Vaccin mot mässling, påssjuka, röda hund
Påssjukevaccin
En påssjukevaccin, även känt som influensavaccin, är ett typ av vaccin som skyddar mot sjukdomen influensa (påssjuka). Vaccinet utvecklas varje år för att matcha de virusstammar som forskare förutser kommer att cirkulera under den kommande säsongen. Det rekommenderas vanligtvis att alla personer över 6 månader få vaccinering årligen, särskilt för dem som tillhör högriskgrupper, såsom äldre vuxna, barn, gravida kvinnor och personer med underliggande hälsoproblem.
Påssjuka
Påssjukevirus
Vacciner, kombinerade
Rödahundvaccin
Immuniseringsschema
Tidsschema för optimala tidpunkter/intervall för primär och/eller sekundär immunisering.
Mässlingsvaccin
Mässling
Hjärnhinneinflammation, aseptisk
Ett syndrom kännetecknat av huvudvärk, nackstelhet, svag feber och lymfocytisk pleocytos i cerebrospinalvätskan trots avsaknad av patogena bakterier. Den vanligaste orsaken är virusmeningit, men även mykoplasma- och rickettsiainfektioner, diagostiska eller terapeutiska förfaranden, tumörer, sepsishärdar eller andra tillstånd kan ge upphov till syndromet.
Röda hund
Hudutslag
Sjukdomar med hudutslag och hudrodnader som framträdande symtom. I äldre tider fanns sex sjukdomstillstånd med likartade hudutslag beskrivna. De var numrerade i den ordning de beskrevs. Endast den fjärde (Dukes sjukdom), den femte (erythema infectiosum) och den sjätte (exanthema subitum; tredagarsfeber) lever kvar som tillfälliga synonymer i dagens terminologi. Syn. exantem.
Mässlingvirus
Typarten av Morbillivirus och orsaken till den mycket smittsamma infektionssjukdomen mässling hos människor, vilken främst drabbar barn.
Vaccination
Vaccination, även känt som immunisering, är ett preventivt sjukvårdsåtgärd som utförs genom att ge en individ ett preparat som innehåller en eller flera antigen från en patogen (en mikroorganism som orsakar sjukdom). Detta preparat stimulerar immunsystemet att producera en immunrespons, vilket leder till att immuniteten utvecklas mot den specifika patogenen. Denna immunitet ger skydd mot framtida infektioner med samma patogen och hjälper därmed att förhindra spridning av sjukdomar inom populationen. Vaccination är en av de mest effektiva metoderna för att kontrollera och eliminera infektiösa sjukdomar och har räddat miljoner liv världen över.
Vacciner
"Vaccination" refers to the process of introducing a vaccine into the body, usually through injection, with the goal of stimulating an immune response and providing protection against a specific disease-causing agent, such as a bacterium or virus. Vaccines contain weakened or inactivated forms of these agents, or parts of them, which trigger the immune system to produce antibodies and memory cells that can recognize and fight off the pathogen if the individual is later exposed to it. This process helps to prevent or reduce the severity of infectious diseases and protects both individuals and communities from outbreaks.
Vattkoppsvaccin
Hälso- och sjukvårdsorganisationer
Organiserade system (USA) för omfattande, förskottsbetald hälsovård, som utgår från fem grundvillkor: 1) att vård erbjuds inom ett givet geografiskt område; 2) att ett överenskommet utbud av grund- och tilläggstjänster tillhandahålls; 3) att vård ges till personer, frivilligt anslutna till systemet; 4) att de anslutna utnyttjar angivna vårdgivares tjänster; och 5) att förskottsbetalning sker genom förutbestämd, periodisk inbetalning av ett fast belopp av vårdtagaren, utan hänsyn till vårdtjänsternas omfattning.
Vacciner, avdödade
Rubellavirus
Typarten (och den enda arten) av Rubivirus. Den orsakar akut infektion (röda hund) hos främst barn och unga människor. Människan är den enda naturliga värden för viruset. Det finns ett levande, försvagat vaccin med förebyggande effekt.
Immuniseringsprogram
Handlingsplaner för genomförande av immuniseringsåtgärder i syfte att förhindra olika smittsamma sjukdomar. Programmen kan avse en rad olika målgrupper: skolor, sjukhus, folkhälsoinrättningar, frivilligorganisationer inom hälsovård osv. De kan genomföras inom breda befolkningsgrupper eller på viss administrativ nivå: kommunal, landstings-, nationell eller internationell.
DNA-vacciner
Antigenkodande bitar av rekombinant DNA,som ges som vaccin för förebyggande eller behandling av infektionssjukdom. Värdcellerna tar upp DNA:t, uttrycker antigenet och presenterar det för immunsystemet på ett sätt som liknar förloppet vid en naturlig infektion. Därmed framkallas ett humoralt och cellulärt immunsvar mot det producerade antigenet. Det rekombinanta DNA:t (DNA-vektorn) kallas naket DNA eftersom inga komplexa föreningar eller bärare behövs; plasmiden injiceras med saltlösning eller annan buffer.
Vacciner, syntetiska
Syntetiske vacciner är immunologiska preparat som innehåller syntetiskt framställda antigener, designade för att stimulera patientens immunsvar och ge skydd mot specifika sjukdomar, istället för att använda traditionella metoder som innebär att använda hela patogener eller delar av dem.
Bakteriella vacciner
Timerosal
Thimerosal är ett organomer Kurativt medel som innehåller etylmetylkvicksilver och används som konserveringsmedel i vissa vaccin och läkemedel. Det har använts sedan 1930-talet för att förhindra kontamination av vaccin av skadliga bakterier och svampar. I dag används thimerosal nästan inte alls i barnvaccin som ges i USA, med undantag för influensavaccinet, men det används fortfarande i vissa vaccin som ges till vuxna och i vissa länder.
Virusantikroppar
AIDS-vacciner
Vacciner bestående av inaktiverat HIV eller några av dess komponentantigener, utvecklade för förebyggande av AIDS. Vacciner innehållande antigener är framställda med genetisk rekombination.
Immunisering, sekundär
Immunisering/vaccination som ges efter en primär immunisering med samma eller närbesläktat antigen.
Rubellapneumonit, medfödd
Inneborn rubellapneumonit, även känt som congenital rubella syndrome (CRS), är en allvarlig komplikation orsakad av att en foster blir infekterat med rubellavirus under den första halvan av graviditeten. Det kan leda till en rad missbildningar och hälsoproblem, däribland lunginflammation (pneumonit) hos det nyfödda barnet.
Immunisering
Avsiktlig stimulering av värdens immunsvar. Aktiv immunisering innebär tillförsel av antigen eller immunologiska adjuvantia. Passiv immunisering innebär tillförsel av immunsera eller lymfocyter eller deras produkter (t ex transferfaktor, immun-RNA) eller transplantation av immuncellproducerande vävnad (tymus eller benmärg).
Peptidvacciner
"Peptidvaccin" är ett typ av vaccine som innehåller syntetiska peptider, dvs korta sekvenser av aminosyror, som är designade för att afterlysa specifika epitoper på en patogen. Dessa epitoper är vanligtvis proteiner eller andra molekyler som finns på ytan av en patogen och som kan kännas igen av immunsystemet. När peptidvaccinet ges till en individ, stimulerar de immunsystemet att producera specifika antikroppar eller T-celler som är riktade mot dessa epitoper, vilket ger skydd mot framtida infektioner med den patogenen. Peptidvacciner anses vara säkra och effektiva, men de kan vara mindre immunogena än andra typer av vacciner, såsom levande eller inaktiverade vacciner. Därför behöver de ofta kombineras med adjuvanter för att öka deras immunogenicitet.
Konjugatvacciner
Halvsyntetiska vacciner bestående av polysackaridantigener från mikroorganismer fästa vid bärarproteinmolekyler. Bärarproteinet känns igen av makrofager och T-celler och förstärker därmed immunsvaret. Konjugatvacciner framkallar antikroppsbildning hos individer som inte reagerar på enbart polysackariden, höjer antikroppsnivåerna, och ger booster-svar vid förnyad vaccination.
Malariavacciner
Papillomvirusvacciner
En papillomvirusvaccin är ett immunprofilaktiskt vaccin som utvecklats för att förhindra infektioner med vissa typer av humana papillomvirus (HPV), som kan orsaka anogenitala kanncersammandraget, halscancer och genitala warvor. Vaccinet fungerar genom att stimulera produktionen av antikroppar mot de virusproteiner som finns i vaccinet, vilket ger immunitet mot infektion med de HPV-stammar som vaccinet är riktat mot. De två huvudtyperna av papillomvirusvaccin som är tillgängliga idag är bivalent (Cervarix), kvadrivalent (Gardasil) och nonavalent (Gardasil 9), vilka ger skydd mot 2, 4 respektive 9 HPV-stammar. Vaccinet ges vanligen i två doser med ett mellanrum på sex månader till flickor och pojkar mellan 10 och 14 års åld