Autoimmune tyreoiditis är en medicinsk term som refererar till en grupp sjukdomar där kroppens immunsystem angriper och skadar sköldkörteln (tyreoidean). Detta orsakar inflammation och kan leda till förändringar i tyreoideahormonnivåerna. De två vanligaste formerna av autoimmun tyreoidit är Hashimotos sjukdom och Graves sjukdom.

Subakut tyreoidit, även känd som De Quervain tyreoidit, är en sjukdom som orsakas av en inflammation i sköldkörteln. Den uppstår vanligtvis efter en infektion i övre luftvägarna och berör främst kvinnor mellan 20 och 50 år. Sjukdomen karaktäriseras av smärta, rodnad och ömhet i halsområdet, trötthet, feber och försämrad stämning. Diagnosen ställs vanligen genom blodprover och ultraljud. Behandlingen består oftast av antiinflammatoriska läkemedel och ibland kortikosteroider. I de flesta fall leder behandlingen till en fullständig återhämtning, men i vissa fall kan sjukdomen leda till permanent sköldkörtelsvikt.

Hashimoto's sjukdom, även kallad Hashimoto's thyroidit, är en autoimmun sjukdom där kroppens immunförsvar angriper och skadar sköldkörteln, vilket orsakar underaktivitet av sköldkörteln (hypotyreos).

"Tyreoidit, varbildande" refererar till en grupp sjukdomar som kännetecknas av inflammation och skada på sköldkörteln, vilket orsakar att den börjar bilda knölar eller noduler. Dessa noduler kan producera för mycket eller för lite tyreoideahormon, vilket kan leda till olika symtom som exempelvis trötthet, viktmässiga förändringar och förändrade hjärtfunktioner.

Tyreoglobulin är ett glykoprotein som produceras i sköldkörteln och fungerar som en viktig del i produktionen av tyroida hormoner, T3 och T4. Det lagras i sköldkörtelns kolloid och kan mätas i blodet som ett markör för sköldkörtelsjukdomar, särskilt differencialdiagnostiskt vid diffus tyroidit eller olika former av sköldkörtelcancer.

"En sköldkörtel är en endokrin drift som producerar och sekreterar tyreoideahormoner, inklusive triiodthyronin (T3) och thyroxin (T4), vilka reglerar metabolism, tillväxt och utveckling hos ryggradsdjur."

Postpartumtyreoidit är en inflammatorisk tillstånd som drabbar sköldkörteln (tireoid) hos kvinnor efter förlossning. Det orsakas av ett överdrivet immunsvar där kroppens egna celler angriper sköldkörteln, vilket leder till en inflammation och eventuell skada på sköldkörtelvävnaden. Tillståndet kan orsaka symptom som trötthet, irritabilitet, sömnsättning, muskelvärk, förändrad aptit och vikt, förändringar i hjärtslaget och en ökad känslighet för hetta. Postpartumtyreoidit kan också leda till att sköldkörtelhormonerna blir rubbade, vilket kan orsaka problem med ämnesomsättningen och leda till hypo- eller hyperthyreoidism. Tillståndet är vanligast hos kvinnor som har just fött barn och drabbar ungef

Hypertyreos med diffus, hyperplastisk struma, till följd av produktion av antikroppar mot receptorn för tyreoidea-stimulerande hormon (TSH-receptorn).

Tyroxin är en hormon som produceras och utsöndras av sköldkörteln, och som spelar en viktig roll för kroppens ämnesomsättning, tillväxt och development. Tyroxin består av tyrosin och fyra jodatomer, och är ett av de två huvudsakliga hormonen i sköldkörteln, tillsammans med triiodtyronin (T3).

Tyreotoxicosis är ett tillstånd orsakat av överskottet av thyroxin (T4) och triiodothyronin (T3) hormoner i kroppen, som frisätts från sköldkörteln. Detta kan inträffa på grund av olika medicinska orsaker, till exempel en överfungerande sköldkörtel (graviditet, autoimmuna sjukdom eller godartad tumör) eller som ett resultat av intag av för mycket thyroxin i form av läkemedel. Tyreotoxicosis kan leda till symptom såsom hjärtklappning, svettningar, viktminskning, irritabilitet och sömnlöshet.

Tyreotropin, även känt som thyroid-stimulating hormone (TSH), är ett hormon som produceras och secretes av pitutaryt glandet i hypofysen. Det har en viktig roll i regleringen av tyroida glandets funktion genom att stimulera produktionen och frisättningen av tyroidhormonerna, triiodotyronin (T3) och thyroxin (T4). Tyreotropinverksamheten kontrolleras av ett negativt feedback-mechanism där höga nivåer av T3 och T4 i blodet hämmar sekretionen av tyreotropin.

Antikroppar riktade mot kroppsegna antigener, dvs mot normala vävnadsdelar.

Ett hemprotein som katalyserar oxidationen av jodradikalen till jod, med påföljande jodering av många organiska föreningar, i synnerhet proteiner. EC 1.11.1.8.

Sköldkörtelsjukdomar är ett samlingsbegrepp för olika tillstånd som drabbar sköldkörteln och påverkar dess funktion, vilket kan leda till hormonella störningar i kroppen.

Ett kliniskt syndrom som beror på minskad utsöndring av sköldkörtelhormon från sköldkörteln. Det leder till minskad ämnesomsättning och i sin svåraste form till ansamling av mukopolysackarider i huden som i sin tur ger myxödem. En medfödd form, kretinism, medför störningar i den intellektuella och fysiska utvecklingen.

En sköldkörtelfunktionstest är en medicinsk undersökning som mäter aktiviteten och kapaciteten hos sköldkörteln att producera hormoner, vanligtvis tyroxin (T4) och triiodotyronin (T3), samt stimulerande hormonet thyreoidea-stimulerande hormon (TSH) från hypofysen, för att bedöma sköldkörtelns funktionella status och hjälpa till att diagnostisera eventuella endokrina störningar eller sjukdomar, såsom hypotyreos eller hypertyreos.

Sjuklig förstoring av sköldkörteln.

Autoantikroppar som binder till receptorn för tyreoideastimulerande hormon (TSH) på sköldkörtelepitelceller. Autoantikropparna härmar TSH, vilket leder till okontrollerad produktion av sköldkörtelhormon, typisk för Graves sjukdom.

Ett icke-metalliskt grundämne i halogengruppen med kemiskt tecken I, atomnummer 53 och atomvikt 126,90. Det är ett essentiellt ämne i näringsomsättningen, särskilt viktigt för syntes av sköldkörtelhormon. I lösning har det infektionshämmande egenskaper och används topiskt.

Förstorad sköldkörtel innehållande avgränsade noduler.

Sjukdomstillstånd kännetecknade av produktion av antikroppar som regerar mot ämnen i den egna kroppen.

Sköldkörteltumörer är onkologiska tillstånd som kännetecknas av oregelbunden och excesiv celldelning i sköldkörteln, med potentialen att invadera omgivande vävnader eller sprida sig till andra delar av kroppen.

Tyreotropinreceptorer (TSH-receptorer) är proteiner som finns på ytan av thyroida celler och binder till tyreotropinhormon (TSH), som sekretetas från adenohypofysen i hypofysen. När TSH binder till sin receptor aktiveras en signaltransduktionsväg som leder till ökat celltillväxt och hormonproduktion i thyroida cellerna, vilket resulterar i ökad produktion av tyreoideahormoner, triiodtyronin (T3) och tetrajodtyronin (T4).

Tyreoidektomi är ett medicinskt begrepp som refererar till en kirurgisk procedure där hela sköldkörteln (tyreoidea) tas bort. Denna operation utförs vanligtvis för att behandla sjukdomar som påverkar sköldkörteln, såsom giftstruma eller sköldkörtelcancer. Efter operationen kan patienten behöva livslång hormonersättning med tyroxin (T4) och/eller trijodtyronin (T3), beroende på hur mycket av sköldkörteln som har tas bort.

Natriumjodid är ett medel som innehåller jod, ett essentiellt spårämne som hjälper till att reglera sköldkörtelhormonernas produktion och funktion. Det används ofta för behandling av sköldkörtelförändringar, såsom jodbrist och struma. Natriumjodid finns som tabletter eller kapslar och tas vanligen en gång om dagen eller efter recept.

Hyperthyreos är ett tillstånd där sköldkörteln (glandula thyroidea) överproducerar tyroidhormoner, vilket leder till en ökad metabolism i kroppen. Det kan orsaka symptom som nervositet, viktminskning, hjärtklappning och svettighet.

Trijodtyronin (T3) är en aktiv tyroida hormon som produceras i sköldkörteln och har en viktig roll i regleringen av kroppens metabolism, tillväxt och utveckling.

Sköldkörtelhormoner är hormoner som produceras och secreteras av sköldkörteln (till exempel tyroxin och triiodotyronin), vilka spelar en viktig roll i regleringen av kroppens metabolism, tillväxt och utveckling.

Preparat som används för att behandla hypertyreoidism genom att minska överproduktionen av sköldkörtelhormon.

Barnsängssjukdomar, även kända som puerperala infektioner, är infektioner som kan uppstå hos en kvinnlig individ inom 4-6 veckor efter förlossning eller abort. De kan drabba olika delar av reproduktionssystemet och orsakas av bakterier, virus eller parasiter. Exempel på barnsängssjukdomar är endometrit, mastit, parametrit, salpingo-ooforit och sepsis. Symptomen kan variera från milda till allvarliga och inkluderar feber, smärta, svullnad och utflöde från underlivet. Behandlingen består vanligtvis av antibiotika och i vissa fall kan kirurgi behövas. Barnsängssjukdomar är en viktig orsak till morbiditet och dödlighet hos kvinnor över hela världen, särskilt i låginkomstländer där tillgången till sjukvård kan vara

I en enkel medicinsk definition, är oxyfilceller (oxyphilic cells) speciella typer av celler som innehåller mycket eosinofilt material i sitt cytoplasma, vilket gör dem rosa eller röda när de färgas med hematoxylin och eosin (H&E). Dessa celler ses ofta i vissa typer av sjukdomar, till exempel vissa slag av sköldkörtelsjukdomar och ärrvävnad. Det är fortfarande inte fullständigt klarlagt vad orsaken till deras uppkomst är eller vilken funktion de har, men det finns teorier som tyder på att de kan vara relaterade till cellstress, celldöd eller förändringar i ämnesomsättningen.

Liten, avgränsad massa i sköldkörteln som kan vara neoplastisk eller en icke-neoplastisk missbildning. Den saknar inkapsling och körteluppbyggnad. Sköldkörtelknutor är ofta godartade, men kan vara elakartade. Bildning av knutor kan leda till nodulär struma (knölstruma).

Myxedem är ett tillstånd som orsätts av allvarlig och långvarig hypotyreos, eller underaktivitet av sköldkörteln, vilket leder till ansamling av slemmiga substans i hud och vävnader, ger upphov till ödem och förändringar i utseende och funktion.

Ett tioureylen-antityroidpreparat som hämmar bildandet av tyroidhormon genom att störa bindningen av jod till tyrosylrester av tyroglobulin. Detta sker genom störning av oxidationen av jod och jodotyrosylgrupper till följd av blockering av peroxidas.

Tymektomi är en medicinsk procedure där delar eller hela tinningbenet (os temporale) i öronskalet removingis. Detta görs oftast för att behandla sjukdomar som påverkar hörseln, balansen eller andra strukturer i mellanörat, såsom kirurgi för att ta bort akustisk neurinom (en sorts hjärntumör) eller för att återställa hörseln efter vissa olyckor eller skador.

"CBA (Colonies Breeding Autosomal) mus är en inavlad musstam som används vid forskning, framförallt inom immunologi och cancerstudier. Denna musstam har en stabil genetisk bakgrund och är känd för sin länga livslängd och fertilitet."

'Inbred BB råttor' är en speciell stam av laboratorieråttor som har selektivt avlats för att utveckla en genetisk mutation som orsakar diabetes, genom att ha en defekt i den gen som kodar för proteinen glukostransporter typ 1 (GLUT1).

En elakartad cancerform kännetecknad av bildande av talrika, oregelbundna, fingerliknande utskott av fibröst stroma, täckta av ett lager neoplastiska epitelceller.

Autoimmunitet betecknar en fellaktig immunrespons hos en individ, där kroppens egna celler och vävnader behandlas som främmande ämnen och angripas av det immuna systemet. Detta orsakas av att antikroppar eller T-celler i det immuna systemet förväxlar egna kroppsproteiner med patogener, vilket leder till autoimmunreaktioner som kan skada olika organ och vävnader i kroppen. Autoimmunitet kan leda till sjukdomar såsom reumatoid artrit, diabetes typ 1 och systemisk lupus erythematosus (SLE).

Polyendocrine Autoimmune Syndrome (PAS) is a group of disorders characterized by the presence of autoantibodies against various endocrine glands, leading to dysfunction and impaired hormone production. There are four types of PAS, each with distinct clinical features:

Ett tyreoideahämmande imidazolpreparat. Karbimazol metaboliseras till metimazol, som har den tyreoideahämmande effekten.

"Natriumpertechnetat Tc 99m" är ett radioträus medicine preparat som används inom diagnostisk medicin, särskilt inom kardiologi och neurologi. Preparatet består av den radioaktiva isotopen Teknetium-99m (Tc-99m) som är kopplad till ett organospecifikt vektormolekyl, i detta fall natriumpertechnetat. När patienten injiceras med preparatet kan man följa dess distribution och upptag i olika vävnader genom att registrera de gammastrålar som avges vid Tc-99ms radioaktiva sönderfall. Detta möjliggör visuell visualisering och funktionell utvärdering av olika organ och system i kroppen, exempelvis hjärtats blodförsörjning eller skelettets struktur.

En finnålsbiopsi är en medicinsk procedur där en tunn, böjlig tub som kallas en finnål införs genom huden och under vävnad till en avbildning eller ett område som behöver undersökas, ofta för att taga ett vävnadsprov (biopsi) från en särskild struktur, såsom en lymfkörtel eller en tumör.

En sjukdom kännetecknad av lågt blodtryck, viktminskning, anorexi, svaghet och ibland av en bronsliknande missfärgning av huden. Den orsakas av tuberkulos eller autoimmuna reaktioner i binjurarna som leder till aldosteron- och kortisonbrist. Utan behandling leder sjukdomen vanligtvis till döden.

Instabila isotoper av jod som sönderfaller och avger strålning. Jodatomer med atomvikter mellan 117 och 139, med undantag av I-127, är radioaktiva jodisotoper.

En stam icke överviktiga, diabetiska möss som tagits fram i Japan och som fått utbredd användning som modell för T-cellsberoende, autoimmun insulinberoende diabetes mellitus, med insulit som huvudsakligt histopatologiskt kännetecken. Den genetiska känsligheten är starkt MHC-bunden.

Immunglobulinmolekyler (proteiner), vars specifika aminosyrasekvenser får dem att reagera endast med de antigen som utlöste deras syntetisering i celler i lymfocytserien (i sht plasmaceller), eller me d närbesläktade antigen. Antikroppar klassificeras efter sitt sätt att verka: agglutininer, hemolysiner, opsoniner, precipitiner m fl.

Sweet's syndrome, also known as acute febrile neutrophilic dermatosis, is a rare inflammatory condition characterized by the rapid onset of fever, neutrophilia (an abnormally high number of neutrophils in the blood), and skin lesions that are typically tender, erythematous (reddened), and papular or nodular in appearance. The syndrome can occur in association with an underlying infection, malignancy, or inflammatory condition, but it can also occur spontaneously without any identifiable cause. Treatment typically involves the use of systemic corticosteroids to reduce inflammation and control symptoms.

Typer av tuberkulos som drabbar endokrina systemet, såsom tuberkulös sköldkörtelinflammation (tuberkulös thyroiditis) eller tuberkulös diabetes (diabetes mellitus tuberculosa), refereras ofta till som "endokrin tuberkulos". Dessa sjukdomar orsakas av infektion med Mycobacterium tuberculosis bakterier i endokrina glander och kan leda till strukturella skador och hormonella störningar.

Stämbandsförlamning, eller recurrens laryngitis paralytica, är en neurologisk rubbning som orsakar ett fullständigt eller delvis förlorat rörelseförmåga hos stämbanden, vilket kan leda till heshet, andnöd och svårigheter att tala eller svälja.

Retroperitoneal fibrosis is a rare and progressive condition characterized by the abnormal growth of fibrous tissue in the retroperitoneal space, which is the area behind the peritoneum (the lining that covers the abdominal cavity). This fibrous tissue can encase and compress vital structures such as the ureters, blood vessels, and nerves, leading to various symptoms. The cause of retroperitoneal fibrosis is often idiopathic, but it can also be associated with certain medical conditions or medications. Treatment typically involves a combination of medication (such as corticosteroids and immunosuppressants) and surgical intervention to relieve the compression on affected structures.

Den pyriforma svalgången, även känd som pyriformsinusen, är en anatomisk struktur i halsen. Det är en bikonvex formad fossa (djup tas in) belägen på var sida om Adams äpple (första brosklanset) och bildar ingången till luftröret (trachean). Den pyriforma svalgången är en del av de övre luftvägarna och hjälper till att leda luften från näshålan och munhålan ner i lungorna under sväljningen.

Vitiligo är en hudsjukdom som karaktäriseras av vita, avsvultna fläckar på huden orsakade av avsaknaden av pigmentproducerande celler (melanocyter). Dessa fläckar kan vara små och spridda eller täcka stora områden av kroppen. Sjukdomen kan påverka personer av alla hudfärger, men den är särskilt uppenbar hos mörkhyade individer. Vitiligo kan vara lokaliserad till en del av kroppen eller vara systemisk och drabba flera områden. Den orsakas av ett autoimmunt förlopp där kroppens immunförsvar attackerar och förstör melanocyterna. Vitiligo är inte livshotande, men den kan ha en betydande psykosocial påverkan på drabbade individer på grund av dess synliga natur. Behandlingen av vitiligo kan variera från topiska behandlingar med kortikosteroider

Det dominerande immunglobulinet i normalt humanserum.

Sulfanilsyror är en grupp av organiska sulfonamider som har antibiotisk verkan och används som läkemedel för att behandla olika infektioner, särskilt urinvägsinfektioner. Den generella strukturen hos en sulfanilsyra innebär en funktionell sulfongrupp (-SO2-) som är bundad till en aromatisk ring, vanligtvis en bensenring. Exempel på vanligt använda sulfanilsyror inkluderar sulfametizol och sulfasalazin.

En förhållandevis liten, nodulär inflammationsreaktion, innehållande grupper av mononukleära fagocyter, av infektiöst eller icke-infektiöst ursprung.

Antigener som, trots att de utgörs av beståndsdelar av normal kroppsvävnad, blir måltavla för ett humoralt eller cellförmedlat immunsvar.

Tyreotropinfrisättande hormon (TSH) är ett hormon som produceras och secreteras av hypofysens framlob (adenohypofysen) och styr produktionen och sekretionen av tyroida hormoner (T3 och T4) från sköldkörteln.

Ett adenokarcinom som bildar fingerliknande utskott av vaskulärt bindväv, täckt med neoplastiskt epitel, som skjuter in i cystor eller kaviteter i körtlar eller folliklar. Det uppträder oftast i äggst ock och sköldkörtel.

Graves' oftalmopati, även känt som Graves' ögonsjukdom eller Basedows sjukdom av ögon, är en autoimmun ögonsjukdom som ofta förekommer hos personer med Graves' sjukdom, en autoimmun hypertiroidism. Sjukdomen orsakas av överbildning av T-celler och B-celler, vilket leder till överproduktion av tyreoideastimulerande hormon (TSH-receptorantikroppar) och inflammation i kringögonskissan.

Ett D-tillhörigt immunsvarsantigen hos människa som kodas från D-lokus på kromosom 6 och återfinns på lymfceller. Det är i länkningsobalans med HLA-A1 och HLA-B8. HLA-DR3-antigenet är skarkt kopplat till celiaki, Graves sjukdom, dermatitis herpetiformis, tidig myasthenia gravis, SLE, ungdomsdiabetes och opportunistiska infektioner vid AIDS.

Diabetes mellitus kännetecknad av brist på insulin, plötslig debut, svår hyperglykemi, snabbt tilltagande ketoacidos, och död, om inte insulinbehandling sätts in. Sjukdomen kan uppträda i alla åldrar, men är vanligast hos barn och ungdomar. Syn. typ 1 diabetes.

Ett HLA-ytantigen som kodas av B-lokus på kromosom 6. Det är svagt knutet till ett antal sjukdomar.

Förstoring av sköldkörteln hos en betydande andel medlemmar av en population, ett fenomen som allmänt tillskrivs brist på jod i födan.

Vita blodkroppar som bildas i kroppens lymfvävnad. Cellkärnan är rund eller äggformad, med oregelbundet hopklumpat kromatin, medan cytoplasman är typiskt blekblå med azurofila (om befintliga) korn. De flesta lymfocyter kan klassificeras som T- eller B-celler (inklusive undergrupper). De som inte passar in någon av de två huvudgrupperna kallas nollceller.

'Svalgsjukdomar' är ett samlingsbegrepp inom medicinen för olika sjukdomar eller tillstånd som påverkar strukturer i hals- och svalgregionen, vilket kan leda till besvär med sväljning, andning och tal. Detta kan omfatta problem relaterade till muskler, senor, nerver, kärl och andra vävnader i området. Exempel på svalgsjukdomar är exempelvis struphuvudscancer, achalasi, spasmer i matstrupen och refluxsjukdom.

Sulfadimetoxin är ett sulfonamidmedel som används som antibiotikum för behandling av olika bakterieinfektioner, till exempel urinvägsinfektioner och hudinfektioner. Det fungerar genom att stoppa bakteriers förmåga att producera vissa enzymer de behöver för att överleva och föröka sig.

Prednisolon är ett syntetiskt glukokortikoid hormon som används för att behandla en rad olika medicinska tillstånd, såsom inflammationer, autoimmuna sjukdomar och allergier. Det fungerar genom att minska aktiviteten i immunsystemet och på så sätt reducerar symtomen som orsakas av överaktivitet i kroppens försvarssystem. Prednisolon ges vanligen som tablett, men kan också administreras intravenöst eller intramuskulärt beroende på tillståndet och svårighetsgraden hos patienten.

En antigenlösning i oljeemulsion, som i fullständig beredning består av avdödade, torkade mykobakterier, oftast M. tuberculosis, utblandade i oljan. Blandningen har förmåga att stimulera cellförmedlad immunitet, och ökar produktionen av vissa immunglobuliner hos en del djur. Den ofullständiga beredningen innehåller inte mykobakterier.

Sjukdomstillstånd i den främre eller bakre hypofysen som oftast yttrar sig som överproduktion eller underproduktion av hypofyshormoner. Vävnadsförändringar i hypofysen kan även förorsaka kompression av synnervskorsningen och andra angränsande strukturer.