The APC4 subunit is a component of the Anaphase-Promoting Complex/Cyclosome (APC/C), which is a multi-subunit E3 ubiquitin ligase that plays a critical role in regulating the cell cycle. Specifically, the APC/C targets specific proteins for degradation by the 26S proteasome at various stages of the cell cycle, thereby ensuring proper progression through mitosis and the G1 phase of the cell cycle. The APC4 subunit is one of the essential components of the APC/C complex and is involved in its assembly and regulation. It is also a targeting subunit that helps to bind specific substrates for ubiquitination and degradation, including key regulators of mitosis such as securin and cyclin B.

Anaphase-Promoting Complex/Cyclosome (APC/C) is a multi-subunit E3 ubiquitin ligase that plays a crucial role in regulating the cell cycle, specifically during mitosis and meiosis. The APC/C substrates are marked for degradation by the addition of ubiquitin molecules, which targets them for destruction by the 26S proteasome.

APC10 (anaphase-promoting complex-cyclosome) subunit, also known as CDC27 or APC6, is a crucial component of the multi-subunit E3 ubiquitin ligase complex called the anaphase-promoting complex/cyclosome (APC/C). This complex plays a critical role in regulating cell division by targeting specific proteins for degradation during various stages of the cell cycle. The APC10 subunit is essential for the assembly and stability of the APC/C complex, and it contributes to the recognition and ubiquitination of substrates involved in mitotic exit and the G1 phase of the cell cycle.

APC5 Subunit, Anaphase-Promoting Complex-Cyclosome (APC/C) refers to a specific subunit of the E3 ubiquitin ligase complex known as APC/C, which plays a critical role in regulating the cell cycle. The APC/C complex is responsible for targeting specific proteins for degradation by the proteasome during various stages of the cell cycle, thereby ensuring proper progression through mitosis and exit from mitosis.

APC2 (Anaphase-Promoting Complex-Cyclosome) subunit is a part of the larger protein complex called the Anaphase-Promoting Complex/Cyclosome (APC/C), which plays a crucial role in regulating the cell cycle. Specifically, APC2 is one of the essential subunits that make up the core structure of the APC/C complex. This complex is responsible for marking specific proteins for degradation during various stages of the cell cycle, including mitosis and anaphase. By targeting these proteins for destruction, the APC/C helps ensure proper progression through the cell cycle and prevents uncontrolled cell growth, which can lead to diseases like cancer.

APC11 Subunit, Anaphase-Promoting Complex-Cyclosome (APC/C) refers to a crucial component of the APC/C complex, which is a large E3 ubiquitin ligase that plays a critical role in regulating the cell cycle. Specifically, APC11 is one of the essential subunits of the APC/C complex and is responsible for catalyzing the transfer of ubiquitin molecules to specific protein substrates, thereby targeting them for degradation by the proteasome. During anaphase, the APC/C complex, in conjunction with its co-activators CDC20 and CDH1, promotes the degradation of key cell cycle regulators such as securin and cyclins, allowing for the separation of chromosomes and the progression into the next phase of the cell cycle. Defects in APC/C function have been implicated in various human diseases, including cancer.

APC/C is a large E3 ubiquitin ligase complex that plays a critical role in the regulation of cell division. The APC/C complex is composed of several subunits, including Apc7, which is a non-catalytic subunit that is essential for the stability and function of the complex. During anaphase, the APC/C complex promotes the degradation of key regulatory proteins to ensure proper chromosome segregation and exit from mitosis. The Apc7 subunit is required for the activation of the APC/C complex and helps to target specific substrates for ubiquitination and subsequent degradation. Defects in the APC/C complex or its regulation have been linked to various human diseases, including cancer and developmental disorders.

Anaphase-Promoting Complex-Cyclosome (APC/C) är ett multiproteinkomplex som spelar en central roll i cellcykeln hos eukaryota celler. Det fungerar som en E3 ubiquitinligas, vilket betyder att det katalyserar överföringen av ubiquitin till specifika proteinsubstrat, vilket markerar dem för degradering i 26S proteasom. APC/C är involverat i regleringen av intracellulära processer som mitos och meios, genom att underlätta nedbrytningen av kritiska cellcykelproteiner vid specifika tidpunkter under cykeln. Under anafasen i mitosen och meiosen är APC/C aktiverat och leder till nedbrytningen av proteiner som hindrar separationen av systerchromatiderna, vilket möjliggör celldelning.

APC8 subunit, also known as APC3 or CDC27, is a component of the Anaphase-Promoting Complex/Cyclosome (APC/C), which is an E3 ubiquitin ligase complex that plays a critical role in regulating the cell cycle. Specifically, APC8 is a part of the core subunit of the APC/C and is essential for its activity. The APC/C targets specific proteins for degradation via the ubiquitin-proteasome pathway at different stages of the cell cycle, thereby controlling progression through mitosis and the G1 phase of the cell cycle. In anaphase, the APC/C, in complex with its activator CDC20, targets securin and cyclin B for degradation, leading to sister chromatid separation and exit from mitosis. APC8 is required for the interaction between the APC/C and CDC20, as well as for the ubiquitination of substrates by the APC/C.

APC6 subunit, also known as APC5 or ASE1, is a component of the Anaphase-Promoting Complex/Cyclosome (APC/C) in cells. The APC/C is a large E3 ubiquitin ligase complex that plays a critical role in regulating the cell cycle by targeting specific proteins for degradation through the process of ubiquitination.

APC3 subunit, also known as Cdc27 or APC6, is a component of the Anaphase-Promoting Complex/Cyclosome (APC/C) in cells. The APC/C is a large E3 ubiquitin ligase enzyme complex that plays a critical role in regulating the cell cycle by targeting specific proteins for degradation through the process of ubiquitination.

Ett Ubikitin-proteinligaskomplex (UPS) är ett komplext system av proteiner som spelar en central roll i proteinhomeostasen, genom att reglera proteinsyntes, degradation och lokalisation. Det mest kända aspekten av UPS är dess roll i proteinklarning, där ubikitinmärkning av ett målprotein leder till dess degradering av 26S-proteasomen. Ubikitineringsprocessen innefattar en serie enzymatiska reaktioner som katalyseras av tre grupper av enzymer: ubikitinaktiverande enzym (E1), ubikitin konjugerande enzym (E2) och ubikitinligaser (E3). Dessa enzymer arbetar tillsammans för att överföra ubikitinmolekyler till lysinresterna på målproteinet, vilket skapar en polyubikitinerad protein. Det polyubikitinerade proteinet kan sedan erkän

CDC20 proteins are a type of regulatory protein that plays a crucial role in the cell cycle, specifically during the transition from metaphase to anaphase in mitosis and meiosis. They function as part of the anaphase-promoting complex/cyclosome (APC/C), which is a multi-subunit E3 ubiquitin ligase that targets specific proteins for degradation by the proteasome. CDC20 binds to and activates the APC/C, allowing it to mark cell cycle regulators like securin and cyclin B for destruction, thereby promoting sister chromatid separation and exit from mitosis.

Cdh1 proteins are part of the anaphase-promoting complex/cyclosome (APC/C), which is a crucial regulator of the cell cycle. Specifically, Cdh1 is a co-activator of the APC/C and plays a key role in the transition from mitosis to G1 phase by targeting several proteins for degradation, including securin and cyclin A. This helps ensure proper progression through the cell cycle and prevents errors that can lead to genomic instability and diseases such as cancer.

Tumörsuppressorgener belägna vid 5q21-området på den långa armen av människans kromosom 5. Mutation hos dessa gener är förenad med familjär kolonpolypos och Gardners syndrom, samt med vissa sporadiska kolorektala tumörer.

Den tredje celldelningsfasen, under vilken kromatiderna separerar och vandrar till motsatta cellpoler.

Proteiner som kontrollerar celldelningscykeln. Denna proteinfamilj omfattar ett stort antal klasser, inklusive cyklinberoende kinaser, mitogenaktiverade kinaser, cykliner och fosfoproteinfosfataser, s amt deras förmodade substrat, så som kromatinassocierade proteiner, cytoskelettproteiner och transkriptionsfaktorer.

En delning av cellkärnan, vid vilken de båda nya kärnorna vanligtvis får en kromosomuppsättning som är identisk med den hos artens somatiska celler.

En klass enzymer som katalyserar bindning mellan två substratmolekyler, i förening med hydrolys av en pyrofosfatbindning i ATP eller liknande energigivare. EC 6.

Securin är ett protein som spelar en viktig roll under cellcykeln, särskilt under celldelningen (mitosen). Det håller tillbaka separationen av systerchromatiderna, det vill säga de två identiska kopiorna av varje kromosom som bildas under DNA-replikeringen, tills att cellen är redo att gå från metafas till anafas. Genom att förhindra förtidig separation av systerchromatiderna säkerställer securin en korrekt delning och fördelning av kromosomen till dottercellerna. När cellen är redo att fortsätta till anafas aktiveras en proteas, seprins, som bryter ner securinet och frigör systerchromatiderna så att de kan separeras korrekt.

Ett 58 kD-protein som bestäms efter transkriptionsfasen och translationsfasen i cellcykeln.

Mad2 proteins are a type of protein involved in the regulation of the cell cycle, specifically during mitosis (the process by which a eukaryotic cell separates its chromosomes and divides into two daughter cells). Mad2 proteins play a crucial role in the spindle assembly checkpoint (SAC), which is a surveillance mechanism that ensures accurate chromosome segregation by delaying the onset of anaphase until all chromosomes are properly attached to the mitotic spindle. Mad2 proteins function as negative regulators of the anaphase-promoting complex/cyclosome (APC/C), an E3 ubiquitin ligase that targets key cell cycle regulators for degradation. By inhibiting APC/C activation, Mad2 proteins help prevent premature sister chromatid separation and ensure faithful chromosome transmission to the next generation.

Ubiquitin-protein ligases are enzymes that play a crucial role in the ubiquitination process, which is a post-translational modification of proteins. This process involves the covalent attachment of the protein ubiquitin to specific lysine residues on target proteins, thereby marking them for degradation or altering their function, localization, or interaction with other proteins. Ubiquitin-protein ligases catalyze the transfer of ubiquitin from an E2 ubiquitin-conjugating enzyme to the target protein, forming an isopeptide bond between ubiquitin and the target protein. There are several classes of ubiquitin-protein ligases, including HECT (Homologous to the E6-AP Carboxyl Terminus), RING (Really Interesting New Gene), and U-box ligases, which differ in their mechanisms of catalyzing ubiquitination. Dysregulation of ubiquitin-protein ligases has been implicated in various diseases, including cancer, neurodegenerative disorders, and inflammatory conditions.

Den celldelningsfas som följer på prometafasen, och i vilken kromosomerna radas upp längs den mitotiska apparatens ekvatorialplan före separering.

The spindle apparatus is a microtubule-based structure that plays an essential role in the process of cell division, specifically during mitosis and meiosis. It is responsible for the separation of replicated chromosomes into two identical sets, ensuring the accurate distribution of genetic material to each daughter cell. The spindle apparatus consists of three main components:

F-box proteins are a type of protein that play a crucial role in the ubiquitination and degradation of other cellular proteins. They are characterized by an approximately 40-amino acid motif known as the F-box, which interacts with other components of the Skp1-Cul1-F-box (SCF) complex, a type of E3 ubiquitin ligase. The SCF complex targets specific proteins for degradation by the 26S proteasome, and F-box proteins help to determine which proteins are targeted by recognizing specific motifs or domains within their substrates. There are multiple types of F-box proteins, each with different substrate specificities, allowing for precise control over protein turnover in the cell.

Protein undersyrer, eller proteindeficiens, refererer til et tilstand hvor kroppen mangler tilstrækkelig med proteiner for at fungere korrekt. Proteiner er essentielle for at bygge og reparere væv, producere hormoner og enzymer, og styrke immunforsvaret. En proteindeficiens kan føre til muskelatrofi, øget infektionsrisiko, langsomme vækst hos børn, svækkelse af immunsystemet, og i alvorlige tilfælde kan det også medføre koma eller død. Proteinmangel kan skyldes en mangel på proteinindtag eller en øget proteinbehov, fx som følge af sygdom, graviditet eller svær fysisk aktivitet.

Cyclin B1 är ett protein som spelar en viktig roll i cellcykeln, särskilt under den mitotiska skedet när cellen delar sig för att bilda två identiska dotterceller. Cyclin B1 binder till och aktiverar en kinas enzymkomplex kallad CDK1 (Cyclin-dependent kinase 1), som reglerar intrångningen i mitosen genom att fosforylera olika substrat. Nivåerna av cyclin B1 stiger under G2-fasen av cellcykeln och når sin topp just innan cellen går in i mitos. Efter mitosen och cellens delning bryts down cyclin B1, vilket leder till att CDK1 inaktiveras och cellcykeln stoppas tills nästa G1-fas.

Ubiquitination är ett posttranslationellt modifieringssätt som involverar att en ubiquitinprotein kovalent adderas till en targetprotein. Detta process kontrolleras av tre huvudsakliga grupper av enzymkomplex: E1-ubiquitinaktiverande enzymer, E2-ubiquitinkonjugeringsenzymer och E3-ubiquitinligaseringsenzymer. Ubiquitiner kan adderas som en monomer eller i längre kedjor till targetproteinet, vilket kan leda till olika konsekvenser som proteasomdegradering, förändring av subcellulär lokalisation eller förändrad protein-proteininteraktion. Ubiquitination spelar därför en viktig roll i regleringen av cellulära processer såsom signaltransduktion, DNA-reparation och apoptos.

I en simpel medicinsk definition, är prometafase den fas under mitosen där kromosomerna har börjat flytta från varandra och är redo att delas upp i två identiska delar, med hjälp av en process som kallas konjugation. Under denna fas har spindelfibrerna fäst sig vid centromererna på varje systerkromatid, vilket möjliggör för cellen att dela upp kromosomerna jämnt till de två nya dottercellerna.

"M Fase Celicykelns Kontrollpunkter" refererar till mekanismer som ser till att cellens DNA är korrekt duplicerat och segregerat innan den delar sig och bildar två döttrarceller under mitosen (M-fasen) av cellcykeln. Detta hjälper till att säkerställa genetisk stabilitet genom att förhindra celldelning när det finns skadat eller ofullständigt duplicerat DNA. Kontrollpunkterna inkluderar:

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

'Saccharomyces cerevisiae proteins' refererar till proteiner som är specifika för jästsvampen Saccharomyces cerevisiae, även känd som bagerijäst eller öljäst. Detta organismer är välstuderade modellorganismer inom molekylärbiologi och genetik. Proteiner från Saccharomyces cerevisiae har varit av central betydelse för att förstå grundläggande cellulära processer, såsom celldelning, transkription, translation, DNA-replikering och metabolism. Många proteiner från Saccharomyces cerevisiae har blivit välkaraktäriserade och används ofta som referensproteiner i forskning.

En komplex följd av händelser, som inträffar mellan slutet av en celldelning och slutet av nästa, varigenom cellmaterial delas upp mellan dottercellerna.

Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.

Cyclin A2 är ett protein som hör till cyklinfamiljen och spelar en viktig roll i celldelningen under G1-fasen och S-fasen av cellcykeln. Cyclin A2 binder till och aktiverar cyklindependent kinas 1 och 2 (CDK1 och CDK2), vilket leder till fosforylering av olika substrat och reglering av celldelningen. Nivåerna av cyclin A2 stiger under G1-fasen, når ett peak under S-fasen och degraderas sedan under G2-fasen och M-fasen av cellcykeln.

Ubiquitin är ett litet protein som spelar en viktig roll i cellens proteinska homeostas. Det fungerar som en etikett som kan kopplas till andra proteiner, vilket kan leda till en rad olika konsekvenser, såsom att markera proteinerna för nedbrytning eller att påverka deras funktion och lokalisation inom cellen. Processen att addera ubiquitin kallas ubiquitinering, och den regleras av en komplex maskinapparat bestående av flera olika enzymer. Ubiquitinering är involverad i en rad cellulära processer, såsom proteinsyntes, DNA-reparation, signaltransduktion och celldelning.

Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.

Den första, kontinuerligt odlade cellinjen av humana, maligna celler, vilka kom från ett livmoderhalskarcinom hos "Henrietta Lacks". Cellerna används för virusodling och testning av cancerpreparat.

Ubiquitin-conjugating enzymes (E2s) are a group of enzymes that play a crucial role in the ubiquitination process, which is a post-translational modification of proteins. This process involves the covalent attachment of the protein ubiquitin to specific lysine residues on target proteins, marking them for degradation by the 26S proteasome. Ubiquitin-conjugating enzymes function as the central components of the ubiquitination machinery, facilitating the transfer of ubiquitin from an E1 ubiquitin-activating enzyme to an E3 ubiquitin ligase, which ultimately leads to the attachment of ubiquitin to the target protein. Dysregulation of the ubiquitination process has been implicated in various diseases, including cancer and neurodegenerative disorders.

"Proteinbindning refererar till den process där ett protein binder specifikt till ett annat molekylärt substance, såsom en liten molekyl, ett annat protein eller en jon, vanligtvis genom non-kovalenta interaktioner som hydrogenbindning, Van der Waals-kräfter och elektrostatiska attraktioner. Denna bindning kan regulera funktionen hos det bundna substanceet och är av central betydelse för många biologiska processer, inklusive signaltransduktion, enzymsk aktivitet och transport av molekyler inom cellen."

CDC2-proteinkinase, även känt som cyclin-dependent kinase 1 (CDK1), är ett enzym som spelar en central roll i cellcykeln hos eukaryota celler. Det aktiveras av cyklin B och är involverat i kontrollen av celldelningen genom att fosforylera andra proteiner, vilket reglerar deras funktion. CDC2-proteinkinaset är kritiskt för ingången till mitosen, den fas av cellcykeln då cellkärnan och kromosomerna delas.

Separase är ett enzym som spelar en viktig roll under cellcykeln, närmare bestämt under den mitotiska celldelningen när kromosomerna skiljs isär inför bildandet av två identiska dotterceller. Separasen aktiveras vid ett specifikt stadium i celldelningen och bryter ned kohesinproteinkomplexen som hållit varje kromatidpar (halvkromosom) samman efter replikationen, vilket möjliggör skiljandet av systerchromatiderna från varandra. Därmed kan de fördelas korrekt till varsin dottercell.

Reduktionsdelning av cellkärnan under könscellernas tillkomst. Två på varandra följande cellkärnedelningar efter en enda dubblering av kromosomerna resulterar i dotterceller med hälften så många kromosomer som i ursprungscellerna.

Alla proteiner som förekommer i svampar.

Den ordnade uppdelningen av kromosomer under meiosen och mitosen.

Ett 33 kD-protein som är identiskt med adenovirus E1A-associerat protein p60. Cyklin A reglerar p33cdk2 och p34cdc2 och behövs för genomförandet av cellcykelns S-fas.

Xenopus är ett släkte av stjärtgroddjur som tillhör familjen pipagrodor. Oftast refererar termen "Xenopus" till den välkända art som kallas Xenopus laevis, eller afrikansk klumpfotgrodan, som används flitigt inom biomedicinsk forskning på grund av dess lätthanterlighet och robusta hälsa. Dessa grodor är ursprungligen från Afrika och kännetecknas av sina kraftiga, simhjulsliknande bakben och sin förmåga att producera ett stort antal ägg i en enda omgång.

'Schizosaccharomyces pombe' är ett jästsvamparorganism som används flitigt inom forskning, särskilt inom studier av celldelning och cellcykelkontroll. Proteiner som kodas av gener i S. pombe-genomet refereras vanligtvis som 'S. pombe-proteiner'. Dessa proteiner utför en rad olika funktioner inom cellen, inklusive reglering av celldelning, transkription, translation, metabolism och signaltransduktion.

SCPH (Skp, Cullin, F-box containing) protein ligases are a family of E3 ubiquitin ligase complexes that play a crucial role in the ubiquitination and subsequent degradation of specific cellular proteins. These complexes are composed of three core components: Skp (S-phase kinase associated protein), Cullin, and an F-box protein. The F-box protein serves as a substrate recognition component that binds to the protein to be ubiquitinated, leading to its targeted degradation by the 26S proteasome. SCPH ligases are involved in various cellular processes, including cell cycle regulation, signal transduction, and DNA damage response.

'Schizosaccharomyces' är ett släkte av encelliga svampar som tillhör jästdivisionen. Dessa jästen tillhör de ascomycetasvamparna och kännetecknas av sin förmåga att reproducera sig asexuellt genom multipolär knoppning, samt sexuellt genom konjugation följt av meios. Släktet innehåller ett antal arter, varav den mest välkända är 'Schizosaccharomyces pombe', som används som en modellorganism inom molekylärbiologi och genetik.

G1-fas, också känd som G1-fasen eller G1-skedet, är den första fasen i cellcykeln hos eukaryota celler. Under denna fas sker celldelningen inte ännu, utan cellen förbereder sig istället för DNA-replikation genom att öka storleken och syntetisera nya proteiner och organeller. G1-fasen kan delas in i tre olika faser: G1 early, G1 middle och G1 late. Under den senare delen av G1-fasen, G1 checkpointen, kontrollerar cellen om den är redo att gå vidare till S-fasen (syntesfasen), där DNA replikeras. Om alla nödvändiga villkor inte är uppfyllda kommer celldelningen att stoppas och cellen kommer istället att gå in i en quiescent fas, G0.

Ett proteinkinas som kodas av CDC28-genen hos Saccharomyces cerevisiae och som behövs för övergången från G1- till S-fasen i cellcykeln. Det utgörs av ett komplex på 160 kD, med ett substrat benämnt p 40.

'Saccharomyces cerevisiae' är en art av jästsvamp som tillhör kungariket svampar, och är vanligt förekommande i naturen på frukt, grönsaker och jord. Den är en enkelcellig eukaryot organism med en diameter på omkring 5-10 Mikrometer.

Protein-serin-treonin kinases are a type of enzyme that plays a crucial role in various cellular processes by adding phosphate groups to serine and threonine residues on target proteins. This post-translational modification can activate or inhibit the function of these proteins, thereby regulating signal transduction pathways involved in cell growth, differentiation, metabolism, and survival. Dysregulation of protein-serin-treonin kinases has been implicated in numerous diseases, including cancer, diabetes, and neurodegenerative disorders.

Adenomatous polyposis coli (APC) protein is a tumor suppressor protein that plays a crucial role in regulating cell growth and division in the colon. In a single sentence, Adenomatous Polyposis Coli (APC) protein can be defined as a vital protein product of the APC gene, whose normal function involves preventing excessive cell proliferation and promoting programmed cell death, but mutations in this gene can lead to the development of numerous adenomatous polyps in the colon, significantly increasing the risk of colorectal cancer.

Ubiquitination is a post-translational modification where the protein ubiquitin is covalently attached to a target protein, often leading to its degradation or alteration of function. This process plays a critical role in various cellular processes such as protein quality control, DNA repair, and signal transduction.

'c-mos Protoncogenproteiner' refererar till proteiner som kodas av c-mos protoonkogen, som är ett gen som ursprungligen upptäcktes i cancerceller hos en viss art av grodor. Detta onkogen är involverat i celldelning och cellcykelreglering. Protoncogenproteinet kodat av c-mos-genen spelar en viktig roll under meiosen, en speciell typ av celldelning som sker under produktionen av könsceller. Felet i regleringen av c-mos protoonkogen kan leda till oregelbunden celldelning och cancer.

Geminin är ett protein som spelar en viktig roll i celldelningen och kontrollerar cellcykelregleringen genom att hämma transkriptionen av flera gener involverade i DNA-replikationen. Det regleras i sin tur av andra proteiner och nedbryts under G1-fasen av cellcykeln för att sedan åter syntetiseras under S-fasen, så att det når sina högsta nivåer under G2- och M-faserna. Geminin är känt för sin roll i att förhindra överflödig DNA-replikation och bidrar därmed till att säkerställa stabiliteten hos genomet.

Föreningar och molekylkomplex som består av ett stort antal atomer och som i allmänhet är mer än 500 kD. I biologiska system kan makromolekylära ämnen åskådliggöras med elektronmikroskopi och särskiljas från organeller genom avsaknaden av membranstrukturer.

Endoreduplication är ett cellulärt förlopp där en cell undergår endocyklisk kromosomreplikering utan celldelning, vilket resulterar i en ökad ploidi och en förändrad cellcykel. Detta fenomen kan ses under normala developmentala processer eller som ett svar på stressfaktorer och är vanligt förekommande hos växter och insekter, men kan också observeras hos däggdjur. I en enkel mening kan endoreduplication definieras som "den process där en cell undergår flera omgångar av DNA-replikering utan motsvarande celldelning, vilket leder till en ökad ploidi."

Cellkärneproteiner är proteiner som lokaliseras till cellkärnan och utövar strukturella, regulatoriska eller katabola/anabola funktioner inom cellkärnans olika kompartment, såsom kromosomer, karyolymfa och kärnmembran.

Någon av de två intill varandra belägna trådar som bildas i samband med replikation hos en eukaryot kromosom före mitosen. Kromatiderna hålls samman vid centromeren. Systerkromatider kommer från samma kromosom.

Xenopus proteins refer to the proteins expressed in or isolated from the species Xenopus, which are commonly used as model organisms in biological and biomedical research. The most frequently utilized species are Xenopus laevis and Xenopus tropicalis, both of which are African clawed frogs. These proteins play crucial roles in various cellular processes and functions, making them valuable for studying developmental biology, genetics, toxicology, and disease mechanisms.

Stora flerproteinkomplex som binder kromosomernas centromerer till den mitotiska spindelns mikrotuber i samband med cellcykelns metafas.

Tosylarginine Methyl Ester (TAME) är ett kemiskt substance som används som en inhibitor av enzymer, särskilt proteas. Det är en syntetisk förening av amino aciden arginin och toluenesulfonsyra, med en ester-grupp på den yttre kolatomens syreatom. TAME används ofta i forskning för att studera proteasens roll i cellulär regleringsprocesser.

Ett proteasom-endopeptidaskomplex är ett intracellulärt enzymkomplex som spelar en central roll i nedbrytningen av proteiner inne i cellen. Det består av flera underenheter, varav de flesta är proteaser (enzym som bryter ner proteiner) med olika specificitet för olika peptidbindningar. Proteasomkomplexet klyver proteinerna i små peptidfragment innan de transporteras ut från cellkärnan och presenteras för immunsystemet av MHC-klasse I-molekyler. Detta system är viktigt för celldifferentiering, cellcykelreglering, signaltransduktion och eliminering av skadade eller felaktiga proteiner. Dysfunktion i proteasomkomplexet har blivit associerat med flera sjukdomar, inklusive neurodegenerativa sjukdomar och cancer.

Aminosyresekvenshomologi refererer til den grad af lighed i rækkefølgen af aminosyrerne, der udgør proteiner hos to eller flere organismer. Jo større antal identiske aminosyrer i samme position i de sammenlignede sekvenser, des højere er graden af homologi. Dette begreb anvendes ofte i molekylærbiologien for at fastslå evolutionæ forhold og funktionelle egenskaber hos proteiner.

Proteolysis är ett biokemiskt fenomen där proteiner bryts ned i mindre peptidfragment eller enskilda aminosyror med hjälp av enzymatiska katalysatorer som kallas proteaser. Detta process är väsentlig för många fysiologiska processer, inklusive cellcykeln, signaltransduktion och immunförsvaret, men den kan också vara skadlig vid patologiska tillstånd som neurodegenerativa sjukdomar och cancer.

Införande av en fosforylgrupp i en förening genom bildande av en esterbindning mellan föreningen och en fosfordel.

Substratspecificitet beteferrer sig inom farmakologi och enzymologi till den egenskap hos ett enzym eller en receptor där det endast binder till och katalyserar (eller påverkar) vissa specifika substanser, molekyler eller läkemedel, känt som substrat. Det innebär att en given enzymtyp endast är aktivt mot en begränsad grupp av kemiska föreningar som har en viss strukturell och kemisk likhet. Substratspecificiteten bestäms av enzymernas tredimensionella struktur och den del av substratmolekylen som interagerar med aktiva sitet på enzymet.

Nocodazole är ett medel som används inom forskning och laboratoriemedicin, och som tillhör gruppen av så kallade mikrotubulihämmare. Det verkar genom att störa bildningen av mikrotubuli, en viktig komponent i cellens skelett, vilket leder till celldelningsstörningar och till slut celldöd. Nocodazole används exempelvis för att studera celldelning och mitos, men även som ett möjligt cancerterapeutiskt medel eftersom cancerceller tenderar att vara mer känsliga än normala celler för störningar i mikrotubuliapparaten.

Vanliga proteinstrukturer, sammansatta av enkla kombinationer av angränsande, sekundära strukturer.

Cyclin-dependent kinase inhibitor proteins (CDKIs) are a type of regulatory protein that play a crucial role in controlling the cell cycle, which is the process by which cells grow and divide. CDKIs work by binding to and inhibiting the activity of cyclin-dependent kinases (CDKs), which are enzymes that help drive the cell cycle forward.

En oöcyt (singular form av oocyter) är ett äggcell som mognar inne i en honas äggstock (ovarium). Den är den största cellen i den mänskliga kroppen och kan delas in i olika stadier baserat på dess utveckling. Oöcyten består av två delar: den haploida kärnan, som innehåller halva antalet kromosomer jämfört med en vanlig diploid cell, och den omgivande zonapellucidamembranen. När oöcyten har nått full mognad är den redo för befruktning och utvecklas sedan till en zygot och fortsätter att dela sig och utvecklas till ett embryo.

Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.

S-fase (Syntese-fase) er en fase i cellers delingsprosess, kaldet cellcyklus. Under S-fasen syntesiserer cellen ny DNA for at forberede sig på celldeling, hvorved cellens genetiske materiale bliver duplikeret. Dette sker således, at hver dattercelle, der dannes under celldelingen, får en kopi af modercellens DNA.

"Tertiär proteinstruktur refererar till den tresdimensionella formen och flexibiliteten hos ett protein, som resultat av specifika interaktioner mellan dess sekundära strukturelement, såsom alfa-helixar och beta-skikt."

I medicine, är profasen den tidiga och relativa korta fasen under celldelningen (mitosen) i vävnader som består av eukaryota celler, där kromosomerna har konformerat sig till en kompakt, kondensad form och lined up i mitten av cellen, vilket möjliggör jämn fördelning av genetisk information till två identiska dotterceller.

Benämning på det biologiska förlopp som leder till delning av cytoplasman i en cell.

S-Phase Kinase-Associated Proteins (Skp2) är en typ av protein som spelar en viktig roll inom cellcykeln, särskilt under S-fasen, då DNA-replikation sker. Skp2 är ett E3 ubiquitinligasprotein som bidrar till nedbrytningen av cellcykelregulatoriska proteiner genom att markera dem med ubiquitin, vilket leder till deras degradering i proteasomen. Skp2 är involverat i kontrollen av celldelning och apoptos (programmerad celldöd) och har också visats stödja cancerutveckling genom att undertrycka tumörsuppressiva mekanismer.

Gener som kodar för proteiner som reglerar celldelningscykeln. De har en serie reglerfunktioner som kulminerar i igångsättandet av mitos, genom aktivering av proteinet p34cdc2.

Proteiner som kalciumjoner kan kopplas till. De fungerar som transportproteiner, reglerproteiner eller aktiveringsproteiner.

Rekombinanta fusionsproteiner är proteiner som skapats genom att kombinera genetiska sekvenser från två eller fler olika proteinmolekyler, vilket resulterar i en hybridprotein med unika funktionella egenskaper. Genetisk manipulation används för att fusionera generna på ett sådant sätt att de uttrycks som ett enda proteinskapsel i värdenorganismen. Dessa tekniker används ofta inom biomedicinsk forskning för att undersöka proteininteraktioner, skapa nya diagnostiska verktyg och utveckla terapeutiska läkemedel.

Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djur

Proteinkinaser är en grupp enzymer som katalyserar additionen av fosfatgrupper till proteiner, vilket ofta resulterar i att proteinets funktion eller lokalisation i cellen ändras. Denna process, kallad fosforylering, är en central mekanism i cellsignalering och regulerar en mängd cellulära processer, inklusive celldelning, apoptos (programmerad celldöd) och metabolism. Proteinkinaser spelar därför en viktig roll i underhåll och kontroll av cellens homeostas.

RNA-interferens (RNAi) är ett naturligt förekommande cellulärt försvarsmekanism hos eukaryota celler, som reglerar genuttryck och skyddar mot främmande genetisk material, såsom virusgenomer och transponibla element. RNAi-mekanismen involverar degradering av specifika mRNA-transkript med hjälp av korta, dubbelsträngade RNA-molekyler (siRNA) som en del av ett RNA-inducerat silencing-komplex (RISC). Denna process leder till specifik nedreglering av genuttryck genom att förhindra översättningen av mål-mRNA till protein.

Preparat framställda av cellers beståndsdelar eller produkter.

Proteiner som transporterar specifika ämnen i blodet eller genom cellväggar.

En grupp funktionellt likaratade glykoproteiner som ansvarar för den kalciumberoende cell-till-cell-vidhäftningen. De delas in i underklasserna E-, P- och N-kadheriner, med distinkt immunologisk speci ficitet och fördelning i vävnaderna. De åstadkommer celladhesion via en homofil mekanism. Dessa föreningar har betydelse för uppbyggnaden av vävnader och hela kroppen.

Repressorproteiner är proteiner som binds till specifika DNA-sekvenser och hämmar transkriptionen av ett visst genetiskt material, vilket leder till nedreglering av genuttrycket för de gener som kontrolleras av dessa repressorproteiner.

De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.

I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.

"Aurora kinases are a group of serine/threonine protein kinases that play crucial roles in regulating various stages of mitosis, the cell division process. They are essential for proper chromosome alignment, segregation, and cytokinesis during cell division. Dysregulation of Aurora kinases has been linked to several diseases, including cancer, making them attractive targets for therapeutic interventions."

Two-hybrid system techniques are a group of genetic methods used in molecular biology to detect and study protein-protein interactions within living cells. These techniques are based on the modular nature of transcription factors, which consist of two separate domains: one for DNA binding and another for transcription activation. In a two-hybrid system, these two domains are split and linked to two proteins of interest (target proteins). When the target proteins interact, the functional transcription factor is reconstituted, leading to the expression of a reporter gene. The activity of the reporter gene serves as an indicator of protein-protein interaction, allowing researchers to identify and analyze specific interactions between proteins in a high-throughput manner.

Saccharomycetales är en ordning av encelliga svampar inom klassen Saccharomycetes, som tillhör divisionen Ascomycota. Dessa svampar kännetecknas av sin förmåga att forma asexuella sporer genom knoppning och ascospor genom sexuell förökning inne i en speciell typ av cell som kallas ascus.

G2-fas, även känd som G2-fasen eller den andra gapfasen, är en del av cellcykelns interfas och föregår den mitotiska delen av cellcykeln. Under G2-fasen sker ytterligare DNA-reparation och proteinsyntes för att säkerställa att cellynukleotiden är korrekt och fullständig innan celldelningen inleds. Det är också en kontrollpunkt i cellcykeln där cellen kontrollerar om allt är redo för celldelning genom att undersöka om DNA-skadorna har reparerats korrekt och om det finns tillräckligt med resurser för att stödja celldelningen. Om alla kraven inte uppfylls kommer cellcykeln att stoppas eller fördröjas tills de är det.

Posttranslational protein modification (PTPM) refers to the covalent alteration of a protein's structure after its translation from mRNA to polypeptide chain but before it becomes fully functional. These modifications play crucial roles in regulating protein function, localization, stability, and interaction with other molecules within the cell. Examples of PTPMs include phosphorylation, glycosylation, ubiquitination, methylation, acetylation, and sumoylation, among others.

I medicinen, refererar "sekvensinpassning" till processen av matchning eller korrelerande en genetisk sekvens, vanligtvis en DNA- eller RNA-sekvens, med en specifik referenssekvens, för att fastställa dess position, orientering och eventuella variationer i förhållande till den referenssekvensen. Detta används ofta inom genetisk forskning och klinisk diagnostik för att identifiera gener, mutationer eller polymorfismer som kan vara associerade med sjukdomar eller andra hälsotillstånd.

Polyubiquitination är en posttranslationell modifikation av proteiner, där en ubiquitinmolekyl kovalent binds till en lysinrest på ett protein. Ubiquitin kan sedan förlängas genom att fler ubiquitinmolekyler adderas till den tidigare kovalent bundna ubiquitinmolekylen, vilket resulterar i bildandet av en polyubiquitinkedja. Polyubiquitinering kan leda till proteasomdegradering eller andra cellulära processer som signalering, membrantransport och DNA-reparation.

Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.

Cellens centrala del, bestående av ett par centralkroppar (centrioler) som är omgivna av en amorf massa. Under interfas bildar centrosomen mikrotubulikärnor. Under profas delar sig centrosomen i två s eparata delar, som bildar mitosspindelns två poler.

Protein Phosphatase 2 (PP2A) är ett enzym som spelar en viktig roll i cellulär signalering genom att reglera fosforylering av proteiner, det vill säga tillstånd då en fosfatgrupp fogats till ett protein. PP2A verkar som en nedreglerande mekanism genom att avlägsna fosfatgrupper från specifika serin- eller threoninresidyer på målproteiner, vilket kan påverka deras funktion, lokalisation och interaktion med andra proteiner. PP2A är involverad i en rad cellulära processer som celldelning, signaltransduktion, metabolism och apoptos.

Proteinkinaser som kontrollerar cellcykelns gång hos alla eukaryoter och som kräver förbindelse med cykliner för att nå sin fulla enzymatiska verkan. Cyklinberoende kinaser styrs av fosforylerings- och defosforyleringsprocesser.

Det första fasen i den första cellkärnedelningen (meios I), under vilken kromosomsegregation sker. Profasen är indelad i fem stadier: leptoten, zygoten, pachyten, diploten och diakines

Ett polypossyndrom med autosomal dominans, i vilket tarmarna innehåller från några få till tusentals adenomatösa polyper. Uppträder ofta i åldrarna 15 till 25 år.

'Cullin proteins' are a family of structual components that play a crucial role in the formation of multi-subunit E3 ubiquitin ligase complexes, which are responsible for targeting specific cellular proteins for degradation via the ubiquitin-proteasome pathway. There are eight known mammalian cullin family members (CUL1, CUL2, CUL3, CUL4A, CUL4B, CUL5, CUL7, and CUL9), each of which associates with distinct sets of proteins to form unique E3 ubiquitin ligase complexes. These complexes regulate various cellular processes, including cell cycle progression, transcriptional regulation, DNA damage response, and signal transduction, by controlling the stability and function of key regulatory proteins through ubiquitination.

Proteiner från insektarter tillhörande släktet Drosophila (bananfluga, fruktfluga). Särskilt proteiner från den mest välundersökta Drosophilaarten, Drosophila melanogaster, tilldrar sig stort intresse när det gäller forskning inom morfogenes och utveckling.

Experimentella eller teoretiska modeller för undersökning av molekylers form, elektroniska egenskaper eller interaktioner. Hit hör även analoga molekyler, datorframställd grafik och mekaniska strukturer.

Beta-Transducin Repeat-Containing Proteins (β-TRCPs) are a group of E3 ubiquitin ligase proteins that play a crucial role in the ubiquitination and subsequent degradation of specific target proteins involved in various cellular processes. These proteins contain beta-transducin repeats, which are structural motifs that facilitate their interaction with other proteins. β-TRCPs are best known for their involvement in the regulation of the cell cycle, DNA damage response, and signal transduction pathways. They play a critical role in targeting key regulatory proteins for degradation, thereby ensuring proper control of these processes and maintaining cellular homeostasis.

Typarten av Circovirus, ett litet, höljefritt DNA-virus som ursprungligen isolerades ur förorenat vaccin i Japan. Det orsakar smittsam kycklinganemi och kan möjligen ha samband med anemiskt blödningss yndrom, dermatitanemi och blåvingesjuka.

De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos svampar.

Rekombinanta proteiner är proteiner som innehåller sekvenser från två eller flera olika källor, vanligtvis genom genetisk manipulation i laboratorium. Genom användning av rekombinant-DNA-teknik kan man kombinera gener från olika organismer för att skapa en ny gen som kodar för ett protein med önskade egenskaper. Detta är en viktig metod inom biomedicinsk forskning och används bland annat för produktion av läkemedel, diagnostiska verktyg och för studier av proteiner och deras funktioner.

I en enkel medicinsk definition kan man säga att en "Precipitintest" är ett laboratorietest som används för att undersöka om en given substans, till exempel ett läkemedel eller en biologisk vätska som urin, kan orsaka en kemisk reaktion i form av en så kallad precipitatsbildning när den blandas med en specifik testvätska. Precipitatet är ett fast, oftast olösligt ämne som bildas när två lösningar blandas och deras komponenter reagerar tillsammans.

Intervallet mellan två på varandra följande celldelningar, då de enskilda kromosomerna inte är urskiljbara. Interfasen består av G-faserna (G1, G0 och G2) samt S-fasen (då DNA-replikationen äger rum).

I en enkel mening kan 'signalomvandling' inom medicin definieras som processen där celler konverterar inkommande signaler, ofta i form av hormoner, neurotransmittorer eller tillväxtfaktorer, till intracellulära svar genom en kaskad av biokemiska händelser. Detta kan leda till aktivering eller inhibitering av vissa cellulära funktioner och är en central mekanism i cellkommunikationen och regleringen av cellulär homeostas.

Reglerproteiner som i cellcykeln aktiverar MPF (en cellmognadsfaktor). De bildar komplex med protein p34cdc2, som är cellmognadsfaktorns katalytiska enhet, och modulerar dess proteinkinasaktivitet. Cykliner har i sig själva ingen enzymatisk verkan.

En undergrupp av peptidhydrolaser. De klassificeras huvudsakligen utifrån sin katalytiska verkan. Specificitet används endast för identifiering av enskilda enzymer. De omfattar serinendopeptidaser (EC 3.4.21), cysteinendopeptidaser (EC 3.4.22), asparaginendopeptidaser (EC 3.4.23), metalloendopeptidaser (EC 3.4.24) samt en grupp enzymer som ännu inte placerats in i någon av ovannämnda klasser (EC 3.4.99). EC 3.4.-.

Proteinstabilitet refererar till ett proteinmolekyls tendens att vecklas felaktigt, aggregera eller falla samman till en icke-funktionell konformation under vissa betingelser, såsom förändringar i pH, temperatur, saltkoncentration eller närvaro av lösningsmedelskomponenter. Proteinstabilitet kan orsakas av mutationer i proteinets aminosyresekvens, felaktig foldning under syntesen eller exponering för den in vitro-miljön under analys. Instabila proteiner tenderar att ha kortare halveringstider och är mer benägna att aggregera och bilda oönskade insolubila klumpar, vilket kan leda till sjukdomar som neurodegenerativa störningar och cancer.

En grupp enzymer som avskiljer serin- eller treoninbundna fosfatgrupper från ett stort antal fosfoproteiner. Till gruppen hör även ett antal enzymer som fosforylerats genom verkan av ett kinas. EC 3.1.3.16.

Smala, cylindriska trådstrukturer i cellskelettet hos växt- och djurceller. De består av proteinet tubulin och påverkas av tubulinmodulatorer.

Korta DNA-sekvenser (vanligtvis ca 10 baspar) som är komplementära till sekvenser av budbärar-RNA och som tillåter omvänt transkriptas att påbörja kopiering av angränsande mRNA-sekvenser. Primrar har utbredd användning som verktyg vid genetiskt och molekylärbiologiskt arbete.

"Small interfering RNA (siRNA) is a type of small RNA molecule, typically 20-25 nucleotides in length, that plays a crucial role in the RNA interference (RNAi) pathway. siRNAs are formed from double-stranded RNA precursors and function to silence specific genes post-transcriptionally by targeting and degrading complementary messenger RNA (mRNA) molecules, thereby preventing protein synthesis."

Cell cycle checkpoints are points in the cell cycle where the cell temporarily stops its progression to ensure that all necessary conditions for continued division have been met. These checkpoints serve as quality control mechanisms that help to maintain genomic stability by preventing the replication and segregation of damaged or incomplete DNA. There are several key checkpoints throughout the cell cycle, including the G1 checkpoint, which verifies that the cell has sufficient resources and appropriate signals for division; the G2 checkpoint, which checks for complete and accurate DNA replication; and the metaphase checkpoint, which ensures that all chromosomes have attached properly to the mitotic spindle before segregation. If any issues are detected at these checkpoints, various signaling pathways can be activated to repair the damage or, if necessary, initiate programmed cell death (apoptosis) to eliminate the compromised cell.

Immunologisk metod för påvisande eller kvantifiering av immunreaktiva ämnen.

Hopklumpning av lösliga antigen och antikroppar, ensamma eller med antikroppsbindningsfaktorer som anti-antikroppar eller stafylokockprotein A, till komplex som är stora nog att fällas ut ur lösning.