Objektiva undersökningar av mellanörats funktioner baserade på motstånd eller genomsläpplighet för ljudflöde.

Den gren av fysiken som behandlar ljud och ljudvågor. Inom medicinen äger den tillämpningar för studier i tal och hörsel.

I medicinsk kontext, refererar "omvandlare" till ett enzym som hjälper till att omvandla en substans till en annan i kroppen.

Mått på motståndet mot elektrisk ström, såväl växelström som likström.

En ultraljudsundersökning, även känd som sonografi, är en icke-invasiv medicinsk undersökningsmetod som använder högfrekventa ljudvågor för att producera bilder av inre strukturer och organ i kroppen, såsom hjärta, lever, sköldkörtel, blodkärl, muskler och ben.

Mätning av förändringar i den elektriska impedansen mellan elektroder som placerats på var sin sida av en kroppsdel, för beräkninng av volymförändringar i strömmens väg.

En typ av impedanspletysmografi, där den bioelektriska impedansen mellan elektroder placerade runt halsen och på bröstkorgens nedre del mäts. Metoden används mest för att beräkna slagvolym och hjärtvo lym, men kan också mäta hjärtmusklernas sammandragningsförmåga, vätskemängd i bröstet och cirkulation till extremiteterna. Syn. impedanspletysmografi; reografi.

Dielectric spectroscopy is a medical diagnostic technique used to analyze the dielectric properties of biological tissues and fluids, specifically their ability to store an electric charge and respond to an applied electric field. This technique measures the complex permittivity, which includes both the real (dielectric constant) and imaginary (dielectric loss factor) components, as a function of frequency. Dielectric spectroscopy has potential applications in medical diagnostics, such as detecting cancerous tissues, monitoring lung functions, and evaluating skin conditions, by identifying changes in dielectric properties associated with various physiological and pathological processes.