VirusodlingRNA-virusVacciniavirus: Typarten av Orthopoxvirus, och besläktad med kokoppsvirus, men med okänt ursprung. Viruset har använts för levande vaccin mot smittkoppor. Det används också som vektor för tillförsel av främmande DNA till djur. Kaninkoppsvirus är en underart av Vacciniavirus.VirusreceptorerVirusförökningVirus SheddingVirussjukdomarSimianvirus 40VirussammansättningVäxtvirusDNA-virus: Virusarter, vars nukleinsyra (arvsmassa) består av DNA (deoxiribonukleinsyra).Defekta virus: Virus, som pga att de saknar ett komplett genom inte kan replikera fullständigt eller bilda proteinhölje. Vissa är värdberoende, i den mening att de kan föröka sig endast i sådana cellsystem som tillhandahåller den genetiska funktion de själva saknar. Andra, så kallade satellitvirus, kan endast föröka sig när deras genetiska defekt kompenseras av hjälparvirus.Sindbis-virusMässlingvirus: Typarten av Morbillivirus och orsaken till den mycket smittsamma infektionssjukdomen mässling hos människor, vilken främst drabbar barn.Influensa A-virus, subtyp H1N1Rabiesvirus: Typarten av Lyssavirus som orsakar rabies hos människor och djur. Influensa A-virus, subtyp H5N1Odlingsmedia: Varje flytande eller fast preparat som är specifikt avsett för odling, lagring eller transport av mikroorganismer eller andra sorters celler. Olika typer av media, såsom differentierande substrat, selektiva substrat, testsubstrat och definierade substrat, tillåter odling av bestämda mikroorganismer och celltyper. Fasta medier erhålls genom tillsats av agar eller gelatin till flytande substrat.Influensa A-virus, subtyp H3N2Hepatit B-virus: Typarten av släktet Orthohepadnavirus som orsakar human hepatit B och som också är orsaken till levercellscarcinom hos människa. Dane-partikeln är en intakt hepatitviruspartikel, uppkallad efter upptäckaren. Icke-infektiösa sfäriska och tubliknande partiklar kan även ses i serum.West Nile-virusFylogenes: Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.Respiratoriska syncytialvirusRNA, viraltVirusantigener: Virusprodukter som har antigen effekt.VirusaktiveringVirusgener: Arvsmassan hos virus, som hos alla DNA- och vissa RNA-virus består av en enda nukleinsyramolekyl, och hos några RNA-virus av flera separata RNA-bitar.Vesikulär stomatit-IndianavirusMolekylsekvensdata: Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.Viral latensVirusproteinerHemagglutininglykoproteiner hos influensavirus: Ytglykoproteiner på influensavirus som ger hemagglutinationsreaktioner, vidhäftning och höljesammansmältning. Fjorton distinkta subtyper av HA-glykoproteiner och nio av NA-glykoproteiner har identifierats hos Influensa A-virus, men inga hos Influensa B- eller Influensa C-virus.Vero-cellerOnkogenvirusCercopithecus aethiops: En art av Cercopithecus med tre underarter: C. tantalus, C. pygerythrus och C. sabeus. De lever i skogs- och savannområden i Afrika. Den afrikanska grönapan, C. pygerythrus, är den naturliga värden fö r SIV och används i AIDS-forskningen.Immunbristvirus, apaDNA-sekvensanalys: En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.Påssjukevirus: Typarten av Rubulavirus, som orsakar en akut infektionssjukdom hos människor, huvudsakligen barn. Parainfluensavirus 1, humantMosaikvirus: Virus som framkallar ett brokigt mönster på växtblad.VirionBioreaktorer: Anläggningar för framställning av produkter genom utnyttjande av syntesförmågan eller den kemiska omvandlingsförmågan hos biologiska system. Det kan röra sig om vanliga fermentorer, cellkulturperfusio n eller enzymbioreaktorer. För framställning av proteiner och enzymer används oftast rekombinanta mikroorganismer, däggdjursceller, insektceller eller växtceller.CellinjeLantbruk: Närings- och vetenskapsgren som omfattar odling av jorbruksprodukter och kreaturskötsel.Hepatit A-virus: En art inom släktet Hepatovirus med en serotyp och två stammar: humant hepatit A-virus och aphepatit A-virus.Semliki forestvirusFågelsarkomvirusAntivirala medel: Medel för förebyggande eller behandling av virussjukdomar. De kan ha olika verkningsmekanismer. Vissa hindrar virusreplikation genom att hämma DNA-polymeras; andra binder till specifika cellyterecepto rer och hindrar penetration eller höljeförlust; ytterligare andra hindrar viral proteinsyntes eller blockerar virussammansättningen.NeutralisationstesterViral Plaque AssayVirusbindningBK-virus: Syn. Polyomavirus hominis 1.TumörvirusinfektionerVirus-DNA: Deoxiribonukleinsyra som utgör arvsmassan hos virus.Oklassificerade virusJC-virus: En art av Polyomavirus, som ursprungligen isolerades från hjärnan hos en patient med progressiv multifokal leukoencefalopati (PML). Patientens initialer J.C. gav namn åt viruset. Infektion åtföljs inte av något uppenbart sjukdomstillstånd, men svårartad myelinnedbrytande sjukdom kan inträffa i ett senare skede, förmodligen till följd av reaktivering av latent virus.OrthomyxoviridaeCeller, odlade: Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.PolymeraskedjereaktionAviärt leukosvirusBlåtungavirus: Typarten av Orbivirus som ger upphov till allvarlig infektionssjukdom hos får, särskilt hos lammen. Det kan också infektera vilda idisslare och andra husdjur.Cytopatogen effekt, viral: Synliga, morfologiska förändringar i virusinfekterade celler. Dessa omfattar avstängning av cellulärt RNA och proteinsyntes, cellfusion, frisättning av lysosomenzymer, ändrad cellmembranpermeabilitet, diffusa förändringar i de intracellulära strukturerna, förekomst av virala inklusionskroppar och kromosomavvikelser. Hit hör inte malign (elakartad) transformation, som är "cellförändring, viral". Undersökning av virala cytopatogena effekter är en värdefull metod för att identifiera och klassificera det virus som ger upphov till infektionen.OrthomyxoviridaeinfektionerReglering av genuttryck, virus: De processer genom vilka cytoplasmatiska faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos virus.SendaivirusMoloneys musleukemivirus: En stam av musleukemivirus som visar sig vid framodling av S37-mussarkom och som ger lymfoid leukemi hos möss. Det infekterar även råttor och nyfödda hamstrar. VirusintegrationKapsid: Det skyddande proteinhöljet runt ett virus nukleinsyra. Det kan ha spiralformad eller ikosaedrisk symmetri och består av strukturella enheter som kallas kapsomerer.Gula febernvirus: Typarten hos släktet Flavivirus. Det överförs till människa av olika arter av framförallt myggsläktet Aedes.SimplexvirusTobaksmosaikvirusRespiratoriska syncytialvirusinfektionerMyxomvirusViruisinaktiveringCricetinae: Allmän benämning på medlemmarna av en underfamilj av Muridae. Fyra vanliga släkten är Cricetus, Cricetulus, Mesocricetus och Phodopus.Kokoppsvirus: En art av Orthopoxvirus som ger upphov till kokoppor. Den är nära besläktad med, men antigent olik Vacciniavirus (smittkoppsvirus).Variolavirus: Smittkoppsvirus. En art av Orthopoxvirus som ger infektion med hög dödlighet hos människor. Efter en världsomfattande WHO-kampanj förklarades smittkoppor utrotade 1977.ArtsspecificitetRespiratoriskt syncytialvirus, humantLassavirus: En art av Arenavirus, som ingår i den gamla världens Arenavirus och som ger upphov till lassafeber. Lassavirus är ett vanligt förekommande smittämne bland människor i Västafrika. Virusets naturliga värd är musen Mastomys natalensis.Genetiska vektorer: DNA-molekyler med förmåga till autonom replikation i en värdcell, och i vilka andra DNA-sekvenser kan infogas och därmed mångfaldigas. Många erhålls ur plasmider, bakteriofager eller virus. De används för att föra in främmande gener i mottagarceller. Genetiska vektorer har ett funktionsdugligt replikationsställe och innehåller genetiska markörer, som underlättar deras identifiering.Chikungunyavirus: En art av Alphavirus som orsakar akut dengueliknande feber.NorwalkvirusIndustriell mikrobiologi: Utnyttjande och manipulation av ekonomiskt intressanta mikroorganismer i industriell skala, samt hantering och bekämpning av skadliga mikroorganismer.Odlingsmetoder: Metoder för bevarande eller odling av biologiskt material under kontrollerade förhållanden i laboratorium. Hit hör odling av celler, vävnader, organ eller embryon in vitro. Såväl djur- som växtvävnader kan odlas på ett flertal sätt. Kulturerna kan härröra från normal eller onormal vävnad, och utgöras av en enda celltyp eller en blandning av celltyper.Influensa: Akut virusinfektion som drabbar andningsvägarna. Den kännetecknas av inflammation i nässlemhinnan, svalget och konjunktivan (ögats bindhinna), huvudvärk och, ofta, utbredd muskelvärk.Sjukdomsalstrande förmågaAminosyrasekvens: Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.Encefalitvirus: En grupp enkelsträngade RNA-virus med representanter bland familjerna Bunyaviridae, Flaviviridae och Togaviridae, och med den gemensamma egenskapen att kunna orsaka hjärninflammationer hos de infekterade värddjuren.DNA-virusinfektioner: Infektioner orsakade av DNA-virus.VirusfysiologiHerpesvirus 1, humant: Typarten av Simplexvirus som orsakar de flesta former av icke-genital herpes simplex hos människor. Primär infektion förekommer huvudsakligen hos små barn, varefter viruset blir latent i dorsalrotsnervknutan. Viruset kan därefter från och till under livet aktiveras och ger då för det mesta godartade åkommor.Epstein-Barrvirusinfektioner: Infektion orsakad av humant herpesvirus 4 (HHV-4), som kan ligga till grund för utveckling av olika lynfoproliferativa sjukdomstillstånd. Hit hör bl a Burkittlymfom (av afrikansk typ), infektiös mononukleos och ora,l hårig leukoplaki. Syn. EBV-infektioner.Bakteriologiska teknikerHepacivirus: Ett släkte inom Flaviviridae som ger upphov till parenteral smitta med hepatit C genom transfusioner eller drogmissbruk. Hepatit C-virus är typarten och dessutom den enda medlemmen i släktet.Herpesvirus 4, humant: Typarten till Lymphocryptovirus, underfamiljen Gammaherpesvirinae, som infekterar B-celler hos människan. Viruset tros vara orsaken bakom infektiös mononukleos och förknippas starkt med hårig leukoplaki, Burkitts lymfom och andra tumörsjukdomar.Encefalitvirus, fästingburen: En undergrupp av släktet Flavivirus som ger upphov till hjärninflammation och blödarfeber, och som finns i Parainfluensavirus 3, humantJordbruksgröda: Odlade växter eller jordbruksprodukter såsom säd, grönsaker eller frukt.Rekombination, genetiskKattleukemivirus: En art (även kallad FeLV) av Gammaretrovirus som ger leukemi, lymfosarkom, immunbrist och andra degenerativa sjukdomar hos katter. Flera cellulära onkogener ger FeLV förmågan att framkalla sarkom.HIV-infektioner: Det spektrum av HIV-infektioner som sträcker sig från asymtomatiska seropositiva tillstånd över AIDS-relaterade komplex (ARC) till AIDS.Virala strukturella proteinerTemperaturMul- och klövsjukevirus: Typarten av Aphthovirus, som orsakar mul- och klövsjuka hos klövdjur. Det finns sju olika serotyper.Kapsidproteiner: Proteiner som bildar viruskapsider.TidsfaktorerHemagglutininer, viralaPRRS-virus: En art av Arterivirus som orsakar fortplantningsstörningar och luftvägsinfektion hos grisar. Den europeiska stammen kallas Lelystadvirus. Luftburen smitta är vanlig. Viruset har hittills ej påvisats i Sverige (SVA 2001).Hepatitvirus: Alla virus som orsakar leverinflammation. Hit hör såväl DNA- som RNA-virus, och virus hos både människor och djur.Haplorhini: En underordning av primater, bestående av sex familjer: Cebidae (Nya världens apor), Cercopithecidae (Gamla världens apor), Hylobatidae (gibbon- och siamangapor), Pongidae (de stora aporna), Tarsiidae (spökdjur) och Hominidae (människor).DNA-primrar: Korta DNA-sekvenser (vanligtvis ca 10 baspar) som är komplementära till sekvenser av budbärar-RNA och som tillåter omvänt transkriptas att påbörja kopiering av angränsande mRNA-sekvenser. Primrar har utbredd användning som verktyg vid genetiskt och molekylärbiologiskt arbete.RNA-virusinfektionerBatch Cell Culture TechniquesCellodlingsmetoder: Teknik för bevarande eller odling av djurceller in vitro. Den avser cellkulturer av dispergerade celler hämtade från ursprungsvävnad, från primär odling, eller från någon cellinje eller cellstam genom enzymatiskt, mekaniskt eller kemiskt avskiljande.Virusantikroppar: Immunglobuliner producerade som svar på virala antigen; de omfattar alla klasser av immunglobuliner, framkallade av alla viruskomponenter.SatellitvirusOnkolytiska virusOrfvirusVariation (Genetics)HTLV-1: En stam T-cell lymfotropt virus typ I hos primater som har isolerats från mogna T4-celler från patienter med T-lymfocytcancer. Viruset ger upphov till T-cellsleukemi, T-cellslymfom, och är förknippat med mycosis fungoides, Sezarys syndrom och tropisk spastisk parapares.Diarrevirus, bovina: En grupp virus av släktet Pestivirus som orsakar diarre, feber, munsår, blödningssyndrom och olika typer av nekrotiska sår hos nötkreatur och andra husdjur (bovin virusdiarre, BVD). De två arterna (genotyperna), BVDV-1 och BVDV-2, uppvisar olikheter i fråga om antigenicitet och patogenicitet. Den tidigare benämningen BVDV omfattade båda arterna.Transkription, genetiskHepatit E-virus: Ett positivt strängat RNA-virus tillhörande ett ännu icke fastställt släkte, hepatit E-liknande virus, som ger födoämnesöverförd icke-A, icke-B-hepatit (hepatit E).Friend-musleukemivirus: En stam av musleukemivirus som ger upphov till leukemi av retikelcellstyp med omfattande infiltration i lever, mjälte och benmärg. Viruset infekterar DBA/2-möss och schweizermöss (swiss).Musmammartumörvirus: Typarten av Betaretrovirus, i allmänhet latent hos möss. Viruset ger upphov till adenokarcinom i bröstkörtlarna hos en genetiskt mottaglig musstam under nödvändig hormoninverkan.NeuraminidasCelltransformation, viralPlasmiderViral Core ProteinsRNA, ribosomalt, 16SRekombinanta proteinerMussarkomvirus: En grupp virus av släktet Gammaretrovirus med defekt replikation, vilka kan transformera celler, men endast replikera och ge upphov till tumörer i närvaro av musleukemivirus.Elektronmikroskopi: Visuell eller fotografisk mikroskopi, där elektronstrålar (med våglängder tusentals gånger kortare än synligt ljus) används i stället för ljus, vilket ger avsevärt större förstoring. Elektronernas interaktion med preparaten ger upplysning om preparatens finstruktur. Vid transmissionselektronmikroskopi ger elektronernas reaktioner under passage genom ett mycket tunt preparat upphov till en bild. Vid svepelektronmikroskopi faller en elektronstråle snett mot preparatytan, och av reaktionerna ovan ytan alstras en bild. Elektronmikroskopi förkortas ofta EM.ArkevirusHepatit C: En typ av hepatit liknande transfusionshepatit typ B, men som orsakas av ett virus som serologiskt skiljer sig från dem som ger hepatit A, B och E, och som kan finnas i blodet hos kroniska, asymtomatiska bärare. Hepatit C överförs parenteralt och i samband med transfusioner och drogmissbruk.Värd-patogenförhållandenInfluensa A-virus, subtyp H7N7Open Reading FramesVäxtsjukdomarBiomassa: I vid bemärkelse den totala massan av allt levande; i mer specifik mening massan (i färskvikt eller torrvikt) av en viss organism eller växt inom ett bestämt geografiskt område eller avsedd för ett be stämt ändamål. Ett exempel på biomassa är s k energiskog, som odlas för energiändamål.Hela-celler: Den första, kontinuerligt odlade cellinjen av humana, maligna celler, vilka kom från ett livmoderhalskarcinom hos "Henrietta Lacks". Cellerna används för virusodling och testning av cancerpreparat.Hönskoppsvirus: Typarten för släktet Avipoxvirus. Viruset ger upphov till hönskoppor.VirusbelastningLeukemivirus, bovint: Typarten av Deltaretrovirus som ger upphov till en typ av lymfosarkom hos nötkreatur (enzootisk bovin leukos) eller varaktig lymfocytos.Svin: Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).Hemagglutinationsinhibitionstester: Serologiska tester där en given mängd antigen blandas med serum innan en lösning med röda blodkroppar tillsätts. Reaktionsresultatet uttrycks som den minsta mängd antigen som ger fullständig hemagglutinationshämning.SpirulinaAnkor: Fåglar av släktena Aix och Anas inom familjen Anatidae. Syn. änder.Hendravirus: En art av Henipavirus som först påvisades hos hästar i Australien 1994 och som kan överföras till människor. Virusets naturliga värd tycks vara en sorts fladdermöss (Pteropus).TransfektionJäsning: En enzymutlöst kemisk förändring i organiska föreningar som sker utan tillgång till syre. Vid processen bildas etanol eller mjölksyra och frigörs energi.VirologiKycklingembryoOmvänt transkriptaspolymeraskedjereaktionLymfocytär meningitvirus: Typarten av Arenavirus, ursprungligen av Gamla världens arenavirus, som framkallar en vilande infektion hos möss. Hos människor kan infektionen vara omärklig eller ge ett influensaliknande tillstånd, med lindrig aseptisk meningit eller svårartad meningoencefalomyelit. Viruset kan även ge infektion hos apor, hundar, skogsmöss, marsvin och hamster, varav den sistnämnda utgör en epidemiologiskt viktig värd.Immunfluorescensteknik: Analysmetod för vävnadsantigener, antingen direkt, genom konjugering av antikroppar med fluorescensfärg, eller indirekt, genom framställning av antigen-antikroppskomplex, som sedan märks med fluoresceinkonjugerade antiimmunglobulinantikroppar. Provet undersöks därpå i fluorescensmikroskop.Jordmikrobiologi: Närvaron av bakterier, virus och svampar i jord. Termen är inte begränsad till att gälla sjukdomsalstrande organismer.Bakterier: Encelliga, prokaryota mikroorganismer som i allmänhet har fast cellvägg, som förökar sig genom celldelning och som uppvisar i huvudsak tre former: rund, avlång eller stavliknande, och spiralform. Någr a arter har särskilda rörelseorgan, flageller.HIV-1: Typarten för Lentivirus och orsaken till immunbristsyndromet AIDS. Virusets kännetecken är dess cytopatiska effekt och affinitet för T4-lymfocyter.Bornavirus: En art av Bornavirussläktet och familjen Bornaviridae som ger upphov till en sällsynt och oftast dödlig hjärninflammation hos hästar, får, nötkreatur, hjortar m fl. Viruset har uppkallats efter den ort i Sachsen där det först påträffades (1894). Sjukdom av viruset uppträder i Europa, Nordafrika och den närmre Orienten.Bunyamweravirus: En virusart tillhörande släktet Bunyavirus och familjen Bunyaviridae med utbredning över stora delar av världen. Det finns ett stort antal serotyper eller stammar. De sprids med myggor och ger upphov till infektion hos människor i vissa områden.VirusinterferensRetroviridaeHIV: Detta immundefektvirus hos människa är en art av Lentivirus och undersläktet primatlentivirus och benämndes tidigare HTLV-III/LAV. Viruset ger upphov till de akuta infektionssymtom, neurologiska störningar och immunologiska defekter som ingår i det förvärvade immunbristsyndromet AIDS.SeriepassageValpsjukevirus: En art av Morbillivirus som orsakar valpsjuka hos hundar, vargar, rävar, tvättbjörnar och illrar. Också sälar har drabbats av valpsjuka genom kontakt med hundar.Genprodukter, gag: Proteiner kodade av gag-genen hos retrovirus. Produkterna syntetiseras som regel som proteinprekursormolekyler eller polyproteiner, som sedan klyvs av virusproteaser till de slutliga proteinprodukterna. Många av dessa hör samman med viruspartikelns proteinkärna. gag är förkortning av gruppspecifikt antigen.Kycklingar: Vanlig benämning för arten Gallus gallus, tamfjäderfä inom familjen Phasianidae och ordningen Galliformes.Enzymkopplad immunadsorberande analys: En immunanalysmetod som utnyttjar en antikropp med enzymmarkör, t ex pepparrotsperoxidas. Då antingen enzymet eller antikroppen binds till ett adsorberande substrat behåller båda sin biologiska aktivitet. Förändringen i enzymaktivitet till följd av enzym-antikropp-antigenreaktionen är proportionell mot mängden antigen och kan mätas med spektrofotometri eller med blotta ögat. Det har utvecklats många varianter av metoden. Syn. ELISA.Ribosom-DNA: DNA-sekvenser som innehåller kod för ribosom-RNA och de DNA-segment som separerar enskilda ribosom-RNA-gener, och som benämns ribosomseparations-DNA (ribosomalt spacer-DNA). Syn. rDNA.Virala fusionsproteinerBoskapspestvirusInfluenza A Virus, H7N9 SubtypeMonoklonala antikroppar: Antikroppar som produceras av cellfamiljer (kloner) av identiskt lika celler, framställda genom hybridisering av aktiverade B-lymfocyter och tumörceller. Sådana hybrider benämns ofta hybridom.Hepatit delta-virus: Ett ofullständigt virus, bestående av RNA-nukleoprotein, till formen liknande en viruspartikel. Det förekommer hos patienter med akut hepatit B och kronisk hepatit, och kräver närvaro av hepadnavirus för sin replikation. Detta är den enda arten i deltavirus-släktet.Herpesvirus 3, humant: Typarten till släktet Varicellovirus som ger upphov till vattkoppor (varicella) och bältros (herpes zoster) hos människor.RNA-replikasApkoppsvirus: En art av Orthopoxvirus som orsakar epidemisk sjukdom bland primater i fångenskap.Epitoper: Områden på ett antigen som reagerar med specifika antikroppar.RNA-Directed DNA PolymeraseFåglarAfrikansk svinpestvirus: Den enda arten av släktet Afrikansk svinpestliknande virus. Viruset orsakar sjukdom hos vårtsvin, vildsvin och tamsvin i Afrika och lindrigare infektion i Europa.. Viruset förekommer hos och sprids av mjuka fästingar (Ornithodoros moubata).Vacciner, försvagadeRespirovirus: Tidigare Paramyxovirus.RetikuloendoteliosvirusSekvensinpassningSjukdomsutbrott: Plötslig ökning i en sjukdoms incidens. Hit räknas även epidemier.ViremiGlykoproteiner: Konjugerade protein-kolväteföreningar, omfattande bl a muciner, mukoida och amyloida glykoproteiner.Rift Valley-febervirusNötkreatur: Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.Kinetik: Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.Smittsam hästanemivirus: En art av Lentivirus, undersläktet hästlentivirus, som ger akut eller kronisk infektion hos hästar. Smittan överförs med bitande eller stickande insekter, eller som iatrogen infektion genom användning av osteriliserade instrument. Kronisk infektion består ofta av akuta episoder och tillbakagångar.Genotyp: Den genetiska sammansättningen och beskrivningen av denna hos en enskild individ.Fågelbronkitvirus: En art av Coronavirus som orsakar infektion hos unghöns och möjligen fasaner. Infektionen är allvarligast hos kycklingar yngre än fyra veckor.Herpesvirus 1 hos svin: En art av Varicellovirus som ger luftvägsinfektion (pseudorabies; Aujeszkys sjukdom) hos svin, det enda naturliga värddjuret. Nyfödda grisar drabbas av CNS-symtom med hög dödlighet. Viruset kan även orsaka vanligtvis dödlig hjärn- och ryggmärgsinflammation hos nötkreatur, får, hundar, katter, rävar och minkar.Korsreaktioner: Serologiska reaktioner som inträffar när ett antiserum mot ett antigen reagerar med ett annat, närbesläktat antigen.Torque teno virusInfluensa A-virus, subtyp H5N2AKR-musleukemivirus: En stam av musleukemivirus isolerad från spontan leukemi hos möss av AKR-stammen. Syn. AKR-virus.