En synovialcysta är en små, flüssighetsfylld utbuktning eller encellig blåsa på den synovialmembran som löper runt en ledkapsel. Denna utbuktning kan uppstå när synovialvävnaden får skada eller irritation, vilket orsakar en överdriven produktion av synovialvätska och bildandet av en cysta. Synovialcystor är vanligast i knäleden men kan också förekomma i andra led som till exempel handleden eller fotleden. De kan vara smärtsamma eller obemärkta, beroende på storleken och platsen där de uppstår. I allmänhet behövs inget speciellt behandling om cystan inte är smärtsam eller orsakar andra besvär. Om cystan orsakar smärta, stör funktionen eller inte förbättras med konserverande behandling kan en läkare rekommendera att avlägsna

Slutna håligheter eller blåsliknande svullnader, normala eller onormala, klädda med epitelvävnad och oftast med innehåll av någon flytande eller halvflytande substans.

Polyradikulopathy är en medicinsk term som refererar till en neurologisk sjukdom där flera (poly) rotsystem (radikuler) i ryggmärgen är drabbade. Detta leder till att nervrötterna i flera olika nivåer av ryggraden påverkas, vilket kan orsaka diverse neurologiska symtom som känselbortfall, muskelsvaghet och smärtor i extremiteterna. Polyradikulopati kan ha olika orsaker, till exempel infektioner, autoimmuna sjukdomar eller tumörer.

"Ryggradssjukdomar" refererar till en grupp med medicinska tillstånd som drabbar ryggraden och den kringliggande muskulaturen, nervsystemet och lederna. Dessa sjukdomar kan vara medfödda eller aquired, och de kan vara relaterade till strukturella, degenerativa, inflammatoriska, infektionsrelaterade eller cancerartade orsaker. Exempel på ryggradssjukdomar inkluderar skleros, diskbråck, rytmisk celiakis, osteoporos, reumatoid artrit och cancer i ryggraden.

Leden mellan ytorna på det nedre och det övre ledutskottet hos angränsande kotor.

Nervkompressionssyndrom är ett samlingsbegrepp för en grupp sjukdomar som alla kännetecknas av att en nerv eller en grupp nerver komprimeras, oftast på grund av strukturella förändringar i kroppen. Detta kan orsaka diverse symtom som svara på den skadade nervens funktion, till exempel smärta, krypning, stickning, forminskad känsel eller svaghet i de muskler som nerven innerverar. Ett exempel på ett nervkompressionssyndrom är karpaltunnelsyndrom, där medianusnerven komprimeras i handleden, vilket kan orsaka smärta, krypning och forminskad känsel i handen.

Sjukdomstillstånd i den tolfte hjärnnerven eller dess nervkärnor. Kärnorna och nervknippena är belägna i den förlängda märgen, och nerven har sin utgång ur skallen genom canalis hypoglossi i skallbasen och leder nervimpulser till tungans muskler. Hjärnstamssjukdomar, som t ex ischemi och motornervsjukdomar, kan påverka nervkärnorna och nervknippena. Nerven kan även ta skada av sjukdomar i den bakre skallgropen eller skallbasen. Till de kliniska symtomen hör enkelsidig försvagning av tungmusklerna och artikulationsrubbningar, då tungan vid rörelse framåt vill vika åt den försvagade sidan.

Avlägsnande av den bakre bågen på en ryggkota (kotbågen).

I en enstaka medicinsk mening kan 'Längdkotor' (eller "Longitudinal ligaments" på engelska) definieras som en typ av bindvävsband som löper parallellt med ryggkotornas längdaxel i ryggraden. Dessa ligament är viktiga för att stödja och stabilisera ryggraden genom att hålla ryggkotorna på plats och begränsa deras rörelse. Det finns två huvudtyper av längdkotor i ryggraden: anterior (främre) och posterior (bakre) längdkotor. De anteriora längdkotorna hjälper till att stabilisera intervertebrala skivor, medan de posteriora längdkotorna stödjer baksidan av varje ryggkota.

"Ryggmärgskompression" refererar till en tillstånd där strukturer runt ryggmärgen trycker på den, orsakande neurologiska symptom som svaghet, smärta, kvalitetssänkning eller sensorisk förlust i extremiteter.

Flytande innehåll i epitelklädda hålrum eller blåsor.

Kirurgiskt ingrepp för att minska på trycket i en kroppshålighet eller kroppsdel.

Permanent fixering av höften i primära lägen, med begränsad passiv eller aktiv höftledsrörelse som följd. Att röra sig är svårt och ibland smärtsamt. Tillståndet kan bero på fysisk skada, infektion eller polio.

Radikulopati är en medicinsk term som refererar till ett tillstånd där en eller flera nerver i ryggraden komprimeras eller skadas, ofta orsakat av en herniell disk eller annan form av spondylos (ryggskiva- eller ledbråck). Detta kan leda till smärta, känselbortfall, muskelsvaghet och/eller förlorad reflex i de områden som nerverna innerverar. Radikulopatin kan vara akut eller kronisk och kan påverka både översta (cervicala), mellersta (torakala) och nedre (lumbala) ryggraden, även om det är vanligast i nacken och ländryggen.

"Odontoid process, also known as the dens, is a tooth-like upward projection from the vertebral body of the axis (C2), which serves as an attachment site for the ligaments that help stabilize the neck and allows for articulation with the atlas (C1) in the formation of the atlantoaxial joint."

Leden bestående av den översta (atlas) och näst översta (axis) halskotan.

Den nedre delen av ryggmärgen, omfattande ländens, korsbenets och svansbenets nervstammar. Syn. "hästsvansen".

En ovarianskyst är en flüssighetsfylld encellig eller multicellig sacliknande struktur som bildas på äggstocken (ovarium).

Spinala nervrötter, eller spinalnervrotorner, är de nerveslutna ledningar som utgår från ryggraden (spinal cord) och innerverar kroppens muskler, hud och andra vävnader med sensorisk och motorisk information.

Förskjutning framåt av en ryggkota i förhållande till en angränsande.

Intradermal eller subkutan, säckliknande struktur med ett hölje bestående av skiktat epitel, innehållande keratohyalinkorn.

Icke-invasiv metod för undersökning av inre anatomistrukturer som bygger på principen att atomkärnor i ett starkt magnetfält absorberar strålningsenergipulser och avger dem som radiovågor, vilka med datateknik kan bearbetas till bilder. Till tekniken räknas även protonspinntomografi.