Vibrio cholerae non-01
"Vibrio cholerae non-01" refers to a group of bacteria that are similar to the more well-known Vibrio cholerae 01, but which do not possess the same genetic makeup and are not typically associated with large outbreaks of cholera. These bacteria can still cause illness in humans, however, through contaminated food or water. The symptoms of infection with Vibrio cholerae non-01 are similar to those caused by Vibrio cholerae 01 and can include diarrhea, vomiting, and dehydration. It's important to note that while both types of Vibrio cholerae can cause illness, they are distinct from each other and require different methods for detection and identification.
Vibrio cholerae
*Vibrio cholerae* är en gramnegativ, spiralformad bakterie som orsakar den akuta diarré-relaterade sjukdomen kolera hos människor. Den förekommer naturligt i vatten och kan finnas i vattenväxter och plankton. Sjukdomen sprids främst via kontaminert mat eller vatten som innehåller bakterien. Kolerasmitta kan också spridas direkt från en smittad persons avföring till munnen, exempelvis genom bristfällig hygien.
Kolera
En akut diarrésjukdom som är endemisk i Indien och Sydostasien och som orskas av Vibrio cholerae. Sjukdomstillståndet kan leda till allvarlig uttorkning inom några timmar om inte snabb behandling sätts in.
Vibrio cholerae 0139
"Vibrio cholerae 0139" är en serogrupbetekning på en särskild stam av bakterien *Vibrio cholerae*, som kan orsaka kolera, en akut infektionssjukdom som främst drabbar tarmarna och karaktäriseras av omfattande, vattenartad diarré. Särskilt serogruppen 0139 har visat sig vara förmögen att orsaka utbrott av kolera i Asien under 1990-talet. Det är viktigt att understryka att inte alla stammar av *Vibrio cholerae* orsakar kolera, och att särskilda förhållanden behövs för att en infektion ska uppstå, till exempel förekomsten av vatten- och näringsbrist.
Vibrio
'Vibrio' är ett släkte av gramnegativa, spiralformade eller stavformade bakterier som naturligt förekommer i vattenmiljöer, särskilt i kustnära och estuarina ekosystem med brackvatten. Många arter av Vibrio är kända för att orsaka sjukdomar hos människor, framför allt Vibrio vulnificus och Vibrio cholerae, som kan leda till allvarliga infektioner som till exempel matförgiftning eller sårinfektioner. Vibrio-bakterier är ofta förenade med vattenlevande djur, såsom skaldjur och fiskar, och smitta hos människor kan inträffa genom att äta rå eller underkokt skaldjurs kött eller genom öppna sår som utsätts för infekterad vatten.
Vibrio cholerae 01
'Vibrio cholerae' serotype 'O1' refererer til en specifik bakteriestam som er kjent for å kunne orsake den alvorlige infeksjonen kalt kolera hos mennesker. Bakterien lever naturlig i vann og ferskmat, særlig under varme klimakrets, og kan forekomme i urent vann eller mat som er kontaminert av fekalier fra smittet personer eller dyr. Infeksjonen med Vibrio cholerae O1 kan føre til akutt diarré og dehydrering, som kan være livstruende hvis den ikke behandles rett tidlig.
Koleratoxin
Enterotoxin från Vibrio cholerae. Det är ett protein, bestående av två huvudkomponenter, en tung (H) eller A-peptid och en lätt (L) eller B-peptid (koleragenoid). B-peptiden förankrar proteinet vid tarmepitelceller, medan A-peptiden tränger in i cytoplasman och aktiverar adenylcyklas och produktion av cAMP. Förhöjda halter av cAMP anses påverka utsöndring av vätska och elektrolyter från kryptceller i tarmen.
Vattenmikrobiologi
"Vattenmikrobiologi" är ett område inom mikrobiologin som handlar om studiet av mikroskopiska livsformer, såsom bakterier, archaea, alger, svampar och protozoer, i vattenmiljöer. Detta inkluderar såväl sötvatten som saltvatten, och kan omfatta studier av mikroorganismernas förekomst, aktivitet, interaktion med varandra och med miljön, samt deras roll i vattnets ekosystem och globala näringscykel. Vattenmikrobiologi har betydelse för att förstå och lösa problem relaterade till vattenkvalitet, hälsan hos vattenlevande organismer och människor, och klimatförändringar.
Hemagglutininer
Hemagglutininer är ett protein som förekommer på ytan av vissa virus, till exempel influensavirus. Proteinet har kapaciteten att fästa sig vid röda blodkroppar och orsaka deras klumpning eller agglutination. Detta är anledningen till att det heter just hemagglutinin. Detta protein spelar en viktig roll i virusets infektionsförmåga, eftersom det underlättar viruset att binde sig till celler i andningsvägarna och på så sätt invadera dem.
Enterotoxiner
Enterotoxin är ett typ av toxin som produceras av vissa bakterier och orsakar skada på enterocyterna, de celler som lining epitel i tarmen. Detta kan leda till diarré och andra symtom relaterade till mag-tarmsjukdomar. Ett exempel på en bakterie som producerar ett enterotoxin är Staphylococcus aureus, som producerar toxinet stafylokockenterotoxin (SEB). Detta toxin verkar genom att aktivera G-proteinkopplade receptorer på enterocyterna, vilket leder till en ökning av intracellulärt cAMP och calciumjoner, vilket i sin tur orsakar sekretion av vatten och elektrolyter i tarmen. Andra exempel på bakterier som kan producera enterotoxiner inkluderar Vibrio cholerae, som producerar choleratoxin, och Escherichia coli, som kan producera ett fl
Hemolysinproteiner
Vibrioinfektioner
En Vibrioinfektion är en infektion orsakad av gramnegativa, spiralformade bakterier av släktet Vibrio, som lever fritt i vatten och kan påträffas i sötvatten, bräckt vatten och saltvatten. Infektioner orsakade av Vibrio-bakterier kan vara allvarliga och potentiellt livshotande, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar eller vid infektion med den patogena arten Vibrio vulnificus. Symptomen på en Vibrioinfektion kan inkludera diarré, buksmärtor, illamående och feber. Infektioner kan uppstå efter att man har ätit kontaminerad skaldjursmat eller genom direktkontakt med infektiös vatten, till exempel vid simning eller när man har en öppen sår i kontakt med vattnet.
Serotypning
"Serotypning" är en metod för att klassificera mikroorganismer, såsom bakterier och vissa virus, baserat på skillnader i de antigener som visas på deras yta. Antigen är substanser som kan inducera immunresponsen hos ett värtdjur eller en människa. Genom att identifiera olika serotyper av en patogen kan forskare och kliniker förstå mer om den specifika infektionen och välja den bästa behandlingsstrategin. Serotypning är viktig inom flera områden, till exempel epidemiologi, diagnostik och utveckling av vacciner.
Vibrio parahaemolyticus
'Vibrio parahaemolyticus' är en gramnegativ, encapsulerad, kurbitsformad bakterie som naturligt förekommer i vatten och kan påträffas i varmvattenshavsområden över hela världen. Den är en av de vanligaste orsakerna till akut gastroenterit (mag-tarmsjukdom) som drabbar människor via förorenad mat, särskilt rå eller undermcookad skaldjur och fisk. Bakterien producerar termostabil toxiner som kan orsaka diarré, buksmärtor, kräkningar och feber hos drabbade individer.
Vattenloppa
"Vattenloppa" (medical term: "Edema") är ett tillstånd där ödem, eller onormalt vattenansamling, sker i kroppens vävnader på grund av olika orsaker, såsom hjärtsvikt, njursjukdomar, leverproblem eller inflammation. Detta kan resultera i svullnad, särskilt i benen, fötterna och anklarna, men även i andra kroppsdelar beroende på sjukdomens art och allvarlighetsgrad.
Vibrio vulnificus
O-antigener
I en enkel mening är O-antigener en typ av antigen som finns på ytan av vissa bakterier, framförallt gramnegativa bakterier. De är en del av bakteriens yttre membran och består av en polymer av sockerartade substanser, kända som oligosackarider. O-antigenerna är varierande mellan olika bakteriestammar och kan användas för att identifiera och klassificera dem. De spelar också en viktig roll i bakteriens immunologiska försvar, eftersom de kan hjälpa till att skydda bakterien från attack av värdens immunförsvar.
Koleravacciner
Vacciner eller kandidatvacciner för förebyggande av infektion med Vibrio cholerae. Det ursprungliga koleravaccinet bestod av avdödade bakterier, men nu finns andra vaccintyper.
Zooplankton
Zooplankton är en samlingsbeteckning för små djur, oftast mindre än 1-2 millimeter, som lever i vattenmiljöer och huvudsakligen livnär sig på att filtrera och äta plankton. Zooplankton kan vara ett viktigt steg i näringskedjan inom ekosystemet, där de konverterar produktiviteten från primärproducenter (till exempel fitoplankton) till en form som är mer tillgänglig för större djur. Exempel på zooplankton inkluderar encelliga organismer såsom mikroplankton, samt flercelliga former som kräftdjurslarver och vuxna individer av diverse arter.
Sjukdomsalstrande förmåga
Cytotoxiner
En cytotoxin är ett toxin som verkar skadligt eller dödligt på celler. Cytotoxiner produceras ofta av vissa mikroorganismer, såsom bakterier och virus, och kan orsaka celldöd eller celldamage genom att störa cellmembranet, inhibera protein syntes eller orsaka oxidativ stress. Exempel på cytotoxiner inkluderar botulinumtoxin från Clostridium botulinum och shiga toxin från certaina Escherichia coli-stammar.
Copepoda
Copepoda är en ordning av små, övervägande marina kräftdjur som ofta utgör en viktig del av zooplanktonet. De flesta arterna är mikroskopiskt små och lever pelagiskt i havets övre vattenlager, men några få arter kan vara upp till ett par centimeter långa och lever i bottensediment eller på andra djurs skal. Copepoderna är vanligtvis tvådelade med en kropp som består av en främre del (cefalon) och en bakre del (thorax/abdomen). De har också ett par antenner, mandibler och maxiller för att fånga och äta små partiklar som alger eller andra encelliga djur. Copepoderna är viktiga som föda för många andra marina djur, inklusive fiskar, valar och sjöfåglar.
Vibrio mimicus
"Vibrio mimicus" är en gramnegativ, kommaseptererad bakterie som förekommer i vattenmiljöer och kan orsaka gastroenterit och andra infektionssjukdomar hos människor. Bakterien är besläktad med den mer kända Vibrio vulnificus och kan påträffas i sötvatten, bräckt vatten och saltvatten, liksom i skaldjur som ostron och krabbor. Infektioner hos människor kan uppstå via födointag eller kontakt med infekterad vätska eller partiklar.
Fimbrier, bakteriella
Tunna, hårliknande bihang, 1-20 mikrometer långa och talrika, på gramnegativa bakterier, särskilt Enterobacteriaceae och Neisseria. Till skillnad från flageller saknar de rörelseförmåga, men har, som proteiner, antigena och hemagglutinerande egenskaper. De är av medicinsk betydelse, eftersom vissa fimbrier medverkar till att bakterier via adhesiner kan fästa vid celler. Bakteriella fimbrier är vanliga pili, men måste särskiljas från den gängse betydelsen av "pili", vilken avser sexpili.
Indien
Molekylsekvensdata
Reglering av genuttryck, bakterier
Austria
Fimbrieproteiner
Bangladesh
Republik i Asien, nordost om Indien. Ytan är 147 600 km2, och folkmängden uppgår till ca 125 miljoner. Huvudstaden Dhaka har mer än 6 miljoner invånare. Officiellt språk är bengali, och officiell reli gion är islam.
Vibrio alginolyticus
"Vibrio alginolyticus" är en gramnegativ, kurvformad, encellig bakterie som naturligt förekommer i vattenmiljöer, särskilt i varmt kustvatten och brackvatten. Den kan orsaka infektioner hos människor, ofta efter att ha svuttit eller ätit kontaminerad skaldjursfrukt eller fisk. Infektioner kan vara allvarliga och orsaka symptom som diarré, magont, illamående, feber och sällsynt men mer allvarligt blodförgiftning (sepsis).
Polysackarider, bakteriella
Bacterial polysaccharides refer to complex carbohydrates that are produced and used by bacteria for various purposes, such as providing structural support, facilitating adhesion to surfaces, and evading the host immune system. These polysaccharides can be composed of repeating units of simple sugars (monosaccharides) or sugar derivatives, and can vary widely in their structure and function depending on the bacterial species. Some examples of bacterial polysaccharides include capsular polysaccharides, which form a protective layer around the bacterial cell, and exopolysaccharides, which are secreted by bacteria and can form biofilms that help them colonize surfaces.
Bakteriell vidhäftning
Adhesionsförmåga är en kemisk egenskap hos bakterier såväl med som utan fimbrier ("cellhår") att kunna fästa vid andra celler, vävnader eller icke-levande ytor. Denna egenskap är av betydelse för kolo nibildning och sjukdomsalstrande förmåga.
Virulensfaktorer
"Virulensfaktorer" refererar till de specifika egenskaperna eller strukturer hos en patogen (en mikroorganism som orsakar sjukdom) som bidrar till dess förmåga att orsaka skada eller infektion i värden. Dessa faktorer kan vara exotoxiner, endotoxiner, kapsel, fimbrier, flageller och enzymer som hjälper patogenen att invadera, överleva och replikera inne i värden. Virulensfaktorer är avgörande för patogenens virulens, det vill säga dess förmåga att orsaka sjukdom, och varierar mellan olika arter och stammar av mikroorganismer.