"Genetic selection" refererar till processen där individers genetiska makeup används för att välja ut de som är mest lämpade för ett visst ändamål, ofta inom avel och reproduktion. Det innebär att man aktivt väljer att föda fram individer med specifika genetiska egenskaper, medan man undviker att föda upp individer med mindre önskvärda eller skadliga gener. Genetic selection kan användas för att öka populationens resistance mot sjukdomar, förbättra produktionsresultat inom jordbruk och djurhållning, eller för att minska risken för ärftliga sjukdomar hos människor.
"Vävnads- och organtransplantation är en medicinsk procedure där vävnad eller hela organ från en donator överförs till en mottagare för att ersätta skadat, sjukligt fungerande eller icke-fungerande vävnad eller organ i dennes kropp."
Organtransplantation är en medicinsk proceduren där ett organ tas bort från en donator, levande eller död, och placeras i en mottagare som saknar ett fungerande organ eller har organsvikt. Detta process sker vanligtvis för att ersätta ett slitet, skadat eller sjukdomsdrabbat organ med ett friskt och fungerande. Organtransplantation kan rädda livet för mottagaren och förbättra deras kvalitet på liv. Några exempel på vanliga organtransplantationer inkluderar lever, hjärta, lungor, njurar, bukspjälsta och benmärg.
Teoretiska framställningar som simulerar skeenden i genetiska processer eller fenomen. I modellerna ingår även matematiska beräkningar, datorer och annan elektronisk utrustning.
Utveckling på molekylär nivå i DNA-sekvenser och proteiner.
Ett fortskridande sjukdomstillstånd, kännetecknat av samtidig funktionssvikt i flera organ, så som lungorna, levern och njurarna, med åtföljande blodlevringsstörningar, oftast efter skada eller postoperativt.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
"Biological evolution" refers to the gradual change and diversification of species over time through processes such as mutation, selection, gene flow, and genetic drift. This results in the development of new characteristics and traits in populations, leading to the emergence of new species and the extinction of others. It is a fundamental concept in biology that explains the diversity of life on Earth.
I medicinen kan "organstorlek" referera till det fysiska utrymmet eller volymen som ett visst organ tar upp inne i kroppen. Detta mäts ofta i centimeter (cm) för längd och bredd, och i kubikcentimeter (cm3) eller gram (g) för volym respektive vikt. Organens storlek kan variera beroende på en rad faktorer, inklusive ålder, kön, genetiska faktorer och olika hälsotillstånd. I vissa fall kan avvikande organstorlekar vara ett tecken på patologi eller sjukdom.
"Urvalsskevhet" (eng. selection bias) är inom epidemiologi och statistik ett systematiskt fel orsakat av att sättet som en grupp individer väljs ut eller tilldelas till olika grupper i en studie inte är slumpmässigt, vilket kan leda till förzöjda eller felaktiga slutsatser om samband mellan variabler.
Organspecificitet är ett begrepp inom immunologi och patologi som refererar till att ett visst patogen, toxin eller terapeutisk behandling har en preferentiell affinitet och skada mot ett specifikt organ eller vävnad i kroppen. Detta beror ofta på att det aktiva ämnet riktar in sig på speciella receptorer eller antigen som är unika för den angripna strukturen. Organspecificitet kan ses vid sjukdomar såsom autoimmuna störningar, infektioner och cancer, där skadan begränsas till ett visst organ eller en viss typ av cell.
Patientval, eller patientvald, refererar till den process där patienten aktivt deltar och har inflytande över de vård- och behandlingsbeslut som rör deras eget hälsotillstånd och välbefinnande. Det innebär att patienten får information, stöd och möjlighet att uttrycka sina preferenser, önskemål och behov, samt att dessa tas i beaktande när vårdpersonalen utformar en personligad vård- och behandlingsplan. Patientval är en central del av patientcentrerad vård och en grundläggande rättighet för varje patient, som strävar efter att främja autonomi, aktiv deltagande och individuell anpassning i sjukvården.
Organ i örats snäckgång (ductus cochlearis) med speciella ljudreceptorer (hörselceller). Det består av en rad epitelstrukturer på basilarmembranets insida.
Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.
Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
Den yttre framtoningen hos individen. Den är resultat av samspelet mellan generna och mellan genotypen och miljön.
En vetenskapsdisciplin inom vilken man studerar populationers genetiska sammansättning och effekter av sådana faktorer som genetisk selektion, populationsstorlek, mutationer, migration och genetisk drift på frekvensen av olika genotyper och fenotyper, med hjälp av ett antal genetiska undersökningsmetoder.
I medicinsk kontext, refererar "bräss" till det övre fronteriala området på bröstkorgen, ovanför revbenen och under nyckelbenen. Det innehåller strukturer som överhornstarmen, lymfknutgrupper och blodkärl. Brässet är också känt som den fronteriala mediastinum och skiljs från bakre mediastinum av det bröstben som bildar ryggen på bröstkorgen.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
Enskilda former av gener i ett genpar, lokaliserade till samma plats på homologa kromosomer, och som styr samma biokemiska processer.
Val av sexualpartner hos djur. Denna fortplantningspreferens grundas ofta på särdrag hos den möjlige hanen, som t ex färg, storlek eller djärvhet. Om de utvalda skiljer sig genetiskt från de avvisade föreligger "naturligt urval".
En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.
"Vomero-nasalis" är ett anatomiskt terminus som refererar till något relaterat till både vomeren (en del av ethmoidbenet i skallbasen) och nasalkaviteten (näsan eller näshålan). Det kan exempelvis hänvisa till vomeronasalsorganet, även känt som Jacobson's organ, som är en del av det olfaktoriska systemet hos djur, inklusive människor. Vomeronasalsorganet hjälper till att uppfatta feromoner och andra kemiska signaler från omgivningen.
En (schematisk) beräkningsmetod bestående av en serie algebraiska formler och/eller logiska steg för lösning av ett givet problem.
Hela förloppet för organismers förökning genom avkomma.
"Artsspecificitet" refererer til de unikke aspekter, karakteristika og kontekster, der er forbundet med kunstformer som teater, musik, maleri, litteratur osv. Det understreger, at hver kunstform har sine egne regler, historie, teoretiske perspektiver, teknikker og udtryksformer, som bør respekteres og forstås for at opnå en dybere forståelse af det pågældende værk eller frembringelse.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djur
Variationer i allelfrekvensen mellan olika generationer.
Datorbaserade, funktionella modeller av fysiska system och förlopp, som t ex kemiska processer.
"Biologisk anpassning" refererer til den evolutionære proces, hvor organismer udvikler forandringer over tid for at blive bedre tilpasset til deres miljø. Dette sker som følge af naturlig selektion, hvor individuelle med øget fitness overlever og formere sig i større grad end andre. Disse forandringer kan omfatte genetiske mutationer eller variationer, der resulterer i fysiske eller adfærdsmæssige træk, som forbedrer overlevelsen og reproduktionen for organismerne i deres specifikke miljø. Biologisk anpassning kan ske på mange niveauer, herunder molekylær, cellulær, organismisk og økosystemniveau.
I en mening kan "subfornikalt organ" referera till ett anatomiskt struktur som förekommer hos människor och andra däggdjur, beläget under hjärnbalken i bakhuvudet. Det är en del av epithalamus, en region i hypotalamus, och består av ett par kamtandade, förgrenade strukturer som sträcker sig från vindlingen till tredje ventriklens tak.
Korsning av genetiskt närbesläktade växter eller djur.
Sexuellt beteende hos djur kan definieras som varje handling eller handlingar som innebär att två individer av samma art deltar i reproduktivt beteende, vilket resulterar i parning och fortplantning. Detta kan omfatta ett antal olika beteenden, inklusive fysiska kontakter som kuddling, flirtande, uppvaktning, stimulans av genitalier och slutligen penetration för att möjliggöra befruktning. Detta beteende kan variera mellan olika djurarter och kan ibland inkludera icke-reproduktiva sexuella aktiviteter som självsamtycke, onani och homosexualitet.
Den genetiska sammansättningen och beskrivningen av denna hos en enskild individ.
Organpåläggare (eng. organ graft) är en medicinsk term som refererar till en transplantation av en del eller helhet av en organkomponent från en donator till en annan mottagare. Detta kan innebära en transplantation av en enda funktionell enhet, till exempel en hjärtklaff, eller en komplex struktur som en lever, lunga eller njure. Organpålägg kan vara antingen levande donationer, där en del av organet tas från en levande donator, eller död donationer, där organet tas från en avliden donator.
Funktioner som skapats ur en statistisk modell och en uppsättning observationsdata som visar sannolikheten för dessa data vid olika värden på okända modellparametrar. De parametervärden som ger högst sannolikhet är parametrarnas maxsannolikhetsuppskattningar.
"Genetisk korsning" refererer til den proces, hvor genetisk materiale bliver udvekslet mellem to individuelle arter, som normalt ikke kan fortælle sig af med hinanden, for at producere en hybrid. Denne proces sker oftest ved hjælp af bioteknologi, såsom genteknologi, og resulterende hybriden kaldes en genetisk krydsning eller en transgen art. Genetiske krydsninger kan anvendes i forskellige brancher, herunder landbrug, medicin og forskning, for at opnå ønskede egenskaber som større modstandskraft overfor sygdomme eller bedre næringsværdi.
Pelvic Organ Prolapse (POP) refers to the descent or herniation of one or more of the pelvic organs (bladder, uterus, rectum) into or through the vaginal canal, resulting from weakness or damage to the supportive structures of the pelvis.
Genetisk polymorfism är ett begrepp inom genetiken som refererar till att en specifik position (nucleotid) i DNA:t kan ha mer än en bas (A, T, C eller G), vilket resulterar i olika varianter (alleler) av samma gen. Dessa variationer är vanliga och förekommer naturligt hos många individer inom en population. Genetisk polymorfism bidrar till den genetiska mångfalden hos arter, inklusive människan. Det bör dock poängteras att alla varianter inte har samma frekvens i populationen och vissa kan associeras med ökat eller minskat risk för vissa sjukdomar.
"Genetisk rekombination är ett naturligt fenomen där gener kombineras och omordnas på något sätt för att bilda ny DNA-sekvens. Detta kan ske genom olika mekanismer, till exempel crossing over under meios eller via specifika enzymer som kan klippa och klistra ihop DNA-strängar på nya sätt. Genetisk rekombination är viktig för genetisk variation och evolution."
Andelen av en viss allel i förhållande till samtliga alleler för ett genlokus i en population under förökning.
'Val av kön' (gender selection) är ett begrepp som ofta refererar till den process där föräldrar väljer eller bestämmer vilket biologiskt kön deras barn ska ha, vanligtvis genom metoder såsom preimplantationsgenetisk diagnostik (PGD). Detta kan göras av olika anledningar, inklusive medicinska orsaker såsom att undvika ärftliga sjukdomar som enbart kan ärvas till barn av ett visst kön. Emellertid är det också kontroversiellt på grund av etiska och samhälleliga aspekter, särskilt när det används för icke-medicinska ändamål såsom att välja barns kön för sociala eller personliga preferenser.
En uppsättning av tre nukleotider i en proteinkodningssekvens som anger de enskilda aminosyrorna eller en termineringssignal (terminatorkodon). De flesta kodon är universella, men vissa organismer producerar inte transfer-RNA, som utgör komplement till alla kodon. Sådana kodon kallas obestämda (nonsenskodon).
Ett peptidbibliotek är en samling av ett stort antal olika syntetiska peptider, som tillsammans bildar en resurs för forskning inom områden såsom strukturell biologi, biokemi och medicinsk kemi. Peptidbiblioteken kan vara specialdesignade för att undersöka specifika frågeställningar, till exempel hur olika peptider interagerar med proteiner eller andra molekyler i levande system. Varje peptid i biblioteket är unik och består av en kedja av aminosyror som är kovalent bundna till varandra. Peptidbiblioteken kan användas för att hitta nya ledtrådar om hur olika biologiska processer fungerar, och de kan också vara värdefulla vid utvecklingen av nya läkemedel och terapeutiska behandlingsmetoder.
"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används inom forskning. De är så kallade inbredda möss, vilket betyder att de har en mycket konsekvent genetisk bakgrund eftersom de härstammar från en enda individ och har förökat sig genom systerskötsel under många generationer. Detta gör att deras egenskaper är väldigt repeterbara, vilket är användbart inom experimentell forskning. C57BL-stammen är känd för sin robusta hälsa och långa livslängd jämfört med andra mössstammar. De används ofta inom olika områden av biomedicinsk forskning, till exempel cancer-, neurologi- och immunologiforskning.
"Genetic fitness" refererar till en individs potential att överleva, fortplanta sig och successivt förädla sina gener till efterkommande generationer. Det mäts ofta som reproduktiv framgång och är beroende av en kombination av fertilitet, attractiveness, hälsa och andra egenskaper som kan öka chanserna att överleva och reproducera sig. I evolutionär biologi används begreppet för att beskriva hur väl en organism är anpassad till sin miljö och hur effektivt den kan överföra sina gener till nästa generation.
En quantitativt arvtaget trait (QTL) är en position på ett generområde som är associerat med en variation i ett kontinuerligt fenotypiskt drag, till exempel kroppslängd eller blodtryck. QTL antas vara heredliga, vilket betyder att de kan överföras från föräldragenerationen till avkomman genom arv av gener. Variationen i fenotypen beror på kombinationen av alleler (varianter av samma gen) som ärver från båda föräldrarna. QTL-analyser används ofta inom genetisk forskning för att undersöka arvsmässiga associationer mellan gener och komplexa fenotyper, till exempel sjukdomar som beror på flera gener och miljöfaktorer.
I medicinen, refererar "sekvensinpassning" till processen av matchning eller korrelerande en genetisk sekvens, vanligtvis en DNA- eller RNA-sekvens, med en specifik referenssekvens, för att fastställa dess position, orientering och eventuella variationer i förhållande till den referenssekvensen. Detta används ofta inom genetisk forskning och klinisk diagnostik för att identifiera gener, mutationer eller polymorfismer som kan vara associerade med sjukdomar eller andra hälsotillstånd.
Ett fenotypiskt genetiskt kännetecken eller särdrag som kan användas för att identifiera ett genlokus, en kopplingsgrupp eller en rekombinatorisk händelse.
Statistiska framställningar eller analyser som, när de tillämpas på data och visar sig passa, kan utnyttjas för att bekräfta de antaganden och parametrar som används i analysen. Exempel på statistiska modeller är den linjära, den binomiala, den polynomiala, dubbelparametermodellen osv.
Laboratoriemöss som framställts från ett genmanipulerat ägg eller däggdjursembryo.
En sannolikhetsteoretisk modell uppkallad efter Thomas Bayes (1702-1761). Inom epidemiologin används metoden för beräkning av sannolikheten för förekomsten av en viss sjukdom hos personer med något vi sst kännetecken, utifrån kännedom om sjukdomens prevalens och förekomsten av detta kännetecken hos friska och sjuka individer. I klinisk beslutsanalys används modellen för beräkning av sannolikheten f ör en viss diagnos, med givna symtom eller provresultat.
"Vävnads- och organtagning, även känt som transplantation, är en medicinsk procedure där vävnad eller hela organ från en donator överförs till en mottagare för att ersätta skadat, sjukligt eller funktionslöst vävnad eller organ."
Förfarande för utvärdering av hälsostatus och riskfaktorer hos potentiella givare av biologiskt material. Donatorer utses under de principiella förutsättningar att deras hälsotillstånd ej påverkas negativt i processen och att de donerade vävnaderna eller organen riskfritt kan användas i mottagarna.
Bestämning av det mönster av gener som uttrycks vid den genetiska transkriptionen, såväl under specifika förhållanden som i en specifik cell.
Fysiologisk anpassning (eng. physiological adaptation) refererar till de förändringar och anpassningar som sker inom levande organismers fysiologiska system, såsom andnings-, kardiovaskulära och endokrina system, i respons till långvariga eller plötsliga förändringar i deras inre och yttre miljö. Detta hjälper organismen att upprätthålla homeostas, en jämvikt av kroppens interna processer, och öka dess överlevnadschans under påverkande faktorer som exempelvis klimatförändringar, höga eller låga temperaturer, syrgasyttrekt orörda miljöer eller förändrade näringsriktningar. Fysiologisk anpassning kan ske på genetisk nivå genom naturligt urval eller på kortare sikt genom reversibla fysiologiska justeringar som exempelvis ökad hjärtfrekvens under fysisk
Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.
En flugart som används mycket i genetisk forskning pga sina stora kromosomer.
Arvsmassan hos växter.
Teknikmetoder för framställning av molekyler som uppvisar de egenskaper som eftersträvas.
Tillstånd av varaktigt, oåterkalleligt uppehåll av all hjärnaktivitet, inklusive nedre hjärnstamsfunktioner, med fullständig frånvaro av viljestyrda rörelser, svar på retningar, hjärnstamsreflexer och spontana andetag. Reversibla förhållanden som liknar detta kliniska tillstånd (t ex sömnmedelsöverdosering, hypotermi m fl) skall uteslutas innan hjärndöd fastställs. [Se SOSFS 1987:32; 1993:6; 1996: 5]
En organisms fullständiga arvsmassa, så som den är representerad i dess DNA eller, i vissa fall, RNA
Metoder för bestämning av läge för och avstånd mellan gener på en kromosom.
En polymerase chain reaction (PCR) är en laboratorieteknik som verkar genom att kopiera en specifik DNA-sekvens i ett exponentiellt tempo, vilket möjliggör detaljerad analys av mycket små mängder av ursprungligt DNA. PCR utförs genom att upprepade gånger höja temperaturen och sänka den igen, vilket låter enzymet polymeras skapa kopior av DNA-sekvensen med hjälp av två specifika primers. Detta möjliggör identifiering och analys av specifika DNA-sekvenser i forskning, diagnostik och forensiska tillämpningar.
Fortskridande begränsning av utvecklingsförmågan och tilltagande specialisering av funktioner som sker under embryots utveckling och som leder till bildandet av specialiserade celler, vävnader och org an.
"Reproducibility of results" refererer til evnen til at gentage en eksperimentel eller observationel fremgangsmåde under lignende forsøgsbetingelser og få sammenlignelige eller ens resultater, støttende påstanden om en given hypotese eller effekt i medicinsk forskning.
Ett släkte små, tvåvingade flugor (bananfluga, fruktfluga) med ungefär 900 kända arter. Inga andra arter av organismer är så väl undersökta i genetiskt och cellbiologiskt hänseende som dessa.
En individs genbestånd vad gäller den ena delen av ett allelpar, eller uppsättningar av gener som är nära förbundna på en kromosom och ofta överförs i grupp, som t ex generna i histokompatibilitetskomplexet.
Ett organ i övre delen av bukhålan, rikt på blodkärl.
Quantitative Trait Loci (QTL) är genetiska regioner på ett kromosomalt eller DNA-molekyllärt plan som är associerade med en kvantitativ egenskap, det vill säga en egenskap som varierar kontinuerligt i populationen och som påverkas av flera olika gener. Dessa gener har ofta små effekter vardera och kan interagera med varandra och/eller miljön. QTL-analyser används för att undersöka sambandet mellan genetiska markörer och en kvantitativ egenskap, vilket kan hjälpa till att lokalisera de underliggande generna och förstå hur de påverkar fenotypen.
In medicine, 'tissue distribution' refers to the way a drug or other substance is distributed throughout the body's various tissues and organs after it has been administered. This distribution can be influenced by several factors, including the chemical properties of the substance, blood flow to different tissues, and the presence of transporters or binding sites in the tissue. Understanding tissue distribution is important for predicting a drug's efficacy and safety profile, as well as for identifying potential targets for therapy.
Enkel nucleotid polymorfism (SNP, Single Nucleotide Polymorphism) är den vanligaste formen av genetisk variation hos människor. Det handlar om en permanent och spontan substitution av ett enskilt nukleotid (bas) i DNA-sekvensen, vilket kan resultera i två eller flera olika varianter (alleler) av samma gen. SNPs förekommer ungefär en gång per 1000-3000 nukleotider och täcker ungefär 0,1% av det mänskliga genomet. De flesta SNPs har ingen påverkan på individens fenotyp eller hälsostatus, men vissa kan vara kopplade till sårbarhet för vissa sjukdomar, respons på läkemedel och andra individuella variationer i medicinska egenskaper.
Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.
De omgivande faktorer och betingelser som inverkar på organismers eller populationers liv och utveckling. Syn. omgivning.
"RNA (Ribonucleic acid) är ett ensträngat nucleotidmolekylt som fungerar som genetisk budbärare i celler, transportierande genetisk information från DNA till ribosomer under protein syntesprocessen."
Icke slumpmässig association mellan kopplade gener. Denna tendens ses när alleler av två separata, men redan kopplade genplatser, förekommer tillsammans oftare än vad som kan förväntas vid slumpmässig fördelning.
Systematic Evolution of Ligands by EXponential enrichment (SELEX) är en teknik inom molekylärbiologi och biokemi som används för att identifiera specifika bindande molekyler, till exempel DNA eller RNA-sekvenser (oligonukleotider), peptider eller små molekyler, till en given målmolekyl. Tekniken bygger på repetitiva selektions- och amplifikationscykler där en stor pool av slumpmässigt syntetiserade ligander utsätts för en bindningsreaktion med målmolekylen, varefter de bundna liganderna separeras från de icke-bundna. De bundna liganderna amplifieras därefter genom till exempel PCR och används sedan i nästa selektionsrunda. Genom flera iterativa cykler konvergerar poolen av ligander mot en population med högre andel molekyler som har större affinitet och specificitet för målmolekylen. SELEX-tek
En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.
Ett organ i kroppen som filtrerar blod för utsöndring av urin och reglerar jonkoncentration.
Ett område inom biologin för utveckling och tillämpning av metoder att samla och bearbeta biologiska data, och för bruk av dessa data för upptäckter eller förutsägelser.
Korta DNA-sekvenser (vanligtvis ca 10 baspar) som är komplementära till sekvenser av budbärar-RNA och som tillåter omvänt transkriptas att påbörja kopiering av angränsande mRNA-sekvenser. Primrar har utbredd användning som verktyg vid genetiskt och molekylärbiologiskt arbete.
"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.
Förmågan att befrukta eller befruktas. Begreppet kan gälla såväl hanne som hona.
Organ och anatomiska strukturer hos ryggradsdjur, andra än människan, och hos ryggradslösa djur.
En deoxiribonukleotidpolymer som utgör den grundläggande genetiska substansen i alla celler. Eukaryota och prokaryota organismer har normalt sitt DNA ordnat i dubbelsträngade strukturer, men i många viktiga biologiska processer ingår under vissa skeden enkla strängar. DNA, som består av en flersockerarts-fosfatstam med utskott av puriner (adenin och guanin) och pyrimidiner (tymin och cytosin), bildar en dubbelspiral som hålls ihop med vätebindningar mellan purinerna och pyrimidinerna (adenin mot tymin (AT) och guanin mot cytosin (GC)).
Negativ eller positiv urvalsgrund hos försäkringsgivare eller försäkringsagenter, med oproportionerligt gynnande av vissa grupper som följd.
Epitelceller som omger tandpapillen och som är differentierade i tre olika skikt: det inre emaljepitelet, bestående av ameloblaster som kommer att bilda emaljen, emaljpulpan och det yttre emaljepitelet, vilka båda reduceras och försvinner, före respektive under tanderuptionen.
'Receptorer, antigen, T-celler' är termer inom immunologin och hänvisar till olika aspekter av den adaptiva immuniteten.
I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.
Clonal selection is a fundamental concept in immunology that describes the process by which the immune system recognizes and responds to specific foreign molecules called antigens. In the context of "antigen-mediated clonal selection," it specifically refers to the activation and proliferation of particular lymphocytes (B cells or T cells) when they encounter their corresponding antigens.
I en enkel mening kan 'signalomvandling' inom medicin definieras som processen där celler konverterar inkommande signaler, ofta i form av hormoner, neurotransmittorer eller tillväxtfaktorer, till intracellulära svar genom en kaskad av biokemiska händelser. Detta kan leda till aktivering eller inhibitering av vissa cellulära funktioner och är en central mekanism i cellkommunikationen och regleringen av cellulär homeostas.
Det systematiska studiet av organismers kompletta uppsättning av DNA-sekvenser.
Hybridisering av ett nukleinsyraprov med en stor uppsättning oligonukleotidsekvenser, som är fästa vid ett fast (och rutmönstrat) underlag, i syfte att bestämma en sekvens, ta reda på variationer i en gensekvens eller genetiskt uttryck, eller för genmappning.
T-lymfocyter, eller T-celler, är en typ av vita blodkroppar som hör till det adaptiva immunsystemet och spelar en central roll i cellmedierad immunitet. De utvecklas från stamceller i benmärgen och migrerar sedan till thymus, där de mognar och differensieras till olika sorters T-celler med olika funktioner, såsom CD4+ helper T-celler och CD8+ cytotoxiska T-celler. Dessa celler kan aktiveras av antigenpresenterande celler (APC) och svara på infektioner genom att sekretera cytokiner eller direkt döda infekterade celler.
De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten under en organisms utvecklingsstadier.
'Pigmentering' refererer til fordelingen og koncentrationen af pigmenter i kroppen, især det melaninpigment som produceres i hudens melanocytceller. Melanin er ansvarlig for hudens farve, og variationer i pigmentering kan føre til forskelle i hudton fra meget lys (albino) til meget mørk (sort). Pigmenteringen kan ændres over tid som svar på forskellige faktorer, herunder sollys, alder, hormonelle forandringer og visse sygdomstilfælde.
"Primater" är ett taxonomiskt begrepp inom zoologin och refererar till en grupp av däggdjur som tillhör ordningen Primates. Detta inkluderar arter såsom människor, apor, gibboner, lemurer och lavar. Kännetecknande drag för primater är bland annat att de oftast har en upprätt kroppsställning, ett relativt stort hjärnvolym jämfört med andra däggdjur, god syn och stor rörlighet i fingrar och tår.
Ett släkte blommande växter i den norra tempererade zonen. Arten A. thaliana används för växtgenetiska studier.
En individs kroppsmassa eller tyngd, uttryckt i enheterna pund eller kilogram.
En kropps fysiska mått.
Den fenotyp som en gen eller gener uttrycker genom de processer som kallas gentranskription och gentranslation.
DNA-molekyler med förmåga till autonom replikation i en värdcell, och i vilka andra DNA-sekvenser kan infogas och därmed mångfaldigas. Många erhålls ur plasmider, bakteriofager eller virus. De används för att föra in främmande gener i mottagarceller. Genetiska vektorer har ett funktionsdugligt replikationsställe och innehåller genetiska markörer, som underlättar deras identifiering.
Handlingen att välja bland två eller flera alternativ, vanligen efter en tids funderande.
Processer som förekommer i olika organismer och leder till att enstaka gener dubbleras. Vid dubblering av angränsande gener föreligger en dubblerad sekvens inom de gränser som bestäms av start och stoppsignalerna för ursprungsgenens proteinsyntes, vilket ger till resultat en högre produktion av transkriptionsprodukter och protein. Vid diskret gendubblering hamnar den dubblerade sekvensen utanför start och stoppsignalerna, varvid två oberoende gener med sina genprodukter kommer att föreligga. Gendubblering kan leda till en flergensfamilj, supergener eller pseudogener.
Arvsmassan hos insekter.
Antal avkomlingar vid en och samma födsel hos djur som föder levande ungar.
Transkriptionsfaktorer är proteiner som binder till DNA-regulatoriska sekvenser och kontrollerar transkriptionen av gener, vilket påverkar syntesen av specifika proteinmolekyler i cellen.
En uppsättning gener som genom mångfaldigande och variation härstammar från någon ursprunglig gen. Sådana gener kan sitta tillsammans på samma kromosom eller vara utspridda på olika kromosomer. Exempel på multigenfamiljer är de som kodar för hemoglobiner, immunglobuliner, histokompatibilitetsantigener, aktiner, tubuliner, keratiner, kollagener, stressproteiner, salivproteiner, korioproteiner, membranproteiner, ägguleproteiner och faseoliner, och även histoner, ribosom-RNA och tRNA-gener. De tre senare utgör exempel på upprepningsgener, av vilka det finns hundratals identiska i tandemformationer.
Sekventiella instruktioner (programkod) för utförande av en speciell uppgift eller funktion i en dator.
Teoretiska framställningar som efterliknar hur system, processer eller fenomen uppför sig eller verkar. De kan omfatta bruk av matematiska beräkningar, datorer och andra elektroniska hjälpmedel.
Proteiner är komplexa biomolekyler, byggda av aminosyror som kedjas samman i en polymer. De utför viktiga funktioner inom levande organismers celler, såsom att fungera som strukturella komponenter, hormoner, enzymer och signalsubstanser. Proteinernas specifika aminosyrasekvens bestämmer deras tertiärstruktur och därmed också deras funktionella egenskaper.
De särdrag som skiljer ett kön från det andra. De primära könsdragen är äggstockarna och testiklarna med tillhörande hormoner. De sekundära könsdragen är de som utmärker manlighet och kvinnlighet, men som inte är direkt förknippade med fortplantning.
Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).
Befolkningstäthet definieras som antalet invånare per ytenhet i ett visst geografiskt område, ofta uttryckt som antalet invånare per kvadratkilometer.
Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.
En omfattande samling DNA-fragment som klonats från en viss organism, vävnad, visst organ eller viss celltyp. Biblioteket kan innehålla fullständiga genomsekvenser eller sekvenser av komplementärt DNA; de senare är bildade av mRNA och saknar intronsekvenser.
De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos växter.
Aminosyresekvenshomologi refererer til den grad af lighed i rækkefølgen af aminosyrerne, der udgør proteiner hos to eller flere organismer. Jo større antal identiske aminosyrer i samme position i de sammenlignede sekvenser, des højere er graden af homologi. Dette begreb anvendes ofte i molekylærbiologien for at fastslå evolutionæ forhold og funktionelle egenskaber hos proteiner.
Aptamers are short, single-stranded oligonucleotides (DNA or RNA) that bind to specific targets with high affinity and specificity, similar to antibodies. They are identified through an in vitro selection process called Systematic Evolution of Ligands by EXponential enrichment (SELEX). Aptamers have potential applications as therapeutics, diagnostics, and research tools. Nucleotides are the building blocks of nucleic acids, including DNA and RNA, consisting of a sugar molecule, a phosphate group, and a nitrogenous base.
En typ enkla di-, tri-, tetra- och pentanukleotid-tandemupprepningar, vanligtvis kortare än 100 baser. De är spridda i de eukromatiska armarna av de flesta kromosomer. De kallas även STR (short tandem repeats; korta tandemupprepningar).
Nedsatt eller utebliven effekt av ett läkemedelspreparat på en organism, sjukdom eller vävnad. Läkemedelsresistens måste skiljas från läkemedelstolerans, som innebär en gradvis minskande känslighet för ett läkemedels effekter vid fortlöpande medicinering.
"BALB/c mus är en inavlad musstamma som används vid försök inom biomedicinsk forskning, känd för sin homogeniska genetiska bakgrund och svarsreaktion på olika typer av stimuli."
Ett funktionellt system omfattande organismerna i ett naturligt samfund och deras miljö.
Musstammar, hos vars individer vissa gener inaktiverats, eller slagits ut. Utslagningen åstadkoms genom att man med hjälp av rekombinant DNA-teknik ändrar den normala DNA-sekvensen hos den gen som är föremål för studier, för att förhindra syntes av normala genprodukter. Klonade celler med lyckad DNA-förändring injiceras sedan i musembryon för framställning av chimärer. De chimära mössen avlas därefter för att ge en stam där alla celler i varje mus innehåller den brutna genen. Knockout-möss används i experimentella djurmodeller av sjukdomar och för att klarlägga geners funktioner.
Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.
En plasmid är en liten, cirkulär dubbelsträngad DNA-molekyl som kan replikera självständigt och förekommer hos bakterier och andra encelliga organismer. Plasmider kan överföras mellan celler och innehåller ofta gener som ger resistens mot antibiotika eller kodar för toxiner. De används också i molekylärbiologi som vektorer för kloning av gener.
Geografi är läran och vetenskapen om jorden och dess liv, och beskriver i synnerhet land, hav, luft och växt- och djurlivets utbredning, inkl. människans liv och verksamhet, samt det inbördes förhållandet mellan alla dessa naturformer och -fenomen.
En uppsättning statistiska metoder för gruppering av variabler eller observationer i undergrupper med starkt inbördes förhållande. Inom epidemiologin kan metodiken användas till at analysera en serie av nära sammanhörande händelser eller sjukdomsfall eller andra hälsorelaterade fenomen i förhållande till tid eller plats eller båda.
"Transplantat" refererer til det organ, væv eller celletype som overføres fra en donor til en modtager under en transplantationsoperation. Det er typisk et levende eller afdødt organ, såsom hjerte, lever, nyre, lunger eller benmarv, men kan også være andre typer væv som hud, hår eller senevæv. Formålet med en transplantation er oftest at erstatte et sygt, skadet eller defekt organ eller væv i modtagerens krop for at forbedre deres sundhed og livskvalitet.
Den kompletta arvsmassan i en människas kromosomuppsättning, antingen den haploida (från en förälder) eller diploida (från båda föräldrar). Den haploida uppsättningen innehåller 50 000 till 100 000 gener och ungefär 3 miljarder baspar.
De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.
De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten under transkriptions- eller translationsstadierna. Hit hör även genaktivering och geninduktion.
"Befolkningsdynamik" refererar till den studien och analysen av de demografiska förändringarna som sker inom en befolkning över tid, såsom födelsetal, dödlighet, migration och befolkningsstruktur. Det handlar om att förstå och förutse hur dessa faktorer påverkar varandra och den totala storleken, åldersfördelningen och geografiska koncentrationen av en population.
Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.
Naturligt förekommande eller experimentellt utbyte av en eller flera aminosyror i ett protein mot en eller flera andra, varvid proteinets funktioner kan bibehållas, förändras eller utebli. Experimente ll substitution används för att studera enzymaktiviteter och bindningsegenskaper.
Kamp mellan individer om nödvändigheter eller om ett gemensamt mål.
'Växtproteiner' är proteiner som härstammar från växter, och de utgör en viktig källa till näringsprotein för människor.
'Pan troglodytes' är den vetenskapliga beteckningen för en primatart som kallas västlig schimpanse. Det är en av de två arter som tillhör släktet *Pan*, med den andra art being *P. verus* (östra schimpansen). Västlig schimpans är mycket nära besläktad med människan och delar ungefär 98% av sitt DNA med oss. De lever i regnskogar och savanner i västra och centrala Afrika, och är hotade av habitatförlust och jakt. Västlig schimpans kännetecknas bland annat av en svart pälsfärg hos vuxna individer (utom på ansiktet och händer/fötter som är mörkbruna till svarta), en skillnad från östra schimpansen som har ljusare, gråbrun päls.
"Organs at Risk" (OAR) er en betegnelse indenfor medicinsk strålebehandling, der refererer til vitale, sensitive organer og strukturer i kroppen, som bør undgås eller beskyttes mod unødig stråleeksponering for at begrænse risikoen for skader og komplikationer under behandlingen. Dette kan eksempelvis inkludere hjernen, øjne, øre, lunge, hjerte, lever, bugspytkirtlen, tarmsystemet, kønsorganer og nervesystemet mm.
En statistisk metod för att genom analys av den totala variationen i en för ett antal oberoende variabler (faktorer) gemensam datamängd finna variationsorsaker.
Experimentella eller teoretiska modeller för undersökning av molekylers form, elektroniska egenskaper eller interaktioner. Hit hör även analoga molekyler, datorframställd grafik och mekaniska strukturer.
Någotdera organ av det organpar som finns i brösthålan och vars uppgift är att syresätta blodet.
Det subkommissurala organet (SCO) är ett neurosekretoriskt organ beläget i hjärnbalken hos ryggradsdjur, inklusive människan. Det producerar och sekreterar ett glykoprotein som kallas sialomukotrop, som tros spela en roll i cerebrospinalvätskans (CSF) produktion och cirkulation. SCO är beläget under plexus chorioideus och ovanför commissura posterior, och består av ett par cellkluster som sträcker sig längs med aquaduktus cavum sellae i fjärde ventriklen. Organet är välutvecklat hos alla ryggradsdjur, men dess funktion och betydelse för människan är fortfarande inte fullständigt klarlagd.
Tillämpning av statistiska metoder för analys av specifika, observerade eller antagna, fakta från en bestämd studie.
Levertransplantation är en medicinsk procedure där en skadad eller funktionsoduglig lever ersätts med en frisk lever från en levande donator eller en avliden donator. Detta förfarande utförs vanligtvis när all annan behandling har misslyckats och patienten riskerar att dö till följd av leverfailure. Levertransplantationen kan rädda livet på dem som lider av svåra leverrelaterade sjukdomar, såsom skrumplever, levercirros eller levercancer. Efter operationen måste patienten ta immunosuppressiva läkemedel för resten av sitt liv för att förhindra avstötning av den nya levern.
En omvänd transkriptaspolymerasekedjereaktion (RT-PCR) är en molekylärbiologisk metod som används för att kopiera komplementär DNA (cDNA) från ett given RNA-molekyl, vilket möjliggör dess detektering och analys.
Den del av det centrala nervsystemet som befinner sig innanför kraniet och som omfattar prosencefalon (framhjärnan), mesencefalon (mitthjärnan) och rombencefalon (ruthjärnan). Den uppstår ur främre de len av embryots nervtub. Dess funktioner inkluderar muskelkontroll och koordination, mottagande och behandling av sinnesintryck, talframställning, minneslagring samt hantering av tankar och känslor.
"Peptider är korta aminosyrekedjor som bildas genom att flera aminosyror binds samman med peptidbindningar, vilket skapar en polymer med biologisk aktivitet."
Begrepp för hänsyn till och omsorg om andra människor, till skillnad från självupptagenhet och själviskhet. Motsatsen till egoism.
Specialiserade vävnader som utgör delar av det lymfatiska systemet. De är belägna på bestämda platser i kroppen där en rad olika lymfocyter kan bildas, mogna och mångfaldigas. Lymfvävnaderna är förbundna med ett nätverk av lymfkärl.
Process som leder till genetisk mutation. Den kan uppstå spontant eller inledas av s k mutagener.
Varmblodiga ryggradsdjur hemmahörande i klassen Mammalia, omfattande alla med hårväxt och som diar. Tre stora grupper ingår, placentadäggdjur (med moderkaka) och pungdjur, vilka föder levande avkomma, och kloakdjur, vilka är äggläggande.
"Proteinbindning refererar till den process där ett protein binder specifikt till ett annat molekylärt substance, såsom en liten molekyl, ett annat protein eller en jon, vanligtvis genom non-kovalenta interaktioner som hydrogenbindning, Van der Waals-kräfter och elektrostatiska attraktioner. Denna bindning kan regulera funktionen hos det bundna substanceet och är av central betydelse för många biologiska processer, inklusive signaltransduktion, enzymsk aktivitet och transport av molekyler inom cellen."
"Retrospective studies" are observational research designs that involve analyzing existing data or medical records to draw conclusions about prior events or exposures and their associated health outcomes.
Proteiner från insektarter tillhörande släktet Drosophila (bananfluga, fruktfluga). Särskilt proteiner från den mest välundersökta Drosophilaarten, Drosophila melanogaster, tilldrar sig stort intresse när det gäller forskning inom morfogenes och utveckling.
En tumör är en abnorm och ofta opålitlig vävnadsformation som uppstår då celltillväxten och celldelningen överstiger normal nivå eller fortsätter utan kontroll efter cellskada eller påverkan. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna), beroende på om de är cancer-relaterade eller inte. De kan också variera i storlek och spridning, och deras uppkomst kan bero på en kombination av genetiska, miljömässiga och livsföstylett relaterade faktorer.
Genetisk korsning mellan genetiskt olika föräldraindivider i syfte att erhålla en hybrid.
"Sensitivitet och specificitet är två viktiga begrepp inom diagnostisk medicin, där sensitivitet definieras som sannolikheten för ett positivt testresultat bland de individer som har sjukdomen, medan specificitet definieras som sannolikheten för ett negativt testresultat bland de individer som inte har sjukdomen."
Histokemiskt påvisande av immunreaktiva ämnen med hjälp av märkta antikroppar.
"Personlig rekrytering inom medicin refererar till processen att identifiera, värva och anställa kvalificerad personal, såsom läkare, sjuksköterskor och forskare, genom att matcha deras kompetens, erfarenhet och ambitioner med de specifika behoven hos en vårdgivande organisation eller forskningsinstitution."
"Genetic locus" (plural: "loci") refererar till en specifik position på ett kromosom där ett bestämt gen eller en genetisk markör finns. Det kan jämföras med en adress på en karta, som pekar ut var en viss plats är lokaliserad. Genetiska loci kan variera mellan individer, och skillnader i dessa loci kan leda till genetisk variation och individuella differenser.
De hanliga fortplantningsorganen. De delas in i de yttre organen penis, scrotum (pung) och urinrör, och de inre organen testikel, bitestikel, sädesledare, sädesblåsa, ductus ejaculatorius (utförsgång), prostata och glandula bulbourethralis (Cowpers körtel).
En grupp växelvarma, vattenlevande ryggradsdjur med gälar, fenor, skelett av brosk eller ben, och avlånga kroppar, täckta med fjäll.
En form av genetisk motverkan som innebär att en gen hindrar andra icke-alleler att uttrycka sin fenotyp. Gener, vars uttryck ändras av icke-alleler, sägs vara hypostatiska eller uppvisa hypostasi.
RNA, eller Ribonukleinsyra, är ett biologiskt molekyll som består av en lång kedja av nukleotider. Det spelar en central roll i cellens proteinsyntes genom att transkribera DNA:t till mRNA (messenger RNA), som sedan kan översättas till protein av ribosomer. RNA förekommer också i andra funktioner, såsom reglering av genuttryck och katabolism av signalsubstanser.
En T-lymfocytsubset är en grupp av T-celler som delar en gemensam egenskap eller funktion, t.ex. CD4+ (hjälp) eller CD8+ (cytotoxiska) T-celler, vilka har olika roller i cellmedierad immunitet.
I en enkel medicinsk definition kan man säga att 'befolkning' refererar till en grupp av individer som lever i samma geografiska område och delar gemensamma egenskaper som etnicitet, ålder, kön, social ekonomisk status eller hälsa. En befolkning kan vara homogen eller heterogen med avseende på dessa karaktäristika, och studier av populationer används ofta inom epidemiologi och folkhälsa för att undersöka samband mellan olika faktorer och hälsoutfall.
Maskliknande stadium efter äggstadiet i livscykeln hos insekter, maskar och andra djur som genomgår metamorfos.
Den fullständiga arvsmassan i en växts kromosomuppsättning.
Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.
Den del av immunglobulinmolekylen (antikroppen), vars aminosyrasekvens och -sammansättning kan variera, som ger antikroppen dess antigenspecificitet och som antas utgöra bindningsplatsen för antigenet. Den återfinns vid Fab-fragmentets N-ände och omfattar såväl hypervariabla områden (komplementära regioner) som ramområden.
En individ med olika alleler (genvarianter) på en eller flera platser i homologa kromosomsegment.
I en enkel mening kan "nukleinsyrakonfiguration" referera till den specifika rymden eller position som en nukleotid eller ett baspar tar upp i en nukleinsyra, såsom DNA eller RNA. Detta inkluderar vilken sida av strängen varje nukleotid befinner sig på, och i vilket läge de är rotade. I DNA utgörs konfigurationen ofta av en dubbelhelix med antiparallella strängar, där varje baspar består av en adenin (A) som parar sig med en timin (T), och en guanin (G) som parar sig med en cytosin (C). I RNA är konfigurationen ofta en enkelsträngad helix, där uracil (U) ersätter timin (T) som basparningspartner till adenin (A).
En artrik och utbredd ordning sittfåglar (tättingar) som omfattar mer än hälften av alla fågelarter.
Enkel uppsättning av kromosomer i en cell, dvs att endast en kromosom av varje typ förekommer (hos människa är detta 23 kromosomer). Symbol: N.
Antalet individer av hankön per 100 honindivider.
"Genflöde" (gene flow eller genetic admixture) refererar till den process där genetiskt material överförs mellan två populationer som kan para sig och utbyta genetisk information genom reproduktion. Detta sker ofta när individerna migrerar mellan populationerna och ingå i parningsprocessen, vilket resulterar i en blandning av gener som reflekteras i den nya gemensamma genpoolen. Genflöde kan leda till en ökad genetisk variation och påverka populationsstrukturen, populationens adaptiva potential och släktskapsrelationer mellan individer.
"Genetic linkage" refererer til den phenomena hvor to eller flere gener, der ligger tæt på hinanden på et chromosom, har tendensen til at blive arvet sammen under meiosen, da de er forbundet med en fælles region af DNA. Dette betyder, at sandsynligheden for at to genetisk lenkede gener bliver overført fra forældre til barn i samme kombination er højere end ved tilfældig fordeling. Jo tættere to gener ligger på et chromosom, desto stærkere er linkagen mellem dem. Linkageanalyse kan anvendes til at kortlægge genetiske lokalisationer og opbygning af arvemønstre for sygdomme og fysiske træk.
En skattningsmetod där skattningsvärdena av ett antal parametrar i en statistisk analysmodell är de storlekar som minimerar summan av kvadraten på avvikelserna mellan de iakttagna värdena för en beroende variabel och de värden som modellen förutsätter.
Speciella databaser för fakta om gener och genprodukter.
En grupp genetiskt identiska celler som alla utvecklats ur en enda modercell genom mitos (hos eukaryoter) eller binär delning (hos prokaryoter). Till kloner hör också molekyler av rekombinant-DNA som alla bär en och samma sekvens.
I en medicinsk kontext kan 'fåglar' (birds) definieras som en klass (Aves) av terapeutiskt värdelösa, kosmopolitiska, warmbloda djur med lättp paperformade kroppar, fjäderdräkt, ben med klorna och tripedala (tre-tåiga) framfötter, som huvudsakligen är flygande men där vissa grupper har förlorat flygförmågan. Fåglar är ättlingar till dinosaurier och spelar en viktig roll i ekosystemen genom sin födointag och spridning av frön, vilket gör dem till viktiga indikatorer för miljöförändringar.
Antikroppar som produceras av cellfamiljer (kloner) av identiskt lika celler, framställda genom hybridisering av aktiverade B-lymfocyter och tumörceller. Sådana hybrider benämns ofta hybridom.
En aminosyrasekvens i en polypeptid eller en nukleotidsekvens i DNA eller RNA som är den samma hos flera arter. En känd uppsättning bevarade sekvenser representeras av en konsensussekvens. Aminosyramotiv består ofta av bevarade sekvenser.
De delar av en genetisk kopia som återstår sedan intronerna avlägsnats och som sammanflätas till budbärare eller strukturellt RNA.
Regressionsanalys är en statistisk metod som används för att undersöka och beskriva samband mellan variabler. Den primära användningen av regressionsanalys är att studera hur en dependant variabel (ofta betecknad Y) beror av en eller flera oberoende variabler (ofta betecknade X). Metoden ger ett sätt att uppskatta och föreka värdet på den beroende variabeln baserat på värdena av de oberoende variablerna. Regressionsanalysen kan användas inom en mängd olika forskningsområden, som ekonomi, psykologi, sociologi och medicin.
En växtblad är ett blad som hör till en växt, och är en flata, ofta brett utbredd struktur som har en viktig funktion för fotosyntesen genom att utgöra en stor yta för att ta emot solljus. Växtbladet innehåller också klorofyll och andra pigment, som gör att det kan absorbera ljusenergi och använda den till att producera näringsämnen genom fotosyntes. Dessutom har växtblad ofta en skyddande funktion för växten, och kan även ha en roll i växtens vattenförlustreglering. Slutligen kan växtblad ha en attraktiv funktion för att attrahera pollinerare till blommande växter.
Deoxiribonukleinsyra som utgör arvsmassan hos växter.
"Arabidopsis proteins" refer to the proteins that are encoded by the genes present in the genome of the model plant species Arabidopsis thaliana. These proteins play various roles in different cellular processes, such as metabolism, signaling, regulation, and defense responses, among others. The study of Arabidopsis proteins is crucial for understanding fundamental biological mechanisms and has broad implications for plant biology and agriculture.
Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.
'Receptorer, antigen, T-celler alfa-beta' refererar till de centrala komponenterna i adaptiva immunsystemets specifika erkännande och respons mot främmande ämnen, såsom patogener.
En statistisk metod för approximativ lösning av ett matematiskt problem genom att studera fördelningen av någon slumpmässig variabel, ofta datorgenererad. Namnet anspelar på den slumpmässighet som är typisk för de hasardspel som utövas på Monte Carlos kasinon.
Differentieringsantigener på tymocyter och på cytotoxiska T-lymfocyter och suppressorceller. CD8-antigener är en del av Ig-supergenfamiljen och är igenkänningselement i MHC klass I-begränsade interakt ioner.
I medicinen kan 'sannolikhet' definieras som den uträknade sannolikheten för att ett visst resultat eller händelse skall inträffa baserat på tillgänglig information och data. Sannolikheten uttrycks ofta som ett värde mellan 0 och 1, där 0 betyder att det är säkert att händelsen inte kommer att ske och 1 betyder att det är säkert att händelsen kommer att ske. Sannolikheter används ofta inom epidemiologi, klinisk statistik och evidensbaserad medicin för att bedöma risker, förutsäga utgång och underlätta beslut om behandlingar.
Enkelsträngat, komplementärt DNA som syntetiseras utifrån en RNA-mall genom verkan av RNA-beroende DNA-polymeras. cDNA (dvs komplementärt, "complementary", DNA, inte cirkulärt DNA och inte heller C-DNA) används i en rad olika molekylära kloningsstudier och som specifik hydridiseringssond.
De stora inre organen i någon av kroppens tre stora kroppshålor, särskilt i bukhålan.
Teknik för identifiering av specifika nukleinsyrasekvenser i intakta kromosomer, eukaryota celler eller bakterieceller med hjälp av specifika nukleinsyramärkta sonder.
Transplantation är en medicinsk procedur där man tar bort ett organ, vävnad eller celler från en donator och placerar det hos en mottagare som behöver det för att ersätta ett skadat, sjukt eller dysfunktionellt organ eller vävnad i deras eget kropp. Detta process kan rädda livet på den mottagaren och förbättra deras kvalitet på liv. Transplantation kan utföras på olika slag av organ, såsom hjärta, lungor, lever, njurar, bukspottkörtel, benmärg och hud.
Kromosomstudier, biokemiska-, intracellulära- och andra metoder som tillämpas i genetisk forskning.