Bakteriegifter: Giftiga ämnen producerade av bakterier. Toxinerna består huvudsakligen av proteiner med hög molekylvikt och starka antigena egenskaper. Några används som antibiotika och för vaccinframställning, eller för diagnostiska hudtester.Koleratoxin: Enterotoxin från Vibrio cholerae. Det är ett protein, bestående av två huvudkomponenter, en tung (H) eller A-peptid och en lätt (L) eller B-peptid (koleragenoid). B-peptiden förankrar proteinet vid tarmepitelceller, medan A-peptiden tränger in i cytoplasman och aktiverar adenylcyklas och produktion av cAMP. Förhöjda halter av cAMP anses påverka utsöndring av vätska och elektrolyter från kryptceller i tarmen.ADP-ribostransferaserStreptolysinerCytotoxinerT-2-toxinEnterotoxinerHemolysinproteinerToxiner, biologiskaExotoxiner: Toxiner som produceras av i synnerhet bakterie- och svampceller och utsöndras i odlingsmediet eller i omgivningen.Bakterieproteiner: Proteiner förekommande hos någon bakterieart.StelkrampstoxinAdenosindifosfatribos: Adenosin-5´-(trivätedifosfat),5´-5-ester med D-ribos. En ester som bildas mellan aldehydkolet i ribos och det terminala fosfatet i adenosindifosfat. Verkar som ribosbärare.Difteritoxin: Ett 60 kD, enkelkedjat protein som produceras av Corynebacterium diphtheriae och som ger upphov till difteri. Proteinet kan delas upp i två olika fragment; det mindre (A-fragmentet) hämmar proteinsyntes och är den dödliga del som är beroende av det större B-fragmentet för att komma in i cellerna.Antitoxiner: Renat antiserum från djur (oftast hästar) som immuniserats genom toxin- eller toxoidinjektioner. Antitoxinet ges för passiv immunisering mot specifika bakteriella toxiner, som t ex botulinum-, tetanus - eller difteritoxin.AdenylatcyklastoxinEscherichia coliproteiner: Proteiner från Escherichia coli.Botulinum Toxins, Type AGifter från havsorganismer: Gifter som avges från marina växter eller djur. De omfattar specifika, definierade gifter som saknar egna termar, så som de från giftiga fiskar. Hit hör t ex clupeotoxin, pahutoxin, prymnesin och scombrotoxin.Botulinumgifter: Gifter producerade av Clostridium botulinum. Det finns minst sju olika ämnen, av vilka de flesta är proteiner. De har neurotoxiska, enterotoxiska och hemotoxiska egenskaper, är immunogena och omfattar de starkaste gifter man känner till. Det vanligaste blockerar frigörande av acetylkolin vid de kolinerga synapserna.VirulensfaktorerBacillus anthracis: En bakterie som orsakar mjältbrand hos människor och djur.rho GTP-bindande proteinerShigatoxinerMolekylsekvensdata: Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.Furin: Ett proproteinkonvertas med specificitet för prekursorsubstanserna till proalbumin, komplement 3C och von Willebrands faktor. Enzymet klyver specifikt bindningar nära parade argininbestånd, separerade med två aminosyror. EC 3.4.21.75.Koliciner: Bakteriociner som produceras av stammar av Escherichia coli och därmed besläktade arter. De utgörs av proteiner eller protein-lipopolysackaridkomplex, vilka har dödlig effekt på andra stammar av samma art.Aminosyrasekvens: Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.Shigaltoxin 2Kikhostetoxin: En av virulensfaktorerna som produceras av Bordetella pertussis, kikhostebakterien. Det är ett multimerprotein, bestående av enheterna S1-S5. S1-enheten har mono-ADP-ribostransferasverkan.Shigatoxin 1Pore Forming Cytotoxic ProteinsSuperantigenerImmuntoxiner: Halvsyntetiska konjugat av olika toxiska molekyler, inkl. radioisotoper och bakterie- eller växtgifter, tillsammans med specifika immunämnen som immunglobuliner, monoklonala antikroppar och antigen. Det immunologiska antitumör- eller antivirusämnet bär med toxinet till tumören eller den infekterade cellen, där giftet utövar sin verkan.Clostridium perfringens: Den vanligaste orsaken till kallbrand. Många distinkta typer kan särskiljas utifrån distributionen av tolv olika toxiner.Kolibakterie: En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.Kikhostetoxiner: Ett antal adhesiner och toxiner, producerade av Bordetella-bakterier, som avgör sjukdomsalstringen vid bordetellainfektioner, som t ex kikhosta. De omfattar filamenthemagglutinin, fimbrieproteiner, pertaktin, pertussistoxin, adenylatcyklastoxin, dermonekrostoxin, trakealcelltoxin, bordetellalipopolysackarider och luftrörskoloniseringsfaktor.ShigatoxinCellmembran: Det fett- och proteinhaltiga, och selektivt genomsläppliga, membran som omger cytoplasman i prokaryota och eukaryota celler. Hos de flesta typer av mikrobiella celler gränsar den utåt till cellväggen.Modeller, molekylära: Experimentella eller teoretiska modeller för undersökning av molekylers form, elektroniska egenskaper eller interaktioner. Hit hör även analoga molekyler, datorframställd grafik och mekaniska strukturer.Hemolys: Nedbrytningen av röda blodkroppar genom verkan av olika ämnen, som t ex antikroppar, bakterier, kemikalier, temperaturförändringar och ändringar i tonicitet (tryckförhållanden).ProteinbindningBakteriella antigenerCellinjeProteinstruktur, tertiärStaphylococcus aureusGTP-bindande proteiner: Reglerproteiner som verkar som molekylära omkopplare. De reglerar ett stort antal biologiska processer, inklusive receptorsignallering, intracellulära signalöverföringsvägar och proteinsyntes. Deras verkan kontrolleras av faktorer som styr deras förmåga att binda till och hydrolysera GTP till GDP.NADKinetik: Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.Sekvenshomologi, aminosyraBindningsplatser: De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.ProteinkonfigurationProteintransportHela-celler: Den första, kontinuerligt odlade cellinjen av humana, maligna celler, vilka kom från ett livmoderhalskarcinom hos "Henrietta Lacks". Cellerna används för virusodling och testning av cancerpreparat.Celler, odlade: Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.Rekombinanta proteinerDos-responskurva, läkemedel: Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.Rekombinanta fusionsproteinerrhoA GTP-bindande proteinerStruktur-aktivitet-relationAktiner: Trådliknande proteiner som utgör huvuddelen av muskelfibrernas tunna trådar. Trådarna (också benämnda filamentöst - eller F-aktin) kan sönderdelas i globulära underenheter (G-aktin) bestående av en e nda polypeptid, 375 aminosyror lång. I samverkan med myosin ansvarar aktin för musklernas sammandragning och avslappning.Bakterier: Encelliga, prokaryota mikroorganismer som i allmänhet har fast cellvägg, som förökar sig genom celldelning och som uppvisar i huvudsak tre former: rund, avlång eller stavliknande, och spiralform. Någr a arter har särskilda rörelseorgan, flageller.Cricetinae: Allmän benämning på medlemmarna av en underfamilj av Muridae. Fyra vanliga släkten är Cricetus, Cricetulus, Mesocricetus och Phodopus.SkorpiongifterCellytereceptorerClostridium difficile: En vanligt förekommande organism i tarmfloran hos barn, och ibland vuxna. Den producerar ett gift som ger upphov till pseudomembranös enterokolit hos patienter som får antibiotikabehandling.Cercopithecus aethiops: En art av Cercopithecus med tre underarter: C. tantalus, C. pygerythrus och C. sabeus. De lever i skogs- och savannområden i Afrika. Den afrikanska grönapan, C. pygerythrus, är den naturliga värden fö r SIV och används i AIDS-forskningen.Endocytos: Cellers upptag av extracellulära ämnen i membranbundna vakuoler eller mikroblåsor. Endosomer spelar en central roll för endocytos.MykotoxinerSubstratspecificitetBassekvens: Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.CHO-celler: Cellinje från äggstockar på kinesisk hamster, Cricetulus griseus. Arten är omtyckt för cellgenetiska studier eftersom den har ett litet antal kromosomer. Cellinjen har kunnat användas till modellsyste m för studier av genetiska förändringar i odlade däggdjursceller.Lipidlager, dubbla: Lipidlager med en tjocklek av två molekyler. Dubbellagersystem används ofta som modeller för biologiska membran.Cykliskt AMP: Cykliskt adenosinmonofosfat (adenosin-3',5'-vätefosfat). Det är en adeninnukleotid med en fosfatgrupp som förestrats mot sockerdelens 3'- och 5'-positioner. Det är en sekundär budbärare med avgörande intracellulär reglerfunktion som förmedlare av verkan av ett flertal hormoner, däribland epinefrin, glukagon och ACTH. Syn. cAMP.Kaniner: Djurarten Oryctolagus cuniculus, av familjen Leporidae och ordningen Lagomorpha. Kaniner föds i hålor, utan päls, och med slutna ögon och öron. Kaniner har 22 kromosompar, medan harar har 24.SignalomvandlingLiposomer: Konstgjorda, små, enkla eller flerskiktsblåsor (tillverkade av lecitiner eller andra lipider) som används för transport av olika biologiska molekyler eller molekylkomplex till celler, t ex läkemedel eller gener. De används även för undersökning av membran och membranproteiner.SekvensinpassningPeptiderLipopolysackarider: Fettbärande polysackarider som är endotoxiner och viktiga gruppspecifika antigen. De kommer ofta från cellväggen på gramnegativa bakterier och framkallar utsöndring av immunglobuliner. Lipopolysackaridmolekylen består av tre delar: lipid A, kärnpolysackarid och O-specifika kedjor (O-antigen). Lipopolysackarider från Escherichia coli används ofta som polyklonala B-cedllsmitogen i laboratorieimmunologi.Pseudomonas aeruginosaProteinstruktur, sekundärMutation: Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.Neuromuskulära medelMembranproteiner: Proteiner i biologiska membran, som t ex cellmembran och intracellulära membran. De utgörs av två typer, yttre (perifera) och inre, integrerade, proteiner. De omfattar de flesta membranbundna enzymer, antigena proteiner, transportproteiner, och receptorer för läkemedel, hormoner och lektiner.Mutagenes, riktad: Arrangerad genetisk mutagenes på någon specifik plats i DNA-molekylen som ger en bassubstitution, infogning eller radering.Enzymaktivering: Omvandling av en inaktiv enzymform till en med metabolisk aktivitet, vilket inkluderar: 1) jonaktivering (aktivatorverkan); 2) kofaktor-/koenzymaktivering; 3) omvandling av enzymprekursor (proenzym eller zymogen) till aktivt enzym.Vätejonkoncentration: Ett mått på en lösnings surhetsgrad.SkorpionerRöntgenkristallografi: Undersöknig av kristallstrukturer med hjälp av röntgendiffraktionsteknik.RicinKloning, molekylär: Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.TidsfaktorerNervgifterClostridium botulinum: Den bakterie som orsakar botulism i människor, vildänder och andra vattenlevande fåglar. Den är även ansvarig för vissa typer av foderförgiftning hos hästar och kor. Bakterien producerar ett starkt ex otoxin, som är motståndskraftigt mot proteolytisk nedbrytning.Möss, inavlade BALB CBacillus thuringiensis: En grampositiv bakterie som kan vara patogen för vissa insekter. Den används för biologisk bekämpning av malen lövskogsnunna.SpindelgifterCnidariagifter: Gifter från maneter, koraller, havsanemoner, nematocyster osv. De innehåller blod-, hjärt-, hud- och nervgifter och sannolikt enzymer, och de omfattar palytoxin, sarkofin och antopleurin.Apoptos: En av de två formerna av celldöd. Till skillnad från den patologiska processen nekros är apoptos en biologiskt programmerad process, ansvarig för en fysiologisk likvidering av celler. Denna typ av cel ldöd tjänar som en motvikt mot mitos och utgör ett led i regleringen av vävnaders tillväxt och storlek.Möss, inavlade C57BLToxoiderModeller, biologiska: Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djurMakrofager: Förhållandevis långlivade fagocytiska däggdjursceller som härrör från blodmonocyter. Huvudtyperna utgörs av peritoneala makrofager, alveolarmakrofager, histiocyter, leverns Kupfferceller och osteoklaster. Vid kroniska inflammatoriska förändringar kan de differentiera vidare till epitelioida celler eller smälta ihop till främmande jätteceller eller Langhans-jätteceller.Vibrio choleraeProteinbiosyntesExfoliatiner: Exotoxiner från Staphylococcus aureus, fagtyp 2, som orsakar epidermal nekrolys. De består av proteiner med molekylvikter mellan 26 000 och 32 000 och ger upphov till ett sjukdomstillstånd som går under flera namn, som t ex Lyells syndrom, Ritters syndrom, epidermal exfoliation, toxisk epidermal nekrolys m m.Killer Factors, YeastEndotoxiner: Toxiner som är starkt förknippade med den levande cytoplasman eller cellväggen hos vissa mikroorganismer, och som inte lätt tränger ut i odlingsmedium, men frigörs vid cellupplösning.Bordetella pertussis: En art av gramnegativa, aeroba bakterier som orsakar kikhosta. Bacillerna består av små stavar omgivna av ett slemskikt.SjöanemonMjältbrand: En akut bakterieinfektion orsakad av Bacillus anthracis. Rovdjur kan smittas genom att äta infekterade byten eller kadaver. Människor smittas genom kontakt med infekterade djur eller genom förorenade djurprodukter. Den vanligaste formen hos människa är kutan antrax.Shellfish PoisoningEnterokolit, pseudomembranös: Akut inflammation i tunntarmens och tjocktarmens slemhinnor med åtföljande pseudomembranös plackbildning ovanpå ytliga sår. Tillståndet hänger ofta samman med antibiotikaterapi och implicerar Clostridium difficile.Clostridiuminfektioner: Infektioner orsakade av bakterier av släktet Clostridium.Letal dos 50: Den dosmängd av ett giftigt ämne eller av joniserande strålning som krävs för att döda 50% av en testpopulation.TrihexosylceramiderBiologisk skadedjursbekämpningCorynebacterium diphtheriae: En art grampositiva, icke-sporbildande bakterier med tre erkända odlingstyper. Dessa typer (gravis, intermedius och mitis) fastställdes ursprungligen utifrån den kliniska svårighetsgrad som sågs hos de patienter som de olika stammarna oftast isolerades från. Arten ger upphov till difteri.Shigella dysenteriaeG(M1)-gangliosidTrikotecenerClostridium: Ett släkte rörliga eller icke-rörliga, grampositiva bakterier av familjen Bacillaceae. Många arter har identifierats, varav några är patogena. De lever i vatten, jord och i tarmkanalen hos människor o ch djur.Elapidgifter: Gifter från ormar av familjen Elapidae (giftsnokar), i vilken ingår kobror, kraiter, mambor, korallormar, tigerormar och australiska ormar. Gifterna innehåller olika typer av toxiska polypeptider, cytolytiska, hemolytiska och nervgifter, men färre enzymer än gift från ormar av familjerna Viperidae och Crotalidae. Många av gifterna har definierats.Elapidae: En familj ytterst giftiga ormar (giftsnokar), bestående av korallormar, kobror, mambor, kraiter och havsormar. De har stor geografisk spridning och återfinns i södra USA, Sydamerika, Afrika, Sydasien, Australien och på Stillahavsöarna. Det finns tre underfamiljer: Elapinae, Hydrophiinae och Lauticaudinae. Liksom huggormarna har de gifttänder längst fram i överkäken. De afrikanska mamborna anses vara de allra farligaste ormarna, pga sin storlek, sin snabbhet och sitt mycket giftiga bett. Syn. giftsnokar.Bioanalys: Metod för att mäta effekterna av biologiskt verksamma ämnen i in vivo- eller in vitromodeller under kontrollerade forhållanden. Syn. bioassay eller biologiska metoder.SaxitoxinBakteriella antikroppar: Immunglobuliner framkallade av bakteriella antigena komponenter.