Tandköttstumörer är abnorma, ofta elakartade tillväxter på munhålas skivor (tandkött), som kan vara orsakade av olika faktorer som genetiska mutationer eller irritationer, och de kan vara classificerade som benigna eller maligna beroende på deras potential att sprida sig och återkomma efter behandling.
Tandköttsinflammation, eller gingivit, är en inflammatorisk reaktion i tandköttet som orsakas av plack och bakterier som ansamlas vid tänderna.
"Epithelfästet" är en term inom anatomi och histologi som refererar till den vävnad som täcker ytor av kroppen, inklusive huden och de slemhinnor som löper längs med luftvägar, matstrupe, urinvägar och reproduktiva organ. Epitelcellerna är specialiserade för att fungera som en barriär mellan det inre miljön och den yttre miljön, skyddar mot infektioner, håller kroppsvätskor inne och reglerar utbyte av substanser mellan kroppen och omgivningen.
Icke-inflammatorisk förstoring av tandköttet av andra orsaker än lokal irritation. Svullnaden beror typiskt på cellförökning.
Exponering av tandroten pga förflyttning av tandköttskanten.
Onormal tillväxt av tandkött till följd av cellförstoring (hypertrofi) eller ökning av antalet celler (hyperplasi).
Utbredd eller lokal, diffus, fibrös påväxt på tandköttet, oftast som ett autosomalt dominant drag, men vissa fall är idiopatiska och andra läkemedelsframkallade. Den förstorade gingivan är ljusröd, fast och läderartad, med finknottrig yta, och i svåra fall är tänderna nästan helt övertäckta.
Kirurgisk omformning av tandköttet och dess papiller för att korrigera missbildningar (i synnerhet förstoringar) och för att ge tandköttet en normal, funktionell och sluttande form.
Kirurgiskt avlägsnande av tandkött, vid fästet, så att en ny tandköttskant bildas. Metoden används för att ta bort tandköttsfickor, eller som förberedelse för mer omfattande kirurgiska ingrepp, samt för bättre åtkomst för avlägsnande av tandsten.
Onormal förstoring av tandköttet pga förstorade celler.
Parodontal protes, även kallat parodontit eller pyorrhea, är en infektion och inflammation i munnen som orsakas av bakterier som samlas upp i tandköttsfickorna runt tänderna. Denna sjukdom leder till destruktion av strukturer som håller tanden fast i käken, såsom ben, ligament och tandkött. Parodontal protes kan leda till smärta, tandlossning och till slut eventuell tandförlust om den inte behandlas.
Ytorna i munhålan, inkluderande tandköttets slemhinna, gommen, läpparna, kinderna, munbotten och andra delar. Slemhinnan består för det mesta av icke-keratiniserat, skiktat och skvamöst epitel som täcker muskelvävnad, ben eller körtlar, men som på vissa ställen kan uppvisa varierande grad av keratinisering.
"Tandlossning (medicinsk: Periodontit) är en infektion som orsakas av bakterier och påverkar det mjuka vävnaden runt tänderna, samt i värsta fall även benstrukturen under tanden, vilket kan leda till att tanden lossnar."
"Oral ulcerations" refer to open sores or lesions that develop in the oral cavity, which includes the mouth, lips, gums, and tongue. These ulcers can cause discomfort, pain, and difficulty with eating, speaking, or swallowing. They may appear as red, swollen, and inflamed areas with a white or yellowish center. Common causes of oral ulcerations include trauma, nutritional deficiencies, certain medications, and underlying medical conditions such as autoimmune disorders or infections. Treatment typically involves addressing the underlying cause and managing symptoms with topical treatments or systemic medications.
Ett sekret som finns i mycket små mängder i tandköttsskåran, och som av vissa anses vara en inflammatorisk vätska, medan andra anser att sekretet har en rengörande effekt, med plasmaproteiner som förbättrar vidhäftningen till epitelet, med antimikrobiella egenskaper, och med antikroppsverkan.
"Parodontalstatus" är ett begrepp inom tandvården som refererar till den sammanlagda bedömningen av individens parodontala hälsa, det vill säga hälsotillståndet på munnen's stödjevävnader, såsom kotor (tandkotor), bindväv och ben. En parodontalstatus-undersökning innebär vanligtvis att en tandläkare eller tandhygienist mäter djupen på de fickor som kan finnas mellan tänderna och kotorna, ser efter tecken på inflammation, retraktion av tandköttslinjen och eventuell benförlust. Denna bedömning används för att avgöra om patienten har någon form av parodontal sjukdom, som kan vara mild, moderat eller allvarlig, samt för att planera behandling och förebyggande åtgärder.
Den del av käkbenen i vilken tänderna sitter.
"Hårdgomer är en patologisk förändring i artärväggarna, definierad som kalkavlagringar och/eller förminskning av elastiska fibrar, vilket orsakar stelhet och förträngning i artären, med potentialen att minska blodflödet till organ och vävnader och öka risken för kardiovaskulära sjukdomar."
'Oralkirurgiska tekniker' refererar till specialiserade procedurer som utförs på mun, käke och ansiktsben, ofta under anestesi, av en odontologisk kirurg eller tandläkare med specialistutbildning inom området. Dessa tekniker kan involvera incision, excision, dränering och rekonstruktion av mjuk- och hårtissuer för att behandla patologiska tillstånd som tumörer, cystor, skador eller missbildningar, eller för att genomföra implantatplaceringsförfaranden.
Den tredje tanden i ordningen, såväl till vänster som till höger, räknat från käkens mittlinje. Den sitter mellan den andra framtanden och den främre kindtanden.
Blödning från tandköttskanten, ofta i samband med tandköttsinflammation, parodontit, skador och C-vitaminbrist.
Parodontologi är en gren inom tandvård och tandläkarvetenskap som fokuserar på studier och behandling av strukturer som stöder tänderna, såsom käkben, tandkött, koten och cement. Parodontologin handlar huvudsakligen om prevention, diagnostisering och behandling av parodontala sjukdomar, som exempelvis parodontit och gingivit. Dessutom kan ämnet även innefatta forskning och undervisning kring implantat och deras integration med mjuk- och hårtvävnad i käken.
Cancer eller tumörer i överkäken.
"Root planing" är en tandläkarprocedur som innebär att den rosa, mjuka tandköttet rengörs och smular upp från ytan på en eller flera tänders rot, för att eliminera infektion orsakad av tandplack (tandsten) och bakterier under tandköttslinjen. Detta görs vanligen med hjälp av skalare och curetter, speciella instrument som används för att rengöra rötterna och ge dem en jämn yta. Root planing är ofta en del av behandlingen vid parodontit (tandsäckinflammation) och har till syfte att stoppa sjukdomens framsteg, förbättra munhälsa och rädda tänderna.
Fototeknik inom ortodonti, estetisk tandvård och patientundervisning.
En parodontal ficka är ett smalt utrymme mellan tanden och tandköttet, där tandköttet fästes vid tanden. När tandplack ansamlas i denna ficka och orsakar inflammation kan den bli djupare, vilket kan leda till parodontit och eventuell tandlossning om den inte behandlas.
Vävnad som stödjer och förbinder andra vävnader. Den består av bindvävsceller, inbäddade i en stor mängd extracellulär grundmassa.
"Maxilla" är benet i ansiktsskelettet som utgör den övre delen av underkäken och innehåller överkäkens tänder. Det är ett parligt ben som också hjälper till att forma nosryggen, ögonhålorna och delar av tinningbenen.
"Tunga, fissurerad" refererar till ett medicinskt tillstånd där ändtarmen har en utbuktning (tunga) och djupa sprickor (fissurer) på ytan. Detta kan orsaka smärta, blödning och andra obehagliga symptom under defekation.
Tumörbildning i underkäken.
Kronisk parodontit är en smittsam inflammatorisk sjukdom som orsakas av bakterier och som primärt drabbar munnen, särskilt tandköttet och benvävnaden som håller tänderna på plats. Den kroniska formen av parodontit utvecklas gradvis över tid och är vanligt förekommande bland vuxna. Sjukdomen karaktäriseras av en onormal immunrespons till bakterier i tandbelägg, vilket leder till en kronisk inflammation som skadar tandköttet och underliggande benvävnad.
En godartad och ganska långsamt växande central skelettumör, som oftast uppträder i käkbenen (särskilt underkäken) och som består av fibrös bindväv, i vilken benvävnad bildas. Syn. benbildande fibrom.
"Läppsjukdomar" är ett samlingsbegrepp för olika medicinska tillstånd som primärt eller sekundärt påverkar munnen och läpparna, vilket kan resultera i symptom som smärta, svullnad, rödning, skorpor, blåsor, ulcerationer och förändringar i hudens utseende.
Tandförflyttning, eller ortodonti, är en specialitet inom tandvården som fokuserar på diagnostik, prevention och korrektion av onormal positionering och skilda former av illa utvecklade tänder och käkar för att återställa deras funktionella och estetiska normalitygda relationer och underhålla den stabiliteten.
Parodontala sjukdomar är en grupp av infektionssjukdomar som drabbar strukturer kring tänderna, såsom tandkött, käkben och bindväv, orsakade av bakterieplackens inflammation och canlängre framgående progressiva destruktion av dessa vävnader.
En odontogen kan definieras som en typ av cysta i munhålan som utvecklas från rester av den embryonala strukturen som bildar tänderna, och kan innehålla kalk Saltkristaller (förkalkning) inuti.
"Oral diseases" refer to a range of conditions that affect the mouth, teeth, and gums. These can include dental caries (cavities), periodontal disease (gum disease), oral cancer, tooth loss, and other disorders. Many oral diseases are preventable with good oral hygiene practices, regular dental check-ups, and a healthy diet. However, certain factors such as genetics, lifestyle choices, and socioeconomic status can increase the risk of developing these conditions. Early detection and treatment of oral diseases is important to maintain overall health and prevent more serious complications.
"Tandframbrott, även kallat dental caries eller karies, är en hålformig skada på tanden orsakad av bakteriersyror som angriper tandens hårda yta och leder till nedbrytning av emaljen."
Periodontal attachment loss (PAL) refers to the clinical condition where the supporting structures of the teeth, including the gingiva (gums), periodontal ligament, and alveolar bone, are destroyed or damaged due to periodontal disease. This results in the detachment or separation of these structures from the tooth surface, leading to pocket formation and eventual tooth mobility or loss if left untreated. PAL is a key indicator of periodontal disease severity and progression, and its measurement is essential for diagnosing and monitoring periodontal health.
Pigmentation disorders refer to abnormal changes in the color of the skin, hair, or eyes caused by variations in melanin production or distribution.
Ansiktets största och starkaste ben, vilket utgör den nedersta delen av käken. I underkäken sitter den undre tandraden.
Tumörer eller cancer i munnen.
"Aggressiv tandlossning" refererer til en hastig og ofte ukontrolleret form for parodontitt (tandkødsbetennelse), der kan føre til at tænderne bliver løse og må eventuelt extraktires. Den karakteriseres ved en hurtig nedbrydning af tandkødet og knoglevævet under tanden, hvilket kan medføre betydelige skader på tandsystemet i relativt kort tid. Aggressiv tandlossning kan have mange årsager, herunder genetiske faktorer, infektioner med bakterier, der er skadelige for tanden, og visse former for sygdomme eller behandlinger, der svækker immunforsvaret. Rygning og anden tobaksforbrug kan også øge risikoen for aggressiv tandlossning.
Någon av de två köttiga, blodrika vävnadsstrukturer som omger munnen.
Tandvårdspatientdata som används för studier, diagnos eller behandlingsplanering.
I en enkel mening kan parodontium definieras som det biologiska systemet runt och stöddande tanden, inklusive tandkött, käkben, cement och periodontal ligament (parodontalligament). Detta system arbetar tillsammans för att hålla tanden fast i käken och skydda den från skada orsakad av exempelvis bakterier och mekanisk påfrestning.
En form av epiteltumör i käken, som har sitt ursprung i epitelrester av Malassez eller epitelrester från emaljens utvecklingsstadium.
En måttskala för placktillväxt.
I medicinsk terminologi, refererar "munbotten" till det distala (bakre) området av munhålan, direkt bakom de undera framtänderna. Det är också känt som den sublinguala eller submentala regionen.
I medicine refererar "färg" vanligtvis till det visuella aspekten av vävnader, kroppsfluider eller huden som kan variera som ett resultat av normal fysiologisk process, patologiska tillstånd eller påverkan av yttre faktorer. Exempelvis kan gul färg i huden och ögonvitor (icterus) indikera en störning i leverfunktionen.
En tandregleringshjälpmedel definieras som ett ortodontiskt eller tandtekniskt instrument, såsom en fast eller lös båge, en platta, en skruv, en gummiband eller en hake, som används för att korrigera, föryngra eller förbättra positionen och funktionen av tänder och/eller käkar genom att utöva kontrollerad kraft på tänderna under en viss tidsperiod.
"Tandrot" är ett medicinskt tillstånd där tanden blir känslig för temperatur-, tryck- eller sötsakskänslighet, ofta orsakad av tandkaries, recession av tandköttet eller exponering av dentinniva.
Den ovala håligheten som utgör toppen av matsmältningskanalen och består av två delar, vestibulum oris och den egentliga munhålan.
'Prevotella intermedia' är en gramnegativ, anaerob bakterie som är normalt förekommande i människans munflora och kan orsaka infektioner i mun, tänder och hals samt sällsynt systemiska infektioner, ofta associerade med immunkompromitterade tillstånd.
Zirconium är ett metalliskt grundämne som används inom medicinen, särskilt inom ortopedisk kirurgi och tandvård, på grund av dess biokompatibilitet och korrosionsbeständighet. I den medicinska kontexten kan zirconium exempelvis förekomma som en del av en metallimplantat, såsom en knä- eller höftprotes, där det bidrar till att minska risken för kroppsvätskors korrosion och allerги. Det används också i vissa typer av tandfyllningar och kronor på grund av sin estetiska egenskap att reflektera ljus på ett sätt som liknar naturlig tanden.
'Porphyromonas gingivalis' är en anaerob gramnegativ bakterie som är associerad med parodontit, en allvarlig form av tandköttsinflammation som kan leda till tandlossning och i värsta fall systemiska infektioner.
Käkens bakre tänder. Till mjölktänderna hör åtta kindtänder, två på varje sida, uppe och nere. Vanligtvis har den permanenta tanduppsättningen 12 kindtänder, tre på varje sida, uppe och nere. Kindtänderna är tuggtänder, med stora och breda tuggytor.
Tunn beläggning på tandytorna som ofta ger upphov till kariesangrepp och tandköttsinflammation (gingivit). Placket består av muciner från spottkörtlarna och mikroorganismer.
Bindvävsceller som utsöndrar en extracellulär massa rik på kollagen och andra makromolekyler.
Metoder (visuella, fotoelektriska eller spektrofotometriska) för bedömning av en okänd färg i jämförelse med standardfärger. Sådana används inom kemi och fysik.
Ett eller flera skikt av epitelceller, uppburna av basalmembranet, som täcker kroppens inre och yttre ytor.
Histokemiskt påvisande av immunreaktiva ämnen med hjälp av märkta antikroppar.
En klass fibrösa proteiner eller skleroproteiner av betydelse både som strukturproteiner och för studiet av proteinsammansättning. Denna proteintyp utgör huvudbeståndsdelen av epidermis, hår, naglar, hornvävnad och den organiska grundmassan i tandemalj. Två huvudformer har beskrivits: alfakeratin, vars peptidstomme bildar en alfahelix (högerspiral), och betakeratin, vars stomme har en sicksack- eller veckad struktur.
Ett karcinom som uppkommer i skivigt, fjällbildande epitel. Det kan också uppträda på platser där det finns körtel- eller pelarepitel.
'Tandkött', även känt som gingiva, är det tunna skiktet av mjuk vävnad som täcker käkbenen och omger tänderna.
Ett polypeptidämne som innehåller ungefär en tredjedel av allt protein i ett däggdjur. Det utgör huvudbeståndsdelen av hud och bindväv, och den organiska delen av ben- och tandsubstans. Olika former av kollagen produceras i kroppen, men alla består av tre alfapolypeptidkedjor ordnade i en trippelspiral. Kollagen skiljer sig från andra fibrösa proteiner, som t ex elastin, genom sitt innehåll av prolin, hydroxiprolin och hydroxilysin, avsaknad av tryptofan, samt särskilt genom sitt höga innehåll av polargrupper, ansvariga för proteinets svällande egenskaper.
Här avses tamhund, Canis familiaris, med omkring 400 raser och tillhörande rovdjursfamiljen Canidae. De finns överallt i världen och lever tillsammans med människor.
Studier inriktade på att följa utvecklingen eller utfallet av t ex exponering, metoder, effekter av åtgärder, eller förekomst av någon sjukdom hos enskilda individer eller grupper.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
"RNA (Ribonucleic acid) är ett ensträngat nucleotidmolekylt som fungerar som genetisk budbärare i celler, transportierande genetisk information från DNA till ribosomer under protein syntesprocessen."
"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.