Läkemedel mot illamående och kräkningar. De har en rad verkningsmekanismer. Några verkar på medullära centra, medan andra påverkar de perifera receptorerna.
Utstötning av maginnehållet genom munnen.
Ondansetron är ett läkemedel som används för att behandla illamående och kräkningar orsakade av cancersjukdomar, strålbehandling eller kirurgi. Det fungerar genom att blockera serotoninreceptorer i mag-tarmsystemet och hjärnan. Ondansetron tillhör en grupp av läkemedel som kallas 5-HT3-receptorantagonister.
En oroskänsla i magen, ofta i förening med behov att kräkas. Vanliga orsaker är påbörjad graviditet. sjö- och åksjuka, emotionell påfrestning, svår smärta, matförgiftning och olika enterovirusinfektioner.
'Postoperativt illamående och kräkning' är en vanlig komplikation efter kirurgi, definierad som en obehaglig upplevelse av maginnehållsreturer eller behov av att kräkas, orsakad av olika faktorer som anestesi, smärtbehandling, och operativ stress.
Prochlorperazine är ett typiskt antipsykotiskt läkemedel, som tillhör gruppen phenothiaziner. Det används främst för att behandla allvarliga sjuka magsmärtor och illamående (till exempel vid sjösjuka), samt schizofrena störningar och andra psykoser. Prochlorperazine fungerar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan, vilket kan hjälpa att minska känslan av illamående och lindra psykotiska symtom som hallucinationer och förvirring.
En dopamin D2-antagonist som används mot kräkningar.
Ett butyrofenon med allmänna egenskaper liknande dem hos haloperidol. Det används tillsammans med smärtstillande opioider som t ex fentanyl för att hålla patienten i ett lugnt tillstånd av nervbedövning som avskärmar från omgivningen, men ändå gör samarbete med kirurgen möjligt. Preparatet används också för premedicinering, mot kräkningar, och för att bemästra agitation vid akuta psykoser.
En serotoninreceptorantagonist (5HT-3-selektiv receptor) som använts mot illamående och kräkning hos cancerpatienter som genomgår kemoterapibehandling.
Substanser med den treringade fentiazinstrukturen som bas, vilka bl a har verkan på det centrala nervsystemet.
Kräkning orsakad av befarade obehag.
En sorts massage där man genom att trycka med fingrarna på bestämda punkter på kroppen påskyndar läkning, lindrar trötthet osv, analogt med akupunktur.
'Serotonin 5-HT3 Receptor Antagonists' are a class of medications that work by blocking the serotonin 5-HT3 receptors in the gut and brain, thereby preventing serotonin from binding to these receptors and causing symptoms such as nausea and vomiting. These antagonists are commonly used to treat conditions such as chemotherapy-induced nausea and vomiting, irritable bowel syndrome, and postoperative nausea and vomiting. Examples of 5-HT3 receptor antagonists include ondansetron, granisetron, and palonosetron.
"En serotoninblockerare är ett läkemedel som blockerar serotoninreceptorerna, vilket resulterar i minskad serotoninverkan på celler och vävnader i kroppen. Denna mekanism används för att behandla olika sjukdomstillstånd som depression, ångest, migrän och illamående."
Neurokinin-1 (NK-1) receptor antagonists are a class of drugs that block the action of substance P, a neuropeptide involved in pain signaling and inflammation. These drugs work by binding to NK-1 receptors found on nerve cells, preventing substance P from activating them and transmitting pain signals. NK-1 receptor antagonists have been studied for their potential use in treating various conditions associated with pain and inflammation, including migraines, depression, and irritable bowel syndrome. Examples of NK-1 receptor antagonists include aprepitant, fosaprepitant, and rolapitant.
Bestämda punkter längs nerver eller organmeridianer för akupunkturnålstick.
En antiinflammatorisk 9-fluoroglukokortikoid (se antiinflammatoriska medel, steroida).
Medel som hämmar eller hindrar tumörtillväxt, genom att stoppa mogningsprocessen och proliferationen hos elakartade celler.
Undersökningsmetod för t ex klinisk prövning av ett läkemedel eller behandling som innebär att varken deltagare/patienter eller försöksledare känner till vem som faktiskt får den specifika behandlingen.
En tumör är en abnorm och ofta opålitlig vävnadsformation som uppstår då celltillväxten och celldelningen överstiger normal nivå eller fortsätter utan kontroll efter cellskada eller påverkan. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna), beroende på om de är cancer-relaterade eller inte. De kan också variera i storlek och spridning, och deras uppkomst kan bero på en kombination av genetiska, miljömässiga och livsföstylett relaterade faktorer.
Postoperativ smärta definieras som smärta som upplevs efter en kirurgisk procedure eller operation.
En oorganisk och vattenlöslig platinaförening. Efter hydrolys reagerar ämnet med DNA så att det bildas korslänkar både inom och mellan strängarna. Dessa länkar tycks hämma replikation och transkriptio n av DNA. Cytotoxiciteten hos cisplatin visar sig i att cellcykelprocessen stannar i G2-fasen.
Tidsschema för administrering av läkemedel i syfte att uppnå optimal effekt och bekvämlighet.
"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.
Användning av två eller fler preparat samtidigt eller i följd vid cancerterapi. Medlen behöver inte administreras i samma form.
Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.
"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
Atractylodes är ett släkte inom familjen korgblommiga växter (Asteraceae) som består av flera arter perenna örter, huvudsakligen från östra Asien. I traditionell kinesisk medicin används rötterna från två arter, Atractylodes lancea och Atractylodes chinensis, som kallas "bai zhu" respektive "cang zhu". Dessa anses ha ett antal medicinska egenskaper, till exempel kan de stärka magsäcken, förbättra digestionen och hjälpa till att avvärja vattenretention. Det är dock viktigt att notera att användning av dessa växter i medicinskt syfte bör övervakas av en kvalificerad hälsoprovidor, eftersom de också kan ha biverkningar och interagera med andra läkemedel.
Persiljefamiljen, Umbelliferae, ordningen Apiales, omfattar morötter, odört, selleri, palsternacka, fänkål, anis, dill och kummin.
Luftrörsinflammation, även kallad sinusit eller sinustitis, är en inflammation eller infektion i en eller flera luftfyllda hålrum (sinus) i ansiktsskelettet, som normalt producerar och dränerer slem. Den kan orsakas av bakterier, virus eller sällsynta fall svamp. Symptomen på luftrörsinflammation kan inkludera tryck eller smärta i ansiktet, halsont, hosta, feber, trötthet och en förstoppad eller flytande näsa.
Inflammation i struphuvudet. Vanliga tecken är torrhet och ömhet i halsen, sväljningsbesvär, hosta och heshet.
Ett rike inom domänen Archaea (arkéer), bestående av termofila, acidofila (dvs sådana som trivs i varma, sura miljöer) och svavelberoende organismer. De två ordningarna är Sulfolobales och Thermoproteales.
Ett växtsläkte (vedlar) av familjen Fabaceae, ordningen Fabales och underklassen Rosidae. Många arter är förknippade med förgiftning av betande djur, och några arter har användning som medicinalväxter.
Ett löst samordnat, världsomfattande datornätverk. De nätverk som utgör Internet är sammankopplade via ett flertal stamnätverk. Internet har sitt ursprung i det amerikanska statliga ARPAnet-projektet, som utvecklades för att underlätta informationsutbyte.
En medicinsk definition av en 'pandemi' är när en infektionssjukdom sprider sig globalt och drabbar många länder runtom i världen samtidigt. Detta leder till att ett stort antal människor blir sjukas eller dör, vilket kan ha stor påverkan på samhället som helhet. För att en sjukdom ska klassificeras som en pandemi måste den vara mycket smittsam och orsaka allvarliga symptom hos de flesta drabbade. Exempel på kända pandemier är den spanska grippen 1918 och COVID-19-pandemin som startade år 2019.
En röntgenundersökning är en typ av bilddiagnostisk undersökning som använder små mängder radiation för att producera detaljerade bilder av inre strukturer i kroppen, såsom ben, lungor och tänder.
Radiologisk teknologi definieras som den vetenskapliga och tekniska aspekten av användandet av joniserande strålning och andra bildgivande metoder inom medicinen. En radiologisk teknolog är en individ som är utbildad och certifierad för att hantera, administrera och övervaka användningen av joniserande strålning och andra bildgivande tekniker under läkares tillsyn. De arbetar ofta i sjukhus, kliniker eller diagnostiska centrum och är ansvariga för att producera klara, skarpa och noggranna medicinska avbildningar som används för att ställa diagnoser, planera behandlingar och bedöma effekterna av behandlingar. Radiologisk teknologi innefattar också kännedom om strålskydd och säkerhetsförfaranden för att minimera patientens och personalens exponering för joniserande strålning.
Massundersökning med röntgenteknik av stora folkgrupper för att hitta lung- och hjärtsjukdomar.
Konferenser, sammankomster eller formella möten, vars deltagare vanligtvis representerar något speciellt verksamhetsområde.
"Röntgenstrålning är en form av ioniserande elektromagnetisk strålning med korta våglängder, vanligtvis mellan 0,01 och 0,1 nanometer, använd i medicinen för att generera bilder av inre strukturer hos kroppen genom att passera igenom olika typer av vävnad med varierande densitet."
Influenza A-virus med subtyp H1N1 är ett specifikt subtyp inom influensavirus typ A, som orsakar influensa (gräsfångetyp). Detta subtyp har en yttre proteinkapsel bestående av två huvudproteiner, hemagglutinin (H) och neuraminidase (N), där H1N1 specificerar just denna undergrupp. Viruset är känt för att orsaka både säsongsbundna influensautbrott samt pandemier, såsom den globala pandemin 2009 som orsakades av en ny variant av H1N1-viruset.