Talgkörtlar, även kända som sebaceous glands, är glanduler som producerar och utsöndrar en oljig substans kallad sebum, vilket hjälper till att fuktföra och skydda huden och det yttre av håret.

En tumör i en talgkörtel, också känd som sebaceous tumör, är en abnorm growth or en neoplasm av celler inom en talgkörtel (sebaceous gland), vilka producerar hudens olja (sebum). Dessa tumörer kan vara both benigne eller maligna (cancer) i naturen.

I en enkel medicinsk definition är talg ett naturligt fett som produceras av kroppens talgkörtlar (sebaceous glands) och har till uppgift att hålla huden och hår shaft fuktig samt skydda dem från skador. Talg består huvudsakligen av triglycerider, fria fettsyror, vaxester, squalen och kolesterol. Överproduktion av talg kan leda till hudproblem som akne.

Sjukdomar i talgkörtlar, även kända som sebaceous gland diseases, är en grupp med tillstånd som påverkar funktionen och strukturen av talgkörtlarna, vilket kan leda till hudproblem såsom akne, rosacea, miliaria, syfilis, skabb och diverse former av dermatit.

Kronisk inflammation av hudens talgkörtlar med förhöjd utsöndring av talg. Sjukdomens kännetecken är bl a porrmaskar. Orsaken till sjukdomen är inte känd, men ärftlighet och åldern kan vara bidragande faktorer.

En elakartad tumör bestående av celler med differentiering mot talgepitel. Det är en solitär tumör, fast, något upphöjd, genomskinlig och täckt med normal eller verrukös epidermis. Den kan vara gul el ler orange, och uppträder vanligen i ansiktet och på huvudet. Tumören kan växa snabbt eller långsamt, men metastaser är ovanliga. Kirurgisk behandling hjälper i de flesta fall.

En tubliknande inbuktning i epidermis, ur vilken hårskaftet/hårstrået utvecklas och i vilken talgkörtlar utmynnar. Hårsäcken har en inre och yttre cellulär rotskida av epidermalt ursprung och är inklädd i ett fibrigt, dermalt hölje. Hårsäckar till mycket långa hårstrån kan sträcka sig ned i underhudsvävnaden.

Stora, förgrenade och specialiserade körtlar som förutom svett också kan avsöndra andra sekret, som t ex mjölk, vax eller talgliknande ämnen.

Det yttre, kärlfria hudskiktet. Underifrån och uppåt består det av fem epitellager: 1) bottenlagret (stratum basale epidermidis); 2) taggcellslagret (stratum spinosum epidermidis); 3) korncellslagret (stratum granulosum epidermidis); 4) blankskiktet (stratum lucidum epidermidis) och 5) hornlagret (stratum corneum epidermidis). Sy. epiderm; epidermis.

Avsaknad av hår där det normalt skall finnas.

Spottkörtlar, även kända som salivary glanders, är en typ av exokrin körtlar som producerar och sekreterer saliv in i munhålan för att underlätta sväljning, smakperception och skydd mot infektion.

En trådliknande struktur, bestående av ett skaft som skjuter upp till hudens yta från en rot som är mjukare än skaftet och är belägen i en hårsäck. Hår finns på de flesta kroppsytor.

Kroppens yttersta hölje, och dess skyddsbarriär mot omgivningen. Huden består av dermis (läderhuden) och epidermis (överhuden).

"Svettkörtlar är körtlar i huden som producerar svett, en vätska som hjälper till att reglera kroppstemperaturen genom att avge värme när den förångas."

Mjölkkörtlar hos andra däggdjur än människan.

Enkla svettkörtlar som utsöndrar svett direkt på huden.

De talgkörtlar som är belägna på ögonlockens insida, mellan ögonlocksranden och bindhinnan.

Körtlar som utsöndrar sekret til slemhinnornas ytor och huden.

Den underkäksspottkörteln, eller submandibularglandet, är en av de två större spottkörtlarna i munhålan, belägen under underkäken och producerar cirka 60% av all saliv i vila.

'Tumörer, adnexa och hudbihang' refererar till abnorma vävnads- eller cellväxten som uppstår i de accessära delarna (adnexa) av det kvinnliga reproduktionssystemet, inklusive äggstockarna, äggledare och livmodersäckarna, samt hudens tillhörande strukturer, såsom svettkörtlar och hårfolliklar.

"Hårbotten, även känd som hårsäcken eller folliculus pili, är den del av hårtet som innehåller de celler och strukturer som ansvarar för hårets tillväxt och nystan."

Hudens funktioner hos människor och djur. Hit räknas även pigmentering av huden och dess annexa.

Kroppens yttre täckskikt, bestående av huden och dess tillbehör, dvs hår, naglar, talgkörtlar och svettkörtlar.

En kronisk, inflammatorisk hudsjukdom med okänd etiologi. Den kännetecknas av måttlig rodnad, torr, fuktig eller fet fjällning, och gulaktiga krustor på olika områden, särskilt i hårbotten. I hårbotten börjar eksemet som små fläckar av fjäll, för att gradvis utvidga sig till att omfatta hela skalpen, med avlossning av stora mängder torra fjäll (mjäll).

Hyperplasi är en term inom histologi och patologi som betecknar ökat celltal i ett vävnadsområde, vanligen orsakat av ökad cellproliferation. Detta skiljer sig från hypertrofi, där cellerna blir större men antalet celler förblir oförändrat. Hyperplasi kan vara fysiologisk eller patologisk och kan bero på olika orsaker som hormonella störningar, irritation, inflammation eller neoplastiska tillväxt. I allmänhet är hyperplasi en reversibel process, men i vissa fall kan den leda till onormal vävnads- eller organförändring och öka risken för cancerutveckling.

Cancer i ögonlocken.

The parotid gland is the largest of the major salivary glands and is located in the neck, anterior to the ear. Its primary function is to produce and secrete saliva into the mouth, aiding in digestion and maintaining moisture in the oral cavity.

En familj G-proteinbundna receptorer med specificitet för melanocytstimulerande hormoner (MSH) och adrenokortikotropt hormon (ACTH). Det finns flera undertyper av melanokortinreceptorer, var och en med en distinkt bindningsspecificitet och vävnadslokalisering.

Hudsjukdomar är sjukdomar som primärt påverkar huden och dess anhangseler, inklusive naglar, hår och slemhinnor i nära anslutning till huden. Dessa sjukdomar kan vara orsakade av olika faktorer som infektioner, autoimmuna störningar, genetiska faktorer, allergier eller miljöfaktorer. Hudsjukdomar kan variera från milda till livshotande och kan påverka individens utseende, funktion och kvalitet på livet. Exempel på hudsjukdomar inkluderar eksem, psoriasis, acne, svampinfektioner och hudcancer.

Ektodysplasiner är ett protein som spelar en viktig roll under embryonal utveckling för att kontrollera differentiering och development av ektoderiva strukturer, såsom hud, hår, naglar, tänder och svettkörtlar. Mutationer i genen för Ektodysplasiner kan leda till ett syndrom som kallas ektodermal dysplasi, som kännetecknas av abnormaliteter i ovan nämnda strukturer.

Ett hudpreparat för lokal behandling av akne och ett flertal andra hudåkommor. Medlet har såväl teratogena som andra biverkningar.

En godartad, icke neoplastisk och oftast självbegränsande epitelvävnadsförändring, som kliniskt och histopatologiskt mycket liknar skivepitelkarcinom. Den uppträder enskilt, multipelt, eller i uppblossande form. De solitära och multipla formerna uppträder på solljusexponerade kroppsytor och är histologiskt identiska. Främst vita män drabbas. Den eruptiva formen drabbar båda könen och visar sig som ett utbrett uppblossande av blåsor.

Sjukdomar som påverkar hårväxt och hårbestånd.

Epidermceller som syntetiserar keratin och genomgår typiska förändringar när de vandrar uppåt från epidermis bottenskikt till hudens hornlager. Successiva steg i differentieringen av de epidermisbildande keratinocyterna sker via basalceller, stratum spinosum och granulärceller.

Cellytereceptorer som binder kortikotropin (ACTH) med hög affinitet och utlöser intracellulära förändringar. Farmakologiska studier antyder att det kan finnas ett flertal ACTH-receptorer. En ACTH-receptor har klonats och tillhör en underfamilj av G-proteinbundna receptorer. Förutom i binjurebarken förekommer ACTH-receptorer i hjärnan och immunsystemet.

Nybildning av fett i kroppen. Denna inkluderar syntes av fettsyror och därpå följande triglycerider i lever och fettvävnad. Fettbildningen regleras av en mångfald faktorer, bl a näringsintag, hormoner och genetiska förutsättningar.

I en enkel medicinsk definition, är ett papillom (singular) eller papillomer (plural) abnorma vävnadsformationer som ofta ser ut som små, köttiga polypper eller utväxter. De uppstår när det cellska växten i en viss area av kroppen ökar och bildar en exogenu (yttre) eller endogen (inre) tumör. Papillomer kan vara godartade (icke-cancerösa) eller maligna (cancerösa), beroende på vilken typ av celler de utvecklas ifrån och hur snabbt de växer.

En sublingual körtel är en salivkörtel som finns under tungan och sekreterar särskilt enzymer som börjar nedbryta kolhydrater redan i munhålan.

Neurofysiologi är ett medicinskt specialområde som studerar de elektriska och fysiska processerna i nervsystemet. Det inkluderar studiet av neuroners funktion, signalsubväxling och interaktion, samt deras roll i kontrollen av kroppens funktioner och sinnesintryck. Neurofysiologi använder sig ofta av tekniker som elektroencefalografi (EEG), magnetoencefalografi (MEG) och neurostimulering för att mäta och påverka nervsystemet på olika sätt.