofte i medisinsk kontekst, for eksempel i behandlingen av knogletumorer, hvor de kan erstattet med naturlig strontium i knoglene og dermed avge terapeutisk stråling direkte til området som trenger behandling. Et typisk eksempel er strontium-89, som er et beta-radioisotop som ofte brukes for å behandle smerter relatert til metastaserende knogletumorer.
Instabila isotoper av jod som sönderfaller och avger strålning. Jodatomer med atomvikter mellan 117 och 139, med undantag av I-127, är radioaktiva jodisotoper.
Instabila isotoper av ädelgasen krypton som sönderfaller under avgivande av strålning. Kr-atomer med atomvikt 74-77, 79, 81, 85 och 87-94 är radioaktiva kryptonisotoper.
Föroreningar i jorden som avger radioaktiv strålning.
Instabila isotoper av indium som avger strålning under sönderfall. Indiumatomer med atomvikterna 106-112, 113m, 114 och 116-124 är radioaktiva isotoper.
"Natriumradioisotoper" refererar till isotoper av grundämnet natrium (symbol "Na") som har överskott av neutroner och därmed är radioaktiva, vilket betyder att de sakta avger ioniserande strålning. Natrium har 8 stabila isotoper och flera instabila radioisotoper, varav de vanligaste är natrium-22 (^22Na) och natrium-24 (^24Na). Dessa radioisotoper används inom medicinen för diagnostiska och terapeutiska syften, till exempel genom att injicera dem i patienten och sedan följa deras spridning med hjälp av en gammakamera.
Radioaktivitet är ett fenomen där instabila atomkärnor sönderfaller spontant, under processen kallas detta för radioaktiv decay. Under sönderfallen emitteras hö energetiska partiklar och/eller gammastrålning. Detta leder till att den ursprungliga atomkärnan förändras och omvandlas till en annan kemisk element. Radioaktiva isotoper, också kallade radionuklider, kan hittas naturligt eller skapas syntetiskt i laboratorier och kärnreaktorer.
Instabila bariumisotoper som sönderfaller under avgivande av strålning. Bariumatomer med atomvikterna 126-129, 131, 133 och 139-143 är radioaktiva.
Radionuclide imaging, also known as nuclear medicine, is a medical procedure that uses small amounts of radioactive material (radionuclides) to create detailed images of the body's internal structures and functions. This technique allows healthcare professionals to diagnose and monitor various medical conditions, such as cancer, heart disease, and neurological disorders. The radionuclides emit gamma rays that are detected by specialized cameras, which then generate images that provide valuable information about the patient's health.
Mätning av energifördelningen i gammastrålning från atomkärnor.
Yttriumradioisotoper refererar till en variant av grundämnet yttrium som har ett instabilt kärnnummer och sönderfaller genom emission av ioniserande strålning. Dessa isotoper används inom medicinen, speciellt inom nuklearmedicin, för att diagnostisera eller behandla vissa sjukdomar. Exempel på en vanligt använd yttriumradioisotop är Yttrium-90.
Tennradioisotoper är radioaktiva varianter av grundämnet tenn (symbol: Sn), som har en instabil kärnnukleotid och sönderfaller spontant genom emission av ioniserande strålning. Exempel på tennradioisotoper inkluderar isotoperna ^121^Sn, ^123^Sn, ^125^Sn och ^126^Sn, som används inom medicinen för diagnostiska syften i form av radiofarmaka.
Radioactive water-contaminating substances refer to elements or compounds that emit radiation and can contaminate water supplies, posing risks to human health and the environment. Examples include radionuclides such as tritium, uranium, and plutonium, which can enter water bodies through various anthropogenic activities like nuclear power plant accidents, waste disposal, or mining operations.
Instabila kolisotoper som sönderfaller under avgivande av strålning. Kolatomer med atomvikterna 10, 11 och 14-16 är radioaktiva kolisotoper.
Instabila isotoper av järn (Fe) som sönderfaller under avgivande av strålning. Fe-atomer med atomvikterna 52, 53, 55 och 59-61 är radioaktiva järnisotoper.
Instabila isotoper av koppar som sönderfaller under avgivande av strålning. Kopparatomer med atomvikter 58-62, 64 och 66-68 är radioaktiva kopparisotoper.
The Fukushima Nuclear Accident refers to the series of nuclear emergencies that occurred in March 2011 at the Fukushima Daiichi Nuclear Power Plant, located in Ōkuma, Fukushima Prefecture, Japan. The accident was triggered by a powerful earthquake and subsequent tsunami, which caused the power plant's cooling systems to fail, leading to three nuclear meltdowns, hydrogen-air explosions, and the release of radioactive materials into the environment. It is considered the most severe nuclear disaster since the Chernobyl accident in 1986 and was classified as a Level 7 event on the International Nuclear Event Scale. The incident resulted in significant evacuations, long-term contamination of land and water, and ongoing cleanup efforts.
Instabila isotoper av fosfor som sönderfaller under avgivande av strålning. Fosforatomer med atomvikter 28-30 och 32-34 är radioaktiva isotoper.
Beta particles, often denoted as β-, are a type of ionizing radiation released during the process of radioactive decay in certain unstable atomic nuclei. Beta particles consist of high-speed electrons that are ejected from an atom's nucleus when a neutron decays into a proton, an electron, and an anti-neutrino. This transformation results in an overall decrease of one unit in the atomic number (Z) while keeping the mass number (A) constant for the daughter nucleus. Beta particles possess kinetic energy that can vary, and their path through matter is typically straight with some degree of deflection due to collisions with other atoms' electrons.
Teknetium är ett syntetiskt radioaktivt grundämne som tillhör gruppen neutronrika, lättflyktiga metallerna. Det saknar stabila isotoper och är endast tillgängligt genom kärntekniska metoder. Teknetium-99m är den mest använda isotopen inom medicinen, framförallt inom diagnostiska procedurer, då den avger gamma-strålning som kan detekteras i kroppen. Den används ofta för att undersöka blodflöde, funktion och struktur hos olika organ samt för att upptäcka tumörer eller andra abnormiteter.
En radioaktiv livsmedelsförorening är en form av kontaminering som orsakas av närvaron av radioaktiva ämnen i föda, vilket kan utgöra en risk för negativa hälsoeffekter vid exponering.
Instabila isotoper av kvicksilver som sönderfaller under avgivande av strålning. Hg-185-195, 197, 203, 205 och 206 är radioaktiva kvicksilverisotoper.
Teknetium Tc 99m-svavelkolloid är ett radionuklidbaserat kontrastmedel som används inom medicinsk diagnostik för att undersöka lever-, gallblåsa- och lymfkörtelsfunktion. Kolloiden i preparatet har en storlek på cirka 1-1000 nanometer, vilket gör dem till idealiska agenter för att studera retikuloendoteliala systemet (RES), som består av celler som fagocyterar främmande partiklar och ämnen i kroppen. När Teknetium Tc 99m-svavelkolloid injiceras intravenöst accumuleras kolloiderna i RES, särskilt i levern, mjälten och de retroperitoneala lymfkörtlarna. Genom att använda en gammakamera kan man sedan följa distributionen och upptaget av kolloiden för att få information om funktionen hos ovan nämnda organ och l
Instabila isotoper av cerium som sönderfaller under avgivande av strålning. Ceriumatomer med atomvikterna 132-135, 137, 139, 141 och 143-148 är radioaktiva isotoper av cerium.
Stabila koboltatomer med samma atomnummer som grundämnet kobolt, men med annan atomvikt. Co-59 är en stabil koboltisotop.
Separation av partiklar efter täthet genom gradientsortering. Vid jämvikt avsätts varje partikel vid gradienten motsvarande dess densitet.
Ett metalliskt grundämne med kemiskt tecken Hf, atomnummer 72 och atomvikt (medelvärde) 178,49. Isotoper varierar i atommassa från 173,94 till 179,95. Av naturliga, hafniumhaltiga mineral är hafnon (HfSiO4) det hafniumrikaste (65,97% Hf).
"Skintillationsräkning, även känt som fotopletismografi (FPG), är en icke-invasiv metod för att uppskatta throughput-hastigheten av erytrocyter (röda blodkroppar) i kapillärer genom att mäta fluktuationerna i ljusintensitet orsakade av rörelser hos cellerna."
Instabila isotoper av kalium som sönderfaller och avger strålning. K-atomer med atomvikterna 37-38, 40, 42-45 är radioaktiva kaliumisotoper.
Instabila isotoper av guld som sönderfaller under avgivande av strålning. Au 185-196, 198-201 och 203 är radioaktiva guldisotoper.
Anläggningar som omvandlar någon form av energi till elektricitet, som t ex vattenkraftverk, ånggeneratorer, dieselelektriska maskiner, kärnkraftverk eller vindkraftverk.
Metoder för märkning av ett ämne med en stabil eller radioaktiv isotop. Termen skall inte användas för artiklar om märkta ämnen om inte själva märkningsmetoderna omhandlas ingående. De spårsubstanser som kan vara föremål för märkning kan bestå av kemiska ämnen, celler eller mikroorganismer.
Instabila isotoper av bly (Pb) som sönderfaller under avgivande av strålning. Blyatomer med atomvikt 194-203, 205 och 209-214 är radioaktiva blyisotoper.
Envärda metaller som utgör grupp 1 (tidigare grupp Ia) i det periodiska systemet. De har den starkaste elektropositiviteten bland metallerna. Väte räknas inte som en alkalimetall, trots att det är placerat i grupp 1.
Varje diagnostisk undersökning i vilken ingår utnyttjande av radioaktiva (instabila) isotoper. Denna typ av diagnos omfattar många nuklearmedicinska rutiner och radioimmuntester.
Zinkisotope är varianter eller former av grundämnet zink, som har olika antal neutroner i kärnan, vilket resulterar i olika atommassor. De flesta zinkisotoperna är instabila och sönderfaller naturligt till andra ämnen, medan en handfull är stabila och förekommer naturligt på jorden.
Svavelradioisotoper är atomkärnor av grundämnet svavel (symbol: S), som har förändrat kärnstruktur jämfört med den stabilaste isotopen, och därför är radioaktiva. Det vill säga, de sänder ut ioniserande strålning under sitt sönderfall till en mer stabilt tillstånd. Exempel på svavelradioisotoper inkluderar ^35^S, som har 16 neutroner istället för den vanligaste isotopens 14, och har en halveringstid på 87,4 dagar.
Instabila kadmiumisotoper som sönderfaller under avgivande av strålning. Cd-atomer med atomvikterna 103-105, 107, 109, 115 och 117-119 är radioaktiva kadmiumisotoper.
Ett radioaktivt grundämne tillhörande halogenerna. Kemiskt tecken är At, atomnummer 85 och atomvikt 210, med isotopvariationer mellan 200 och 219. Isotoperna har extremt kort halveringstid och uppträd er naturligt i ytterst små mängder. Astat kan ha användning för behandling av hypertyreos.
Nostoc commune är en kolonibildande cyanobakterie (blågrön alg), som förekommer i sötvatten och fuktiga jordar över hela världen. Den kan bilda tjocka, geléartade mattor eller klumpar med gröna, blågröna eller bruna celler inbäddade i en slags sklerotium (en typ av överlevnadsstruktur). Nostoc commune är känd för sin förmåga att fixera kväve gas från luften och konvertera den till ammoniak, vilket gör den viktig för närings cykeln i ekosystem. Den kan också producera en rad bioaktiva ämnen med potential medicinsk användning, såsom antibiotika, antivirala medel och cancerbekämpande substanser.
Strophanthin är ett starkt giftigt digitalisliknande glykosid som utvinns från växten Strophanthus gratus och traditionellt har använts inom medicinen som hjärtmedicin på grund av dess positiv inotropiska effekt, det vill säga förmågan att öka hjärtmuskulaturens kontraktilitet. På grund av sin toxicitet och tillgängligheten av modernare och säkrare alternativ används strophanthin inte i klinisk praxis inom den moderna västerländska medicinen.
Radioimmuntherapie (RIT) är en form av behandling där en radioaktiv isotop kopplas till en monoklonal antikropp, som är designad för att binda specifikt till en tumörcells yta. När denna konjugat injiceras i kroppen kommer den att leta reda på och binda till måltumören, varpå den avger joniserande strålning som skadar tumörcellens DNA och orsakar celldöd. Denna metod utnyttjar både immunsystemets förmåga att känna igen och särskilja främmande celler samt den skadliga effekten av joniserande strålning på cancerceller, med minimal onkologisk effekt på omgivande vävnader.
Ett grundämne tillhörande gruppen sällsynta jordartsmetaller. Det har kemiskt tecken Lu, atomnummer 71 och atomvikt 175. Av de båda naturligt förekommande isotoperna är en radioaktiv.
Rhenium är ett metalliskt grundämne med symbol Re och atomnummer 75 på periodiska systemet. Det tillhör övergångsmetallerna och används främst inom högteknologiska områden som katalysatorer, elektronik och medicinsk diagnostik. Rhenium är ett av de sällsyntaste grundämnena i jordskorpan och förekommer naturligt endast i spårmängder tillsammans med andra mineral.