Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).
Sjukdomar hos tamsvin och vildsvin av släktet Sus.
Genetiskt framtagna små grisar för bruk inom biomedicinsk forskning. Det finns flera stammar: Yucatan, Sinclair och Minnesota.
Den enda arten av släktet Afrikansk svinpestliknande virus. Viruset orsakar sjukdom hos vårtsvin, vildsvin och tamsvin i Afrika och lindrigare infektion i Europa.. Viruset förekommer hos och sprids av mjuka fästingar (Ornithodoros moubata).
"Svinfeber, eller klassisk svinfeber, är en infektionssjukdom orsakad av bakterien Streptococcus suis, vanligt förekommande hos grisar och som kan överföras till människor via direkt kontakt med infekterade djur eller konsumtion av infekterat kött. Sjukdomen karakteriseras av plötslig feber, stark huvudvärk, illamående och kräkningar, höreschymor och muskelvärk."
"Svinfebervirus, eller Porcine Reproductive and Respiratory Syndrome Virus (PRRSV), är ett virus som orsakar svinfeber, en smittsam infektionssjukdom hos grisar som kan leda till respiratoriska problem och reproduktiva störningar."
En vanligtvis dödlig iridovirusinfektion hos grisar, som yttrar sig som feber, hosta, diarre, hemorrhagiska lymfkörtlar och gallblåsödem.
Swine Vesicular Disease (SVD) är en kontagios och viral sjukdom hos grisar, orsakad av Swine Vesicular Disease Virus (SVDV), som tillhör familjen Picornaviridae och släktet Enterovirus. Sjukdomen är kliniskt svår att skilja från fot- och munsmålsviruset hos människor (HFMD) och fotsvullningsvirus hos grisar (FMD). SVD karaktäriseras av uppkomsten av vesiklar eller blåsor på sula, tassarnas sulor och tår. Även om dödligheten är låg, kan sjukdomen orsaka allvarliga ekonomiska skador inom grisnäringen på grund av restriktioner i handeln med levande svin och svinskinka. SVD förekommer naturligt hos grisar och är en zoonotisk sjukdom, vilket betyder att den kan spridas från djur till män
Något av ett antal sjukdomstillstånd kännetecknade av inflammation i tarmarna, särskilt tjocktarmen, med medföljande buksmärta, tenesmer och täta, blodiga och slemmiga avföringar. Sjukdomen kan vara orsakad av irriterande kemiska ämnen, bakterier, protozoer eller parasitmaskar.
'Vesicular swine exanthema virus' (VESV) is a small, icosahedral, enveloped RNA virus belonging to the family Asfarviridae, which causes a highly contagious and fatal disease in pigs characterized by vesicular lesions in the mouth, snout, and coronary bands of the feet.
'Sus scrofa' är den vetenskapliga beteckningen för vildsvin, ett djur som tillhör familjen släpgrisar (Suidae). Det är den art av svin som förekommer vilt över stora delar av Eurasien och Nordafrika. Vildsvinet är ett robust och anpassningsbart djur som kan leva i olika habitat, från skogsområden till odlingsmark. Det kännetecknas bland annat av sin tjocka hud, långa snabel och grova borst på ryggen. Vildsvinet är allätare och har en diversifierad föda som kan inkludera växter, rötter, frukt, as och smådjur. Det är också ett mycket intelligent djur med starka sociala band.
Erysipelas hos svin är en akut infektionssjukdom orsakad av beta-hemolytisk streptokock, typiskt strain Streptococcus pyogenes, som drabbar grisenes hud och underhud. Den kännetecknas av plötslig onset, rödviolett färgförändring och svullnad på huden, ofta med feber och allmänt illamående. Även om det kan drabba grisar av alla åldrar är unga grisar särskilt susceptibla.
"Influenza A Virus, H1N2 subtype" refers to a specific subtype of the influenza A virus that contains hemagglutinin (H) protein type 1 and neuraminidase (N) protein type 2 on its surface. This subtype has been detected in humans, pigs, and birds, and can cause respiratory illness in these species. It is one of the many subtypes of influenza A viruses that have the potential to cause pandemics.
Orthomyxoviridae-infektioner är infektioner orsakade av virus som tillhör familjen Orthomyxoviridae, inklusive influensavirus (som orsakar influensa eller säsongsbunden influensaliknande sjukdom) och thogotovirus. Dessa virus är oftast associerade med respiratoriska symtom som hosta, feber, tränsning och andningssvårigheter, men kan även orsaka andra komplikationer beroende på typen av virus och persons immunstatus.
Mycoplasmapneumonia hos svin definieras som en infektion orsakad av bacterien Mycoplasma hyopneumoniae, som främst angriper svins lungor och orsakar en kronisk bronkit som kan vara ansvarig för tillväxtnedsättning och ökade dödlighets- och sjukraten bland grisar.
Mag-tarmkatarr orsakad av Coronavirus som kan vara kronisk hos vuxna grisar och dödlig hos kultingar.
Handhavande, i vid bemärkelse, av husdjur.
Influenza A-virus med subtyp H1N1 är ett specifikt subtyp inom influensavirus typ A, som orsakar influensa (gräsfångetyp). Detta subtyp har en yttre proteinkapsel bestående av två huvudproteiner, hemagglutinin (H) och neuraminidase (N), där H1N1 specificerar just denna undergrupp. Viruset är känt för att orsaka både säsongsbundna influensautbrott samt pandemier, såsom den globala pandemin 2009 som orsakades av en ny variant av H1N1-viruset.
En reassortantvirus är ett sammansatt virus som bildas när två eller fler olika virusstammar infekterar samma cell och byter genetiskt material med varandra genom en process som kallas reassortment eller genomsammanslagning. Detta kan resultera i en ny virusstam med kombinerade egenskaper från de ursprungliga virusstammarna, inklusive förmågan att spridas effektivare, undvika immunsvar eller orsaka allvarligare sjukdom. Reassortantvirus har varit associerade med några av de mest allvarliga utbrotten av influensa hos människor och djur, såsom den spanska grippen 1918 och senaste H1N1-utbrottet 2009.
Ett positivt strängat RNA-virus tillhörande ett ännu icke fastställt släkte, hepatit E-liknande virus, som ger födoämnesöverförd icke-A, icke-B-hepatit (hepatit E).
En akut sjukdom hos smågrisar som oftast ses i samband med avvänjning. Typiska kliniska kännetecken är förlamning och subkutana ödem.
Vesicular exanthema of swine (VES) is a viral disease that primarily affects pigs, characterized by the sudden onset of blister-like lesions or vesicles on the skin, mouth, snout, and feet. The causative agent is the VES virus, which belongs to the family Caliciviridae. This disease is highly contagious and can lead to significant economic losses in pig farming operations due to decreased growth rates, reduced feed conversion, and increased mortality in young pigs. It's essential to distinguish VES from other vesicular diseases, such as foot-and-mouth disease (FMD), to prevent unnecessary trade restrictions and control measures. While there is no specific treatment for VES, good biosecurity practices and vaccination can help manage the disease's spread and impact.
En akut form av hepatit, orsakad av ett virus som serologiskt skiljer sig från hepatit A-, B- och C-virus.
Treponema infection refers to an infectious condition caused by bacteria of the Treponema genus, including T. pallidum (causative agent of syphilis), T. pertenue (causative agent of yaws), and T. carateum (causative agent of pinta). These infections can lead to various symptoms depending on the specific species and stage of infection, ranging from skin lesions to severe organ damage if left untreated.
Samlad avföring eller urin från djur i stallar eller lador. Dess främsta användningsområde är som växtnäring.
Zoonoser definieras som infektionssjukdomar som kan spridas naturligt mellan djur och människor. Detta innebär att djur är en naturlig källa till smittämnet, men att sjukdomen också kan överföras till och orsaka sjukdom hos människor. Zoonoser utgör en betydande andel av allmänna infektionssjukdomar och kan ha allvarliga konsekvenser för individens hälsa, men också påverka populationer och ekosystem. Exempel på zoonoser är bakterieinfektionerna salmonellas och listerios, virussjukdomarna influensa A H1N1 (svinpest) och ebolavirusinfektion samt parasiterna toxoplasmos och giardiasis.
Influensa A-virus, subtyp H3N2, är ett subtyp av influensavirus typ A, som orsakar säsongsbundna epidemier och också kan vara ansvarigt för pandemier. Viruset har två proteiner på ytan, hemagglutinin (H) och neuraminidase (N), där H3 och N2 är de specifika typerna för detta subtyp. H3N2-viruset kan ge upphov till allvarliga sjukdomsfall, särskilt hos äldre och personer med underliggande hälsoproblem. Vaccinering rekommenderas varje år för att skydda mot de senaste cirkulerande influensavirusstammarna, inklusive H3N2.
Platser för slakt och styckning; slakterier.
En familj stora, ikosahedrala DNA-virus som infekterar insekter och växelvarma ryggradsdjur. Släkten som ingår är Iridovirus, Ranavirus, Chloriridovirus och Lymphocystivirus.
Enterovirusarter som ger upphov till lindriga till svåra nervsjukdomar hos grisar, särskilt i
Typarten av släktet Influenzavirus A som ger upphov till influensa och andra sjukdomar hos människor och djur. Antigenvariationer förekommer ofta bland stammarna, vilket möjliggör klassificering i undertyper och varianter.
Pseudorabies, även känt som Aujeszky's sjukdom, är en virussjukdom som främst drabbar svin, men kan också påverka andra djurarter inklusive människor i mycket sällsynta fall. Sjukdomen orsakas av pseudorabiesvirus (PRV) och är mycket smittsam. Hos svin kan sjukdomen leda till neurologiska symtom, andningssvårigheter och död. Människor som utsätts för viruset kan utveckla en mild hudirritation eller influensaliknande symtom, men det förekommer mycket sällan. Pseudorabies är ett betydande problem inom svinproduktionen och har kontrollerats effektivt i många länder genom vaccination och bättre biosecurity.
Akut virusinfektion som drabbar andningsvägarna. Den kännetecknas av inflammation i nässlemhinnan, svalget och konjunktivan (ögats bindhinna), huvudvärk och, ofta, utbredd muskelvärk.
En art av Arterivirus som orsakar fortplantningsstörningar och luftvägsinfektion hos grisar. Den europeiska stammen kallas Lelystadvirus. Luftburen smitta är vanlig. Viruset har hittills ej påvisats i Sverige (SVA 2001).
"Brachyspira hyodysenteriae" är en bakterie som orsakar grisars tjocktarmstularartförgåvor, även känd som dysenteri. Detta leder till att djuret får diarré, blodig avföring och minskad viktgain. Bakterien lever och förökar sig i tjocktarmen och sprids vanligtvis via direkt kontakt mellan djuren eller via förorenat vatten eller mat.
"Djurhållning är en aktivitet där man på ett organiserat sätt tar hand om, avlar och/eller driver djur populationer, främst för att producera livsmedel, fiber eller arbetskraft, men kan också innefatta produktion av skinn, päls, biprodukter och underhållning."
"Mycoplasma hyopneumoniae" är en bakterie som orsakar en infektion hos grisar, även känd som svinpleuriti eller mykoplasmösjukan. Denna infektion orsakar andningssvårigheter, hosta och ökat andningsljud hos drabbade djur och kan leda till en sänkt tillväxt- och produktionseffekt hos uppfödning av grisar. Det är värt att notera att "Mycoplasma hyopneumoniae" saknar cellvägg, vilket gör den resistent mot många antibiotika som används för behandling av bakteriella infektioner.
Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.
Porcine Reproductive and Respiratory Syndrome (PRRS) är ett viralt sjukdomstillstånd hos grisar som orsakas av PRRS-virus. Det kännetecknas vanligtvis av respiratoriska problem hos unga grisar och reproduktiva problem hos sjuka gravida grisar, inklusive abort, död före förlossning och födsel av små, svaga ungar. PRRS-virusets genetiska variationer delas in i två huvudgrupper: Europa (EU) och Nordamerika (NA), med undergrupper inom varje grupp. Sjukdomen är globalt spridd och orsakar stora ekonomiska förluster inom grisnäringen.
Immunglobuliner producerade som svar på virala antigen; de omfattar alla klasser av immunglobuliner, framkallade av alla viruskomponenter.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Ett släkte av familjen Circoviridae som ger infektion hos fjäderfä, svin och papegojfåglar. Det är det enda DNA-virus med cirkelformat, enkelsträngat genom som drabbar däggdjur. De tre arterna är kyck linganemivirus, som orsakar övergående anemi och nedsatt immunitet hos nyfödda kycklingar; näbb- och fjädersjukevirus, som ger dödlig infektion bland papegojor; och svincircovirus, som hittills dock i nte satts i samband med sjukdom.
Avföring, även känd som feces eller stolet, är den ultimata restprodukten efter att kroppen har bearbetat och absorberat näringsämnen från föda. Det består av vatten, icke-absorberade kolhydrater, proteiner, fett, slaggprodukter, bakterier och cellulärt material. Avföring är en naturlig och nödvändig utsöndring för att maintaINta en hälsosam tarmfunktion och balans i kroppen.
Antal avkomlingar vid en och samma födsel hos djur som föder levande ungar.
Serologiska tester där en given mängd antigen blandas med serum innan en lösning med röda blodkroppar tillsätts. Reaktionsresultatet uttrycks som den minsta mängd antigen som ger fullständig hemagglutinationshämning.
Slumpmässig fördelning, eller random distribution, är ett koncept inom statistik och forskning som innebär att varje individ, observation eller utfall har lika stor sannolikhet att tillhöra en viss kategori eller grupp i en studie.
En art av Varicellovirus som ger luftvägsinfektion (pseudorabies; Aujeszkys sjukdom) hos svin, det enda naturliga värddjuret. Nyfödda grisar drabbas av CNS-symtom med hög dödlighet. Viruset kan även orsaka vanligtvis dödlig hjärn- och ryggmärgsinflammation hos nötkreatur, får, hundar, katter, rävar och minkar.
Spirochaetales-infektioner är infektioner orsakade av bakterier som tillhör ordningen Spirochaetales, inklusive kända patogener som Borrelia, Treponema och Leptospira. Dessa spiralformade bakterier kan orsaka en rad sjukdomar, från milda hudinfektioner till allvarliga systemiska infektioner som Lyme-borrelios, syfilis och leptospiros. Symtomen varierar beroende på art och kan omfatta hudutslag, feber, muskelsmärta, inflammation i lederna och neurologiska symptom. Behandling sker vanligtvis med antibiotika.
Infektionssjukdomar orsakade av Circoviridae.
Snabb stegring av kroppstemperaturen i förening med muskelstelhet efter allmän narkos.
Metyl-3-(kinoxalin-2-ylmetylen)-karbazat-1,4-dioxid. En antibakteriell förening som använts veterinärmedicinskt för behandling av dysenteri och enterit hos svin. Preparatet är cancerframkallande (Kemikalieinspektionens föreskrifter KIFS 1994:12).
"Pasteurella multocida" är en gramnegativ, encapsulerad kockbacill som orsakar infektioner hos både människor och djur, vanligtvis vid direkt kontakt med infekterade djurslemhinnor eller sekundärt genom sår. Den kan vara en vanlig orsak till andningsvägsinfektioner, hud- och webbinfektioner, men kan också orsaka mer allvarliga sjukdomar som blodförgiftning och lunginflammation, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar.