Anjoner
Anjontransportproteiner
Anjontransportproteiner är membranproteiner som aktivt transporterar anjoner, negativt laddade joner, genom cellytan för att underhålla cellens homeostas och hjälpa till med olika fysiologiska processer som signalsubstansernas neurotransmission och celldifferentiering.
Organiska anjontransportörer
Organiska anjontransportörer är proteiner i cellmembranet som aktivt transporterar negativt laddade molekyler, så kallade anjoner, in eller ut ur cellen. Dessa transportörer spelar en viktig roll i regleringen av olika fysiologiska processer, såsom elektrolytbalans, neurotransmission och några toxins eliminering.
Organiska anjontransportörer, natriumoberoende
Organiska anjontransportörer, natriumoberoende, refererar till specifika proteiner i cellmembranet som aktivt transporterar organic anjoner (negativt laddade molekyler) in eller ut från celler, oberoende av natriumjoner. Detta är en viktig transportmekanism för att underhålla homeostasen i kroppen genom att reglera koncentrationen av organic anjoner i celler och kroppsvätskor.
Voltage-Dependent Anion Channels
Voltage-Dependent Anion Channels (VDACs) are a family of proteins found in the outer membrane of mitochondria that regulate the flow of ions and small molecules across the membrane. They are called "voltage-dependent" because their permeability to anions (negatively charged ions) is influenced by the electrical potential difference, or voltage, across the membrane.
Voltage-Dependent Anion Channel 1
Voltage-Dependent Anion Channel 1 (VDAC1) är ett protein som fungerar som en kanal i mitokondriens yttre membran. Den reglerar transporten av joner och små molekyler, såsom adenosindifosfat (ADP), adenosintrifosfat (ATP) och pyruvat, mellan mitokondrien och cytosolen. VDAC1:s funktion påverkas av membranpotentialen, det vill säga den elektriska spänningen över mitokondriens yttre membran, varav dess namn – voltage-dependent. Det är den mest uttryckta isoformen av VDAC-proteiner och har visat sig spela en viktig roll i flera cellulära processer, inklusive celldöd, mitokondriell homeostas och signaltransduktion.
Superoxider
Superoxid är en reaktiv syreradikal med formeln O2•–, som bildas när ett extra elektron tillfälligt adderas till syre (O2). Detta kan ske naturligt under celldygnets gång eller som en följd av externt oxidativ stress. Superoxider är involverade i flera cellulära processer, inklusive signaltransduktion och immunförsvar, men de kan också vara skadliga då de reagerar med andra molekyler och bildar mer reaktiva syrearter som kallas för reaktiva syrearter (ROS). Överproduktion av ROS kan leda till celldamage och är associerat med flera patologiska tillstånd, såsom åldrande, cancer och neurodegenerativa sjukdomar.
Anjonbyteshartser
Voltage-Dependent Anion Channel 2
Voltage-Dependent Anion Channel 2 (VDAC2) är ett protein som fungerar som en kanal för små molekyler och joner genom det mitokondriella yttre membranet hos eukaryota celler. Det regleras av membranpotentialen och tillåter diffusion av anjoner (negativt laddade partiklar) såsom ATP, ADP, pyruvat och citrat i enlighet med elektrokemisk potentialskillnad. VDAC2 spelar också en viktig roll i kontrollen av apoptos eller programmerad celldöd genom att interagera med proteiner som Bax och Bak, vilket kan leda till mitokondriell utandning och cellsdöd.
4,4´-diisotiocyanostilben-2,2´-disulfonsyra
4,4'-Diisothiocyanostilbene-2,2'-disulfonic acid is a chemical compound used in research and industrial applications. It is a type of stilbene derivative that has been modified with isothiocyanate groups at the 4 and 4' positions and sulfonic acid groups at the 2 and 2' positions. This compound is often used as a reagent for labeling proteins and other biomolecules, as well as in materials science research for the development of new materials with unique properties. It is also known by its abbreviated name, DIDS.
p-aminohippursyra
P-aminohippursyra (PAH) är ett diuretiskt medel som används för att mäta glomerulär filtrationsrate (GFR), ett mått på njurarnas funktion, i en undersökningsmetod känd som PAH-clearance. Det är en organisk syra som naturligt förekommer i kroppen i mycket låga koncentrationer. När PAH används diagnostiskt ges det intravenöst och underlättar sedan avdunsten av urinen genom att hämma reabsorptionen av vatten och natriumjoner i de tubulära cellerna i njurarna.
4-acetamido-4´-isotiocyanatostilben-2,2´-disulfonsyra
4-Acetamido-4'-isotiocyanatostilben-2,2'-disulfonic acid is a chemical compound that is a derivative of stilbene, a type of organic compound with two benzene rings joined by a double bond. In this compound, the stilbene backbone has been modified with several functional groups. There are sulfonic acid groups (-SO3H) at the 2 and 2' positions, which make the compound water-soluble and give it acidic properties. There is also an acetamido group (-NHCOCH3) at the 4 position, which is a derivative of an amide and makes the compound more chemically stable. The 4' position has an isothiocyanate group (-N=C=S), which can react with amines to form thioureas and is often used in chemical synthesis. Overall, this compound is likely to be used in research or chemical synthesis rather than in medical applications.
Bikarbonater
SLC4A Proteins
SLC4A proteins, also known as bicarbonate transporters or electroneutral sodium-bicarbonate cotransporters, are a group of membrane transport proteins that facilitate the movement of bicarbonate ions (HCO3-) across biological membranes. They play crucial roles in maintaining acid-base balance and regulating pH homeostasis within the body's cells and extracellular fluids. Dysfunction of SLC4A proteins has been implicated in various diseases, including renal tubular acidosis, cerebral cavernous malformations, and osteopetrosis.
Sulfater
I en enkel medicinsk definition är en sulfat ett salt eller estrar av svavelig syra (H2SO4). Sulfater innehåller ofta svavel i oxidationstillstånd +6 och kan ha diverse farmakologiska effekter beroende på vilket ämne de är bundna till. Exempel på läkemedel som innehåller sulfatgrupper är magnesiumsulfat och natriumsulacrylat.
Sulfobromftalein
Sulfobromftalein (BSP) är ett syntetiskt, icke-radioaktivt färgämne som använts historiskt inom medicinen som en indikator av leverfunktion. Det absorberas i tarmen och excreteras nästan uteslutande via gallan. En långsam borttagning av BSP från blodbanan kan vara ett tecken på lever- eller gallvägssjukdom. Idag används dock andra, mer känsliga metoder för att bedöma leverfunktionen.
Biologisk transport
Förflyttning av ämnen, inkl. biokemiska substanser och läkemedel, genom cellmembran och epitellager, vanligen med passiv diffusion.
Probenecid
Probenecid är ett läkemedel som används för att behandla gikt (hyperurikemi) och förebygga njursten. Probenecid fungerar genom att minska nivåerna av urat i kroppen genom att hämma dess återupptag i urinvägarna, vilket underlättar dess utsöndring via urinen. Det används också ibland som en del av behandlingen för vissa infektionssjukdomar, då det kan öka koncentrationerna av vissa antibiotika i blodet genom att hämma deras utsöndring.
Organisk anjontransportpolypeptid C
Organic anion transport polypeptide C (OATP1B1, släktnamn SLCO1B1) är ett protein som fungerar som en transporterare för organiska anjoner, dvs negativt laddade molekyler, in i leverceller. Det hör till superfamiljen av ATP-beroende transportörer (ABC-transporter). OATP1B1 transporterar ett brett spektrum av läkemedel och endogena substanser över cellmembranet, vilket påverkar deras farmakokinetik och effektivitet. Polymorfism i OATP1B1-genen kan leda till individuella variationer i läkemedelsrespons och biverkningar.
Jonkanaler
Reglerade, jonselektiva glykoproteiner som förflyttar sig genom membran. Den jonkanalstyrande stimuleringen kan utgöras av membranpotentialen, läkemedel, cytoplasmatiskt signalämne eller mekanisk belastning. Jonkanaler som utgör inbyggda delar av jonotropa neurotransmitterreceptorer räknas inte hit.
Kalixarener
Jonbyte
En reversibel kemisk reaktion mellan ett fast ämne, ofta ett jonbytesharts, och en vätska, varvid joner kan förflyttas från ett ämne till ett annat. Tekniken tillämpas för vattenrening, inom forskning och industri.
Tiocyanater
Tiocyanater är en grupp av kemiska föreningar som innehåller jonerna SCN-, även kallad tiocyansyrajon. Denna jon består av en kolsticklung (svavel) atom, en kväveatom och en syreatom. Tiocyanater är isocyanater substituerade med en thiolgrupp (-SH). De kan förekomma naturligt eller syntetiskt och har antimikrobiella, herbicida och andra industriella användningsområden.
Katjoner
Peroxiddismutas
En peroxidas är ett enzym som katalyserar nedbrytningen av väteperoxid till vatten och syrgas, vilket hjälper att skydda celler från oxidativ skada. (10 ord)
Nitrater
"Nitrater" är ett samlingsnamn för salter av salpetersyra och inkluderar tre naturligt förekommande nitrater: natronitrat (NaNO3), kalciumnitrat (Ca(NO3)2) och kaliumnitrat (KNO3). Nitrater används främst som gödselmedel på grund av deras innehåll av växtnäringsämnet kväve. De kan även förekomma i vissa livsmedel, till exempel grönsaker och köttprodukter, och har då i regel bildats som en naturlig biprodukt under fermentationsprocesser. I högre koncentrationer kan nitrater vara skadliga för människor och orsaka bl.a. methemoglobinemi, ett tillstånd där syretransporterna i blodet påverkas negativt.
Membranpotentialer
Spänningsskillnaderna över ett membran. För cellmembran beräknas de genom att spänningen uppmätt på utsidan membranet subtraheras från den spänning som uppmätts innanför membranet. Potentialskillnaderna beror på olikheter i koncentrationen av kalium, natrium, klorid och andra joner utanför och innanför membranen hos celler eller organeller. För retningsbara celler varierar membranens vilopotential mellan -30 och -100 mV. Fysikaliska, kemiska eller elektriska stimuli kan bidra till att öka den negativa potentialen (hyperpolarisering) eller minska den (depolarisering).
Cellmembrangenomtränglighet
En förmåga hos cellmembran att släppa igenom lösningar in i eller ut ur celler.
Syra-bas-jämvikt
Joner
En atom eller atomgrupp som har en positiv eller negativ elektrisk laddning, till följd av upptag (negativ laddning) eller förlust (positiv laddning) av en eller fler elektroner. Atomer med positiv laddning kallas katjoner; de med negativ laddning kallas anjoner.
Biologisk transport, aktiv
Förflyttning av ämnen genom cellmembran och epitellager mot en elektrokemisk gradient, på bekostnad av metabolisk energi.
Karbonater
Salter eller joner av kolsyra, med radikalen CO2(3-). Karbonater bryts lätt ned av syror. Alkalimetallkarbonater är vattenlösliga. Kalciumkarbonat och magnesiumkarbonat är naturligt förekommande, berg artsbildande mineral.
Fria radikaler
Starkt reaktiva molekyler med en obalanserad elektronparsladdning. Fria radikaler bildas både under normala och patologiska förlopp. De åstadkommer bevisligen eller misstänks ge upphov till vävnadsskada under många olika förhållanden, som t ex vid strålning, exponering för kemiska ämnen, och i åldringsprocessen. Såväl naturligt som farmakologiskt förebyggande av effekterna av fria radikaler är föremål för studier.
Natrium
'Natrium' er en kjemisk betegnelse for det som engelskspråklige lærebøker og artikler ofte refererer til som "sodium". I medicinsk sammenheng vil man oftest finne termen natrium brukt i forbindelse med ionsamlinger, elektrolytbalanse eller i sammenheng med bestemte sykdommer.
Estrone
Jonbytarkromatografi
Hypotona lösningar
Cellmembran
Perchlorates
Perchlorates är ett samlingsnamn för salter och estrar av perklorsyra (HClO4). De är starkt oxiderande ämnen och används inom medicinen som desinfektionsmedel, till exempel i ögondroppar. Perchlorater kan också förekomma som miljöföroreningar från industriella processer och militära explosioner. Långvarig eller hög exponering för perchlorater kan störa sköldkörtelfunktionen och orsaka hypotyroidism.
Oxidation-reduktion
Oxalater
"Oxalate" är ett organiskt salt eller estrar av oxalsyra, och kan hittas i vissa livsmedel som spenat, rabarber, sockerbetor och choklad. Överskott av oxalater i kroppen kan leda till att de kristallerar ut och bildar kidneysten.
Röda blodkroppar
Xantinoxidas
Xantinoxidase är ett enzym involverat i nedbrytningen av puriner, specifikt av xantin till urat. Det är ett viktigt enzym i det antioxiderande försvaret hos celler eftersom det hjälper till att omvandla potentialt skadliga föreningar till mindre skadliga. Xantinoxidas finns naturligt i kroppen och påträffas i höga koncentrationer i lever, lungor och endotelceller i blodkärl.
Renhållare, fria radikaler
En fri radikal i en medicinsk kontext refererar till en instabil atom eller molekyl med en obalanserad elektronstruktur, som är kapabelt att oxidera andra molekyler genom att ta elektroner från dem. Fria radicaler produceras naturligt i kroppen under celldygnets gång, men ökade nivåer av fria radicaler orsakade av faktorer som exponering för tobaksrök, ultraviolett strålning och miljögifter kan leda till cellskada och oxidativ stress, vilket kan bidra till sjukdomar som cancer, hjärt-kärlsjukdomar och neurodegenerativa störningar. "Renhållare" är ett samlingsnamn för substanser som neutraliserar eller minskar nivåerna av fria radicaler i kroppen, vanligtvis genom att ge upp elektroner till dem, och inkluderar antioxidanter som vitamin C, vitamin E och beta-karoten.
Utsöndring av urinsyra, medel för
CFTR
Taurocholsyra
Taurocholsårs syndrome, eller primär skovsmuldssjukan, är en sällsynt genetisk leversjukdom orsakad av en mutation i TAT-genen, vilket leder till onormalt höga nivåer av taurocholsyra i gallan. Detta kan resultera i skovsmuldsliknande skador på levercellerna och eventuell progressiv leverinsufficiens.
Tetrafenylborat
Kalium
Ett grundämne tillhörande alkalimetallerna. Det har kemiskt tecken K och atomnummer 19. Atomvikten är 39,10. Kalium är den dominerande katjonen i den intracellulära vätskan i muskelvävnad och mellan andra celler. Kaliumjonen är en kraftig elektrolyt och spelar en avgörande roll i regleringen av vätskevolym och upprätthållande av vatten-elektrolytbalansen.
NADPH-oxidas
NADPH-oxidas är ett enzymkomplex som producerar superoxidradikaler (O2*-) genom att reducera syre med NADPH som elektrondonator. Detta enzymkomplex är viktigt för den naturliga fagocytotiska responsen hos immunsystemet, där det genererar oxidativ stress i fagosomer och hjälper till att eliminera invaderande mikroorganismer. Dysfunktionella NADPH-oxidas kan leda till olika sjukdomstillstånd, såsom kronisk granulomatös lungsjukdom och den genetiska sjukdomen känd som kronisk granulomatos sjukdom (CGD).
Multiresistensassocierade proteiner
En sekvensbesläktad underfamilj av ABC-bärare som aktivt transporterar organiska ämnen. Trots att proteinerna betraktas som bärare av organiska anjoner har en underordnad grupp av proteiner i denna familj visat sig förmedla resistens mot neutrala organiska läkemedel. Deras cellulära funktioner kan ha klinisk betydelse för kemoterapi, eftersom de transporterar en rad olika antitumörmedel.
Neutrofila leukocyter
Neutrofila leukocyter, eller neutrofiler, är en typ av vit blodkropp (leukocyt) som spelar en viktig roll i kroppens immunförsvar. De utgör den största andelen av de cirkulerande vita blodkropparna och hjälper till att skydda kroppen mot infektioner genom att fagocytera, det vill säga svälja och förstöra främmande partiklar såsom bakterier och svampar. Neutrofilerna innehåller en speciell typ av proteiner, kallade neutrofila granuler, som kan släppas ut för att döda patogener. När ett infektionshot uppfattas av kroppen ökar produktionen och aktiveringen av neutrofiler, vilket kan leda till en ökning av deras antal i blodet, kallat neutrofili.
Bindningsplatser
Molekylsekvensdata
Adenosintrifosfat
Adenosin-5´-(tetravätetrifosfat). En adeninnukleotid innehållande tre fosfatgrupper som förestrats till en sockerdel. Adenosintrifosfat har en betydande roll i ämnesomsättningen och som neurotransmitt or.
Väteperoxid
Karboxylsyror
Molekylstruktur
Den inbördes placeringen av atomer, atomgrupper eller joner i en molekyl, samt antal, typ av och plats för kovalenta bindningar.
Organiska anjontransportörer, natriumberoende
Xenopus laevis
*Xenopus laevis* är ett grodartat vattenlevande laboratoriedjur, ursprungligen från Afrika, som används inom biomedicinsk forskning på grund av sin tolerans mot labormiljö och snabba reproduktion. Det är känt för sina läppknölar och används ofta i utvecklingsbiologi för att studera embryonal utveckling, genetik och toxikologi.
Osmolaritet
Osmolaritet är ett mått på koncentrationen av osmotiskt aktiva partiklar, vanligtvis lösta joner och molekyler, per liter i en lösning. Det specificerar den totala mängden små partiklar som bidrar till osmosen, ett fenomen där vatten diffunderar över en semipermeabel membran från en region med lägre salthalt till en region med högre salthalt för att nå jämvikt. Osmolaritet uttrycks vanligtvis i osmol/L (osmoler per liter).
Fenolsulfoftalein
Stilbener
Stilbener är en typ av organisk förening som innehåller två bensenringar som är kopplade till varandra genom en etenbindning (-C=C-). De är naturligt förekommande i vissa växter och har visat sig ha potentiala som antioxidanter, antiinflammatoriska och antibakteriella medel. Resveratrol är ett exempel på en känd Stilben som finns i rödvin, jordnötter och choklad.
Celler, odlade
Aminosyrasekvens
Cellinje
I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.
Njurkanaler, proximala
Patch-clamp-tekniker
Patch-clamp-tekniken är en elerofysiologisk metod som används för att mäta jonflödet genom en individuell jonkanal i en cellmembran. Metoden utvecklades av Erwin Neher och Bert Sakmann, vilka tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1991 för sin uppfinning. Patch-clamp-tekniken möjliggör direkt studium av elektriska egenskaper hos enskilda jonkanaler, deras funktion och reglering, och har haft ett stort inflytande på vår förståelse av exciterade cellers funktion.
Oocyter
En oöcyt (singular form av oocyter) är ett äggcell som mognar inne i en honas äggstock (ovarium). Den är den största cellen i den mänskliga kroppen och kan delas in i olika stadier baserat på dess utveckling. Oöcyten består av två delar: den haploida kärnan, som innehåller halva antalet kromosomer jämfört med en vanlig diploid cell, och den omgivande zonapellucidamembranen. När oöcyten har nått full mognad är den redo för befruktning och utvecklas sedan till en zygot och fortsätter att dela sig och utvecklas till ett embryo.