'Streptococcus suis' är en gram-positiv, beta-hemolytisk bakterie som förekommer hos grisar och kan orsaka infektioner såsom meningit, artrit, pneumoni och sepsis hos både grisar och människor. Den är en zoonotisk patogen, vilket betyder att den kan överföras från djur till människa, ofta genom direkt kontakt med infekterade grisar eller deras produkter. Infektioner hos människor är ovanliga men kan vara allvarliga och livshotande, särskilt för personer som arbetar med grisar eller slakterier.

Streptococcus-infektioner är infektioner orsakade av bakterier ur streptokocker-gruppen, som kan kolonisera olika slags vävnader och leda till en rad olika sjukdomar, såsom halsfluss, öroninflammation, lunghoit, hudinfektioner och allvarliga systemiska infektioner som blodförgiftning (sepsis) och reumatisk feber.

'Streptococcus' är ett släkte av grampositiva, kokkalformade bakterier som ofta förekommer naturligt i människans och djurens övre luftvägar samt hud. Vissa arter av Streptococcus kan orsaka infektionssjukdomar hos människor, till exempel streptokockangin, strupledvärksinflammation och reumatisk feber. Dessa bakterier är vanligen lättläkta med antibiotika, men kan i vissa fall leda till komplikationer om de inte behandlas korrekt eller i tid.

Sjukdomar hos tamsvin och vildsvin av släktet Sus.

"Brucella suis" är en bakterie som orsakar sjukdomen brucellos hos grisar och kan överföras till människor, vilket orsakar en allvarlig infektion som kallas undulant feber. Sjukdomen karaktäriseras av systemiska symptom som feber, trötthet, svårigheter att andas, muskelvärk och ibland hudutslag. Infektionen kan även leda till komplikationer i lederna, levern, mjälten och centrala nervsystemet. "Brucella suis" kan spridas till människor genom kontakt med infekterade djur eller deras livsmedel, särskilt om den inte tillagas ordentligt. Inom medicinen behandlas brucellos vanligen med antibiotika under en längre tidsperiod för att undvika rekurerande infektioner.

'Streptococcus pyogenes' är en gram-positiv, beta-hemolytisk bakteriestam som orsakar diverse infektionssjukdomar hos människor, till exempel halsfluss, impetigo, cellulitis och rheumatisk feber. Den kan också vara involverad i allvarligare komplikationer som sepsis, toxic shock-syndrom och akuta reumatiska febersjukdomar. Särskilt känd är bakterien för att producera en toxin som kan orsaka skinn- och blodförgiftning samt Scarlet Fever.

'Streptococcus mutans' är en gram-positiv, anaerob bakterie som främst förekommer i munhålan hos människor och är en av de huvudsakliga orsakerna till tandsmutsjukdomar, såsom karies, genom att producera syror som angriper tandemaljen.

'Streptococcus pneumoniae' är en gram-positiv, kapslad, beta-hemolytisk bakterie som förekommer naturligt i människans övre luftvägar och kan orsaka en rad olika infektionssjukdomar, framförallt hos barn, äldre och immunsupprimierade individer. Den är vanligast känd som orsak till lunginflammation (pneumoni), men kan även leda till öroninfektioner, sinusit, meningit och blodförgiftning (sepsis). Vissa stammar av Streptococcus pneumoniae är också ansvariga för pneumokockfeber.

Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).

Bakterieinfektioner i leptomeningerna och subaraknoidalrummet, omfattande hjärnbarken, hjärnnerverna, hjärnans blodkärl, ryggmärgen och nervrötterna. Typen av patogen kan variera med ålder och klinisk status (t ex postoperativt tillstånd, immundefekt eller fysisk skada). Kliniska tecken är akut feber, nackstelhet, påverkat allmäntillstånd, krampanfall och lokal nervsvikt. Tillståndet kan få ett dödligt utfall inom 24 timmar. Patologiska kännetecken är varbildning i subaraknoidalrummet och diffus inflammation i nerv- och kärlvävnader.

'Streptococcus agalactiae', ofta kallat grupp B-streptokocker, är en grampositiv bakterie som normalt koloniserar huden och slemhinnor hos många vuxna, särskilt i slidan, urinblåsan och tarmen. Vid födseln kan den överföras från mor till barn, vilket kan orsaka allvarliga infektioner hos spädbarn, som sepsis, pneumoni och meningit. Äldre vuxna med nedsatt immunförsvar kan också drabbas av infektioner orsakade av 'Streptococcus agalactiae'.

"Serotypning" är en metod för att klassificera mikroorganismer, såsom bakterier och vissa virus, baserat på skillnader i de antigener som visas på deras yta. Antigen är substanser som kan inducera immunresponsen hos ett värtdjur eller en människa. Genom att identifiera olika serotyper av en patogen kan forskare och kliniker förstå mer om den specifika infektionen och välja den bästa behandlingsstrategin. Serotypning är viktig inom flera områden, till exempel epidemiologi, diagnostik och utveckling av vacciner.

Ett geleartat hölje runt en bakteriecell som är av betydelse för patogena bakteriers virulens. En del kapslar är väl avgränsade, medan andra kan utgöras av oregelbundna slemskikt, som kan flyta ut. Ka pslarna består som regel av enkla polysaccharider, men vissa bakterier har kapslar av polypeptider.

'Sjukdomsalstrande förmåga' refererar till en individuals predisposition att utveckla en viss sjukdom, orsakad av en kombination av genetiska, epigenetiska och miljömässiga faktorer, som ökar risken jämfört med den genomsnittliga populationen.

Proteiner förekommande hos någon bakterieart.

"Streptococcus-angina" är en infektionssjukdom orsakad av bakterien Streptococcus pyogenes, och kännetecknas av inflammation i hals- och svalgregionen. Också känd som stafylokockangina eller enbart streptokock. Sjukdomen kan ge upphov till komplikationer om den inte behandlas korrekt, såsom reumatisk feber och glomerulonefrit.

'Actinobacillus suis' är en gramnegativ, stavformad bakterie som kan orsaka infektioner hos grisar, särskilt yngre djur. Bakterien kan orsaka diverse kliniska symtom som till exempel sepsis, meningit, pneumoni och artrit. Infektionen sprids ofta via direkt kontakt mellan djur eller via kontaminerade födoämnen. Människor kan också smittas av bakterien, särskilt personer som arbetar med grisar eller deras produkter, men det är mycket ovanligt.

'Streptococcus bovis' är en gram-positiv, fakultativt anaerob bakterie som kan orsaka infektioner hos både djur och människor. Den är normalt förekommande i tarmfloran hos nötkreatur, men hos människor kan den kolonisera urinvägar, slemhinnor och hjärtklaffar, vilket kan leda till infektioner som endokardit, meningit och pyelonefrit. Bakterien är också associerad med kolorektal cancer, så förekomsten av 'Streptococcus bovis' i kroppen kan vara ett tecken på en underliggande malignitet.

En medicinsk definition av 'tonsill' är de par oftast lymfatiska vävnadsdiferensieringar som finns i svalget (farynx), kända som palatina tonsillerna eller vanligtvis kallade "mandlar". De består av massor av små, sammanlopna, lymfatiska knölar, täckta av mukos membran. Deras funktion är att hjälpa till med immunförsvaret genom att fånga och förstöra bakterier och virus som kommer in i kroppen via andning eller matspisning.

Från det normala gångsättet avvikande gång hos djur.

Streptococcus mitis är en art av grampositiva, kokoidformade bakterier som tillhör β-hemolytiska streptokocker i grupp Streptococcus viridans. Denna normalt mun- och näsgropsflorabefintliga art kan dock orsaka infektioner, särskilt vid immunförsvagning, då den kan kolonisera andra vävnader i kroppen. Exempel på sådana infektioner innefattar endokardit, meningit och sepsis. Streptococcus mitis är vanligen mycket svår att skilja från den närstående arten Streptococcus oralis, och de två arterna klassificeras ibland som subspecies av samma art.

Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.

Zoonoser definieras som infektionssjukdomar som kan spridas naturligt mellan djur och människor. Detta innebär att djur är en naturlig källa till smittämnet, men att sjukdomen också kan överföras till och orsaka sjukdom hos människor. Zoonoser utgör en betydande andel av allmänna infektionssjukdomar och kan ha allvarliga konsekvenser för individens hälsa, men också påverka populationer och ekosystem. Exempel på zoonoser är bakterieinfektionerna salmonellas och listerios, virussjukdomarna influensa A H1N1 (svinpest) och ebolavirusinfektion samt parasiterna toxoplasmos och giardiasis.

'Streptococcus equi' är en bakteriespecies som orsakar infektionssjukdomar, främst hos hästar där den kan ge upphov till strupcancer och strumpfluss. Det är en grampositiv bakterie som vanligtvis förekommer i parar eller kedjor.

Adhesionsförmåga är en kemisk egenskap hos bakterier såväl med som utan fimbrier ("cellhår") att kunna fästa vid andra celler, vävnader eller icke-levande ytor. Denna egenskap är av betydelse för kolo nibildning och sjukdomsalstrande förmåga.

I en enkel medicinsk definition, är "serosität" ett begrepp som refererar till serösa kroppsfluiders sammansättning och egenskaper. Serösa kroppsfluider inkluderar vätskor såsom blodplasma och den klara, färglösa vätskan som produceras av slemhinnor i kroppen, kallad seros.

'Sus scrofa' är den vetenskapliga beteckningen för vildsvin, ett djur som tillhör familjen släpgrisar (Suidae). Det är den art av svin som förekommer vilt över stora delar av Eurasien och Nordafrika. Vildsvinet är ett robust och anpassningsbart djur som kan leva i olika habitat, från skogsområden till odlingsmark. Det kännetecknas bland annat av sin tjocka hud, långa snabel och grova borst på ryggen. Vildsvinet är allätare och har en diversifierad föda som kan inkludera växter, rötter, frukt, as och smådjur. Det är också ett mycket intelligent djur med starka sociala band.

Streptococcus oralis är en grampositiv bakterie som normalt förekommer i munhålan hos människor. Den är en del av den normala munfloran, tillsammans med andra mikroorganismer. S. oralis är vanligen icke-patogen och betraktas som en kommensal, men under vissa omständigheter kan den vara associerad med sjukdomar såsom tandköttsinflammationer (gingivit) och tandsäckinfektioner (parodontit). I sällsynta fall kan den också orsaka systemiska infektioner, särskilt hos immunosupprimierade individer.

Inflammation av hjärnans eller ryggmärgens skyddshinnor, dvs mjuka hinnan, spindelvävshinnan och hårda hinnan. Infektioner (av virus, bakterier eller svamp) är de vanligaste orsakerna till inflammation, men även subaraknoidalblödning, kemisk retning, granulomatösa tillstånd, tumörer och andra inflammatoriska tillstånd kan ge detta syndrom.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

'Streptococcus sobrinus' är en gram-positiv, anaerob bakterie som tillhör betadentalfloran och är associerad med dental caries, särskilt på permanent tandemalje.

Inflammation i innerörat (labyrinten).

Hemolysin proteiner är proteiner som orsakar hemolyse, det vill säga nedbrytning av röda blodkroppar, genom att bilda porer i cellmembranet och på så sätt destabilisera och förstöra cellstrukturen.

Den genetiska massan hos bakterier.

Organiska kemikalier definieras vanligtvis som kolbaserade föreningar, det vill säga kemiska substance som innehåller kolatomer (C) i sin molekylär struktur. Dessa kemikalier kan också innehålla väte (H), syre (O), kväve (N), svavel (S), fosfor (P) och halogener (F, Cl, Br, I) som ofta förekommer i levande organismer. Många organiska kemikalier har en speciell bindning mellan kolatomer, känd som en kovalent bindning, vilket gör att de kan bilda komplexa strukturer och funktioner.

Platser för slakt och styckning; slakterier.

Kemiska substanser som produceras av mikroorganismer och som, i utspädda lösningar, har förmåga att hämma tillväxten hos eller döda andra organismer. Antibiotika vars toxicitet tolereras av värden anv änds som kemoterapeutiska preparat för behandling av infektionssjukdomar hos människor, djur och växter.

Pneumokockinfektioner är infektioner orsakade av bacterien Streptococcus pneumoniae, även känd som pneumokocker. Infektionerna kan variera från öroninflammation och lunginflammation till blodförgiftning (sepsis) och meningit (hjärnhinnesacksinflammation). Symptomen varierar beroende på vilken typ av infektion det rör sig om, men kan inkludera hosta, feber, trötthet, bröstsmärta vid andning och försämrad andningsförmåga. Vissa riskgrupper, som barn under 2 år, äldre vuxna över 65 år, och personer med nedsatt immunförsvar, är särskilt utsatta för allvarliga sjukdomsförlopp.

'Streptococcus gordonii' är en grampositiv, fakultativt anaerob bakterie som tillhör den oralna mikrobiotan hos människor och kan vara en del av dental plaque. Den är vanligen icke-patogen men kan under vissa omständigheter orsaka infektioner, särskilt i immunförsvagna individer eller vid komplikationer som endokardit.

'Streptococcus thermophilus' är en grampositiv, katals- och oxidasnegativ bakterie som tillhör α-hämgrupperingen inom släktet Streptococcus. Denna art föredrar att växa vid högre temperaturer (35-48°C) och är vanligen termofil, men inte obligat termofil. 'Streptococcus thermophilus' används ofta inom livsmedelsindustrin, särskilt i yoghurt- och osttillverkning, på grund av dess förmåga att producera syra och ge specifik smak till slutprodukten. Den är också en vanlig del av människans normala tarmflora.

"Virulensfaktorer" refererar till de specifika egenskaperna eller strukturer hos en patogen (en mikroorganism som orsakar sjukdom) som bidrar till dess förmåga att orsaka skada eller infektion i värden. Dessa faktorer kan vara exotoxiner, endotoxiner, kapsel, fimbrier, flageller och enzymer som hjälper patogenen att invadera, överleva och replikera inne i värden. Virulensfaktorer är avgörande för patogenens virulens, det vill säga dess förmåga att orsaka sjukdom, och varierar mellan olika arter och stammar av mikroorganismer.

"Pasteurella multocida" är en gramnegativ, encapsulerad kockbacill som orsakar infektioner hos både människor och djur, vanligtvis vid direkt kontakt med infekterade djurslemhinnor eller sekundärt genom sår. Den kan vara en vanlig orsak till andningsvägsinfektioner, hud- och webbinfektioner, men kan också orsaka mer allvarliga sjukdomar som blodförgiftning och lunginflammation, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar.

Immunglobuliner framkallade av bakteriella antigena komponenter.

'Sverige' är ett land i Nordeuropa, känt för sitt avancerade sjukvårdssystem, med höga standarder på vården och lika tillgång till vård oavsett bakgrund eller ekonomisk status.

Monarki i Nordeuropa, med landgräns mot Tyskland i söder och med havsgräns mot den skandinaviska halvön i öster och norr. Landet utgörs av en stor halvö, Jylland, och ett stort antal öar, varav två större är Fyn och Själland. Geografiskt skild från Danmark är Bornholm, som ligger längre österut i

I en medicinsk kontext kan "register" definieras som ett systematiskt sammanställt och ordnat register över viktig information, ofta relaterad till en specifik patient, forskningsstudie eller population. Exempel på medicinska register inkluderar:

De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten under en organisms utvecklingsstadier.

Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.

En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.

Motståndskraft mot infektionssjukdom i en stor grupp individer i en population. En rad olika faktorer kan ligga bakom gruppimmuniteten, och detta återspeglas i olika definitioner i litteraturen. Oftast avses fallet där infektion hos en enda individ i en population inte ger någon epidemi, då populationen iövrigt är immun. I en sådan immun population är det heller inte sannolikt att en enskild mottaglig individ blir smittad. Gruppimmunitet kan även avse det fall då oskyddade individer inte ådrar sig smitta eftersom smittämnet utrotats i populationen.