Vitamin D-bindande protein (VDBP) är ett protein som transporterar vitamin D och dess metaboliter i blodet. Det binder till de aktiva formerna av vitamin D, calcitriol (1,25-dihydroxivitamin D) och calcifediol (25-hydroxivitamin D), och hjälper till att transportera dem till olika delar av kroppen där de kan användas. VDBP är ett akutfasprotein som produceras i levern och utsöndras under inflammatoriska förhållanden, och det har också visat sig ha en roll i immunförsvaret genom att binda till och neutralisera bakterier och andra patogener.
Komplement 5a utan karboxiterminerat arginin. Argininet avspjälkas snabbt från C5a-fragmentet vid komplementaktiveringen genom verkan av karboxipeptidas B, som finns i normalt, humant serum. C5a des-Arg saknar helt spasmogen verkan, men har kvar en viss kemotaktisk förmåga.
'Low Density Lipoprotein Receptor-Related Protein-2' (LRP2), även känt som Megalin, är ett membranprotein som förekommer på cellytor, särskilt på ytan av epitelceller i bland annat njurar och tar sig an olika uppgifter. Det fungerar som en slags "lastbärare" för olika molekyler, såsom proteiner och lipider, genom cellmembranet in i cellen. LRP2 är involverad i ett antal biologiska processer, till exempel cellytaresor, kolesterolhomeostas och ämnesomsättning. Dessutom har forskning visat att mutationer i LRP2-genen kan vara associerade med vissa sjukdomar, såsom nefropati (njursjukdom) och neurodegenerativa tillstånd.
Den främsta cirkulerande metaboliten av vitamin D3, vilken produceras i levern och är den bästa indikatorn på kroppens vitamin D-förråd. Den är effektiv vid behandling av rakit och osteomalaci, hos så väl azotemiska som icke-azotemiska patienter. Kalcifediol har också mineraliserande egenskaper.
Faktorer som utsöndras från lymfocyter och gör makrofager ospecifikt cytotoxiska för tumörer. De reglerar även uttrycket av Ia-ytantigen på makrofager. En MAF är interferon-gamma (interferon typ II). Andra faktorer som antigent skiljer sig från IFN-gamma har också identifierats.
Vitamin D är ett liposolubelt vitamin och hormon som spelar en viktig roll i kroppens hälsa och funktion. Det finns två former av Vitamin D: D2 (ergocalciferol) och D3 (cholecalciferol). Båda formerna kan konverteras till den aktiva formen av vitamin D, kallad calcitriol, i kroppen.
Ett 90-kD-protein från makrofager som delar aktintrådar och bildar en hätta på den nybildade trådänden. Gelsolin aktiveras av kalciumjoner och deltar i byggandet och nedbrytningen av aktin, varvid vissa cellers rörlighet ökas.
Alfafetoprotein (AFP) är ett protein som produceras av fostrets lever och kan påträffas hos nyfödda barn i högre nivåer, vilka med tiden sjunker till mycket lägre värden under de första levnadsåren. I vuxen ålder kan ökade AFP-nivåer i blodet vara ett tecken på vissa typer av lever- eller tarmsjukdomar, eller att en cancer har uppstått, exempelvis primitiva germcellstumörer (som testikelcancer) eller hepatocellulär carcinom ( levercancer).
Hydroxianaloger till vitamin D3 (kolekalciferol), inkl. bl a kalcifediol, kalcitriol och 24,25-dihydroxivitamin D3.
Den fysiologiskt verksamma formen av D-vitamin. Den bildas framförallt i njurarna genom enzymatisk hydroxilering av 25-hydroxikolekalciferol (Kalcifediol). Produktionen stimuleras av låga blodkalciumh alter och bisköldkörtelhormon. Kalcitriol ökar absorptionen av kalcium och fosfor i tarmen, och ökar, i samverkan med bisköldkörtelhormon, resorptionen av benmassa.
Proteiner, främst i cytoplasma, som specifikt binder kalcitriol, förflyttar sig till kärnan och reglerar transkription av specifika segment av DNA med hjälp av D-receptorsamverkande proteiner (s k DRIP). Vitamin D omvandlas till kalcitriol i levern och njurarna och verkar sålunda slutligen genom dessa receptorer.
Vattenlösliga proteiner som finns i äggvita, blod, lymfa och andra vävnader och vätskor. Vid upphettning koagulerar de.
Serumalbumin är ett protein som produceras av levern och är den mest förekommande proteinet i blodplasma. Det har flera viktiga funktioner, bland annat hjälper det att transportera olika substanser, såsom hormoner och fettsyror, runt i kroppen. Serumalbumin är också ett viktigt indikator på leverfunktionen och proteinbalansen i kroppen. När serumalbuminnivåerna är låga kan det vara tecken på att personen har en sjukdom som påverkar levern eller näringsbrist.
Ett släkte av familjen Chlamydiaceae vars arter ger upphov till en rad sjukdomar hos ryggradsdjur, inkl. människor, möss och svin. Chlamydiaarter är gramnegativa och producerar glykogen. Typarten är Chlamydia trachomatis.
"Benigne slemhinnspemfigoid" är en autoimmun dermatologisk sjukdom som kännetecknas av blåsor och sår på huden eller slemhinnor, ofta i munnen eller i genitalområdet. Skillnaden mellan det benigne varieteten och den mer allvarliga formen, bullös pemfigoid, är att det bildas mindre antal blåsor och sår hos patienter med den benigna varianten. Lesionerna orsakas av autoantikroppar som attackerar proteiner i basalmembranet, vilket leder till en separering mellan epidermis och dermis. Skillnaden i allvarlighetsgrad mellan de två formerna av pemfigoid beror på vilka proteiner autoantikropparna riktar sig mot. Vid benig slemhinnspemfigoid är det vanligtvis BP230 som attackeras, medan det vid bullös pemfigoid ofta är BP180. Även om sjukdom
Infektionssjukdomar orsakade av bakterier av släktet Chlamydia.
Typarten för Chlamydia och orsaken till en rad ögoninfektioner, urinvägsinfektioner och sexuellt överförda sjukdomar.
Nacksmärta är ett vanligt sjukdomstillstånd definierat som obehagliga eller smärtsensationer i nacken, ofta förknippat med muskuloskeletala problem som spänningar, skador eller artrit.
En art av Chlamydophila som orsakar akut luftvägsinfektion, särskilt atypisk pneumoni, hos människor, hästar och koalor.
Kemiska substanser som produceras av mikroorganismer och som, i utspädda lösningar, har förmåga att hämma tillväxten hos eller döda andra organismer. Antibiotika vars toxicitet tolereras av värden anv änds som kemoterapeutiska preparat för behandling av infektionssjukdomar hos människor, djur och växter.