Centralgropen: Ett område med ca 1,5 millimeters diameter i den gula fläcken, där näthinnan är mycket tunn pga avtrappningen av alla skikt utom färgepitelskiktet. Det omfattar gropens sluttande sidor och ett fåtal perifera stavar. I mitten finns de koner som ger skärpeseendet och som var och en är förbunden med endast en gangliecell.TupaiidaeGanglier, sensoriska: Nervknutor i kroppens perifera nervsystem som innehåller anhopningar av celler till känselnervutskotten. Sensoriska ganglier kan även innehålla internt fungerande nervceller och stödceller utan nervcellsfunktion.Aotidae: Underfamilj av Nya Världens apor, Cebidae, som återfinns i Syd- och Centralamerikas skogar. De kallas även nattapor eller uggleapor.Opsiner i ögatKatter: Huskatten Felis catus, tillhörande rovdjursfamiljen Felidae, med mer än 30 stammar. Huskatten härstammar i första hand från vildkatten i Afrika och Sydvästasien. Katter anses ha funnits i palestinska samhällen så tidigt som för 7 000 år sedan, men det var i Egypten för ca 4 000 år sedan som tamkatten blev en mer allmän företeelse.Dicrocoeliasis: Infektion orsakad av plattmaskar av släktet Dicrocoelium.Dicrocoelium: Ett släkte trematoder (plattmaskar) av familjen Dicrocoeliidae, omfattande arterna dendriticum och hospes. Parasiterna förekommer i gallgångar och lever hos många ryggradsdjur, inklusive människor. Mellanvärdar utgörs huvudsakligen av blötdjur, men ibland även myror.NäthinnaGula fläcken: En oval bildning i näthinnan, 3-5 mm i diameter, vanligen belägen temporalt om ögats bakre pol och något lägre än papillen. Den har en gulfärgning som diffust tränger igenom de inre skikten och innehåller centralgropen (fovea centralis), som är punkten för ögats skarpseende. Fläcken har endast blodkärl i periferin och får näring från åderhinnans kapillärer.Retinala gangliecellerNerver, utåtledandeSynfältCellantal: Bestämning av antalet celler av en viss sort, vanligen mätt per enhetsvolym av ett prov.Fotoreceptorerceller: Celler som känner av och släpper igenom ljus.Stavar (Näthinna)NervcellerTomografi, optisk koherensArtsspecificitetTappar (Näthinna): En av de två ljusmottagande celltyperna i näthinnan hos ryggradsdjur. I tapparna finns fotopigmentet i inbuktningar i det yttre cellsegmentets membran. Tapparna är mindre ljuskänsliga än stavar, men de ger synförmåga med bättre rymd- och tidsskärpa, och sammansättningen av signaler från tappar med olika pigment tillåter färgseende.SynskärpaFundus Oculi: Den inre, konkava delen av ögat, bestående av näthinnan, åderhinnan, senhinnan, synnervspapillen och blodkärl, vilka kan ses med hjälp av oftalmoskop.FluoresceinangiografiChoroid: Den tunna, kärlrika hinnan som täcker större delen av ögonbotten mellan näthinnan och senhinnan. Syn. koroidea.NäthinnepigmentOftalmoskopiRaptorerOftalmoskoperSkotomBlickfixering: Riktning av blicken och inställning av ögonen så att objektbilden hamnar i fovea centralis (centralgropen) i båda ögonen.Sensoriska trösklarEagles: Rovfåglar tillhörande släktena Aquila och Haliaeetus inom familjen Accipitridae och ordningen Falconiformes. De har kraftiga gripklor med en bakåtvänd tå och kraftig näbb.RetinoskopiMullvadar: Olika däggdjur som gräver jordhålor och gångar och förekommer i tempererade områden. De har små ögon som ofta är hudtäckta.NäthinneperforationerKontrastkänslighet: Förmågan att uppfatta skarpa gränser (stimuli) och att uppfatta små skillnader i luminans (ljustäthet, ljusstyrka) på en yta utan distinkta skiljelinjer. Psykofysiska mätningar av denna synfunktion används för bedömning av synskärpa och för att upptäcka ögonsjukdomar.Sklerala sjukdomarFotostimuleringFotografering: Framställning av bilder genom exponering av ett ljuskänsligt medium för ljus eller annan strålning.SynFärgblindhet: Mer eller mindre nedsatt förmåga att urskilja färgnyanser. Störningen kan uppkomma till följd av sjukdomar i näthinnan som påverkar tapparna eller vara ärftlig som X-kopplad störning med avsaknad av eller defekt näthinnepigmentering.Makuladegeneration: Nedbrytningsförändringar i näthinnans gula fläck.PsykofysikNäthinnesjukdomarVisual Field TestsSynförmåga, entoptiskDegenerativ myopiEpiretinalmembran: Membran på näthinnans glaskroppsyta som uppkommer genom tillväxt hos en eller fler av tre näthinnebeståndsdelar: 1) fibrösa astrocyter, 2) fibrocyter och 3) näthinnans pigmentepitelceller. Lokalt avgränsade epiretinalmembran kan förekomma vid ögats bakre pol utan kliniska symtom eller med märkbar synförlust till följd av övertäckning, förvrängning eller avlossning av centralgropen. Epiretinalmembran kan orsaka kärlläckage och sekundära näthinneödem. Hos yngre individer tycks vissa membran höra till den normala utvecklingen. De flesta uppträder i samband med näthinnehål, tryckskador, näthinneinflammation eller efter ögonoperation. Syn. epiretinal glios.Makulaödem: Vätskeansamling i ytterskiktet av gula fläcken mitt på näthinnan. Cystliknande blåsor bildas, vilka kan orsaka makulär depression eller hål. NäthinnekärlSynnervspapillSyntesterElektroretinografi: Mätning av elektriska spänningsskillnader i näthinnan efter ljusstimulering.Fotoreceptorceller, ryggradsdjur: Celler som är specialiserade på att uppfatta och förmedla ljus. Stavar och tappar utgör fotoreceptorerna i näthinnorna hos ryggradsdjur.Lipofuscin: Ett naturligt förekommande fettpigment med histokemiska egenskaper likande dem hos ceroid. Det ansamlas i olika normala vävnader och ökar i mängd med åldern.Diagnostiska tekniker, oftalmologiska: Metoder och förfaringssätt för diagnostisering av ögonsjukdomar och synstörningar.GlaskroppsavlossningRetinal Photoreceptor Cell Inner Segment