Bakterier: Encelliga, prokaryota mikroorganismer som i allmänhet har fast cellvägg, som förökar sig genom celldelning och som uppvisar i huvudsak tre former: rund, avlång eller stavliknande, och spiralform. Någr a arter har särskilda rörelseorgan, flageller.Gramnegativa bakterier: Bakterier som tappar lilafärgning, men färgas rosa, vid gramfärgning.Grampositiva bakterier: Bakterier som bibehåller kristallviolettfärgen efter behandling enligt Grams metod.Bakterier, anaeroba: Bakterier som kan överleva utan närvaro av syre.RNA, ribosomalt, 16SBakterier, aeroba: Bakterier som måste ha syre för att leva.Bakterie-DNA: Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.Molekylsekvensdata: Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.Bakterieproteiner: Proteiner förekommande hos någon bakterieart.Fylogenes: Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.Kolibakterie: En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.Ribosom-DNA: DNA-sekvenser som innehåller kod för ribosom-RNA och de DNA-segment som separerar enskilda ribosom-RNA-gener, och som benämns ribosomseparations-DNA (ribosomalt spacer-DNA). Syn. rDNA.DNA-sekvensanalys: En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.VattenmikrobiologiGramnegativa aeroba bakterier: En stor grupp aeroba bakterier som färgas rosa (negativ färgning) vid gramfärgning. Detta beror på att de gramnegativa bakterierna har liten mängd peptidoglykan i cellväggen och därför låg affinitet för lila färgämnen och hög affinitet för det rosa färgämnet safranin.Gramnegativa anaeroba bakterier: En stor grupp anaeroba bakterier som färgas rosa (negativ färgning) vid gramfärgning.Bakteriefysiologi: Fysiologisk aktivitet hos bakterier.Jordmikrobiologi: Närvaron av bakterier, virus och svampar i jord. Termen är inte begränsad till att gälla sjukdomsalstrande organismer.Antibakteriella medel: Kemiska substanser som produceras av mikroorganismer och som, i utspädda lösningar, har förmåga att hämma tillväxten hos eller döda andra organismer. Antibiotika vars toxicitet tolereras av värden anv änds som kemoterapeutiska preparat för behandling av infektionssjukdomar hos människor, djur och växter.Sulfat-reducing bakterierBakteriegener: Den genetiska massan hos bakterier.RNA, bakterielltSaltvattenMikroorganismer, antal: Räkning av antalet livsdugliga, isolerade bakterier, arkeceller eller svampceller eller -sporer på ett fast odlingsmedium. Varje koloni (dvs kolonibildande enhet) representerar avkomman av en enda inympad cell. Metoden används rutinmässigt av miljömikrobiologer för att bestämma antalet organismer i luft, föda och vatten, av kliniker för att mäta den mikrobiella belastningen på patienter, och vid antibiotikatestning.Reglering av genuttryck, bakterier: De processer genom vilka cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos bakterier.Odlingsmedia: Varje flytande eller fast preparat som är specifikt avsett för odling, lagring eller transport av mikroorganismer eller andra sorters celler. Olika typer av media, såsom differentierande substrat, selektiva substrat, testsubstrat och definierade substrat, tillåter odling av bestämda mikroorganismer och celltyper. Fasta medier erhålls genom tillsats av agar eller gelatin till flytande substrat.Anaerobios: En livsmiljö utan syrgas.rRNA-gener: Gener i såväl prokaryoter som eukaryoter som transkriberas till det RNA som inlemmas i ribosomer. Prokaryota rRNA-gener finns i operoner spridda över genomet, medan eukaryota rRNA-gener är transkriptionsenheter av anhopningar av flera cistroner.Genom, bakteriellt: Den fullständiga arvsmassan i bakteriekromosomen.SymbiosBassammansättning: Den relativa mängden purin och pyrimidin i en nukleinsyra.Biologisk nedbrytning: En kedja av processer genom vilka levande organismer bryter ned miljöföroreningar, organiskt avfall, bekämpningsmedel samt implanterade material.Bakteriell vidhäftning: Adhesionsförmåga är en kemisk egenskap hos bakterier såväl med som utan fimbrier ("cellhår") att kunna fästa vid andra celler, vävnader eller icke-levande ytor. Denna egenskap är av betydelse för kolo nibildning och sjukdomsalstrande förmåga.Aminosyrasekvens: Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.PseudomonasArtsspecificitetEnterobacteriaceae: En familj gramnegativa, fakultativt anaeroba, icke sporbildande stavbakterier. Bakterierna finns överallt. Några är saprofyter, andra växt- eller djurparasiter. Många arter är av stor ekonomisk betydelse pga sina sjukdomsalstrande effekter inom jordbruk och djurhållning.Bassekvens: Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.Sötvatten: Vatten med obetydliga salthalter, t ex åar och insjöar.Bakteriologiska teknikerGammaproteobakterier: En grupp proteobakterier bestående av fakultativt anaeroba och fermenterande, gramnegativa bakterier.Biofilm: Tunna skikt av bakterier eller andra mikroorganismer på ytor i vatten eller andra våta miljöer där organismerna kan leva, t ex på medicinska implantat, på tandytor eller på båtbottnar i sjövatten. I r eningsverk används biofilm för vissa processer. Biofilmen består av flera lager celler i ett skyddande slem av polymerer, som cellerna själva producerar, och som bildar en barriär mot såväl fagocyter som antibiotika.Mikrobiologisk resistensbestämning: Tester som visar den relativa effekten av olika kemoterapeutiska medel mot specifika mikroorganismer (t ex bakterier, svampar, virus).Bakteriella infektioner: Infektioner orsakade av olika bakterier.Jäsning: En enzymutlöst kemisk förändring i organiska föreningar som sker utan tillgång till syre. Vid processen bildas etanol eller mjölksyra och frigörs energi.Geologiska sediment: Avlagringar på land eller i vatten av fragmenterat, fast, oorganiskt material, som lösgörs genom vittring eller nötning av berggrunden eller genom vulkanisk verksamhet, och som transporteras av luft, vatten eller is.ProteobakterierBacteroides: Ett släkte gramnegativa, anaeroba och stavformade bakterier. Dess medlemmar finns normalt i munhålan, luftvägarna, tarmarna och det urogenitala systemet hos människor, djur och insekter. Vissa arter k an vara patogena.Aerobios: Liv eller metaboliska reaktioner i närvaro av molekylärt syre.Bakterietypningstekniker: Metoder för bestämning av olika typer och stammar av bakterier. De mest använda typningssytemen är bakteriofagtypning och serotypning jämte bakteriocintypning och biotypning.Pseudomonas aeruginosaStaphylococcus aureusBetaproteobakteriMikrobial livsduglighet: En mikroorganisms förmåga att överleva under givna betingelser. Den kan även avse en kolonis förmåga att föröka sig.VibrioStreptococcusCytophaga: Ett släkte gramnegativa, glidande bakterier som finns i jord, organiska nedbrytningsprodukter, i söt- och saltvatten.Sjukdomsalstrande förmågaVätejonkoncentration: Ett mått på en lösnings surhetsgrad.Fettsyror: Organiska syror (alifatiska karboxylsyror), med grundformeln CH3(CH2)nCOOH, vilka fås genom oxidation av en metylgrupp till en alkohol, aldehyd och därefter syra. Det finns mättade, enkelomättade (med en dubbelbindning) och fleromättade (med mer än en dubbelbindning) fettsyror.Bacillus: Ett släkte av Bacillaceae som utgörs av sporbildande, stavformade celler. De flesta arter är jordlevande saprofyter. Endast ett fåtal arter är patogena.TemperaturKloning, molekylär: Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.PolymeraskedjereaktionPlasmiderOxidation-reduktionSalmonella tymphimuriumArkeer: Tidigare kallade arkebakterier. De utgör en av de tre huvudgrupper (domäner) av alla levande organismer som anses representera olika utvecklingsriktningar. De två övriga är bakterier och eukaryoter. A rkebakterierna har speciellt RNA, saknar peptidoglykan, men har eterbundet fett i cellmembranen, och de lever i speciella miljöer.Mutation: Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.Svampar: Ett rike av eukaryota, heterotrofa organismer som lever som saprofyter eller parasiter, omfattande svampar, jästarter, mögel osv. De kan fortplanta sig sexuellt eller asexuellt och ha mer eller mindre komplexa livscykler. Trådsvampar bildar flercelliga kolonier.AvföringBakteriella infektioner, gramnegativa: Infektioner orsakade av bakterier som färgas rosa (negativ färgning) vid gramfärgning.Antibios: Ett förhållande där mikroorganismer inte kan samexistera, utan organismer av en typ bekämpar, dödar eller hämmar tillväxten hos, en annan. Motsatsen är symbios.Clostridium: Ett släkte rörliga eller icke-rörliga, grampositiva bakterier av familjen Bacillaceae. Många arter har identifierats, varav några är patogena. De lever i vatten, jord och i tarmkanalen hos människor o ch djur.Sekvenshomologi, aminosyraEubacterium: Ett släkte grampositiva, stavformade bakterier som återfinns i kroppshåligheter hos människor och djur, i djur- och växtprodukter, i infekterade mjukvävnader och i jord. Några arter kan framkalla sjukdom. De producerar inte endosporer.Bacillus subtilis: I jord och vatten vanligt förekommande saprofytisk, grampositiv bakterie.Tarmar: Den del av matsmältningsapparaten som sträcker sig från magen till ändtarmskanalen. Den omfattar tjocktarmen och tunntarmen.Aktinobakterier: En klass bakterier med varierande morfologiska egenskaper. Stammar av Actinobacteria har mer än 80% 16SrRNA-sekvensöverensstämmelse sinsemellan, samt vissa signaturnukleotider.Mun: Den ovala håligheten som utgör toppen av matsmältningskanalen och består av två delar, vestibulum oris och den egentliga munhålan.Bakteriella yttermembranproteiner: Proteiner förekommande i det yttre membranet hos bakterier.Corynebacterium: Ett släkte icke-sporbildande bakterier med stor utbredning i naturen. Bakterierna uppträder i form av raka eller svagt böjda stavar och är kända parasiter och sjukdomsalstrare hos människor och djur.Bacterial LoadSekvensinpassningFagocytos: Fagocyters upptag och nedbrytning av mikroorganismer, andra celler och främmande partiklar.Livsmedelsmikrobiologi: Förekomst av bakterier, virus och svamp i födoämnen. Området är inte begränsat till patogena orgranismer, utan omfattar även närvaro av icke-patogena bakterier och svampar i t ex ost och vin.Mag-tarmsystemet: Vanligtvis avses matsmältningssystemet från munnen till ändtarmsöppningen, men inte de anslutna körtelorganen (lever, gallvägar, bukspottkörtel).Deltaproteobakterier: En grupp proteobakterier bestående av morfologiskt olika, anaeroba sulfidbildare. Vissa av dessa har bakteriolytiska egenskaper och tros livnära sig på bakterier.Gramnegativa aeroba stavar och kocker: En grupp gramnegativa bakterier, bestående av stav- och klotformade celler. De är både aeroba (växer i närvaro av luft) och mikroaerofila (växer bättre vid låga syrehalter) under kvävefixerande förhållanden, men vid tillgång till bundet kväve växer de som aerober.Listeria monocytogenes: En art grampositiva, stavformade bakterier med stor utbredning i naturen. Bakterierna har påträffats i avloppsystem, jord, ensilage och faeces hos friska människor och djur. Infektion med denna bakterie leder till hjärninflammation, hjärnhinneinflammation, endokardit och aborter.Cellvägg: Hos de flesta alger, bakterier och svampar är cellväggen en vanligtvis fast struktur som bildar ett skikt utanför cellhinnan och som ger organismen dess form och skyddar den mot mekanisk skada, osmotisk påverkan osv. Cellväggen fungerar också som en genomsläpplighetsbarriär mot t ex antibiotika och andra substanser.BacteroidetesGenöverföring, horisontell: Naturlig överföring av genetisk information mellan organismer, besläktade eller obesläktade, varvid överföring från föräldrar till avkomma kringgås. Horisontell genöverföring kan ske via ett antal olika naturligt förekommande förlopp, som t ex genetisk konjugation, genetisk transduktion och transfektion. Resultatet kan bli ändrad gensammansättning hos mottagarorganismen (genetisk transformering).ChlorobiLäkemedelsresistens, bakteriell: Bakteriers förmåga att motstå eller utveckla tolerans för kemoterapeutiska preparat och antibiotika. Denna resistens kan förvärvas genom genmutationer eller främmande DNA vid plasmidöverföring (R-faktorer).Luftmikrobiologi: Förekomst av bakterier, virus och svampar i luften.Läkemedelsresistens, mikrobiell: Mikroorganismers förmåga att motstå eller utveckla tolerans för kemoterapeutiska medel eller antibiotika. Denna resistens kan förvärvas genom genmutationer eller främmande DNA vid plasmidöverföring (R-faktorer).ProbiotikaFenotyp: Den yttre framtoningen hos individen. Den är resultat av samspelet mellan generna och mellan genotypen och miljön.Fusobacterium: Ett släkte gramnegativa, anaeroba, stavformade bakterier som finns i kroppshålor hos människor och andra djur. De bildar inte endosporer. Vissa arter är patogena och kan ge variga eller nekrotiska infektioner.OperonFlavobacterium: Ett släkte gramnegativa, aeroba, stavformade bakterier med stor utbredning i vatten och jord. Bakterierna kan även återfinnas i rått kött, mjölk och andra födoämnen, i sjukhusmiljö och i kliniska prov. Några arter är humanpatogena.Actinomycetales: En ordning av grampositiva, primärt aeroba bakterier med förgrenade filament.Koksalt: Ett vanligt natriumsalt (natriumklorid) som brukas allmänt för smaksättning av livsmedel. Det spelar en viktig biologisk roll i regleringen av det osmotiska trycket i blod och vävnader.Grampositiva kocker: Klotformade bakterier som förblir lila (positiv färgning) efter gramfärgning.Miljömikrobiologi: Vetenskapen om de mikroorganismer som lever i olika miljöer omkring oss (i luft, jord, vatten osv) och deras eventuella patogena egenskaper i förhållande till andra organismer, inklusive människor.MetagenomeLactobacillaceae: En familj grampositiva bakterier som normalt förekommer i munhålan och tarmkanalen hos människor och andra djurarter, i livsmedel och mejeriprodukter och i jäsande växtsafter. Några få arter är mycket patogena.Ekosystem: Ett funktionellt system omfattande organismerna i ett naturligt samfund och deras miljö.OxidoreduktaserSalmonellaPeptidoglykanSvavelMetan: Det enklaste, mättade kolvätet (CH4).Antiinfektiva medel: Preparat med förmåga att döda infektiösa agens eller hindra dem från att orsaka infektion.Quorum SensingStafylokockPseudoalteromonasBiologisk mångfaldElektronmikroskopi: Visuell eller fotografisk mikroskopi, där elektronstrålar (med våglängder tusentals gånger kortare än synligt ljus) används i stället för ljus, vilket ger avsevärt större förstoring. Elektronernas interaktion med preparaten ger upplysning om preparatens finstruktur. Vid transmissionselektronmikroskopi ger elektronernas reaktioner under passage genom ett mycket tunt preparat upphov till en bild. Vid svepelektronmikroskopi faller en elektronstråle snett mot preparatytan, och av reaktionerna ovan ytan alstras en bild. Elektronmikroskopi förkortas ofta EM.Bacteroidaceae: En familj gramnegativa bakterier som förekommer framförallt i tarmar och slemhinnor hos varmblodiga djur. Bland dem finns patogena arter.Kvävefixering: En process i vissa bakterier, svampar och blågröna alger, varvid fritt atmosfäriskt kväve omvandlas till biologiskt användbara former av kväve, som t ex ammoniak, nitrater och aminoföreningar.Avfallshantering, vätskaBifidobacterium: Stavformad, grampositiv, syrakänslig, icke sporbildande och icke rörlig bakterie som utgör ett släkte av familjen Actinomycetaceae. Bakterierna finns i tarmarna och i vagina hos människa.MarinbiologiSvepelektronmikroskopi: Mikroskopi där preparatet undersöks genom att en elektronstråle läser av det punkt för punkt. Bilden skapas genom registrering av spridningen av bakåtstrålningen från preparatytan. Vid svepelektronmikroskopi spelar preparatets tjocklek ingen roll. Tekniken, och även instrumentet, förkortas ofta SEM.NukleinsyrahybridiseringVarm temperatur: En form av energi och en känsla av förhöjd temperatur. Inom medicinen är värme av intresse för sina fysiologiska effekter, för terapeutisk användning, och för bruk i förfaranden inom fysik eller fysikalisk kemi.VirulensfaktorerLipopolysackarider: Fettbärande polysackarider som är endotoxiner och viktiga gruppspecifika antigen. De kommer ofta från cellväggen på gramnegativa bakterier och framkallar utsöndring av immunglobuliner. Lipopolysackaridmolekylen består av tre delar: lipid A, kärnpolysackarid och O-specifika kedjor (O-antigen). Lipopolysackarider från Escherichia coli används ofta som polyklonala B-cedllsmitogen i laboratorieimmunologi.Pseudomonas fluorescensEnterococcus faecalis: En art av grampositiva, kockoida bakterier som ofta ses vid klinisk provtagning och i tarmkanalen hos människor. De flesta stammar är icke-hemolytiska.PeptostreptococcusVärd-patogenförhållandenGramnegativa kemolitotrofa bakterier: En stor grupp bakterier, omfattande dem som oxiderar ammonium eller nitrit, omsätter svavel och svavelföreningar, eller avsätter järn- eller manganoxider.Flagell: Ett trådliknande, rörligt bihang på ytceller. Prokaryota flageller består av ett protein som kallas flagellin. På bakterier kan det finnas en enda flagell, en tofs av flageller i ena änden eller flageller över hela ytan. Hos eukaryoter utgörs flagellerna av protoplasmautskott som driver fram flagellater eller spermier. Flageller liknar cilier till strukturen, men är förhållandevis längre och mycket färre till antalet.Enterobacter: Ett släkte gramnegativa, gasproducerande stavbakterier som återfinns i människors och djurs avföring, i avlopp, jord, vatten och mejeriprodukter.Bakteriella antigenerAmmoniak: En färglös, alkalisk gas. Den bildas i kroppen vid nedbrytning av organiskt material i samband med ett stort antal metaboliskt viktiga reaktioner.Kinetik: Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.Fimbrier, bakteriella: Tunna, hårliknande bihang, 1-20 mikrometer långa och talrika, på gramnegativa bakterier, särskilt Enterobacteriaceae och Neisseria. Till skillnad från flageller saknar de rörelseförmåga, men har, som proteiner, antigena och hemagglutinerande egenskaper. De är av medicinsk betydelse, eftersom vissa fimbrier medverkar till att bakterier via adhesiner kan fästa vid celler. Bakteriella fimbrier är vanliga pili, men måste särskiljas från den gängse betydelsen av "pili", vilken avser sexpili.Burkholderia: Ett släkte av gramnegativa, aeroba, stavformade bakterier. De klassificerades tidigare som Pseudomonasarter, men betydande biokemiska och kemiska skillnader har lett till att de avskilts från Pseudomo nas och fått bilda ett nytt släkte.Grampositiva endosporbildande bakterier: Bakterier som bildar endosporer och är ger grampositiv färgning. Representativa släkten omfattar Bacillus, Clostridium, Micromonospora, Saccharopolyspora och Streptomyces.Klusteranalys: En uppsättning statistiska metoder för gruppering av variabler eller observationer i undergrupper med starkt inbördes förhållande. Inom epidemiologin kan metodiken användas till at analysera en serie av nära sammanhörande händelser eller sjukdomsfall eller andra hälsorelaterade fenomen i förhållande till tid eller plats eller båda.Microbial InteractionsRumenSulfaterPhotobacteriumFärgämnenFenazinerStrålsvamp: Ett släkte grampositiva, stavformade och icke rörliga bakterier. Eventuella filament är antingen raka eller vågiga.KolhydratmetabolismPolysackarider, bakteriellaKol: Ett icke-metalliskt grundämne med kemiskt tecken C, atomnummer 6 och atomvikt 12,011. Kol kan förekomma i olika allotropa former, som t ex diamant, kol och grafit.Sekvenshomologi, nukleinsyraMicrococcus: Ett släkte grampositiva, runda bakterier som förekommer i jord och sötvatten, och ofta på huden hos människor och djur.Modeller, biologiska: Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djurDNA-primrar: Korta DNA-sekvenser (vanligtvis ca 10 baspar) som är komplementära till sekvenser av budbärar-RNA och som tillåter omvänt transkriptas att påbörja kopiering av angränsande mRNA-sekvenser. Primrar har utbredd användning som verktyg vid genetiskt och molekylärbiologiskt arbete.ProteusEukaryotaBioreaktorer: Anläggningar för framställning av produkter genom utnyttjande av syntesförmågan eller den kemiska omvandlingsförmågan hos biologiska system. Det kan röra sig om vanliga fermentorer, cellkulturperfusio n eller enzymbioreaktorer. För framställning av proteiner och enzymer används oftast rekombinanta mikroorganismer, däggdjursceller, insektceller eller växtceller.SulfiderPetroleumEvolution, molekylär: Utveckling på molekylär nivå i DNA-sekvenser och proteiner.Desulfovibrio: Ett släkte gramnegativa, anaeroba, stavformade bakterier med förmåga att reducera svavelföreningar till svavelväte. Bakterierna förekommer i anaerobt sötvatten- och saltvattenslam, tarmar, gödsel och avföring.Serratia marcescensRhizobiumGentianblå: Ett färgmedel bestående av en blandning av rosaniliner med antibakteriella egenskaper och verkan mot svamp och maskar.Steriluppfödda djur: Djur som ej är smittade av främmande organismer.Multigenfamilj: En uppsättning gener som genom mångfaldigande och variation härstammar från någon ursprunglig gen. Sådana gener kan sitta tillsammans på samma kromosom eller vara utspridda på olika kromosomer. Exempel på multigenfamiljer är de som kodar för hemoglobiner, immunglobuliner, histokompatibilitetsantigener, aktiner, tubuliner, keratiner, kollagener, stressproteiner, salivproteiner, korioproteiner, membranproteiner, ägguleproteiner och faseoliner, och även histoner, ribosom-RNA och tRNA-gener. De tre senare utgör exempel på upprepningsgener, av vilka det finns hundratals identiska i tandemformationer.Bakteriekromosomer: Strukturer i bakteriecellers kärna, bestående av eller innehållande DNA, som bär den genetiska information som är väsentlig för cellen.Plack: Tunn beläggning på tandytorna som ofta ger upphov till kariesangrepp och tandköttsinflammation (gingivit). Placket består av muciner från spottkörtlarna och mikroorganismer.Bakteriella antikroppar: Immunglobuliner framkallade av bakteriella antigena komponenter.Modeller, molekylära: Experimentella eller teoretiska modeller för undersökning av molekylers form, elektroniska egenskaper eller interaktioner. Hit hör även analoga molekyler, datorframställd grafik och mekaniska strukturer.Bakterieklorofyll: Fotosyntespigment där pyrrolring II är mindre än hos växtklorofyll. Olika fotosyntetiska bakterier har olika arter av bakterieklorofyll.Alcaligenes: Ett släkte gramnegativa, aeroba, rörliga bakterier som förekommer i vatten och jord. Några arter ingår i tarmfloran hos ryggradsdjur. Ibland kan dessa bakterier orsaka opportunistiska infektioner hos människa.Bakteriofager: Virus som infekterar bakterieceller.TiosulfaterTransmissionselektronmikroskopi: Den första typen av elektronmikroskopi, där elektroner eller deras reaktionsprodukter registreras och ger upphov till en bild efter passage genom ett preparat. Tekniken förkortas ofta TEM.PlanktonAdhesiner, bakteriella: Bakteriella ytkomponenter som underlättar för bakterien att fästa vid andra celler eller icke-biologiska ytor. De flesta fimbrier på gramnegativa bakterier fungerar som adhesiner, men ofta är det ett underordnat protein ute i änden av fimbrierna som är det verkliga adhesinet. Hos grampositiva bakterier är det ett protein- eller polysaccharidskikt på ytan som tjänar som adhesin.Klebsiella pneumoniae: Gramnegativa, orörliga, kapslade och gasproducerande stavbakterier som är utbredda i naturen och förknippade med urinvägs- och luftvägsinfektioner hos människor.Pseudomonas putidaNitrosomonasTidsfaktorerLactobacillalesRhodopseudomonasTest för genetisk komplementering: Ett test för att avgöra om komplementering (dominant kompensation) kommer att äga rum i en cell med en given mutantfenotyp när ett annat muterat genom, som kodar för samma fenotyp, förs in i cellen.Lactobacillus acidophilus: En art grampositiva, stavformade bakterier i tarmkanalen hos människor och djur, samt i munhåla och vagina hos människor. Denna bakterie används för framställning av acidofilusmjölk, en fermenterad mjölkprodukt.Methylococcaceae: En familj gramnegativa, aeroba bakterier som lever av organiska enkelkolföreningar. De har påvisats i jord och vatten.Arthrobacter: Ett släkte icke-sporbildande jordbakterier med stav/kockform.Klebsiella: Ett släkte gramnegativa, fakultativt anaeroba, stavformade bakterier som uppträder enskilt eller grupperar sig parvis eller i korta kedjor. Bakterierna förekommer vanligtvis i tarmarna och är opportunistiska patogener som kan ge upphov till bakteriemi, lunginflammation, urinvägsinfektion och flera andra infektionstyper hos människa.Acetobacteraceae: En familj gramnegativa bakterier bestående av ellips- till stavformade celler, som uppträder ensamma, parvis eller i kedjor.Industriavfall: Rest- och avfallsprodukter och utsläpp av oanvändbara biprodukter från industriella processer. De utgör miljöproblem och hälsorisker.Streptococcus mutansAntimikrobiella katjoniska peptider: Små, katjoniska peptider som hos de flesta arter utgör en viktig del av det tidiga, medfödda och framkallade försvaret mot angripande mikroorganismer. Hos djur finns de på slemhinnor, i fagocytkorn oc h på kroppsytorna. Också insekter och växter har dessa peptider. Gruppen omfattar bl a defensiner, protegriner, takyplesiner och tioniner.Makrofager: Förhållandevis långlivade fagocytiska däggdjursceller som härrör från blodmonocyter. Huvudtyperna utgörs av peritoneala makrofager, alveolarmakrofager, histiocyter, leverns Kupfferceller och osteoklaster. Vid kroniska inflammatoriska förändringar kan de differentiera vidare till epitelioida celler eller smälta ihop till främmande jätteceller eller Langhans-jätteceller.Denaturing Gradient Gel ElectrophoresisAntarktis: Den kontinent som täcker jordens sydpol. Antarktis är ett fastlandsområde med en yta på drygt 14 milj km2 och omfattande Västantarktis, Blodets bakteriedödande förmåga: Naturlig, bakteriedödande egenskap hos blodet tack vare förekomsten av antibakteriella ämnen som betalysin, leukin m fl.Cellulosa: En polysackarid med glukosenheter, bundna som i cellobios. Den utgör huvudbeståndsdelen i växtfibrer; bomull är den renaste naturligt förekommande formen av cellulosa.