VäxtrötterGenmanipulerade växter: Växter vars genom ändrats genom genteknik, eller deras avkomma.VäxtproteinerVäxtbladVäxtgener: Arvsmassan hos växter.VäxtskottMycorrhizaeArabidopsis: Ett släkte blommande växter i den norra tempererade zonen. Arten A. thaliana används för växtgenetiska studier.VäxtextraktRhizosphereRoot Nodules, PlantVäxt-DNA: Deoxiribonukleinsyra som utgör arvsmassan hos växter.SymbiosMedicinalväxter: Växter vars rötter, blad, frön, bark eller andra beståndsdelar har terapeutisk, tonisk, renande eller annan farmakologisk verkan på högre djurarter.Plant DevelopmentHydrokultur: En teknik för växtodling i odlingslösning i stället för i jord, rötterna är nedsänkta i en luftad lösning med de rätta halterna av näringssalter.Tillväxtregulatorer, växterArabidopsisproteinerIndolättiksyrorJord: Det lösa ytmaterialet på jorden som utgör grogrunden för växter.Växter, giftigaTandrotVäxtstammarPlant Root CapPlant CellsEndophytesGenom, växt: Den fullständiga arvsmassan i en växts kromosomuppsättning.Lycopersicon esculentum: En växtart (tomat) inom familjen Solanaceae, ursprungligen från Sydamerika, som odlas allmänt för sin ätliga, köttiga, oftast rödaktiga frukt.Jordmikrobiologi: Närvaron av bakterier, virus och svampar i jord. Termen är inte begränsad till att gälla sjukdomsalstrande organismer.Plant StructuresPlantaVäxter, ätbaraFabaceaeFloroglucinolSpinala nervrötterRhizobiumFrankia: Ett bakteriesläkte tillhörande familjen Frankiaceae. De är kvävefixerande, rotknölsbildande organismer som lever i symbios med många tvåhjärtbladiga trädväxter.Poaceae: En stor familj smalbladiga gräsarter tillhörande ordningen Cyperales (underklassen Commelinidae, klassen Liliopsida (monocotyledons)). Sädesslagen ingår i denna familj.Gravitropism: Den gravitationsstyrda tillväxtriktningen hos växter, vilken medför att rötter växer nedåt, med dragningskraften (positiv gravitropism), medan groddblad och skjälk växer uppåt, mot dragningskraften (negativ gravitropism), oberoende av växtens läge. Växthormonerna auxin, abskisinsyra och gibberelliner, samt kalcium, tycks ha viktiga funktioner i växternas gravitropiska orienteringsförmåga.Medicago truncatula: En växtart (lusern) i familjen Fabaceae (ärtväxter) som används för genetikstudier, eftersom den är diploid, självbefruktande och har korta förökningstider.PanicumTylenchoideaMeristem: En grupp växtceller som kan dela sig oändligt och vars främsta funktion är att ombesörja tillväxten i den yttersta spetsen av en rot eller en stjälk.Zea mays: Ett högväxande sädesslag av släktet Zea och familjen Poaceae (Gramineae), som odlas som födoämne och djurfoder. Det har sitt ursprung i Amerika. Syn. majs.Reglering av genuttryck, växter: De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos växter.Fylogenes: Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.Metarhizium: Ett släkte mitosporsvampar i familjen Clavicipitaceae med teleomorfer inom familjen Nectriaceae. Metarhizium anisopliae används i bekämpningsmedel.PhaseolusTobakBiomassa: I vid bemärkelse den totala massan av allt levande; i mer specifik mening massan (i färskvikt eller torrvikt) av en viss organism eller växt inom ett bestämt geografiskt område eller avsedd för ett be stämt ändamål. Ett exempel på biomassa är s k energiskog, som odlas för energiändamål.Plant ImmunityMedicago sativa: En europeisk baljväxt ("alfalfa") av familjen Fabaceae som odlas i stor omfattning som foderväxt. Aminosyran L-canavanin i alfalfa har satts i samband med uppkomsten av systemisk lupus erythematosus (SLE).RotresorptionLaccariaRöllekaVäxterRododendronOrobanchaceaeTriticumKväve: Ett gasformigt grundämne med kemiskt tecken N, atomnummer 7 och atomvikt 14. Kvävemolekylen består av en dubbelatom, och gasen utgör ca 78 volymprocent av jordens atmosfär. Kväve är en beståndsdel av proteiner och nukleinsyror, och ingår i alla levande celler.Cytokininer: Växthormoner som befrämjar avskiljandet av dotterceller efter mitotisk delning av en modercell. De utgörs i många fall av purinderivat.RundmaskarSorghumSojabönorSvampar: Ett rike av eukaryota, heterotrofa organismer som lever som saprofyter eller parasiter, omfattande svampar, jästarter, mögel osv. De kan fortplanta sig sexuellt eller asexuellt och ha mer eller mindre komplexa livscykler. Trådsvampar bildar flercelliga kolonier.Aminosyrasekvens: Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.Gömfröiga växter: Angiospermer. Den ena av fanerogamernas (fröväxternas) två huvudgrupper. Den andra utgörs av de nakenfröiga växterna (gymnospermer).Azospirillum brasilense: En art rörliga, gramnegativa och jordlevande bakterier. De är aeroba och har ibland förmågan att binda kväve.VäxtepidermisLotus: Ett växtsläkte (käringtänder) av familjen Fabaceae. Trivialnamnet lotus används även för Nymphaea (näckrosor) och Nelumbo (lotusblomma).VäxtsjukdomarRhizobium leguminosarumJordförorenande ämnenMutation: Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.Plant StomataVäxtfysiologiKvävefixering: En process i vissa bakterier, svampar och blågröna alger, varvid fritt atmosfäriskt kväve omvandlas till biologiskt användbara former av kväve, som t ex ammoniak, nitrater och aminoföreningar.Värd-parasitförhållanden: Samverkan mellan två organismer, av vilka den ena lever på den andras bekostnad.Ekosystem: Ett funktionellt system omfattande organismerna i ett naturligt samfund och deras miljö.Frön: Inkapslade embryon till blommande växter. De används för odling eller som djurföda, pga sitt koncentrerade innehåll av näringsämnen, som t ex stärkelse, proteiner och fettämnen. Raps, bomull och solros odlas för frönas oljeinnehålls skull.VäxttranspirationVattenPseudomonas fluorescensAminosyror, cykliska: En klass aminosyror med sluten ringstruktur.MycelEtylener: Derivat av etylen, en enkel, organisk gas av biologiskt ursprung, med många industriella och biologiska användningsområden.Plant Root NodulationSinorhizobium melilotiRotkariesNitraterBassekvens: Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.RotpreparationBlommor: Växters fortplantningsorgan.TrichodermaFenotyp: Den yttre framtoningen hos individen. Den är resultat av samspelet mellan generna och mellan genotypen och miljön.Molekylsekvensdata: Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.Fusarium: Ett släkte s k fältsvampar i familjen Hypocreales. De omfattar mykotoxinproducerande mögelarter med global utbredning som angriper både växter (t ex spannmål och potatis) och djur. Till deras teleomorfer hör Gibberella.VäxtförgiftningBiologisk transport: Förflyttning av ämnen, inkl. biokemiska substanser och läkemedel, genom cellmembran och epitellager, vanligen med passiv diffusion.VäxttumörerRoot PlaningPhytophthoraVäxtkromosomerModeller, biologiska: Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djurVäxtexudatKol: Ett icke-metalliskt grundämne med kemiskt tecken C, atomnummer 6 och atomvikt 12,011. Kol kan förekomma i olika allotropa former, som t ex diamant, kol och grafit.ArtsspecificitetVäxtkomponenter, ovanför jordytaBiologisk nedbrytning: En kedja av processer genom vilka levande organismer bryter ned miljöföroreningar, organiskt avfall, bekämpningsmedel samt implanterade material.SignalomvandlingRoot Canal ObturationBasidiomycotaOxylipinerBakterier: Encelliga, prokaryota mikroorganismer som i allmänhet har fast cellvägg, som förökar sig genom celldelning och som uppvisar i huvudsak tre former: rund, avlång eller stavliknande, och spiralform. Någr a arter har särskilda rörelseorgan, flageller.VäxtberedningarFosfor: Grundämne med kemiskt tecken P, atomnummer 15 och atomvikt 31. Fosfor är ett essentiellt grundämne i födan, en viktig beståndsdel av benvävnadens mineralfas och rikligt förekommande i alla vävnadstyper, där det ingår i någon form i nästan all ämnesomsättning.RNA, växtCyklopentaner: En grupp cykliska, alifatiska kolväten med den allmänna formeln R-C5H9.BarkTest för genetisk komplementering: Ett test för att avgöra om komplementering (dominant kompensation) kommer att äga rum i en cell med en given mutantfenotyp när ett annat muterat genom, som kodar för samma fenotyp, förs in i cellen.HerbivoryKraftverk: Anläggningar som omvandlar någon form av energi till elektricitet, som t ex vattenkraftverk, ånggeneratorer, dieselelektriska maskiner, kärnkraftverk eller vindkraftverk.Bakterie-DNA: Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.Ganglier, spinala: Känselnervknutor på de bakre ryggmärgsrötterna inne i ryggkotpelaren. Ryggradens ganglieceller är pseudounipolära. En enda primär gren förgrenas i ett perifert utskott som förmedlar känselimpulser från omgivningen och en central gren som leder dessa impulser vidare till ryggmärgen eller hjärnan.Fotosyntes: Produktion av kolhydrater, med frigörande av molekylärt syre, utifrån koldioxid och vatten i klorofyllvävnad hos växter och blågröna alger under inverkan av ljus. Vid fotosyntes hos bakterier förbrukas svavelväte, molekylärt väte och andra reducerade föreningar i stället för vatten, varvid molekylärt syre inte frigörs.PeasRotfyllningsmaterialSolanum tuberosumTorkaGrodd: Fröets första tillväxtstadium under utvecklingen till en fröplanta. Groddskott och groddrot framträder och växer uppåt resp. nedåt. Grodden hämtar sin näring ur fröets endospermvävnad och/eller frötäckbladen.Root Canal IrrigantsXylemAbskisinsyra: Abskissionspådrivande växthormon, isolerat ur t ex bomullsfrukten, björk, potatis, citron och avocado.Plant NectarHordeum: Ett släkte ettårigt gräs som utgör sädesslaget korn, en viktig gröda som odlas både som livsmedelsväxt och som foderväxt. Korn används t ex för malt- och etanolframställning.Genuttrycksmönster: Bestämning av det mönster av gener som uttrycks vid den genetiska transkriptionen, såväl under specifika förhållanden som i en specifik cell.SalicylsyraFytoterapi: Behandling av sjukdomar eller smärta med växter eller örter.VäxtlektinerProcesser inom växtfysiologiTandpulpahåla: Den hålighet i tanden som omges av dentin och innehåller tandpulpan. Den del av kaviteten som finns i kronan kallas pulpakammaren, den del som sträcker sig ned i roten kallas pulpakanalen eller rotkanalen.Cucumis sativus: Cucumis sativus (växthusgurka) är en art av kryp- eller klängväxter av familjen Cucurbitaceae (gurkväxter). De är ettåriga örtväxter med ganska grov och saftig, krypande stam och ludna eller håriga, tre- till femflikiga blad.Folkmedicin: Läkekonst baserad på kulturella sedvänjor som går från generation till generation. Hit hör behandlingsritualer med mystik och magi, örtterapi och andra behandlingsformer som inte har någon förklaring i modern medicin.TidsfaktorerRNA, ribosomalt, 16SBrassica: Ett stort släkte ätliga, korsblommiga växter med bl a den stora arten Brassica oleracea, som omfattar vitkål, blomkål, broccoli, brysselkål, kruskål och grönkål. Andra arter är rova (B. napa), kålrot (B. napobrassica), raps (B. napus) och senap (B. alba, B. junica, B. nigra).Bakterieproteiner: Proteiner förekommande hos någon bakterieart.Asteraceae: Familjen korgblommiga växter. Den kallas även Compositae.DNA-sekvensanalys: En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.SekvensinpassningGerm Cells, PlantKatjontransportproteiner: Membranproteiner vars huvudsaklkiga uppgift är att underlätta transport av positivt laddade molekyler (katjoner) genom biologiska membran.Ljus: Det område av det elektromagnetiska spektret som det mänskliga ögat är känsligt för. Ljusets våglängd ligger mellan 400 och 800 nanometer, dvs mellan de ultravioletta och infraröda frekvenserna.Kloroplaster: Inklusionskroppar i växtceller som innehåller fotosyntespigmentet klorofyll, vilket hör samman med tylakoidmembranet. Kloroplaster finns i bladceller och unga stammar hos högre växter.PollenTrädFosfater: Oorganiska salter av fosforsyra.Anpassning, fysiologiskTandrotsspetsProtoplasterVäxternas sterilitetStress, fysiologiskBotanik: Vetenskapen om växterna.Hypocotyl: Den del av växtembryot som utgör stammen mellan groddbladens stjälk och den späda roten. Den växer snabbt hos växter med epigeisk tillväxt och lyfter upp kotyledonerna ovanför markytan. I den här sektionen övergår rotens växtkärl i stjälkens.PlastiderVäxtoljorAgrobacterium tumefaciensDisease ResistanceTransformation, genetiskKlorofyll: Porfyrinderivat med magnesium som deltar i omvandlingen av ljusenergi i organismer med fotosyntes.PolymeraskedjereaktionFytosterolerCellvägg: Hos de flesta alger, bakterier och svampar är cellväggen en vanligtvis fast struktur som bildar ett skikt utanför cellhinnan och som ger organismen dess form och skyddar den mot mekanisk skada, osmotisk påverkan osv. Cellväggen fungerar också som en genomsläpplighetsbarriär mot t ex antibiotika och andra substanser.Kalium: Ett grundämne tillhörande alkalimetallerna. Det har kemiskt tecken K och atomnummer 19. Atomvikten är 39,10. Kalium är den dominerande katjonen i den intracellulära vätskan i muskelvävnad och mellan andra celler. Kaliumjonen är en kraftig elektrolyt och spelar en avgörande roll i regleringen av vätskevolym och upprätthållande av vatten-elektrolytbalansen.Evolution, molekylär: Utveckling på molekylär nivå i DNA-sekvenser och proteiner.Reglering av genuttryck, bakterier: De processer genom vilka cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos bakterier.Glukuronidas: b-D-glukuronosidglukuronosohydrolas. Enzymet katalyserar reaktionen H2O + b-D-glukuronosid = D-glukuronat + en alkohol. EC 3.2.1.31.Pseudomonas syringaeBryopsidaHjärtblad: Det första bladet eller de första bladen hos en fröväxt, närvarande redan i fröembryot. Antalet hjärtblad utgör en viktig grund för klassificering av växter. De lagrar näring, nödvändig för fröet att gro. Hos en del växter utgör de plantans första fotosyntesblad, hos andra förblir de under jordytan. Syn. kotyledon.DNA, komplementärt: Enkelsträngat, komplementärt DNA som syntetiseras utifrån en RNA-mall genom verkan av RNA-beroende DNA-polymeras. cDNA (dvs komplementärt, "complementary", DNA, inte cirkulärt DNA och inte heller C-DNA) används i en rad olika molekylära kloningsstudier och som specifik hydridiseringssond.CucurbitaGibberelliner: En grupp växthormoner som isolerats från odlingar av Gibberella fujikuroi, en svamp som ger Bakanaesjuka hos ris. Gruppen har många olika medlemmar och blandningar av dessa. De är alla diterpensyror.Senapsväxt: Ett flertal arter av Brassicaceae som allmänt kallas senap. Sinapis alba är vitsenap, Brassica juncea är sareptasenap, brunsenap eller kinesisk senap, Brassica nigra är svartsenap. Sinapis arvensis är den vanliga åkersenapen. Senap odlas både för frönas skull och som foderväxt. Växterna användes tidigare som kräkmedel och mot gasbildning. Senap har inget samband med senapsföreningar (alkylerande, toxiska ämnen).Multigenfamilj: En uppsättning gener som genom mångfaldigande och variation härstammar från någon ursprunglig gen. Sådana gener kan sitta tillsammans på samma kromosom eller vara utspridda på olika kromosomer. Exempel på multigenfamiljer är de som kodar för hemoglobiner, immunglobuliner, histokompatibilitetsantigener, aktiner, tubuliner, keratiner, kollagener, stressproteiner, salivproteiner, korioproteiner, membranproteiner, ägguleproteiner och faseoliner, och även histoner, ribosom-RNA och tRNA-gener. De tre senare utgör exempel på upprepningsgener, av vilka det finns hundratals identiska i tandemformationer.Aluminium: Ett mycket lätt, vitt, skinande metalliskt grundämne, med atomnummer 13 och atomvikt 26,982. Aluminiumföreningar används huvudsakligen för sina antacida och kärlsammandragande egenskaper.Ormbunkar: Icke-fröiga, icke-blommande växter i familjen Polypodiaceae, divisionen Pteridophyta. Förökningen sker via sporer som bildas i sporangierna på de starkt flikiga bladens undersida. Det finns ca 9000 arter, från örtliknande till trädliknande.Medicago: Ett växtsläkte av familjen ärtväxter (Fabaceae). Det skiljer sig från sötväppling (Melilotus), buskklöver (Lespedeza) och rödklöver (Trifolium).Flyktiga organiska föreningarBiologisk mångfaldBladlöss: En familj (Aphididae) små insekter, tillhörande underordningen Sternorrhyncha, som lever på växtsaft. Viktiga arter är Schizaphis och Myzus. Den senare sprider mer än 100 växtvirussjukdomar.Bakteriegener: Den genetiska massan hos bakterier.Ascomycota: Ett fylum av svampar (sporsäcksvampar) med skiljeväggar i mycelet, vilka bildar sporangier av säckliknande celler (asci) som innehåller ascosporer. De flesta patogena svampar med sådant sexualstadium tillhör detta fylet.Brassica napusSparris: Ett växtsläkte (Asparagus) av familjen Asparagaceae som innehåller ekdysteroider och används som ingrediens i örtpreparatet sioton. De underjordiska stjälkskotten av sparris (Asparagus officinalis) används som grönsak och rötterna används inom folkmedicin. Syn. sparrisört.Helianthus: Ett släkte högväxta örtväxter (solrosor) tillhörande Compositae. Fröna ger olja och används som föda och djurfoder. Rötterna av H. tuberosum (jordärtskocka) är ätliga.Sallad: Olika växter av släktet Lactuca, särskilt L. sativa, vilka odlas för de ätliga bladens skull.Hemiptera: En omfattande ordning (halvvingar; skinnbaggar) av insekter med stickande eller sugande mundelar. Den utgörs av fem underordningar: Heteroptera, Homoptera, Auchenorrhyncha, Sternorrhyncha och Coleorrhyncha. De två förstnämnda räknas ibland som egna ordningar.GlomeromycotaBryophytaLamiaceae: Familjen plisterväxter. Växterna är aromatiska och många odlas som kryddväxter eller för sina oljor. De flesta har fyrkantiga stjälkar, korsvis motsatta blad, tvåläppiga foder, fyra eller två ståndare och ett stift. Till familjen hör välkända kryddörter som timjam, salvia, basilika, rosmarin, mynta osv.