Agoutiprotein
Agouti-associated protein (Agouti protein) er ein proteine som i biologien er kjent for å spille en rolle i reguleringen av fargen og vekten hos pattedyr, herunder mus og rotter. Agouti-proteinet virker ved å binde seg til melanocortinreceptor 4 (MC4R) i hypothalamus, som er en del av hjernen som er involvert i reguleringen av appetitt og vekt. Når agouti-proteinet binder seg til MC4R, blir signalet for satt appetitt undertrykt, og dette fører til økt spisevilje og forstyrrelser i vekstanpassingen. Videre kan forstyrrelser i agouti-proteinet og melanocortinreceptor 4-systemet være involvert i uviklingsen av visse typer fedme hos mennesker.
Melanokortinreceptorer
En familj G-proteinbundna receptorer med specificitet för melanocytstimulerande hormoner (MSH) och adrenokortikotropt hormon (ACTH). Det finns flera undertyper av melanokortinreceptorer, var och en med en distinkt bindningsspecificitet och vävnadslokalisering.
Kortikotropinreceptorer
Cellytereceptorer som binder kortikotropin (ACTH) med hög affinitet och utlöser intracellulära förändringar. Farmakologiska studier antyder att det kan finnas ett flertal ACTH-receptorer. En ACTH-receptor har klonats och tillhör en underfamilj av G-proteinbundna receptorer. Förutom i binjurebarken förekommer ACTH-receptorer i hjärnan och immunsystemet.
Pigmentering
'Pigmentering' refererer til fordelingen og koncentrationen af pigmenter i kroppen, især det melaninpigment som produceres i hudens melanocytceller. Melanin er ansvarlig for hudens farve, og variationer i pigmentering kan føre til forskelle i hudton fra meget lys (albino) til meget mørk (sort). Pigmenteringen kan ændres over tid som svar på forskellige faktorer, herunder sollys, alder, hormonelle forandringer og visse sygdomstilfælde.
Agoutirelaterad protein
Intercellulära, signalöverförande peptider och proteiner
Melanokortinreceptor, typ 1
En undertyp av melanokortinreceptorer som främst påträffas i melanocyter. Den har specificitet för alfa-MSH och ACTH. Funktionsbristmutationer hos denna receptor ansvarar för merparten av de recessiva dragen av rött hår och blek hud hos människor.
Alfa-MSH
"Alpha-MSH (Alpha-Melanocyte Stimulating Hormone) är ett neuropeptidhormon som produceras och secretetas av hypofysens bakkropp (neurohypofysen) och har en varierad biologisk aktivitet, inklusive att stimulera melaninproduktionen i huden och ha ett undertryckande inflytande på aptit och hungerkänslor."
Melaniner
Proteiner
Proteiner är komplexa biomolekyler, byggda av aminosyror som kedjas samman i en polymer. De utför viktiga funktioner inom levande organismers celler, såsom att fungera som strukturella komponenter, hormoner, enzymer och signalsubstanser. Proteinernas specifika aminosyrasekvens bestämmer deras tertiärstruktur och därmed också deras funktionella egenskaper.
Gener, intracisternal A-partikel
Gener i IAP-enheter (en grupp retrovirusliknande genetiska element) som kodar för virusliknande partiklar (IAP), vilka regelmässigt återfinns i tidiga embryon hos gnagare. Intracisternal avser här "cisternae" (hålrummen) i det endoplasmatiska nätverket. Under vissa förhållanden, som vid hypometylering av DNA, transkriberas generna. Transkripten påträffas i en rad olika tumörer, inkl. plasmacytom, neuroblastom, rabdomyosarkom, teratokarcinom och tjocktarmskarcinom.
Melanocytstimulerande hormoner
Peptider med förmåga att stimulera de färgalstrande cellerna melanocyter hos däggdjur och melanoforer hos lägre ryggradsdjur. Genom att stimulera syntes och distribution av melanin i dessa celler ökar de pigmenteringen av hud och annan vävnad. MSH, som fås från proopiomelanokortin (POMC), produceras av melanotroper i pars intermedia, kortikotroper i adenohypofysen och hypotalamusnervcellerna i arkuatuskärnan.
Råttor, inavlade LEC
LEC (Laboratory European Convention) råttor är en inavlad typ av husråtta (Rattus norvegicus) som används inom forskning och är standardiserade enligt Europeiska förbundet för laboratorieanimalsforskning (FELASA). Dessa råttor har väldefinierade genetiska, fysiologiska och beteendemässiga egenskaper, vilket gör dem till ett pålitligt forskningsobjekt inom olika biomedicinska områden.