"Social identification" refererar inom medicinen till den process där en individ tar till sig en social grupps normer, värderingar och identitet som en del av sin egen självkonceptuell definition. Detta kan involvera identifiering med patientgrupper eller stödgrupper relaterade till en viss diagnos eller livsförändring, vilket kan påverka individens psykologiska anpassning och socialt beteende i samband med sin medicinska situation.

"Socialt beteende" refererar till de handlande, kommunicerande och interaktiva sätt som en individ agerar i sociala situationer eller sammanhang, med avseende på sociala normer, roller, regler och konventioner. Det inkluderar förmågan att bygga och underhålla sociala relationer, tolka nonverbala signaler, förstå sociala kontexter och delta i samarbete och kommunikation med andra individer.

"Socialt stöd" refererar till den emotionella, praktiska och/eller finansiella hjälp och assistans som en individ kan få från sitt sociala nätverk, inklusive familj, vänner, kollegor och gemenskaper, för att hantera livets utmaningar och främja sin psykiska och fysiska hälsa.

"Social miljö" refererar till de sociala faktorerna och omgivningarna som påverkar en individuals fysiska, psykiska och socioekonomiska välbefinnande. Detta kan inkludera deras sociala relationer, samhällsstruktur, kultur, gemensamma värderingar och normer, samt tillgång till resurser som utbildning, hälsa och boende. Social miljö kan också påverka beteenden, attityder och individuella val genom sociala konstruktioner och institutioner som familjer, skolor, arbetsplatser och gemenskaper.

"Social isolering refererar till ett tillstånd där en individ saknar socialt kontakt och deltagande med andra människor på ett regelbundet basis, vilket kan ha negativa konsekvenser för deras mentala och fysiska hälsa."

"Social perception" refererar till människors förmåga att tolka, urskilja och förstå beteenden, känslor, attitudeer och intentioner hos andra individer i sociala sammanhang. Det inkluderar också förmågan att tolka sociala signaler och koder för att kunna navigera i sociala interaktioner och relationer. Social perception är en viktig del av socialt tänkande och kommunikation, och den påverkar hur vi uppfattar och relaterar till andra människor i vårt vardagsliv.

I medicinsk kontext kan 'social grupp' definieras som en samling av individer som delar gemensamma sociala egenskaper, normer och beteenden. Dessa grupper kan variera i storlek från små, intimt sammanbundna nätverk till större, mer diffusa samhällsgrupper. Socialgrupper kan ha en betydande inverkan på individens hälsa och välbefinnande, både positivt och negativt. Exempel på socialgrupper inkluderar familjer, vänskapsgrupper, etniska grupper, socioekonomiska klasser och olika subkulturer.

"Social anpassning" kan definieras som den process genom vilken en individ lär sig att uppföra sig på ett socialt acceptabelt sätt inom en viss kultur eller sammanhang, och att förstå och följa de normer, värderingar och beteenden som är vanliga och accepterade i den gruppen. Det innebär också förmågan att kommunicera effektivt med andra, att bygga och underhålla sociala relationer och att reagera på sociala signaler och olika situationer på ett lämpligt sätt. Social anpassning kan variera mellan olika kulturer och sammanhang, och den kan utvecklas och förändras över tid genom social interaktion och erfarenhet.

"Social dominans" refererer til den status eller kontrol en individ har over andre individer i en social gruppe, oftest etableret gennem adfærdsmønstre som aggression, underkastelse og kooperation. Den socialt dominerende individ har typisk fordelene af bedre adgang til ressourcer såsom føde, parter og ynglepladser.

Social media kan definieras som internetbaserade tekniker och tjänster som möjliggör för användare att dela innehåll, kommunicera och etablera samhällsrelationer online. Det innefattar plattformar som sociala nätverk (t.ex. Facebook, LinkedIn), bloggar (t.ex. WordPress), mikrobloggar (t.ex. Twitter), bild- och videoservice (t.ex. Instagram, YouTube) samt recensionsplatser (t.ex. Yelp). Sociala medier används ofta för personliga, sociala och kommersiella syften.

"Socialt arbete" är ett begrepp inom humaniora och samhällsvetenskap som refererar till professionell hjälp och intervention för att stödja individers och gemenskapers sociala välbefinnande och funktion. Detta kan involvera att arbeta med enskilda individer, familjer eller grupper för att stötta deras sociala kompetens, emotionala utveckling och interaktion med andra. Socialt arbete kan också innefatta att arbeta för att främja social rättvisa, minska orättvisor och främja positiva förändringar på samhällelig nivå. Det kan ske genom en rad olika metoder, såsom individuell terapi, gruppterapi, policyadvocacy, community organizing och socialt programutveckling.

Social rangordning, grundad på vissa beteendemönster, storlek, styrka, ålder mm.

"Samhällsvetenskap" kan grovt definieras som ett forskningsfält som använder sig av vetenskapliga metoder för att studera och analysera människors interaktioner, institutioner och strukturer i samhället. Detta inkluderar discipliner som sociologi, politikvetenskap, ekonomi och socialantropologi, med fokus på att förstå och förklara samhälls fenomen och problem.

"Socialt avstånd" är ett begrepp som ofta används inom socialpsykologi och sociologi, och refererar till den relativa graden av nära kontakt eller gemensamma aktiviteter mellan individer, grupper eller samhällen. I en medicinsk kontext kan "socialt avstånd" definieras som förändringar i social interaktion och kontakt mellan människor som ett svar på hälsorisker, vanligtvis relaterade till smittsamma sjukdomar. Detta kan innebära att minska fysiskt sammanträde eller öka avståndet mellan sig och andras kroppar för att förebygga smitta. Socialt avstånd är en viktig icke-farmaceutisk intervention (NPI) som används för att kontrollera och förhindra spridning av infektionssjukdomar, inklusive COVID-19 pandemin.

"Social change" in the context of public health refers to a shift or transformation in the social structures, norms, and relationships within a society that has an impact on the health status and equity of its population.

"Sociala villkor" refererar till de ekonomiska, sociala och kulturella faktorerna som påverkar individers hälsa och välbefinnande, inklusive arbets- och utbildningsmöjligheter, boendeförhållanden, inkomstfördelning, diskriminering och socialt stöd. Dessa faktorer kan ha en betydande inverkan på individers hälsa och sjukdomar, oavsett deras genetiska predispositioner eller livsstilsval.

"Sociala värderingar" refererar till de subjektiva bedömningarna och omdömen som individen eller gruppen gör om vad som är moraliskt rätt eller fel, önskvärt eller undviksakt, bra eller dåligt i sociala interaktioner och relationer. Dessa värderingar kan variera mellan olika kulturer, samhällen och historiska perioder och påverkar beteenden, attityder och normer inom socialt umgänge.

"Sociala problem" är ett bredare begrepp som kan omfatta en mängd olika situationer eller fenomen som påverkar individers och samhällens välbefinnande. I en medicinsk kontext kan "sociala problem" definieras som sociala faktorer som har negativ inverkan på en individuals hälsa och välbefinnande, till exempel fattigdom, arbetslöshet, social isolation, diskriminering och andra former av social utsatthet. Dessa sociala problem kan leda till ökad risk för mentala och fysiska sjukdomar, sämre livskvalitet och förkortad livslängd.

Sociala beteendestörningar (SBD) är en grupp psykiatriska diagnoser som kännetecknas av utvecklingsstörda mönster av social interaktion och kommunikation, ofta i kombination med begränsade, repetitiva intressen och aktiviteter.

"Socialförsäkring är ett system av socialpolitiska försäkringsprogram, som erbjuder ekonomisk trygghet och stöd till medborgare som drabbats av vissa livsomständigheter, såsom arbetslöshet, sjukdom, funktionsnedsättning eller ålderdom, genom obligatoriska bidrag från anställda och arbetsgivare."

Socialpsychology är ett forskningsfält inom psykologin som undersöker hur individers tankar, känslor och beteenden påverkas av andra individer och sociala grupper, samt hur de sociala kontexten påverkar perceptioner, attityder och social interaktion.

"Socialt strivande" refererar till individens önskan och arbete för att uppnå social acceptans, tillhörighet och samhörighet i en grupp eller samhälle. Det inkluderar förmågan att bygga och underhålla sociala relationer, förstå och följa sociala normer och roller, och kommunicera effektivt med andra.

"Social participation" in healthcare and social sciences often refers to an individual's involvement in various forms of community or societal activities, interactions, and relationships. This may include participating in social events, joining groups or clubs, volunteering, engaging in civic duties, working, attending school, or having meaningful relationships with others. Social participation is considered an important aspect of overall health and well-being, as it can contribute to a sense of purpose, belonging, and connection to others. It may also have positive impacts on physical and mental health outcomes.

"Social omsorg" kan definieras som de individuella och samhälleliga stödåtgärderna och tjänsterna som ges till individer eller grupper med speciella behov för att främja deras sociala välbefinnande, delaktighet och autonomi. Detta kan inkludera personlig assistans, boenden, vård, utbildning, arbetsträning, rehabilitering och andra former av stöd som hjälper människor att leva oberoende, deltaga i samhället och uppnå sina mål. Social omsorg kan även innefatta förebyggande åtgärder för att minska behovet av stöd eller undvika social isolering och utanförskap.

"Social konformitet refererar till överensstämmelse med sociala normer, värderingar och beteenden som accepterats och förväntas inom en given social grupp eller samhälle."

"Social justice" som medicinsk concept refererar till ett samhälle där hälsa och sjukvård är tillgängliga, rättvisfördelade och tillgängliga oavsett en persons ekonomiska status, etnicitet, kön eller sociala bakgrund. Det innebär att alla individer har rätt till lika tillgång till medicinsk vård och behandling, oavsett deras förmåga att betala för den. Social justice inom hälsa strävar efter att eliminera sociala orsaker till ohälsa och hälsoskillnader genom att främja jämlikhet, rättvisa och mänskliga rättigheter.

I en enkel medicinsk definition kan social facilitation beskrivas som förbättrad prestanda eller ökat utförande hos en individ när de är i socialt sammanhang och observerade av andra. Detta fenomen uppstår ofta när en person känner trygghet och stöd från de närvarande och kan leda till att de upplever mindre stress eller ångest under den aktiva uppgiften. Social facilitation kan inträffa i olika situationer, inklusive medicinska kontexter, där socialt stöd och interaktion kan påverka en persons fysiska eller mentala prestanda.

'Socialt fjärmande' (social withdrawal) är ett tillstånd där en individ aktivt undviker social interaktion och umgänge med andra, ofta till förmån för ensamhet och isolering.

"Fobi" är ett psykiologiskt begrepp som refererar till en irrationell och bestående rädsla eller fruktan för en specifik situation, aktivitet, objekt eller miljö, vilket orsakar signifikant lidande eller nedsatt funktion i vardagslivet. Fobier klassificeras som en specifik fobi i Diagnostiska och statistiska manualen för mentala störningar (DSM-5).

Socialmedicin (eller social medicin) är ett interdisciplinärt forsknings- och utbildningsområde som undersöker sambandet mellan individens hälsa och samhällsfaktorer, såsom socioekonomiska, kulturella och miljömässiga faktorer. Socialmedicinen fokuserar på att förbättra folkhälsan genom att påverka de sociala determinanterna av hälsa och minska hälsoskillnaderna i befolkningen. Det innefattar också studier av hur sociala system, som välfärdssystem och hälso- och sjukvård, påverkar individers hälsa och livskvalitet.

"Social marketing är en strategi för att påverka gruppers eller individers beteenden och attityder till hälsa, miljö eller socialt väsentliga frågor, genom att tillhandahålla produkter, tjänster, program eller miljöförändringar som möter deras behov och önskemål, med hjälp av marknadsföringsmetoder."

"Socioeconomic factors refer to the conditions and circumstances related to a person's social and economic situation that can have an impact on their health outcomes, such as income, education level, employment status, housing quality, and access to healthcare services."

Psykologisk stress definieras som ett tillstånd där individen upplever att de mentala, emotionella och fysiska kraven överstiger deras förmåga att hantera dem, vilket orsakar negativa konsekvenser för deras välbefinnande.

Fastställda uppsättningar av frågor att användas för insamling av uppgifter, som t ex kliniska data, social ställning, yrkesgrupp osv. Termen används ofta om frågeformulär för massundersökning som fylls i av uppgiftslämnarna själva.