'Anaplasma phagocytophilum' är ett intracellulärt bakterieon som orsakar infektionssjukdomen anaplasmos i däggdjur, inklusive människor. Den sprids vanligtvis genom fästingbett och infekterar vita blodkroppar, särskilt neutrofila granulocyter, vilket kan leda till ett brett spektrum av kliniska symtom som feber, trötthet, muskel- och ledvärk samt i vissa fall allvarliga komplikationer.

Ett släkte gramnegativa bakterier, som är obligata parasiter hos ryggradsdjur. De sprids med artropoder till idisslare. Anaplasma marginale orsakar bovin anaplasmos.

En fästingburen infektionssjukdom kännetecknad av feber, huvudvärk, muskelvärk, anorexi och ibland hudutslag. Hos människa orsakas den av Ehrlichia chaffeensis, hos hundar av E. canis och hos hästar av E. equi.

En sjukdom hos kreatur orsakad av att bakterier av släktet Anaplasma parasiterar på de röda blodkropparna.

'Anaplasma marginale' är en intracellulär bakterie som orsakar smittsam sjukdom hos nötkreatur, känd som anaplasmos eller djurens febersjuka. Bakterien infekterar rödblodskropparna och orsakar anemi, fever, abort och i vissa fall död. Den överförs vanligtvis genom fästingbett eller genom kontakt med infekterat blod under slakt, blodtransfusioner eller via modersmjölken till ungar.

Det största släktet fästingar inom familjen Ixodidae, med fler än 200 arter. Många angriper människor och andra däggdjur, och ett flertal överför sjukdomar som borrelios, TBE och Kyasanurskogssjukan (endemisk, fästingöverförd flavivirusinfektion i Kyasanurskogen i Indien).

Infektioner orsakade av bakterier tillhörande familjen Anaplasmata ceae.

"Fästinginfestationer" refererar till när en persons kropp eller ett djurs päls är invaderat och koloniserat av flera fästingar, små arthropoder som suger blod från varmblodiga djur, inklusive människor. Dessa parasiter kan orsaka en rad hälsoproblem, från irriterande hudreaktioner till allvarliga infektions- och sjukdomar som Lyme-borrelios och andra bakteriella, virala eller protozoiska infektioner beroende på fästingarten. Fästinginfestationer kan förebyggas genom att undvika exponering för fästingrika områden, använda repellent, kläder som täcker huden och kontrollera djur.

Fästingburna sjukdomar är en grupp infektioner som sprids via fästingbeten och orsakas av olika bakterier, virus eller protozoer.

*Babesia microti* är ett små, intraerytrocytiskt protozoisk patogen som orsakar babesiose hos människor, en zoonotisk sjukdom som vanligtvis överförs genom infektionsmässig bett av sällskapsdjurs ticka *Ixodes scapularis*.

En fästing är ett små, blodsugande ektoparasit som tillhör klassen Arachnida och ordningen Ixodida, och som lever som parasit på däggdjur, fåglar och reptiler, inklusive människor.

I medicinsk kontext refererar 'nymf' till en abnormal, oftast godartad tumör som består av vävnad som liknar äkta embryonal vävnad. Dessa tumörer kan förekomma varstans i kroppen men är vanligast i gynekologisk kontext, där de kan påträffas i livmodern eller äggstockarna hos kvinnor. Nymfer kallas också ofta för teratomer och är oftast harmlösa, men i sällsynta fall kan de bli canceroaserande (maligna).

Anaplasma centrale är ett bakterieart som tillhör familjen Anaplasmataceae och orsakar sjukdom hos djur, framförallt hos nötkreatur. Bakterien infekterar specifikt röda blodkroppar (erytrrocyter) och kan orsaka anemis (nedsatt antal röda blodkroppar) och febersjukdom. Anaplasma centrale är vanligt förekommande i Afrika och sällsynt i andra delar av världen.

Ett släkte av fästingar inom familjen Ixodidae med stor utbredning, varav en del infekterar människor och andra däggdjur. Flera av dem överför sjukdomar såsom tularemi, Rocky Mountain-fläckfeber, Coloradofästingfeber och anaplasmos.

En promyelocytisk cellinje som kommer från en patient med akut promyelocytisk leukemi. HL-60-celler saknar specifika markörer för lymfoida celler, men uttrycker ytreceptorer för FC-fragment och komplement. De uppvisar även fagocytisk aktivitet och reagerar på kemotaktisk stimulans.

En familj partåiga, idisslande hovdjur (Cervidae) med ca 45 arter, spridda över Nordamerika, Sydamerika, Eurasien och norra Afrika, samt Australien, Nya Zeeland m fl öar, dit de förts av människan. De olika arterna varierar mycket i storlek; störst är älgarna. Hanarnas horn fälls varje år. Hjortar återfinns i de flesta naturtyper och klimatzoner, och några säsongsvandrar.

Medlemmar av klassen Arachnida, särskilt spindlar, skorpioner, kvalster och fästingar, som sprider smittsamma mikroorganismer från en värd till en annan eller från omgivningen till en levande värd.

Andra leddjur (artropoder) än insekter och spindeldjur som överför smittsamma mikroorganismer från ett värddjur till ett annat eller från omgivningen till en levande värd.

En familj bakterier som angriper röda blodkroppar och orsakar svåra sjukdomar hos djur.

En bakterie tillhörande Borrelia burgdorferigruppen. Den ger upphov till borrelios (även kallad Lyme disease).

Levande eller ickelevande reservoarer för sjukdomsframkallande organismer som utgör potentiella källor för sjukdomsutbrott. Reservoarer måste särskiljas från vektorer och bärare, som är ansvariga för överföringen av sjukdom.

En familj läderhudade fästingar, tillhörande underklassen Acari. Släktena omfattar bl a Dermacentor och Ixodes.

En art av gramnegativa bakterier (rickettsior) som orsakar ehrlichios hos människor. Den upptäcktes första gången hos patienter vid Fort Chaffee i Arkansas, USA.

Ett släkte fästingburna protozoiska parasiter som infekterar röda blodceller hos däggdjur, inklusive människor. Det finns många kända arter, spridda över hela jorden.

Proteiner förekommande i det yttre membranet hos bakterier.

"Fårssjukdomar är en samlande beteckning för diverse infektions- och parasitsjukdomar som drabbar fåren, exempelvis klövsjuka, blåskäggsvicket och fårpest."

Små och ofta pleomorfa, rundade eller ellipsformade mikroorganismer inom familjen Rickettsiaceae som kan uppträda i cytoplasman i cirkulerande lymfocyter. De är orsaken till fästingburna infektionssjukdomar hos människor, hundar, nötkreatur, får, getter och hästar.

'Anaplasma ovis' är en bakterie som orsakar infektionssjukdomen ovibladstillhet hos får och getter. Bakterien infekterar röda blodkroppar och sprids genom fästingbett. Infektionen kan orsaka allvarliga symptom som feber, trötthet, minskad aptit och andningssvårigheter hos djuren. Diagnosen ställs vanligen genom blodprov och behandlingen sker med antibiotika.

I medicinsk kontext, refererar "Polen" till ett icke-ljusnat, gräddvitt till gulaktigt ämne som består av ett mättat fettsyraestrar och cholesterol. Polen är en delkomponent i cellmembranet och hjälper till att ge membranet struktur och stabilitet. Det är också involverat i celldelning och signaltransduktion.

En grupp fästingburna sjukdomar hos nötkreatur, får, getter, hästar, grisar, hundar och katter. Infektionerna orsakas av protozoer av släktet Babesia, vilka parasiterar på röda blodceller och därmed f ramkallar hemolys.

Sjukdomar hos tamhund (Canis familiaris). Hit hör inte sjukdomar hos vilda hundar, vargar, rävar eller andra Canidae, för vilka indexeringstermen Carnivora används.

Sjukdomar hos tam- eller vildhästar av arten Equus caballus.

16S RNA er en typ av ribosomalt RNA (rRNA) som finnes i prokaryote ribosomer og har en viktig rolle i translasjonen av genetisk informasjon til proteinsyntese. 16S rRNA-molekylen er en del av den lille ribosomale subuniten og inneholder konserverte sekvensregioner som kan brukes til identifisering og klassifisering av forskjellige arter av bakterier og archaea.

Infektionssjukdom orsakad av spiroketen Borrelia burgdorferi, som huvudsakligen överförs av fästingarna Ixodes dammini och pacificus i Amerika och Ixodes ricinis i Europa. Sjukdomen kännetecknas av hudsymtom såväl i tidigt som sent stadium, påverkan på nervsystemet, hjärtat, ögonen och lederna i varierande grad. Sjukdomen gick tidigare under namnet Lymeartrit och påvisades första gången vid Old Lyme i Connecticut.

Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.

Immunglobuliner framkallade av bakteriella antigena komponenter.

"Seroepidemiologiska studier" är en typ av epidemiologisk undersökning där man mäter förekomsten av antikroppar (serologi) i en population för att uppskatta hur vanligt ett visst sjukdomsförlopp eller en exponering är. Dessa studier ger information om prevalensen och incidensen av en specifik infektion eller immunitet inom en given population vid en viss tidpunkt.

'Ehrlichia canis' är en bakterie som orsakar den infektionssjukdomen ehrlichios hos hundar. Bakterien överförs vanligtvis genom fästingbett och angriper vita blodkroppar, vilket kan leda till allvarliga komplikationer om den inte behandlas korrekt.

Stora, uddatåiga, växtätande hovdjur av familjen Equidae (hästdjur). Det finns ett flertal olika raser av tamhäst, och de varierar mycket i storlek. Hästar har svettkörtlar över hela kroppen och svettas mycket vid ansträngning.

Rickettsia är ett släkte av obligat intracellulära bakterier som orsakar olika smittosamma sjukdomar hos människor, djur och arthropoder (spindlar och leddjur). Dessa bakterier sprids vanligtvis genom bett eller stick av infekterade arthropoder, som fästingar och loppor. Exempel på sjukdomar orsakade av Rickettsia inkluderar tyfus, fläckfeber och Rocky Mountain spotted fever.

En däggdjursordning omfattande 29 familjer och många släkten.

I'm sorry for any confusion, but "Slovakia" is a country located in Central Europe and it is not a medical term or concept. Therefore, it doesn't have a medical definition. It is a sovereign state with its own government, culture, language, and history, among other things.

En polymerase chain reaction (PCR) är en laboratorieteknik som verkar genom att kopiera en specifik DNA-sekvens i ett exponentiellt tempo, vilket möjliggör detaljerad analys av mycket små mängder av ursprungligt DNA. PCR utförs genom att upprepade gånger höja temperaturen och sänka den igen, vilket låter enzymet polymeras skapa kopior av DNA-sekvensen med hjälp av två specifika primers. Detta möjliggör identifiering och analys av specifika DNA-sekvenser i forskning, diagnostik och forensiska tillämpningar.

En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.

Vetenskapen om odling och vård av skog.

Spottkörtlar, även kända som salivary glanders, är en typ av exokrin körtlar som producerar och sekreterer saliv in i munhålan för att underlätta sväljning, smakperception och skydd mot infektion.

Zoonoser definieras som infektionssjukdomar som kan spridas naturligt mellan djur och människor. Detta innebär att djur är en naturlig källa till smittämnet, men att sjukdomen också kan överföras till och orsaka sjukdom hos människor. Zoonoser utgör en betydande andel av allmänna infektionssjukdomar och kan ha allvarliga konsekvenser för individens hälsa, men också påverka populationer och ekosystem. Exempel på zoonoser är bakterieinfektionerna salmonellas och listerios, virussjukdomarna influensa A H1N1 (svinpest) och ebolavirusinfektion samt parasiterna toxoplasmos och giardiasis.

Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

Djur som lever fritt. Hit räknas inte fritt strövande tamdjur eller vilda djur i djurparker.

"Bed and breakfast (B&B) refers to a type of lodging where guests rent a room in a private home, typically for a short period, and are provided with a simple breakfast in the morning."

"Rodent-borne diseases" refer to illnesses that can be transmitted to humans through exposure to infected rodents, such as rats and mice, or their urine and feces. Examples of such diseases include leptospirosis, hantavirus pulmonary syndrome, salmonellosis, and rat-bite fever. It is essential to maintain good hygiene practices and proper pest control to prevent the spread of these diseases.

Ett släkte gramnegativa, anaeroba, spiralformade bakterier med flera arter som kan framkalla återkommande feber hos människor och djur.

En filariaparasit som främst ses hos hundar, men som även förekommer hos rävar, vargar och människor. Parasiten överförs av myggor.

Förändring i en mikroorganisms ytantigen. Detta fenomen illustreras särskilt väl av influenzavirusets förmåga till spontan antigenvariation, antingen som en långsam "antigen drift" eller som en så plö tslig och omfattande förändring ("antigen shift") att en ny stam bildas. Också vissa parasiter, som t ex trypanosomer, plasmodier och Borrelia, undkommer immunförsvarets angrepp genom att ändra sitt y tskikt.