TermodynamikKalorimetri: Mätning av värmeenergimängden i olika processer, som t ex kemiska reaktioner, tillståndsövergångar, när lösningar bildas, och vid bestämning av ämnens värmekapacitet. Måtenheter är joule (J) eller kalori (cal; 4,184 J).Entropi: Termodynamisk tillståndsfunktion (beroende enbart av tryck och tremperatur) av grundläggande betydelse inom fysik och kemi, och ett mått på den värmeenergi i ett system som inte omsätts i arbete. I alla spontana och irreversibla, naturliga värmeflödesprocesser ökar entropin.Kinetik: Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.Modeller, molekylära: Experimentella eller teoretiska modeller för undersökning av molekylers form, elektroniska egenskaper eller interaktioner. Hit hör även analoga molekyler, datorframställd grafik och mekaniska strukturer.ProteinveckningTemperaturModeller, kemiska: Teoretiska framställningar som efterliknar kemiska processer eller fenomen. Simuleringarna inkluderar bruk av matematiska beräkningar, datorer och annan elektronisk utrustning.VattenMikrokalorimetri: Syn. DSC (differential scanning calorimetry). Värmeskillnadsanalys, i vilken mätapparatens provhållare är en differentialkalorimeter som registrerar värmeskillnader oberoende av faktisk temperatur, vä rmeledningsförmåga eller andra variabler hos provet.TitrimetriProteinbindningProteindenaturationProteinkonfigurationNukleinsyrakonfigurationNukleinsyradenaturationMatematik: Vetenskap inriktad på problemlösning i abstrakt och allmängiltig form.LösningarLösningsmedelFosforsyror: Oorganiska syror i vilka fosfor utgör en fast del av molekylen.Datorsimulering: Datorbaserade, funktionella modeller av fysiska system och förlopp, som t ex kemiska processer.Receptors, ArtificialBindningsplatser: De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.Mannosider: Glykosider som bildas genom reaktionen mellan hydroxylgruppen på den anomera kolatomen i mannos och en alkohol till acetal. Hit hör både alfa- och betamannosider.BiofysikCirkulär dikroism: En övergång från plan till elliptisk polarisering när en ursprungligen i ett plan polariserad ljusvåg passerar ett optiskt aktivt medium.Modeller, biologiska: Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djurModeller, teoretiska: Teoretiska framställningar som efterliknar hur system, processer eller fenomen uppför sig eller verkar. De kan omfatta bruk av matematiska beräkningar, datorer och andra elektroniska hjälpmedel.Biofysiska fenomenMolecular Dynamics SimulationDNA: En deoxiribonukleotidpolymer som utgör den grundläggande genetiska substansen i alla celler. Eukaryota och prokaryota organismer har normalt sitt DNA ordnat i dubbelsträngade strukturer, men i många viktiga biologiska processer ingår under vissa skeden enkla strängar. DNA, som består av en flersockerarts-fosfatstam med utskott av puriner (adenin och guanin) och pyrimidiner (tymin och cytosin), bildar en dubbelspiral som hålls ihop med vätebindningar mellan purinerna och pyrimidinerna (adenin mot tymin (AT) och guanin mot cytosin (GC)).EnergiöverföringVätejonkoncentration: Ett mått på en lösnings surhetsgrad.Vätebindning: En lågenergidragningskraft mellan väte och annat grundämne. Den spelar stor roll för bestämning av egenskaperna hos vatten, proteiner och andra föreningar.Fluorescensspektrometri: Mätning av intensitet och kvalitet hos fluorescerande ljus.Ligander: Molekyler som binder till andra molekyler, särskilt ifråga om små molekyler som binder specifikt till större molekyler, t ex ett antigen som binder till en antikropp, ett hormon eller en neurotransmittor som binder till en receptor, eller ett substrat eller allosterisk effektormolekyl som binder till ett enzym. Ligander kan även utgöras av molekyler som avger eller tar upp ett elektronpar för att bilda en koordinerad kovalent bindning med den centrala metallatomen i ett koordinationskomplex.Proteinstruktur, sekundärFasomvändningHydrophobic and Hydrophilic InteractionsVarm temperatur: En form av energi och en känsla av förhöjd temperatur. Inom medicinen är värme av intresse för sina fysiologiska effekter, för terapeutisk användning, och för bruk i förfaranden inom fysik eller fysikalisk kemi.Lipidlager, dubbla: Lipidlager med en tjocklek av två molekyler. Dubbellagersystem används ofta som modeller för biologiska membran.Biokemi: Den gren av kemin som omfattar kemiska processer och däri ingående ämnen hos levande organismer.Transition TemperatureProteinerMolekylkonfiguration: Den typiska tredimensionella formen av en molekyl.SalterProteinstabilitetJorden (Planeten): Den tredje planeten i ordningen i vårt planetsystem, från solen räknat. Syn. Tellus.Nukleär magnetisk resonans, biomolekularMagnetisk resonansspektroskopi: Spektroskopimetod för mätning av det magnetiska momentet hos elementärpartiklar, så som atomkärnor, protoner eller elektroner. Tekniken har kliniska tillämpningar i form av NMR-tomografi (magnetisk resonanstomografi).Erythrina: Ett släkte huvudsakligen tropiska busk- och trädbaljväxter som producerar vissa alkaloider, lektiner och andra användbara föreningar.ElectrostaticsGuanidin: Ett kraftigt basisk, organiskt ämne, främst i form av guanidiumjoner vid fysiologiskt pH. Det återfinns i urin som en normal metabolit av protein. Guanidinhydroklorid används i laboratoriearbete för proteindenaturering. Det används även för behandling av myasteni och som fluorescerande sond vid HPLC.Molekylsekvensdata: Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.YtplasmonresonansMonte Carlo-metod: En statistisk metod för approximativ lösning av ett matematiskt problem genom att studera fördelningen av någon slumpmässig variabel, ofta datorgenererad. Namnet anspelar på den slumpmässighet som är typisk för de hasardspel som utövas på Monte Carlos kasinon.Biokemiska processerBasparsbildning: Hopparning av purin- och pyrimidinbaser med vätebindningar i dubbelsträngat DNA eller RNA.RNAPeptiderYtegenskaperDimerisering: Reaktionen när två kemiskt lika molekyler förenas.Kolibakterie: En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.Nucleic Acid HeteroduplexesProtonerEnzymer: Biologiska molekyler som har katalytisk verkan. De finns naturligt, men kan även syntetiseras. Enzymer utgörs vanligtvis av proteiner, dock har katalytiska RNA- och katalytiska DNA-molekyler påvisats.UltraviolettspektrofotometriProteinstruktur, tertiärRöntgenkristallografi: Undersöknig av kristallstrukturer med hjälp av röntgendiffraktionsteknik.OligonukleotiderProteinrenaturationVäxtlektinerMolekylstruktur: Den inbördes placeringen av atomer, atomgrupper eller joner i en molekyl, samt antal, typ av och plats för kovalenta bindningar.Algoritmer: En (schematisk) beräkningsmetod bestående av en serie algebraiska formler och/eller logiska steg för lösning av ett givet problem.Kolsyreanhydras II: Ett cytosoliskt karbanhydrasisoenzym med stor utbredning i celler av nästan all kroppsvävnader. Brist på kolsyreanhydras II ger ett syndrom som kännetecknas av osteopetros (marmorbensjuka), njurkanalacidos och förkalkning i hjärnan. EC 4.2.1.-.Fenomen inom fysikalisk kemi2-aminopurin: Purin som är en isomer till adenin (6-aminopurin).Oxidation-reduktionKemi, fysikaliskBiopolymerer: Polymerer bildade i levande organismer, genom polypeptidbildning från aminosyror.OsmolaritetHydrostatiskt tryckAminosyrasekvens: Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.Katjoner: Positivt laddade atomer, radikaler eller atomgrupper som vandrar mot katoden eller den negativa polen vid elektrolys.Kvantteori: Teori om att strålning och absorption av energi sker i bestämda mängder som kallas kvanta (E), vilka varierar i storlek och definieras av ekvationen E=hv, där h är Plancks konstant och v strålningens frekvens.Adsorption: Kondensering av gas, vätskor eller lösta substanser på fasta ytor. Hit hör också adsorptionsegenskaper hos bakterier och virus, liksom hos vävnader, behandlade med exogena läkemedel eller kemiska subs tanser.OvomucinUrinämneStruktur-aktivitet-relationBiogenes: Livets uppkomst. Hit räknas studier angående förutsättingar för liv i organiska lösningar, men inte studier rörande utveckling och förändringar av livsformer, som är evolution.Modeller, statistiska: Statistiska framställningar eller analyser som, när de tillämpas på data och visar sig passa, kan utnyttjas för att bekräfta de antaganden och parametrar som används i analysen. Exempel på statistiska modeller är den linjära, den binomiala, den polynomiala, dubbelparametermodellen osv.Bassekvens: Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.Miceller: Partiklar bestående av molekylaggregat som hålls löst samman av sekundära bindningar. Ytan på miceller består vanligen av amfifatiska föreningar, så orienterade att de minimerar energiutbytet mellan micellen och dess omgivning. Vätskor som innehåller stora mängder suspenderade miceller kallas emulsioner.Monosackarider: Enkla sockerarter som inte kan brytas ned genom hydrolys. De utgörs av färglösa, kristallina ämnen med söt smak och den allmänna formeln CnH2nOn.LöslighetKarboxylsyror: Organiska syror innehållande karboxylgruppen -COOH, inklusive aminosyror och fettsyror. Karboxylsyra används både som klassbenämning och som suffix.Annelida: Ett fylum ryggradslösa djur omfattande ledmaskarna. Hit hör marina annelider (Polychaeta), sötvattenannelider, jordmaskar (Oligochaeta) och iglar. Endast iglarna är av medicinskt intresse.OsmosMagnesiumklorid: Ett oorganiskt salt, bestående av en magnesiumjon och två klorjoner. Föreningen används inom medicinen som källa för magnesiumjoner, vilka är nödvändiga för många cellfunktioner. Den har även använts som medel för katarsis och i legeringar.Proteinstruktur, kvartärFosfatidylkoliner: Derivat av fosfatidylsyror där fosforsyran har esterbindning till en kolindel. Fullständig hydrolys ger 1 mol glycerol, fosforsyra och kolin, och 2 mol fettsyror.Katalys: Påskyndande av en kemisk reaktion genom medverkan av en särskild reaktorsubstans, katalysator.FlavinerCellfysiologi: Fysiologiska särdrag och skeenden i celler, från celldelning till celldöd.Koksalt: Ett vanligt natriumsalt (natriumklorid) som brukas allmänt för smaksättning av livsmedel. Det spelar en viktig biologisk roll i regleringen av det osmotiska trycket i blod och vävnader.LäkemedelshållbarhetNukleinsyrorVäte: Det första grundämnet i det periodiska systemet. Väte har kemiskt tecken H (Hydrogen), atomnummer 1 och atomvikt 1. Det förekommer normalt i form av en färglös, luktfri och smaklös gas, vätgas, med formeln H2. Vätejoner är protoner. Förutom den vanliga isotopen H1 finns den stabila isotopen deuterium (D) och den instabila radioisotopen tritium (T).PolymererMelitten: En polypeptid som utgör basen i honungsbiets (Apis mellifera) gift. Den innehåller 26 aminosyror, har cellösande egenskaper, orsakar muskelsammandragning, frisätter histamin och bryter ytspänningar, möjligen till följd av upplösning av cell- och mitokondriemembran.Apoproteiner: Polypeptidkedjor utan den prostetiska grupp som är nödvändig för att bilda ett aktivt holoprotein.TetrahymenaMyosin typ VYtaktiva medelCyklodextriner: En homolog grupp cykliska glukaner, bestående av alfa-1,4-bundna glukosenheter, som uppstår till följd av verkan av cyklodextringlukanotransferas på stärkelse eller liknande ämnen. Enzymet produceras av vissa Bacillusarter. Cyklodextriner bildar inklusionskomplex med ett stort antal substanser.Protein MultimerizationElektrokemi: Läran om kemiska förändringar till följd av elektrisk påverkan och elektrisk aktivitet till följd av kemiska förändringar.Makromolekylära substanser: Föreningar och molekylkomplex som består av ett stort antal atomer och som i allmänhet är mer än 500 kD. I biologiska system kan makromolekylära ämnen åskådliggöras med elektronmikroskopi och särskiljas från organeller genom avsaknaden av membranstrukturer.Fluorescens: Egenskapen hos ett ämne att lysa under bestrålning. Den avgivna strålningen är vanligtvis av längre våglängd än den infallande (eller absorberade), t ex kan ett ämne som bestrålas med osynligt ljus avge synligt ljus. Röntgenfluorescens används för diagnostiska ändamål.Rekombinanta proteinerAdenosindifosfat: Adenosin-5´-(trivätedifosfat). En adeninnukleotid innehållande två fosfatgrupper som förestrats till en sockerdel vid 5´-positionen.KolloiderMagnesium: Ett lätt, silverfärgat, metalliskt grundämne. Det har kemiskt tecken Mg, atomnummer 12 och atomvikt 24,31. Dess salter är nödvändiga i näringskedjan, då de behövs för många enzymers verkan, särskilt för sådana som deltar i oxidativ fosforylering. Magnesium ingår i såväl intra- som extracellulära vätskor och utsöndras via urin och avföring. Brist på ämnet ger upphov till nervretning, med stelkramp, kärlvidgning, kramper, darrningar, depression och psykotiska beteenden.Bakterieproteiner: Proteiner förekommande hos någon bakterieart.Mutation: Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.Elektrontransport: En viktig process i cellens energiomsättning. Förloppet då elektroner transporteras från ett reducerat substrat till molekylärt syre.Joner: En atom eller atomgrupp som har en positiv eller negativ elektrisk laddning, till följd av upptag (negativ laddning) eller förlust (positiv laddning) av en eller fler elektroner. Atomer med positiv laddning kallas katjoner; de med negativ laddning kallas anjoner.Lektiner: Proteiner med den gemensamma egenskapen att de binder till kolhydrater. Somliga antikroppar och kolhydratomsättande enzymer binder också till kolhydrater, men räknas inte som lektiner. Växtlektiner är kolhydratbindande proteiner som främst identifierats genom sin hemagglutinerande verkan (hemagglutininer). Det finns dock en rad olika lektiner även i djurvärlden med en mängd funktioner förknippade med specifik kolhydratbindning.Nötkreatur: Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.RNA, katalytisktOligodeoxiribonukleotiderTryckBuffert: Kemiskt system som motverkar ändringar i koncentrationen av ett annat kemiskt ämne. Så tjänar t ex protongivar- och protonmottagarsystem som buffertar som hindrar väsentliga ändringar i vätejonkoncent rationen (pH).Rörlighet: Fysisk rörlighet, dvs en kropps eller ett föremåls lägesändring till följd av en yttre kraft. Begreppet skall skiljas från "rörelse" (kroppsrörelse), en process som beror på biologisk aktivitet.PolydeoxiribonukleotiderDisackarider: Oligosackarider bestående av två monosackaridenheter, länkade genom en glykosidbindning.Dimyristoylfosfatidylkolin: En syntetisk fosfolipid som används i liposomer och lipidskikt för studier av biologiska membran.G-kvadruplerPeriplasmiska bindande proteinerDiffusion: Gasers eller lösningars förmåga att utbreda sig från ett område med högre tryck eller koncentration till områden med lägre tryck eller koncentration. Diffusion är en viktig mekanism i samband med biologisk transport.Alloster reglering: En aktivators eller hämmares inverkan på t ex ett enzyms aktivitet genom att binda till annan plats på enzymet än dess aktiva centrum.Escherichia coliproteiner: Proteiner från Escherichia coli.SubstratspecificitetElasticitet: Ett materials egenskap att kunna återta sin ursprungliga form efter distortion.Hydrolys: Spjälkning av ett kemiskt ämne genom tillägg av en vattenmolekyl.DNA, enkelsträngat: En enkel kedja av deoxiribonukleinsyra som förekommer i vissa bakterier och virus. Den uppträder vanligtvis som en ring med kovalent slutning.UltracentrifugeringAnilinnfaftalensulfonater: En klass organiska föreningar som innehåller en anilin- (fenylamin-)grupp länkad till ett salt eller en ester av naftalensulfonsyra. De används ofta som fluorescerande färgämne.TidsfaktorerAdenosintrifosfat: Adenosin-5´-(tetravätetrifosfat). En adeninnukleotid innehållande tre fosfatgrupper som förestrats till en sockerdel. Adenosintrifosfat har en betydande roll i ämnesomsättningen och som neurotransmitt or.