"Teckenekonomi" är ett begrepp inom medicinen som refererar till den systematiska och kostnadseffektiva användningen av diagnostiska tecken och symtom för att ställa diagnoser, ta beslut om behandling och övervaka patienters hälsotillstånd. Det innebär att man använder en minimal mängd information för att maximera den kliniska värdet, med fokus på att undvika onödiga tester eller undersökningar som kan leda till ökade kostnader och potential risker för patienten. Teckenekonomi är en del av evidbaserad medicin och används för att underlätta bästa möjliga vårdmedicinska beslut baserat på de tillgängliga bevisen.

Tillämpning av moderna teorier om lärande och betingning vid behandling av beteendestörningar.

Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.

Barn som är föremål för sluten långtidsvård.

"Sociala problem" är ett bredare begrepp som kan omfatta en mängd olika situationer eller fenomen som påverkar individers och samhällens välbefinnande. I en medicinsk kontext kan "sociala problem" definieras som sociala faktorer som har negativ inverkan på en individuals hälsa och välbefinnande, till exempel fattigdom, arbetslöshet, social isolation, diskriminering och andra former av social utsatthet. Dessa sociala problem kan leda till ökad risk för mentala och fysiska sjukdomar, sämre livskvalitet och förkortad livslängd.

I medicinsk kontext, fördomar kan definieras som kognitiva bias eller felaktiga övertygelser som en individ har och som kan påverka deras bedömning, diagnos eller behandling av en patient baserat på personliga egenskaper som ras, etnicitet, religion, kön, sexuell läggning eller andra sociala faktorer snarare än sjukdomens symptom och allmänna medicinska skäl.

NLMs (National Library of Medicine, USA) utvidgade informationstjänst för medicnska yrkesutövare och allmänheten. Tjänsten, som är webbaserad, har en omfattande länkning till informationskällor för sjukdomstillstånd och hälsofrågor.

"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.

'Sverige' är ett land i Nordeuropa, känt för sitt avancerade sjukvårdssystem, med höga standarder på vården och lika tillgång till vård oavsett bakgrund eller ekonomisk status.

Affektiva yttringstillstånd som kan upplevas och ha upphetsande eller pådrivande (motiverande) egenskaper.

Republik i Asien, nordost om Indien. Ytan är 147 600 km2, och folkmängden uppgår till ca 125 miljoner. Huvudstaden Dhaka har mer än 6 miljoner invånare. Officiellt språk är bengali, och officiell reli gion är islam.

Samverkan mellan människor eller grupper av människor från olika länder i strävan efter ett gemensamt mål eller intresse.

Systematiskt sökande, utvärdering och utnyttjande av moderna forskningsresultat som underlag för beslut i den kliniska verksamheten. Den bevisbaserade sjukvården följer fyra steg: en klinisk, patientrelaterd frågeställning, sökande efter relevant, kliniskt inriktad litteratur, kritisk värdering av giltighet och nytta av dokumenterade resultat, och omsättande av dessa i klinisk praxis. Begreppet "bevisbaserad sjukvård" (evidence based medicine) myntades vid McMaster Medical School i Kanada på 1980-talet.

Förkortningar av skrivna ord och uttryck.

"Evidence-based practice (EBP) in medicine refers to the integration of best research evidence with clinical expertise and patient values to make informed healthcare decisions."

En medfödd missbildning, där lillhjärnan och den förlängda märgen löper ner i ryggmärgskanalen genom foramen magnum. Missbildningen kan vara förenad med andra defekter, såsom spina bifida occulta och meningomyelocele (ryggmärgsbråck). Missbildningen indelas i olika typer, typ I, typ II (den vanligaste, med hoptryckning av märgen och lillhjärnstonsillerna i kombination med meningomyelocele), typ II I och typ IV.