Tidiga adenovirusproteiner: Adenovirusproteiner som syntetiseras före och i frånvaro av DNA-replikation. Proteinerna deltar i både positivt och negativt uttryckande av virus- och cellgener, och påverkar stabliteten hos virus-mRN A. Några ingår också i onkogen omvandling.Adenovirus, humant: Arter av släktet Mastadenovirus som orskar en rad sjukdomar hos människa. Infektionerna är mestadels symtomfria, men kan kopplas till sjukdomar i luftvägarna, ögonen och matsmältningssystemet.Adenovirus: En familj av icke-höljeförsedda virus som infekterar däggdjur (Mastadenovirus) och fåglar (Aviadenovirus). Infektionerna kan vara symtomfria eller ge upphov till en rad sjukdomar.Adenovirusinfektioner, humana: Luftvägs- och bindhinneinfektioner orsakade av 33 kända serotyper av humana andenovirus.Adenovirus E1A-proteiner: Proteiner som transkriberas från E1A-regionen hos adenovirus, och som ingår i den positiva regleringen av transkription av tidiga gener.Adenovirusinfektioner: Virussjukdomar orsakade av Adenoviridae.VirusproteinerAdenovirus E1B-proteiner: Proteiner som transkriberas från E1B-regionen hos adenovirus, och som ingår i regleringen av tidig och sen genexpression.IE-proteiner: Proteiner som kodas av IE-gener, då de novo-proteinsyntes inte föreligger. Termen användes ursprungligen för reglerproteiner som syntetiserades hos virus omedelbart efter virusupptagning i värdcellen. Begreppet används även för cellulära proteiner som syntetiseras omedelbart efter att en vilande cell stimulerats av extracellulära signaler.Adenovirus E3-proteiner: Proteiner som transkriberas från E3-regionen hos adenovirus, men som inte är nödvändiga för virusreplikation. E3 19K-proteinet bidrar till virusets fortbestånd genom att reducera infekterade cellers u ttryck av klass I-MHC-ytantigen.Adenovirus E4-proteiner: Proteiner som transkriberas från E4-regionen hos adenovirus. E4 19K-proteinet transaktiverar transkription av adenovirus E2F-protein.Virus-DNA: Deoxiribonukleinsyra som utgör arvsmassan hos virus.Adenovirus E1-proteiner: De allra första virusgenprodukterna som syntetiseras sedan celler infekterats med adenovirus. Genomets E1-region har delats i två huvudtranskriptionsenheter, E1A och E1B, som vardera uttrycker protein er med motsvarande namn (adenovirus E1A-proteiner och adenovirus E1B-proteiner).Virusgener: Arvsmassan hos virus, som hos alla DNA- och vissa RNA-virus består av en enda nukleinsyramolekyl, och hos några RNA-virus av flera separata RNA-bitar.CellinjeGenetiska vektorer: DNA-molekyler med förmåga till autonom replikation i en värdcell, och i vilka andra DNA-sekvenser kan infogas och därmed mångfaldigas. Många erhålls ur plasmider, bakteriofager eller virus. De används för att föra in främmande gener i mottagarceller. Genetiska vektorer har ett funktionsdugligt replikationsställe och innehåller genetiska markörer, som underlättar deras identifiering.VirusförökningAdenovirus, hund: Arter av släktet Mastadenovirus som orsakar feber, ödem, kräkningar och diarre hos hundar, samt encefalit hos rävar.PolyomavirusLambdapapillomvirus: Ett släkte DNA-virus inom familjen Papilloviridae som orsakar slemhinne- och hudsår hos katter och hundar. Munpapillomvirus hos hund är typarten.Onkogenproteiner, viralaReglering av genuttryck, virus: De processer genom vilka cytoplasmatiska faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos virus.Transformationsantigener, polyomavirus: Antigener från polyomavirus som orsakar infektion och celltransformation. Det stora T-antigenet behövs för initiering av DNA-syntesen, för att undertrycka transkription av den tidiga regionen, och är tillsammans med mellan-T-antigenet ansvarigt för omvandlingen av primära celler. Det lilla T-antigenet är nödvändigt för fullföljande av infektionscykeln.Virala tumörantigener: Proteiner som känns igen av antikroppar från serum hos djur som har virusinducerade tumörer. Dessa proteiner antas härröra från samma virus som orsakade canceromvandlingen.Hela-celler: Den första, kontinuerligt odlade cellinjen av humana, maligna celler, vilka kom från ett livmoderhalskarcinom hos "Henrietta Lacks". Cellerna används för virusodling och testning av cancerpreparat.Transkription, genetiskAdenovirus E2-proteiner: Proteiner som transkriberas från E2-regionen hos adenovirus. Flera av dessa behövs för virusets DNA-replikation.Herpesvirus 1 hos svin: En art av Varicellovirus som ger luftvägsinfektion (pseudorabies; Aujeszkys sjukdom) hos svin, det enda naturliga värddjuret. Nyfödda grisar drabbas av CNS-symtom med hög dödlighet. Viruset kan även orsaka vanligtvis dödlig hjärn- och ryggmärgsinflammation hos nötkreatur, får, hundar, katter, rävar och minkar.Mastadenovirus: Ett släkte av Adenoviridae som infekterar däggdjur, inklusive människor, och ger upphov till en rad sjukdomar. Typarten är humant adenovirus C.Cytomegalovirus: Ett släkte i familjen Herpesviridae, underfamiljen Betaherpesvirinae, som infekterar spottkörtlarna, levern, mjälten, lungorna, ögonen och andra organ, där de ger upphov till förstorade celler med kärninneslutningar. Cytomegalovirusinfektion uppträder också som en opportunistisk infektion i AIDS.Molekylsekvensdata: Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.Bassekvens: Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.Simianvirus 40Promotorregioner, genetikSvinadenovirusHerpesvirus 1 hos häst: En art av Varicellovirus som ger upphov till abort och luftvägsinfektion hos hästar.JC-virus: En art av Polyomavirus, som ursprungligen isolerades från hjärnan hos en patient med progressiv multifokal leukoencefalopati (PML). Patientens initialer J.C. gav namn åt viruset. Infektion åtföljs inte av något uppenbart sjukdomstillstånd, men svårartad myelinnedbrytande sjukdom kan inträffa i ett senare skede, förmodligen till följd av reaktivering av latent virus.Aviadenovirus: Ett släkte av Adenoviridae som infekterar fåglar. Typarten är hönsadenovirus 1, även kallat CELO-virus (chick embryo lethal orphan virus).Genetic TherapyDNA-replikation: Mångfaldigande av en DNA-molekyl.RNA, viraltFågeladenovirus A: Typarten för släktet Aviadenovirus, familjen Adenoviridae, ett tumörvirus hos fåglar. Viruset kallas även CELO-virus (chick embryo lethal orphan virus).Genöverföringstekniker: Införande av funktionella (vanligen klonade) gener i celler. Olika sorters teknik och naturliga processer används för genöverföringen, som t ex cellhybridisering, liposomer eller mikrocellförmedlad genöverföring, elektroporering, kromosomförmedlad överföring, transfektion och genetisk transduktion. Genöverföring kan leda till såväl ombildade celler som organismer.PlasmiderDNA-bindande proteiner: Proteiner som binder till DNA. Till denna familj hör proteiner som binder till såväl dubbelsträngat som enkelsträngat DNA, och den omfattar även specifika DNA-bindande proteiner i serum som kan användas som markörer för tumörsjukdomar.Mutation: Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.Virusantigener: Virusprodukter som har antigen effekt.Herpesvirus 1, humant: Typarten av Simplexvirus som orsakar de flesta former av icke-genital herpes simplex hos människor. Primär infektion förekommer huvudsakligen hos små barn, varefter viruset blir latent i dorsalrotsnervknutan. Viruset kan därefter från och till under livet aktiveras och ger då för det mesta godartade åkommor.Kapsidproteiner: Proteiner som bildar viruskapsider.TransfektionSimplexvirusCelltransformation, viralPeptidbiosyntesCercopithecus aethiops: En art av Cercopithecus med tre underarter: C. tantalus, C. pygerythrus och C. sabeus. De lever i skogs- och savannområden i Afrika. Den afrikanska grönapan, C. pygerythrus, är den naturliga värden fö r SIV och används i AIDS-forskningen.Vacciniavirus: Typarten av Orthopoxvirus, och besläktad med kokoppsvirus, men med okänt ursprung. Viruset har använts för levande vaccin mot smittkoppor. Det används också som vektor för tillförsel av främmande DNA till djur. Kaninkoppsvirus är en underart av Vacciniavirus.Aminosyrasekvens: Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.RNA, budbärarCeller, odlade: Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.Cellkärna: En i den eukaryota cellen belägen, höljeomgiven kropp, som innehåller kromosomer och en eller flera nukleoler. Höljet består av ett dubbelmembran, genomsatt av ett antal porer. Det yttre membranet öve rgår i det endoplasmatiska nätverket. Det kan finnas mer än en kärna i en cell.VirusreceptorerReglering av genuttryck: De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten under transkriptions- eller translationsstadierna. Hit hör även genaktivering och geninduktion.Onkolytisk virusterapiProteinbiosyntesOnkolytiska virusKeratokonjunktivit: Samtidig inflammation i hornhinnan och bindhinnan.GentransduktionGenom, viralt: Den fullständiga arvsmassan i DNA- eller RNA-molekylen i ett virus.TranskriptionsfaktorerTransaktivatorerMolekylvikt: Summan av atomvikterna för de atomer som ingår i en molekyl. En modernare benämning är relativ molekylmassa.Immunfluorescensteknik: Analysmetod för vävnadsantigener, antingen direkt, genom konjugering av antikroppar med fluorescensfärg, eller indirekt, genom framställning av antigen-antikroppskomplex, som sedan märks med fluoresceinkonjugerade antiimmunglobulinantikroppar. Provet undersöks därpå i fluorescensmikroskop.Cykloheximid: Antibiotikum som isolerats från streptomycinproducerande stammar av Streptomyces griseus. Det verkar genom att hämma elongering under proteinsyntesen.Gener: Specifika sekvenser av nukleotider längs en DNA-molekyl (RNA-molekyl hos vissa virus), vilka utgör funktionella enheter för ärftlighet. De flesta eukaryota gener innehåller kodande områden (kodoner) som är åtskilda av icke-kodande områden (introner) och kallas därför uppdelade gener.Vero-cellerBindhinneinflammation, viral: Oftast lindrig inflammation av ögats bindhinna orsakad av olika virusarter. Konjunktiviten kan utgöra en del av en systemisk infektion.Virusantikroppar: Immunglobuliner producerade som svar på virala antigen; de omfattar alla klasser av immunglobuliner, framkallade av alla viruskomponenter.Polyakrylamidgelelektrofores: En typ av elektrofores där polyakrylamidgel används som diffusionsmedium.CellkärneproteinerCytoplasma: Den del av cellen som innehåller cytosolen och andra strukturer än cellkärnan, mitokondrierna och större vakuoler.Adenovirus VaccinesHerpesvirus 4, humant: Typarten till Lymphocryptovirus, underfamiljen Gammaherpesvirinae, som infekterar B-celler hos människan. Viruset tros vara orsaken bakom infektiös mononukleos och förknippas starkt med hårig leukoplaki, Burkitts lymfom och andra tumörsjukdomar.Test för genetisk komplementering: Ett test för att avgöra om komplementering (dominant kompensation) kommer att äga rum i en cell med en given mutantfenotyp när ett annat muterat genom, som kodar för samma fenotyp, förs in i cellen.Kapsid: Det skyddande proteinhöljet runt ett virus nukleinsyra. Det kan ha spiralformad eller ikosaedrisk symmetri och består av strukturella enheter som kallas kapsomerer.ProteinbindningKolifager: Virus med Escherichia coli som värdorganism.FosfoproteinerPapillomviridaeTidsfaktorerRekombinanta proteinerTransgenerKloning, molekylär: Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.Fibroblaster: Bindvävsceller som utsöndrar en extracellulär massa rik på kollagen och andra makromolekyler.RepressorproteinerPapillomvirusinfektionerUbikitin-proteinligaserCytopatogen effekt, viral: Synliga, morfologiska förändringar i virusinfekterade celler. Dessa omfattar avstängning av cellulärt RNA och proteinsyntes, cellfusion, frisättning av lysosomenzymer, ändrad cellmembranpermeabilitet, diffusa förändringar i de intracellulära strukturerna, förekomst av virala inklusionskroppar och kromosomavvikelser. Hit hör inte malign (elakartad) transformation, som är "cellförändring, viral". Undersökning av virala cytopatogena effekter är en värdefull metod för att identifiera och klassificera det virus som ger upphov till infektionen.Kinetik: Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.Hjälpvirus: Virus som hjälper defekta virus att replikera eller bilda ett proteinhölje genom att tillhandahålla den felande genfunktionen hos det ofullständiga (satellit-) viruset. Hjälpvirus och satellitvirus kan vara av samma släkte eller olika.Virushöljets proteinerDefekta virus: Virus, som pga att de saknar ett komplett genom inte kan replikera fullständigt eller bilda proteinhölje. Vissa är värdberoende, i den mening att de kan föröka sig endast i sådana cellsystem som tillhandahåller den genetiska funktion de själva saknar. Andra, så kallade satellitvirus, kan endast föröka sig när deras genetiska defekt kompenseras av hjälparvirus.BetagalaktosidasKolibakterie: En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.Genuttryck: Den fenotyp som en gen eller gener uttrycker genom de processer som kallas gentranskription och gentranslation.Enterovirus: Ett släkte av familjen Picornaviridae, vars medlemmar framförallt återfinns i mag-tarmkanalen hos ett stort antal värdorganismer. Släktet innehåller många arter, och nya medlemmar får benämningen "humant enterovirus" och en löpande numrering.Fosforylering: Införande av en fosforylgrupp i en förening genom bildande av en esterbindning mellan föreningen och en fosfordel.Bindhinneinflammation: Inflammation av ögats bindhinna; kan orsakas av bakterier, virus eller allergisk reaktion. Syn. konjunktivit.Tumörceller, odladeAtadenovirus: Ett släkte inom Adenoviridae som omfattar ett flertal virusarter hos däggdjur och fåglar. Typarten är fåradenovirus D.