Ett släkte gramnegativa och fakultativt anaeroba bakterier, bland vilka finns såväl gräsbundna, kvävefixerande arter som arter som under anaeroba förhållanden bryter ned toluen och andra monoaromatisk a kolväten.
En stor grupp fakultativt anaeroba, stavformade bakterier som färgas rosa (negativ färgnig) vid gramfärgning.
Thauera är ett släkte av proteobakterier som förekommer i miljöer som vatten, jord och avloppssystem. De är kända för sin förmåga att bryta ned organiska föroreningar såsom toluener, xylenoler och andra aromatiska kolväten. Thauera-bakterier är också en del av den naturliga mikrobiella populationen i reningsverk och bidrar till att rena avloppsvatten genom nedbrytning av organiska ämnen.
Toluen, även känd som metylbensen, är ett aromatiskt kolväte som naturligt förekommer i petroleum och kolträsk. Det är en klar, färglös vätska med en distinkt söt doft som liknar bensin. Toluen används ofta som lösningsmedel inom industrin och kan också förekomma i små mängder i luften, vatten och mark efter utsläpp från industriella processer eller förbränning av fossila bränslen. Långvarig exponering för toluen kan orsaka skador på nervsystemet och andra hälsoproblem.
En process i vissa bakterier, svampar och blågröna alger, varvid fritt atmosfäriskt kväve omvandlas till biologiskt användbara former av kväve, som t ex ammoniak, nitrater och aminoföreningar.
En kedja av processer genom vilka levande organismer bryter ned miljöföroreningar, organiskt avfall, bekämpningsmedel samt implanterade material.
Oorganiska föreningar som har kväve som fast beståndsdel i molekylen.
Xylene är ett organisk compound som består av tre isomerer: *o*-xylen, *m*-xylen och *p*-xylen. Det är en klar, flytande vätska med en karakteristisk lukts sensation som påminner om bensin. Xylen används primärt som lösningsmedel inom industrin och förekommer naturligt i kol- och petroleumprodukter.
Organiska föreningar av kol och väte med omättad och vanligen hexagonal ringstruktur. Molekylerna kan bestå av en enkel ring, dubbelring, trippelring eller flera sammanfogade ringar.
En stor familj smalbladiga gräsarter tillhörande ordningen Cyperales (underklassen Commelinidae, klassen Liliopsida (monocotyledons)). Sädesslagen ingår i denna familj.
En livsmiljö utan syrgas.
Salter och estrar av bensoesyra med antibakteriella och svampdödande egenskaper. De används som konserveringsmedel i farmaceutiska preparat, kosmetika och livsmedel.
Enzymer som katalyserar klyvning av kol-kolbindningar på annat sätt än genom hydrolys eller oxidation. Till denna undergrupp hör dekarboxylaser, aldehydlyaser och oxo-syralyaser. EC 4.1.
16S RNA er en typ av ribosomalt RNA (rRNA) som finnes i prokaryote ribosomer og har en viktig rolle i translasjonen av genetisk informasjon til proteinsyntese. 16S rRNA-molekylen er en del av den lille ribosomale subuniten og inneholder konserverte sekvensregioner som kan brukes til identifisering og klassifisering av forskjellige arter av bakterier og archaea.
Ett antiseptiskt och desinficerande medel. Det är verksamt mot ett stort antal mikroorganismer, inklusive vissa svampar och virus, men har trög verkan mot sporer. Det har använts som huddesinfektionsmedel och för att lindra klåda.
En medicinsk definition av "RNA, katalytisk" är "Ribonukleinsyra med förmåga att fungera som en biokemisk katalysator, underlättande och accelererande specifika kemiska reaktioner inom cellen." Katalytiskt RNA, även känt som ribozym, är en typ av RNA-molekyl som kan binda till specifika substrat och utöva enzymatisk aktivitet, det vill säga att underlätta och accelerera kemiska reaktioner. Detta upptäcktes på 1980-talet och var en banbrytande upptäckt inom molekylärbiologin eftersom det ifrånsakade den länge gällande uppfattningen att endast proteiner kunde fungera som enzymer.
I en mening kan endophyter definieras som mikroorganismer, vanligtvis svampar eller bakterier, som lever asymptomatiskt (dvs. utan att orsaka sjukdom) inuti växter och etablerar ett symbiotiskt förhållande med sina värdväxter. De kan kolonisera alla delar av växten, inklusive rötter, stjälkar och blad, och har potentialen att påverka växtens tillväxt, utveckling och resistens mot biotiska och abiotiska stressorer. Endophyternas roll i ekosystem och deras möjliga användning inom områden som bioteknologi och medicin är forskningsområden av intresse.
I en enskild medicinsk betydelse kan "resorcinoler" definieras som en kemisk förening som innehåller två resorcinolgruppor (1,3-dihydroxibensen) som är kopplade till varandra via en längre alifatisk kedja eller aromatisk ring. Resorcinoler har visats ha potential inom områdena hudvård och läkemedelsbehandling, där de exempelvis kan användas som antiseptiska, antiinflammatoriska och antioxidativa medel. Det är dock viktigt att notera att specifika medicinska tillämpningar och effekter av resorcinoler kan variera beroende på deras kemiska struktur och koncentration.