Yttrium
Yttrium (Y) är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoidgruppen i det periodiska systemet. Det är inte naturligt förekommande utan hittas istället inblandat i mineraler som monazit och xenotim. Yttrium används ofta i form av yttriumoxid (Y₂O₃) och har en rad medicinska tillämpningar, framför allt inom ortopedisk kirurgi där det blandas med keramik eller metall för att skapa starka och biokompatibla implantatmaterial. Yttrium-90 är en radioaktiv isotop som används i behandlingen av vissa typer av cancer, såsom levercancer och non-Hodgkins lymfom.
Yttriumradioisotoper
Yttriumradioisotoper refererar till en variant av grundämnet yttrium som har ett instabilt kärnnummer och sönderfaller genom emission av ioniserande strålning. Dessa isotoper används inom medicinen, speciellt inom nuklearmedicin, för att diagnostisera eller behandla vissa sjukdomar. Exempel på en vanligt använd yttriumradioisotop är Yttrium-90.
Yttriumisotoper
Yttriumisotoper refererar till olika varianter av grundämnet yttrium (elementnummer 39) som har olika antal neutroner i kärnan, vilket ger dem olika massa och radioaktiva egenskaper. Isotop är en benämning på varje variant av ett grundämne som har samma antal protoner (samma atomnummer) men olika antal neutroner i kärnan. Yttrium har 39 protoner och kan ha mellan 45 och 57 neutroner, vilket ger upphov till 19 kända isotoper. Endast en av dessa, yttrium-89 (Y-89), är stabilt och förekommer naturligt, medan de övriga är radioaktiva och sönderfaller med olika halveringstider. Radioaktiva yttriumisotoper används inom medicinen som strålningsmarkörer eller för behandling av vissa cancerformer.
Radioisotoper
Radioisotoper, även kända som radionuklider, är atomkärnor med instabila isotopsammansättningar som saknar jämvikt. Dessa isotoper avser att förlora energirik radiation i form av alfastrålning, betastrålning eller gammastrålning för att nå en stabilare konfiguration och bli en annan isotop av samma element (i vissa fall ett helt annat element) genom en process som kallas radioaktiv decay. Radioisotoper används inom många områden, bland annat medicin, forskning, industri och energiproduktion.
Neodymium
Neodymium är ett sällsynt och jordartsfritt metalliskt grundämne som tillhör lantanoidgruppen. Det används främst i form av legeringar, till exempel Neodymiumjärnbor (NdFeB), för att skapa starka magneter med hög koercitivitet och elektriska ledningsförmåga. Dessa magneter används inom en rad olika tekniska tillämpningar, såsom i högtalare, generatorer, elektriska motorer och vindkraftverk.
YAG-laser
YAG-laser är en typ av laser, eller ljusamplificerad emissionsgivare, som använder sig av ett yttre, kristallino material känt som yttrium aluminium garnet (YAG), för att producera coherenta och intensiva ljusstrålar. Denna typ av laser används vanligtvis inom oftalmologi, där den kan användas för att behandla ögoninfektioner eller för att utföra operationer såsom kapsulotomi efter katarraktoperationer. YAG-laserns våglängd är normalt inställd på 1064 nanometer, vilket gör den penetrerande för ögats optiska medium och därmed användbar inom oftalmologi.
Zinkradioisotoper
Zinc radioisotopes are radioactive forms of the chemical element zinc, which have unstable nuclei and emit radiation as they decay towards a stable state. Examples of zinc radioisotopes include zinc-65 and zinc-72, which are used in medical research and nuclear medicine for various applications such as imaging, therapy, and radiotherapy.
Laserterapi
Läkardefinition: Laserterapi är användning av laserstrålar för att behandla olika medicinska tillstånd, genom att fokusera energin från laserljuset på ett specifikt mål i kroppen. Detta kan hjälpa till att stimulera celltillväxt och regeneration, reducera inflammation och smärta samt eliminera skadade vävnader eller patogener. Exempel på användningsområden inkluderar hudbehandlingar, ögonkirurgi, smärtlindring och cancerbehandling.
Radioimmunterapi
Radioimmuntherapie (RIT) är en form av behandling där en radioaktiv isotop kopplas till en monoklonal antikropp, som är designad för att binda specifikt till en tumörcells yta. När denna konjugat injiceras i kroppen kommer den att leta reda på och binda till måltumören, varpå den avger joniserande strålning som skadar tumörcellens DNA och orsakar celldöd. Denna metod utnyttjar både immunsystemets förmåga att känna igen och särskilja främmande celler samt den skadliga effekten av joniserande strålning på cancerceller, med minimal onkologisk effekt på omgivande vävnader.
Indiumradiosotoper
Fotokoagulation
En teknik för att få vävnad att koagulera med hjälp av kraftig ljusstråle, inkl laser (laserkoagulation). Metoden används i ögat, för behandling av näthinneavlossning, näthinnesår, aneurysmer, blödningar, och tumörer.
Erbium
Ett grundämne i gruppen sällsynta jordartsmetaller. Kemiskt tecken är Er, atomnummer 68 och atomvikt 167.26. Det har fått sitt namn efter Ytterby på Resarö, Uppland, liksom flera andra sällsynta jordartsmetaller. Upptäckt av Mosander 1843.
Flödesmätning med radioisotop
En flödesmätning med radioisotop är en non-invasiv diagnostisk metod som innebär att ett litet målmedel, konjugerat med en svagt aktiv radioisotop, införs i kroppen för att mäta flödet av blod, luft eller andra fluider genom ett specifikt organ eller kärlsystem. Detta gör det möjligt att upptäcka och bedöma olika medicinska tillstånd som exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, lungemboli och njursjukdomar.
Ledinjektioner
En ledinjektiон är en medicinsk procedur där en läkare injicerar mediciner direkt in i en led, det vill säga den glesa vätskefyllda kapseln som omger rörliga ledben (t.ex. knä-, axel- eller fingerslagens led). Ledinjektioner används vanligtvis för att lindra smärta, inflammation och/eller svullnad i en led, orsakade av olika tillstånd som artrit, bursit, tendinit eller trauma. De innehåller ofta kortikosteroider, lokalbedövningsmedel och/eller smärtstillande medel.
Posterior Capsulotomy
En posterior capsulotomi är ett medicinskt ingrepp som utförs vid behandling av efterbliven kapsulsynthesis (PCO), även kallat "ögats nya linskapsel", efter en kataraktoperation. Under proceduren skapas en öppning i den bakre delarna av den transparenta membranen, eller kapseln, som omger den artificiella linser som placerats in i ögat under kataraktkirurgin. Denna öppning återställer klarheten i synfältet och förbättrar sikten hos patienten.
Ytterbium
Strontiumradioisotoper
Strontiumradioisotoper refererer til forskjellige former av strontium som har ustabil atomkerne og som sønderfaller ved å udsende ioniserende stråling, kalt radioaktivt sønderfall. Disse radioisotopene brukes ofte i medisinsk kontekst, for eksempel i behandlingen av knogletumorer, hvor de kan erstattet med naturlig strontium i knoglene og dermed avge terapeutisk stråling direkte til området som trenger behandling. Et typisk eksempel er strontium-89, som er et beta-radioisotop som ofte brukes for å behandle smerter relatert til metastaserende knogletumorer.
Jodradioisotoper
Instabila isotoper av jod som sönderfaller och avger strålning. Jodatomer med atomvikter mellan 117 och 139, med undantag av I-127, är radioaktiva jodisotoper.
Sällsynta jordartsmetaller
En grupp grundämnen som innehåller skandium, yttrium och lantanoiderna. Den historiska bakgrunden till namnet jordartsmetaller är att de inte påvisades i sin rena form, utan som oxider. De var dessutom mycket svåra att renframställa. Trots benämningen "sällsynta" utgör de tillsammans ca 25% av alla metaller i jordskorpan. Många har fått sina namn efter den första fyndplatsen, Ytterby på Resarö i Uppland.
Kryptonradioisotoper
Instabila isotoper av ädelgasen krypton som sönderfaller under avgivande av strålning. Kr-atomer med atomvikt 74-77, 79, 81, 85 och 87-94 är radioaktiva kryptonisotoper.
Skandium
Scandium är ett metalliskt grundämne med symbol Sc och atomnummer 21 i periodiska systemet. Det tillhör de sällsynta jordartsmetallerna och förekommer vanligtvis i små mängder tillsammans med andra metaller i mineralen. Scandium har låg densitet, hög styrka och god korrosionsbeständighet, vilket gör det användbart inom vissa industriella tillämpningar, såsom flyg- och rymdteknik samt sportutrustning.
Natriumradioisotoper
"Natriumradioisotoper" refererar till isotoper av grundämnet natrium (symbol "Na") som har överskott av neutroner och därmed är radioaktiva, vilket betyder att de sakta avger ioniserande strålning. Natrium har 8 stabila isotoper och flera instabila radioisotoper, varav de vanligaste är natrium-22 (^22Na) och natrium-24 (^24Na). Dessa radioisotoper används inom medicinen för diagnostiska och terapeutiska syften, till exempel genom att injicera dem i patienten och sedan följa deras spridning med hjälp av en gammakamera.
Radioaktivitet
Radioaktivitet är ett fenomen där instabila atomkärnor sönderfaller spontant, under processen kallas detta för radioaktiv decay. Under sönderfallen emitteras hö energetiska partiklar och/eller gammastrålning. Detta leder till att den ursprungliga atomkärnan förändras och omvandlas till en annan kemisk element. Radioaktiva isotoper, också kallade radionuklider, kan hittas naturligt eller skapas syntetiskt i laboratorier och kärnreaktorer.
Bariumradioisotoper
Radionuklidavbildning
Radionuclide imaging, also known as nuclear medicine, is a medical procedure that uses small amounts of radioactive material (radionuclides) to create detailed images of the body's internal structures and functions. This technique allows healthcare professionals to diagnose and monitor various medical conditions, such as cancer, heart disease, and neurological disorders. The radionuclides emit gamma rays that are detected by specialized cameras, which then generate images that provide valuable information about the patient's health.
Tennradioisotoper
Tennradioisotoper är radioaktiva varianter av grundämnet tenn (symbol: Sn), som har en instabil kärnnukleotid och sönderfaller spontant genom emission av ioniserande strålning. Exempel på tennradioisotoper inkluderar isotoperna ^121^Sn, ^123^Sn, ^125^Sn och ^126^Sn, som används inom medicinen för diagnostiska syften i form av radiofarmaka.
Zirkonium
Zirconium är ett metalliskt grundämne som används inom medicinen, särskilt inom ortopedisk kirurgi och tandvård, på grund av dess biokompatibilitet och korrosionsbeständighet. I den medicinska kontexten kan zirconium exempelvis förekomma som en del av en metallimplantat, såsom en knä- eller höftprotes, där det bidrar till att minska risken för kroppsvätskors korrosion och allerги. Det används också i vissa typer av tandfyllningar och kronor på grund av sin estetiska egenskap att reflektera ljus på ett sätt som liknar naturlig tanden.
Kolradioisotoper
Järnradioisotoper
Instabila isotoper av järn (Fe) som sönderfaller under avgivande av strålning. Fe-atomer med atomvikterna 52, 53, 55 och 59-61 är radioaktiva järnisotoper.
Brakyterapi
Kopparradioisotoper
Instabila isotoper av koppar som sönderfaller under avgivande av strålning. Kopparatomer med atomvikter 58-62, 64 och 66-68 är radioaktiva kopparisotoper.
Fosforradioisotoper
Beta Particles
Beta particles, often denoted as β-, are a type of ionizing radiation released during the process of radioactive decay in certain unstable atomic nuclei. Beta particles consist of high-speed electrons that are ejected from an atom's nucleus when a neutron decays into a proton, an electron, and an anti-neutrino. This transformation results in an overall decrease of one unit in the atomic number (Z) while keeping the mass number (A) constant for the daughter nucleus. Beta particles possess kinetic energy that can vary, and their path through matter is typically straight with some degree of deflection due to collisions with other atoms' electrons.
Laser
En optisk källa som sänder ut fotoner i en sammanhållen stråle. "Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation" (LASER) åstadkoms med hjälp av apparater som omformar ljus av olika våglängder till en enda intensiv och nästan icke-divergerande stråle av monokromatiskt ljus. Lasrar verkar inom det synliga, infraröda eller ultravioletta, frekvensområdet. De kan utveckla enorm hetta och energi vid korta fokallängder och används inom kirurgi, för diagnos och i fysiologiska studier. Lågenergilasrar, som avger ljus och inte hetta, har kommit till användning för sårläkning och smärtbehandling.
Teknetium
Teknetium är ett syntetiskt radioaktivt grundämne som tillhör gruppen neutronrika, lättflyktiga metallerna. Det saknar stabila isotoper och är endast tillgängligt genom kärntekniska metoder. Teknetium-99m är den mest använda isotopen inom medicinen, framförallt inom diagnostiska procedurer, då den avger gamma-strålning som kan detekteras i kroppen. Den används ofta för att undersöka blodflöde, funktion och struktur hos olika organ samt för att upptäcka tumörer eller andra abnormiteter.
Kvicksilverradioisotoper
Instabila isotoper av kvicksilver som sönderfaller under avgivande av strålning. Hg-185-195, 197, 203, 205 och 206 är radioaktiva kvicksilverisotoper.
Teknetium Tc 99m-svavelkolloid
Teknetium Tc 99m-svavelkolloid är ett radionuklidbaserat kontrastmedel som används inom medicinsk diagnostik för att undersöka lever-, gallblåsa- och lymfkörtelsfunktion. Kolloiden i preparatet har en storlek på cirka 1-1000 nanometer, vilket gör dem till idealiska agenter för att studera retikuloendoteliala systemet (RES), som består av celler som fagocyterar främmande partiklar och ämnen i kroppen. När Teknetium Tc 99m-svavelkolloid injiceras intravenöst accumuleras kolloiderna i RES, särskilt i levern, mjälten och de retroperitoneala lymfkörtlarna. Genom att använda en gammakamera kan man sedan följa distributionen och upptaget av kolloiden för att få information om funktionen hos ovan nämnda organ och l
Ceriumradioisotoper
Koboltisotoper
Hafnium
Ett metalliskt grundämne med kemiskt tecken Hf, atomnummer 72 och atomvikt (medelvärde) 178,49. Isotoper varierar i atommassa från 173,94 till 179,95. Av naturliga, hafniumhaltiga mineral är hafnon (HfSiO4) det hafniumrikaste (65,97% Hf).
Guldradioisotoper
Instabila isotoper av guld som sönderfaller under avgivande av strålning. Au 185-196, 198-201 och 203 är radioaktiva guldisotoper.
Isotopmärkning
Blyradioisotoper
Instabila isotoper av bly (Pb) som sönderfaller under avgivande av strålning. Blyatomer med atomvikt 194-203, 205 och 209-214 är radioaktiva blyisotoper.
Diagnostiska tekniker, radioisotop
Varje diagnostisk undersökning i vilken ingår utnyttjande av radioaktiva (instabila) isotoper. Denna typ av diagnos omfattar många nuklearmedicinska rutiner och radioimmuntester.
Zinkisotoper
Svavelradioisotoper
Svavelradioisotoper är atomkärnor av grundämnet svavel (symbol: S), som har förändrat kärnstruktur jämfört med den stabilaste isotopen, och därför är radioaktiva. Det vill säga, de sänder ut ioniserande strålning under sitt sönderfall till en mer stabilt tillstånd. Exempel på svavelradioisotoper inkluderar ^35^S, som har 16 neutroner istället för den vanligaste isotopens 14, och har en halveringstid på 87,4 dagar.
Kadmiumradioisotoper
Astat
Ett radioaktivt grundämne tillhörande halogenerna. Kemiskt tecken är At, atomnummer 85 och atomvikt 210, med isotopvariationer mellan 200 och 219. Isotoperna har extremt kort halveringstid och uppträd er naturligt i ytterst små mängder. Astat kan ha användning för behandling av hypertyreos.
Mikrosfärer
Små, sfäriska partiklar av enhetlig, mikrometerstor storlek, som ofta ofta används som bärare av radioisotoper eller olika sorters reagenter som markörer.
Lutetium
Ett grundämne tillhörande gruppen sällsynta jordartsmetaller. Det har kemiskt tecken Lu, atomnummer 71 och atomvikt 175. Av de båda naturligt förekommande isotoperna är en radioaktiv.
Ledhinna
Rhenium
Rhenium är ett metalliskt grundämne med symbol Re och atomnummer 75 på periodiska systemet. Det tillhör övergångsmetallerna och används främst inom högteknologiska områden som katalysatorer, elektronik och medicinsk diagnostik. Rhenium är ett av de sällsyntaste grundämnena i jordskorpan och förekommer naturligt endast i spårmängder tillsammans med andra mineral.
Samarium
Monoklonala antikroppar
Radiofarmaka
Radiofarmaka är substance som innehåller radionuklider och används inom medicinen för att diagnostisera eller behandla sjukdomar. De används ofta inom områden som nuclearmedicin och radioterapi, där de kan hjälpa till att undersöka organ och vävnader i kroppen eller att behandla cancer och andra sjukdomar genom att påverka celler med hjälp av strålning.
Bromradioisotoper
Skintillationsräkning
Subduralvätskeutgjutning
En subduralvätskeutgjutning, även känd som subduralhygrom eller subduralakumulering, är en abnormal ansamling av cerebrospinalvätska (CSF) i det subdurale utrymmet mellan hjärnbarken och den hårda hjärnhinnan (dura mater).
Kalciumisotoper
Stabila kalciumatomer med samma atomnummer som grundämnet kalcium, men med varierande atomvikter. Ca-42-44, 46 och 48 är alla stabila isotoper av kalcium.
Radioaktivt avfall
"Radioactive waste" refers to any material that contains radioactive nuclides in concentrations or quantities that pose a threat to human health and the environment. It is produced as a byproduct of various industrial, medical, and research activities, such as nuclear power generation, mining, and medical isotope production. This waste can remain radioactive for varying lengths of time, ranging from days to thousands of years, and must be managed and disposed of in a safe and responsible manner to prevent the release of radiation into the environment.
Radiojod i serumalbumin
"Radiojod bindat till serumalbumin" refererar till när radioaktivt jodisotop (I-131) binds till serumalbuminet, ett protein i blodplasma som transporterar olika substanser runtomkring kroppen. Denna procedur används inom medicinen för att behandla sköldkörtel cancer, där patienten får en dos radioaktivt jod som accumulerar sig i sköldkörteln och avger strålning som dödar cancercellerna. Serumalbuminet binder till jodet för att transportera det runt kroppen innan det tas upp av sköldkörteln, vilket gör att behandlingen är mer effektiv.
Ruteniumradioisotoper
Rutenium-radioisotoper refererer til forskellige radioaktive varianter (isotoper) af grundstoffet rutenium, som har et specifikt antal neutroner i atomkernen, der gør dem radioaktive. Disse isotoper afgiver ioniserende stråling og kan anvendes til forskellige medicinske formål, såsom kræftbehandling (radioterapi) eller diagnostiske tests (nuklearmedicin). Et eksempel på en Rutenium-radioisotop er Ruthenium-106.
Radiometrisk datering
Selenradiosotoper
Selenium radioisotopes refer to unstable forms of the element selenium that emit radiation as they decay into more stable forms. These isotopes are often used in medical research and treatment, including in imaging techniques like positron emission tomography (PET) scans, and in targeted radiation therapy for cancer treatment. An example of a commonly used selenium radioisotope is Selenium-75, which has a half-life of 120 days and emits gamma rays, making it useful for imaging and diagnostic purposes.
Alfapartiklar
Heterocycliska föreningar, 1-ring
Natriumperteknetat Tc 99m
"Natriumpertechnetat Tc 99m" är ett radioträus medicine preparat som används inom diagnostisk medicin, särskilt inom kardiologi och neurologi. Preparatet består av den radioaktiva isotopen Teknetium-99m (Tc-99m) som är kopplad till ett organospecifikt vektormolekyl, i detta fall natriumpertechnetat. När patienten injiceras med preparatet kan man följa dess distribution och upptag i olika vävnader genom att registrera de gammastrålar som avges vid Tc-99ms radioaktiva sönderfall. Detta möjliggör visuell visualisering och funktionell utvärdering av olika organ och system i kroppen, exempelvis hjärtats blodförsörjning eller skelettets struktur.
Wolfram
'Wolfram' är ett sällsynt autosomalt recessivt neurodegenerativt syndrom orsakat av mutationer i genen WFS1, som kodar för wolframinproteinet. Wolframs syndrom kännetecknas av diabetes insipidus, diabetes mellitus, optisk atrofi och sensorineuralt hörselförlust under barndomen eller tidig ungdom. Senare i livet kan ytterligare symtom som försämring av balansen, urinblåsanfunktion och psykiska störningar uppstå.
Radioisotopteleterapi
Radionuclide therapy, även känt som radioisotopteleterapi, är en form av cancerbehandling där radionuklider (instabila, radioaktiva isotoper) används för att eliminera eller skada cancerceller. Genom att injicera, inandas eller placeras nära tumören kan läkemedlet med radionukliderna ge en hög dos av joniserande strålning till cancercellerna, medan exponeringen för normal, frisk vävnad hålls på ett minimum. Denna behandlingsform används ofta när tumören är lokaliserad till en specifik del av kroppen eller när patienten inte tål ytterligare kirurgi eller strålbehandling.