Ampicillin
Ampicillinresistens
Sulbaktam
Sulbactam är ett beta-laktamantibiotikum som används som en kombinationspreparat tillsammans med cefoperazon för behandling av allvarliga infektioner orsakade av beta-laktamaseresistenta bakterier. Sulbactam hämmar beta-laktamasen hos bakterierna, vilket gör att cefoperazon kan fortsätta att vara verksamt mot dem.
Antibakteriella medel
Kemiska substanser som produceras av mikroorganismer och som, i utspädda lösningar, har förmåga att hämma tillväxten hos eller döda andra organismer. Antibiotika vars toxicitet tolereras av värden anv änds som kemoterapeutiska preparat för behandling av infektionssjukdomar hos människor, djur och växter.
Pivampicillin
Pivampicillin är ett prodrug till ampicillin, som används för behandling av olika infektioner orsakade av känsliga bakterier. När pivampicillin tas in i kroppen metaboliseras det snabbt till ampicillin, som är ett bredspektrum-β-laktamantibiotikum. Ampicillin fungerar genom att hämta enzymet penicillinbindande protein (PBP) hos bakterier, vilket leder till celldelning och död av bakterien. Pivampicillin används ofta när patienten har svårt att svälja tabletter eftersom det är tillgängligt som en läkemedelslösning för intravenös injektion.
Mikrobiologisk resistensbestämning
Tester som visar den relativa effekten av olika kemoterapeutiska medel mot specifika mikroorganismer (t ex bakterier, svampar, virus).
Penicilliner
Penicillin är ett beta-laktamantibiotikum som verkar bakteriedödande genom att inhibitera syntesen av bakteriens cellvägg. Det produceras naturligt av olika arter av svampen Penicillium och har varit en av de mest använda antibiotika sedan sin upptäckt på 1920-talet. Penicillin är verksamt mot grampositiva bakterier samt vissa gramnegativa bakterier och används för behandling av en rad infektioner, till exempel halsfluss, lunginflammation och hudinfektioner.
Penicillinresistens
Penicillinresistens är ett tillstånd hos bakterier som har utvecklat förmågan att motstå verkan av penicillin, ett antibiotikum som vanligen används för att behandla infektioner orsakade av sådana mikroorganismer. Detta uppstår på grund av genetiska mutationer eller horisontell generöverföring av resistensgener, vilket leder till produktionen av enzym som bryter ned penicillinet eller förändringar i cellväggen som förhindrar penetration av antibiotikumet. Penicillinresistens är ett allvarligt offentligt hälsohot eftersom det komplicerar behandlingen av infektioner och kan leda till spridning av resistanta bakteriestammar.
Haemophilus influenzae
En art av Haemophilus som fäster vid slemhinnorna hos människor och olika djurarter. Arten indelas vidare i biotyperna I till VIII.
Läkemedelsresistens, mikrobiell
Mikroorganismers förmåga att motstå eller utveckla tolerans för kemoterapeutiska medel eller antibiotika. Denna resistens kan förvärvas genom genmutationer eller främmande DNA vid plasmidöverföring (R-faktorer).
Betalaktamaser
Betalaktamer är en grupp antibiotika som har en betalaktamring som del av sin kemiska struktur, vilket gör dem effektiva mot bakterier genom att störa deras förmåga att bilda cellväggar. Exempel på betalaktamaser inkluderar penicilliner, cefalosporiner, monobaktamer och carbapenemer.
Kloramfenikol
Ett antibiotikum som isolerades från Streptomyces venequelae i 1947, men som nu framställs syntetiskt. Det har förhållandevis enkel struktur och var det första bredspektrumpreparat som upptäcktes. Det har sin verkan genom att störa den bakteriella proteinsyntesen och är huvudsakligen bakteriostatiskt.
Gentamiciner
Penicillin G
Penicillin G är ett bredspektrum-antibiotikum som tillhör gruppen penicillerin och är aktivt mot grampositiva och anaeroba bakterier samt vissa gramnegativa bakterier. Det är ett naturligt förekommande antibiotikum som produceras av svampen Penicillium chrysogenum. Penicillin G är vanligen given intravenöst på grund av dess låg oral absorption och kort halveringstid. Preparatet används för behandling av en rad infektioner, däribland sepsis, endokardit, meningit och cellulit.
Penicillinas
Penicillin är ett beta-laktamantibiotikum som verkar bakteriedödande eller bakteriestatisk genom att inhibera syntesen av bakteriens cellvägg. Det produceras naturligt av olika arter av svampen Penicillium och har varit en grundläggande behandling för en mängd olika bakterieinfektioner sedan det upptäcktes på 1920-talet. Penicilliner är aktiva mot grampositiva bakterier, men vissa preparat har även verkan mot gramnegativa bakterier. Deras användning kan vara begränsad av resistensutveckling hos bakterier.
Trimetoprim
Trimetoprim är ett antibiotikum som hämmar bakteriens förmåga att syntetisera sin DNA genom att hämma enzymet dihydrofolatreduktas. Det används vanligen i kombination med sulfametoxazol för behandling av olika infektioner orsakade av bakterier, såsom luftvägsinfektioner, urinvägsinfektioner och hudinfektioner.
Sulfametoxazol
Sulfamethoxazole is a medication that belongs to a class of drugs called sulfonamides, which are antibiotics that work by inhibiting the growth of bacteria in the body. It is often used in combination with trimethoprim and is commonly prescribed for the treatment of various bacterial infections, such as urinary tract infections, middle ear infections, and traveler's diarrhea. Sulfamethoxazole works by preventing the bacteria from synthesizing folic acid, which they need to grow and multiply. By interfering with this process, sulfamethoxazole helps to stop the spread of infection and promote healing.
R-faktorer
I medicine, er R-faktorer (Resistansfaktorer) et tal som beskriver graden av resistens hos bakterier eller andre mikroorganismer overfor antibiotika og andre antimikrobielle medisiner. Det oppgis som en verdi som viser hvor mange ganger større resistans en bakteriestam har i forhold til en standardstamme.
Läkemedelsresistens, bakteriell
Bakteriers förmåga att motstå eller utveckla tolerans för kemoterapeutiska preparat och antibiotika. Denna resistens kan förvärvas genom genmutationer eller främmande DNA vid plasmidöverföring (R-faktorer).
Tetracyklin
Tetracyklin är ett broad-spectrum antibiotikum som verkar genom att hämja bakteriens protein syntes. Det används för behandling av en rad infektioner orsakade av både grampositiva och gramnegativa bakterier, såväl som vissa parasiter. Tetracyklin är också känt för att ha effekt mot akne. Som alla antibiotika bör tetracyklin användas med försiktighet och under läkares övervakning för att undvika potentiala biverkningar och för att reducera risken för resistensutveckling hos bakterier.
Penicillansyra
Penicillansyra är ett antibiotiskt svampacid som produceras av många arter av Penicillium-svampar, inklusive den välkända Penicillium chrysogenum. Det var det första antibiotikumet att upptäckas och användas kliniskt, och har sedan dess räddat otaliga liv genom sin förmåga att inhibera tillväxten och döda många olika bakterier. Penicillansyran fungerar genom att störa bakteriens förmåga att bygga upp sin cellvägg, vilket leder till celldöd hos känsliga bakteriestammar.
Kolibakterie
En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.
Enterococcus faecalis
En art av grampositiva, kockoida bakterier som ofta ses vid klinisk provtagning och i tarmkanalen hos människor. De flesta stammar är icke-hemolytiska.
Cefalosporiner
Cefalexin
Ett halvsyntetiskt antibiotikum av cefalosporintyp med antimikrobiell verkan liknande den hos cefaloridin eller cefalotin, men med något sämre effekt. Det är verksamt mot såväl grampositiva som gramne gativa bakterier.
Enterococcus faecium
En art grampositiva kulbakterier som ingår i tarmkanalens normalflora. Till skillnad från Enterococcus faecalis kan denna art framkalla en alfa-hemolytisk reaction på blodagar och saknar förmåga att utnyttja pyrodruvsyra som energikälla.
Betalaktamer
Betalaktamer är en grupp av antibiotika som har förmågan att binde till och inaktivera penicillin-bindande protein (PBP) hos bakterier, vilket resulterar i att deras cellvägg inte kan bildas korrekt och ledar till celldöd. Exempel på betalaktamantibiotika inkluderar peniciller, cefalosporiner, karbapenemer och monobaktamer.
Rödsot
Amoxicillin
Enterobacteriaceae
Läkemedelsmultiresistens, bakteriell
Bakteriers förmåga att motstå eller utveckla tolerans för flera strukturellt och funktionellt skilda läkemedel samtidigt. Denna resistens kan förvärvas genom genmutationer eller främmande DNA vid plasmidöverföring (R-faktorer).
Talampicillin
Karbenicillin
Ett halvsyntetiskt bredspektrumpenicillinderivat för parenteralt b ruk. Det är känsligt för magsaft och penicillinas, och kan ha skadlig inverkan på blodplättarnas funktion.
Probenecid
Probenecid är ett läkemedel som används för att behandla gikt (hyperurikemi) och förebygga njursten. Probenecid fungerar genom att minska nivåerna av urat i kroppen genom att hämma dess återupptag i urinvägarna, vilket underlättar dess utsöndring via urinen. Det används också ibland som en del av behandlingen för vissa infektionssjukdomar, då det kan öka koncentrationerna av vissa antibiotika i blodet genom att hämma deras utsöndring.
Bakteriella infektioner, grampositiva
Infektioner orsakade av bakterier som behåller sin lila färg (positiv färgning) efter gramfärgning.
Shigella
'Shigella' är ett genus av gramnegativa, aeroba eller fakultativt anaeroba, encapsulerede kocker som orsakar shigellos, en typ av dysenteri. Sjukdomen karaktäriseras av mag- och tarmbesvär, blod i avföringen och ofta fekala vattendroppar i tarmarna. Shigella kan överföras via kontaminert mat eller vatten, eller direkt från en smittad persons avföring.
Klebsiella
Ett släkte gramnegativa, fakultativt anaeroba, stavformade bakterier som uppträder enskilt eller grupperar sig parvis eller i korta kedjor. Bakterierna förekommer vanligtvis i tarmarna och är opportunistiska patogener som kan ge upphov till bakteriemi, lunginflammation, urinvägsinfektion och flera andra infektionstyper hos människa.
Avföring
Avföring, även känd som feces eller stolet, är den ultimata restprodukten efter att kroppen har bearbetat och absorberat näringsämnen från föda. Det består av vatten, icke-absorberade kolhydrater, proteiner, fett, slaggprodukter, bakterier och cellulärt material. Avföring är en naturlig och nödvändig utsöndring för att maintaINta en hälsosam tarmfunktion och balans i kroppen.
Konjugation, genetisk
En parasexuell mekanism hos bakterier, alger, svampar och flimmerhårförsedda protozoer för överföring av kromosommaterial vid sammansmältning av två celler. Hos bakterier är överföringen enkelriktad, hos protozoer är utbytet dubbelriktat. Hos alger och svampar utgör utbytet av genetiskt material en form av fortplantning, genom att han- och honceller förenas.
Trimetoprim-sulfametoxazolkombination
Trimetoprim-sulfametoxazol är en kombinerad antibiotisk behandling som består av två olika antimikrobiella medel, trimetoprim och sulfametoxazol, som tillsammans verkar synergistiskt mot en rad bakterier, inklusive sådana som är resistenta mot andra antibiotika. Denna kombination används vanligen för att behandla olika infektioner orsakade av både grampositiva och gramnegativa bakterier, till exempel urinvägsinfektioner, öroninfektioner, hudinfektioner och lunginflammationer. Vidare kan trimetoprim-sulfametoxazol också användas för att förebygga och behandla Pneumocystis jirovecii-pneumoni (PJP), en opportunistisk infektion som kan drabba personer med nedsatt immunförsvar, särskilt HIV-positiva patienter
Nitrofurantoin
Nitrofurantoin är ett antibiotikum som används för att behandla obestyrda urinvägsinfektioner, orsakade av känsliga bakteriestammar. Det verkar genom att störa bakteriens DNA-syntes och på så sätt stoppa deras tillväxt och multiplikation. Nitrofurantoin är effektivt mot de flesta gram-negativa och grampositiva bakterier som vanligtvis orsakar urinvägsinfektioner, inklusive Escherichia coli och Staphylococcus saprophyticus. Preparatet tas vanligen per oral (per mun) i form av tabletter eller kapslar, ofta två till fyra gånger dagligen under en behandlingsperiod på fem till sju dagar.
Hemophilusinfektioner
Proteus
Proteus är ett släkte av gramnegativa, encapsulerade, aeroba stavformiga bakterier som normalt förekommer i miljöer som jord, vatten och däggdjursmatrislor. Proteus spp. är kända för sin förmåga att bilda ugnar (svullnader) på agarplattor och producera enzymet ureas, vilket gör dem användbara i mikrobiologiska identifieringsprotokoll. Proteus inkluderar ett antal patogena arter som kan orsaka infektioner hos djur och människor, särskilt urinvägsinfektioner och blodförgiftning.
Enterococcus
Ett släkte gramnegativa kulbakterier (kockoida bakterier), bestående av organismer som ingår i tarmkanalens normalflora, och som kan ge upphov till varierande grader av hemolys. Dessa räknades tidigare till Streptococcus, men har nu fått status som eget släkte.
Shigella sonnei
'Shigella sonnei' är en bakteriestam som orsakar tarminfektion, även känd som dysenteri, som kännetecknas av mag- och tarmbesvär som kan inkludera diarré, krampartade smärtor, feber och mucus eller blod i avföringen. Den sprids främst via förorenad mat och vatten eller direkt kontakt med en smittad persons avföring.
Penicillin V
Penicillin V är ett antibiotikum som tillhör gruppen penicillerin och är verksamt mot grampositiva bakterier. Det används främst för behandling av infektioner i mun, svalg, öron och luftvägar. Penicillin V intas vanligen per oral (genom munnen) och är tillgängligt som tabletter eller vätska.
Salmonellainfektioner
En Salmonella-infektion är en infektionssjukdom orsakad av gramnegativa bakterier av släktet Salmonella, som ofta leder till diarré, buksmärtor och feber. Sjukdomen sprids vanligtvis via kontaminerad mat eller vatten och drabbar främst tarmsystemet, men kan i vissa fall leda till systemiska infektioner.
Cefamandol
Salmonella
Salmonella är en typ av bakterie som kan orsaka matförgiftning och andra infektionssjukdomar hos människor och djur. Den tillhör släktet Salmonella och familjen Enterobacteriaceae. Det finns över 2500 serovarier (serotyper) av Salmonella, men de två vanligaste orsakarna av sjukdom hos människor är S. Typhi och S. Enteritidis. Salmonella sprids främst genom föda och vatten som kontaminerats med avföring från djur eller människor som bär på bakterien. Typiska symptom på en salmonellainfektion innefattar diarré, magkramper, feber och illamående. I allvarliga fall kan infektionen leda till septikemi och död.
Bakterie-DNA
Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.
Ceftriaxon
Hjärnhinneinflammation
Inflammation av hjärnans eller ryggmärgens skyddshinnor, dvs mjuka hinnan, spindelvävshinnan och hårda hinnan. Infektioner (av virus, bakterier eller svamp) är de vanligaste orsakerna till inflammation, men även subaraknoidalblödning, kemisk retning, granulomatösa tillstånd, tumörer och andra inflammatoriska tillstånd kan ge detta syndrom.
Streptomycin
Streptomycin är ett antibiotikum som tillhör aminoglykosidgruppen och är verksamt mot flera gramnegativa och grampositiva bakterier, inklusive tuberkulosbakterien. Det fungerar genom att störa bakteriens proteinsyntes, vilket leder till död av bakterien. Streptomycin används vanligen i kombination med andra antibiotika för att behandla allvarliga infektioner och tuberkulos.
Penicillinbindande proteiner
Penicillin-binding proteiner (PBPs) är en grupp protein som förekommer naturligt i bakterier och är involverade i uppbyggandet av bakteriens cellvägg. Dessa protein har en speciell struktur som gör att de kan binda penicillin och andra betalaktamantibiotika, vilket stör deras funktion och orsakar bakteriens död. PBPs är därför viktiga mål för behandling med betalaktamantibiotika.
Hjärnhinneinflammation, Hemophilus
Bakterieinfektioner i nervsystemet, orsakade av Haemophilus-arter och kännetecknade av en markant inflammation i hjärnhinnorna. Haemophilus influenza typ B är den i sammanhanget vanligaste bakterien. Tillståndet drabbar huvudsakligen barn under 6 år, men kan även förekomma hos vuxna. Till kliniska manifestationer hör feber, nackstelhet, ljuskänslighet, krampanfall, hörselbortfall, koma och proppbildning i hjärnans blodkärl. Bakteriernas väg till det centrala nervsystemet går via angränsande strukturer, inkl. mellanörat. näshålorna och svalget.
Kloramfenikolresistens
Okänslighet hos bakterier för verkan av kloramfenikol, en kraftfull hämmare av proteinsyntesen i 50S-ribosomunderenheten, där aminosyror kopplas till nyproducerade bakteriella polypeptider.
Läkemedelsterapi, kombinerad
Nalidixinsyra
Nalidixic acid is an antibiotic that is primarily used to treat urinary tract infections caused by susceptible strains of Gram-negative bacteria, such as Escherichia coli and Proteus mirabilis. It works by inhibiting the bacterial DNA gyrase, which is essential for DNA replication and transcription, thereby preventing bacterial growth and reproduction. Nalidixic acid is not commonly used today due to the emergence of bacterial resistance and the availability of more effective antibiotics.
Cefalosporinas
Ett enzym som katalyserar hydrolys av cefalosporiner. Det produceras av vissa gramnegativa bakterier. Syn. penicillinas, betalaktamas. EC 3.5.2.6.
Cefuroxim
Betalaktamasresistent bredspektrumcefalosporin. Det har rekommenderats för bruk mot gramnegativa och grampositiva organismer, gonorré och haemophilusinfektioner.
Klavulansyror
Syror, salter och derivat av klavulansyra (C8H9O5N). De utgörs av sådana betalaktampreparat som skiljer sig från penicilliner genom att en syreatom ersätter svavel i tiazolidinringen. Deras antibakteriella verkan är begränsad, men de blockerar bakteriellt betalaktamas irreversibelt, så att liknande antibiotika inte bryts ned av de bakteriella enzymerna, utan kan utöva sin antibakteriella verkan.
Hjärnhinneinflammation, Listeria
Inflammation i hjärnhinnorna orsakad av Listeria monocytogenes-infektion, vilken oftast ses hos barn under tre år eller vuxna över 50 år. Sjukdomen kan uppträda i alla åldrar hos personer med immundefektsyndrom. Till kliniska drag hör feber, försämrat allmäntillstånd, huvudvärk, tecken på hjärnhinnepåverkan, lokal nervpåverkan och krampanfall.
Laktamer
Cykliska amider som bildas ur aminokarboxylsyror genom förlust av vatten. Laktimer är enolformer av laktamer.
Salmonella typhi
Salmonella typhi är en bakteriestam som orsakar tyfoidfeber, en allvarlig infektionssjukdom som främst drabbar tarmarna och levern. Bakterien överförs vanligtvis via förorenad mat eller vatten som har kontaminerats av avföring från en smittad individ. Tyfoidfeber är relativt ovanlig i industrialiserade länder, men fortfarande ett allvarligt globalt hälsohot, särskilt i låginkomstländer med begränsad tillgång till rent vatten och god hygien.
Plasmider
En plasmid är en liten, cirkulär dubbelsträngad DNA-molekyl som kan replikera självständigt och förekommer hos bakterier och andra encelliga organismer. Plasmider kan överföras mellan celler och innehåller ofta gener som ger resistens mot antibiotika eller kodar för toxiner. De används också i molekylärbiologi som vektorer för kloning av gener.
Ciprofloxacin
Enterobacter
Ett släkte gramnegativa, gasproducerande stavbakterier som återfinns i människors och djurs avföring, i avlopp, jord, vatten och mejeriprodukter.
Antiinfektiva medel
Urinvägsinfektioner
Tyfoidfeber
Tyfoidfeber definieras som en akut infektionssjukdom orsakad av bakterien Salmonella Typhi, som vanligtvis sprids via kontaminerat mat eller vatten och karaktäriseras av feber, hosta, mag-tarmlösa, huvudvärk och ofta med röda, rodnadfläckar på buken.
Bakterier
Vankomycin
Vancomycin är ett starkt antibiotikum som används för behandling av allvarliga infektioner orsakade av grampositiva bakterier, särskilt sådana som är resistenta mot andra typer av antibiotika. Det är vanligtvis administrerat intravenöst och agerar genom att inhibera bildningen av bakteriens cellvägg. Vancomycin används ofta för behandling av infektioner orsakade av methicillin-resistenta Staphylococcus aureus (MRSA) och vancomycin-resistanta enterokocker (VRE).
Amoxicillin-kalium-klavulansyrakombination
En kombination av amoxicillintrihydrat, aminopenicillin och betalaktamashämmaren kaliumklavulanat i ett bestämt förhållande, som används vid behandling av ett brett spektrum av bakteriella infektioner , särskilt sådana orsakade av resistenta stammar.
Mezlocillin
Ett halvsyntetiskt acylureidopenicillin framställt ur ampicillin. Det har rekommenderats mot infektioner av vissa anaeroba bakterier och kan vara användbart i innerörat, gallvägarna och för behandling av cns-infektioner.
Odlingsmedia
Varje flytande eller fast preparat som är specifikt avsett för odling, lagring eller transport av mikroorganismer eller andra sorters celler. Olika typer av media, såsom differentierande substrat, selektiva substrat, testsubstrat och definierade substrat, tillåter odling av bestämda mikroorganismer och celltyper. Fasta medier erhålls genom tillsats av agar eller gelatin till flytande substrat.
Endokardit, bakteriell
Bakteriell Endokardit är en infektion som orsakas av bakterier som penetrerar hjärtklaffarnas och/eller hjärtkammarens endokardium, det inre skiktet av hjärtats muskulatur. Den kan leda till allvarliga komplikationer såsom hjärtsvikt, stroke eller död om den inte behandlas adekvat med antibiotika och i vissa fall kirurgi.
Amdinocillinpivoxil
6-(((hexahydro-1H-azepin-1-yl)metylen)amino)-3,3-dimetyl-7-oxo-4-tia-1-azabicyklo(3.2.0)heptan-2-karboxylsyra, (2,2-dimetyl-1-oxopropoxy)metylester. Pivaloyloxymetylester av amdinocillin som absorbera s väl oralt, men bryts ned till amdinocillin i tarmslemhinnan. Den är aktiv mot gramnegativa organismer och har samma användning som amdinocillin.
Läkemedelssamverkan
Läkemedelsamverkan, eller drug-drug interaction (DDI), är den förändring i farmakologisk respons som uppstår när två eller fler läkemedel tas samtidigt och påverkar varandra negativt eller positivt. Detta kan resultera i ökat eller minskat terapeutiskt effekt, eller ökad biverkan av ett eller flera av läkemedlen.
Shigella dysenteriae
'Shigella dysenteriae' är en art av bakterier som orsakar dysenteri, en allvarlig form av diarré som kännetecknas av blodigt, vattnigt och smärtsamt avföring. Sjukdomen kan även innebära feber, magkramper och svaghet. Shigella dysenteriae producerar ett toxin som orsakar skada på tarmslemhinnan och kan leda till komplikationer som hjärnhinneinflammation och död om den inte behandlas adekvat med antibiotika. Denna bakterie sprids vanligtvis via kontaminert mat eller vatten, eller genom direkt personlig kontakt med en smittad persons avföring.
Betalaktamresistens
Betalaktamresistens är ett fenomen där bakterier har utvecklat mekanismer som gör dem resistenta mot antibiotika som innehåller en betalaktamring, till exempel penicilliner och cefalosporiner. Detta sker vanligtvis genom produktion av enzymer som bryter ned dessa läkemedel, såsom beta-laktamas eller karbapenemas. Betalaktamresistens är ett allt mer förekommande problem inom medicinsk mikrobiologi och en betydande utmaning för behandling av infektioner orsakade av resistanta bakteriestammar.
Cefazolin
Muramoylpentapeptidkarboxypeptidas
Extrakromosomal nedärvning
Vertikal överföring av arvsegenskaper med DNA från cytoplasmatiska organeller, så som plasmider, mitokondrier, kloroplaster och andra plastider, eller från intracellulära parasiter, som t ex virus. Mitokondriell nedärvning kallas ofta modersarv, men måste skiljas från kromosomalt överfört modersarv.
Amdinocillin
6-(((hexahydro-1H-azepin-1-yl)metylen)amino)-3,3-dimetyl-7-oxo-4-tia-1-azabicyklo(3.2.0)heptan-2-karboxylsyra. Ett derivat av aminopenicillinsyra med antibakteriell bredspektrumsverkan. Det absorberas dåligt vid oral administrering och används vid urinvägsinfektioner och tyfus.
Bakteriella infektioner
Infektioner orsakade av olika bakterier.
Sarcina
I medicinen refererer 'Sarcina' til en slægt (Sarcina) af grampositive, anaerobe bakterier, der er kendt for at producere indviklede sporer og at være associeret med infektioner hos mennesker, særligt i forbindelse med nedsat immunforsvar. Sarcina-bakterierne danner ofte symmetriske, firefoldede spori og kan ses i mikroskopi som små, hyaline kugler arrangeret i tetraederform. Disse bakterier er normalt ikke til stede på menneskers hud eller slimhinder, men kan forårsage infektioner hvis de introduceres dybt ind i væv, f.eks. ved at penetrere en sårflade. Infektioner med Sarcina-bakterier er meget sjældne og behandles normalt med antibiotika som penicillin eller clindamycin.
Sulfisoxazol
Sulfisoxazole är ett sulfonamidmedel som används som antibiotikum för behandling av olika bakterieinfektioner, till exempel urinvägsinfektioner och hudinfektioner. Det fungerar genom att störa bakteriens förmåga att producera viktiga proteiner som behövs för att överleva och föröka sig.
Pulsfältgelelektrofores
En elektroforesteknik där riktningen på det elektriska fältet ändras periodiskt. Tekniken liknar andra elektroforesmetoder för separering av dubbelsträngat DNA med molekylstorlekar upp till tiotusentals baspar. Men genom att alternera riktningen på det elektriska fältet kan DNA-molekyler med flera miljoner baspar separeras.
Moxalaktam
Ett betalaktam-antibiotikum av bredspektrumtyp som strukturellt liknar cefalosporiner, med undantag för substitutionen av en oxaazabicyklo-del för tiaazabicyklo-delen i vissa cefalosporiner. Det rekommenderas särskilt för meningiter, eftersom det passerar blod-hjärnbarriären, och för anaeroba infektioner.
Peptidyltransferaser
En medicinsk definition av 'Peptidyltransferas' är ett enzym som katalyserar den kemiska reaktionen där en aminosyra adderas till ett växande peptidkedja under processen av proteintranslering i cellen. Detta inträffar i ribosomen, en struktur inom celldelningen, där mRNA-molekyler läses och translateras till proteiner. Peptidyltransferas är en central del i denna process och katalyserar formationen av peptidbindningar mellan aminosyror genom att överföra peptidylgruppen från en aminosyrat-tRNA till en annan aminosyras tRNA.
Citrobacter
Haemophilus
Salmonella enterica
'Salmonella enterica' är en gramnegativ bakteriestam som orsakar infektionssjukdomar hos människor och djur, vanligtvis känd som salmonellos. Bakterien kan påträffas i värmeälskande djurs mag-tarmkanal och avföring, och kan sprida sig via kontaminerad mat och vatten. Infektionen kan orsaka symptom som diarré, feber, buksmärtor och kräkningar. Det finns över 2500 serotyper av Salmonella enterica, varav några är mer vanliga än andra när det gäller att orsaka sjukdom hos människor.
Integron
Penicillin G Procaine
Penicillin G Procaine är ett antibiotikum som består av en kombination av penicillin G och procain. Det används främst för behandling av milda till moderata infektioner orsakade av penicillin-känsliga bakterier, då det ger en långsam och varaktig frisättning av penicillinet i kroppen. Penicillin G är ett bredspektrumantibiotikum som verkar genom att stoppa bakteriers förmåga att bygga väggar runt sig, medan procain fungerar som en lokalbedövningsmedel och förlänger därmed den tid penicillinet finns i blodomloppet.
Cyanoakrylater
Streptokockinfektioner
Streptococcus-infektioner är infektioner orsakade av bakterier ur streptokocker-gruppen, som kan kolonisera olika slags vävnader och leda till en rad olika sjukdomar, såsom halsfluss, öroninflammation, lunghoit, hudinfektioner och allvarliga systemiska infektioner som blodförgiftning (sepsis) och reumatisk feber.
Gonorré
Läkemedelsmultiresistens
Erytromycin
Ett bakteriostatiskt, antibiotiskt ämne som produceras av Streptomyces erythreus. Erytromycin A anses vara den beståndsdel som har störst verkan. Hos känsliga organismer hämmar det proteinsyntesen genom att binda till 50S-ribosomala underenheter. Denna bindning blockerar peptidyltransferasaktiviteten och stör överflyttning av aminosyror under translationsprocessen och proteinsammansättningen.
Spektinomycin
Spetinomycin är ett antibiotikum som tillhör gruppen aminoglykosider, och används främst för behandling av infektioner orsakade av grampositiva bakterier. Det är specifikt aktivt mot stafylokocker och streptokocker. Spektinomycin verkar genom att hämma proteinsyntesen i bakterien, vilket leder till celldöd.
Cefamyciner
En naturligt förekommande grupp av betalaktamantibiotika av cefalosporintyp med en 7-metoxigrupp och med förmåga att motstå betalaktamaser från grampositiva och gramnegativa organismer.