"Social anpassning" kan definieras som den process genom vilken en individ lär sig att uppföra sig på ett socialt acceptabelt sätt inom en viss kultur eller sammanhang, och att förstå och följa de normer, värderingar och beteenden som är vanliga och accepterade i den gruppen. Det innebär också förmågan att kommunicera effektivt med andra, att bygga och underhålla sociala relationer och att reagera på sociala signaler och olika situationer på ett lämpligt sätt. Social anpassning kan variera mellan olika kulturer och sammanhang, och den kan utvecklas och förändras över tid genom social interaktion och erfarenhet.

"Socialt beteende" refererar till de handlande, kommunicerande och interaktiva sätt som en individ agerar i sociala situationer eller sammanhang, med avseende på sociala normer, roller, regler och konventioner. Det inkluderar förmågan att bygga och underhålla sociala relationer, tolka nonverbala signaler, förstå sociala kontexter och delta i samarbete och kommunikation med andra individer.

I medicinsk kontext, kan "objektrelation" referera till ett sätt att beskriva och hantera associationer eller kopplingar mellan olika entiteter eller objekt inom ett datasystem, såsom inom elektronisk hälso- och sjukvård (EHS). Det kan handla om relationer mellan patienter, diagnoser, behandlingar, mediciner och andra relevanta data. En objektrelation kan exempelvis beskriva hur en viss patient är relaterad till en viss diagnos eller behandling, vilket underlättar strukturerad datainmatning, hantering, analys och delning av information inom sjukvården.

"Sociometric methods" in medical research often refer to techniques used to assess social relationships and interactions within a group or community, which involve quantifying the patterns and dynamics of these relationships through numerical measurements. These methods can be used to examine various aspects of social connections, such as interpersonal attraction, friendship choices, communication patterns, and social influence. In a medical context, sociometric methods can provide valuable insights into how social factors impact health outcomes and healthcare delivery, contributing to the field of social medicine or medical sociology.

En psykiatrisk status är en bedömning av en persons mentala hälsa som utförs av en psykiater eller annan mentalhälsoexpert, vanligtvis baserad på intervjuer, observationer och kliniska urval, och kan använda standardiserade skattningsskalor för att kvantifiera symtomens svårighetsgrad och varaktighet.

'Religion och psykologi' kan definieras som ett interdisciplinärt studieområde som undersöker de mentala, emotionella och beteendemässiga aspekterna av religiösa eller spirituella övertygelser, praktiker och erfarenheter, inklusive deras potentiala positiva och negativa effekter på individers psykiska hälsa och välbefinnande.

Barn som blivit vuxna eller myndiga.

"Socialt stöd" refererar till den emotionella, praktiska och/eller finansiella hjälp och assistans som en individ kan få från sitt sociala nätverk, inklusive familj, vänner, kollegor och gemenskaper, för att hantera livets utmaningar och främja sin psykiska och fysiska hälsa.

En individs upplevelse av gynnsamma förändringar, antingen rörande individen själv eller förhållandet till omgivningen, vilka leder till anpassning och ändrad mental inställning.

Barn, vars ena förälder eller båda föräldrar lider av någon organisk eller psykisk sjukdom eller beteendestörning. Studier i ämnet fokuserar oftast på barnet ur en social, beteendemässig eller psykolo gisk synpunkt, snarare än ur en genetisk.

There is no single, widely accepted medical definition of "schizophrenic psychology" as it is not a term that is commonly used in the field of psychiatry or clinical psychology. The term "schizophrenia" refers to a specific mental disorder characterized by hallucinations, delusions, disorganized speech and behavior, and impaired cognitive functioning.

"Personliga relationer" refererar till de sociala förbindelser och sammanhang som en individ har med andra individer, inklusive familjemedlemmar, vänner, romantiska partners och kollegor. Dessa relationer kan variera i styrka, karaktär och intensitet, men de är alla viktiga för att uppfylla sociala behov och ge stöd, meningsfull interaktion och emotionell näring.

Tydlig depression under involutionsperioden, kännetecknad av hallucinationer, vanföreställningar, paranoia och upphetsning.

En personlighetsprofilformulär är ett standardiserat instrument som används för att systematiskt insamla och bedöma information om en persons kognitiva, emotionella och beteendemässiga egenskaper, preferenser och värderingar, med syfte att skapa en detaljerad och strukturerad beskrivning av deras unika personlighetsmönster.

Enligt WHO (Världshälsoorganisationen) definieras "självmordsförsök" som ett självskadande beteende, med icke önskad död som direkt avsikt, vid ett visst tillfälle.

En direkt form av psykoterapi, baserad på tolkningen av situationer (den kognitiva erfarenhetsstrukturen) som är avgörande för hur en individ känner och uppför sig. Den bygger på förutsättningen att kognition, den process som leder till förvärvande av kunskap och utformning av tankar, är primärt avgörande för sinnesstämning och beteende. Terapin använder sig av beteendevetenskaplig och samtalsteknik för att identifiera och korrigera det negativa tänkande som ligger till grund för det avvikande beteendet.

"Social miljö" refererar till de sociala faktorerna och omgivningarna som påverkar en individuals fysiska, psykiska och socioekonomiska välbefinnande. Detta kan inkludera deras sociala relationer, samhällsstruktur, kultur, gemensamma värderingar och normer, samt tillgång till resurser som utbildning, hälsa och boende. Social miljö kan också påverka beteenden, attityder och individuella val genom sociala konstruktioner och institutioner som familjer, skolor, arbetsplatser och gemenskaper.

Fastställda uppsättningar av frågor att användas för insamling av uppgifter, som t ex kliniska data, social ställning, yrkesgrupp osv. Termen används ofta om frågeformulär för massundersökning som fylls i av uppgiftslämnarna själva.

"Social isolering refererar till ett tillstånd där en individ saknar socialt kontakt och deltagande med andra människor på ett regelbundet basis, vilket kan ha negativa konsekvenser för deras mentala och fysiska hälsa."

Psykometri är ett forskningsområde inom psykologi som handlar om utveckling, tillämpning och utvärdering av metoder för mätning av psykologiska konstrukt, såsom intelligenser, personlighetsdrag, kognitiva förmågor och attityder. Det inkluderar studier av reliabilitet, validitet och standardisering av psykologiska tester och skalor för att säkerställa deras kvalitet och användbarhet inom forskning och klinisk praktik.

Schizofreni är en allvarlig psykiatrisk störning som kännetecknas av förändringar i tankar, perceptioner, affekter, motivation och beteende. De två huvudsakliga symptomen på schizofreni är positiva symtom och negativa symtom. Positiva symtom innefattar psykotiska symtom som hallucinationer (vanligtvis röster), paranoia och förvrängda tankar. Negativa symtom innefattar nedsatt förmåga till planera och fullfölja aktiviteter, nedsatt affektivt uttryck, socialt tillbakadragande och talförmåga. Schizofreni påverkar ofta en persons förmåga att fungera i vardagslivet och kan orsaka stor lidande. Diagnosen ställs vanligtvis genom en kombination av psykiatrisk utvärdering, intervjuer och observationer av individens symptom och funktion.

"Socioeconomic factors refer to the conditions and circumstances related to a person's social and economic situation that can have an impact on their health outcomes, such as income, education level, employment status, housing quality, and access to healthcare services."

Studier inriktade på att följa utvecklingen eller utfallet av t ex exponering, metoder, effekter av åtgärder, eller förekomst av någon sjukdom hos enskilda individer eller grupper.

Måttliga depressionstillstånd, i motsats till svår depression vid neurotiska eller psykotiska tillstånd.

I medicinsk kontext kan 'social grupp' definieras som en samling av individer som delar gemensamma sociala egenskaper, normer och beteenden. Dessa grupper kan variera i storlek från små, intimt sammanbundna nätverk till större, mer diffusa samhällsgrupper. Socialgrupper kan ha en betydande inverkan på individens hälsa och välbefinnande, både positivt och negativt. Exempel på socialgrupper inkluderar familjer, vänskapsgrupper, etniska grupper, socioekonomiska klasser och olika subkulturer.

Studier som bygger på att variabler gällande en individ eller en grupp individer registreras över en längre tidsperiod.

"Social perception" refererar till människors förmåga att tolka, urskilja och förstå beteenden, känslor, attitudeer och intentioner hos andra individer i sociala sammanhang. Det inkluderar också förmågan att tolka sociala signaler och koder för att kunna navigera i sociala interaktioner och relationer. Social perception är en viktig del av socialt tänkande och kommunikation, och den påverkar hur vi uppfattar och relaterar till andra människor i vårt vardagsliv.

"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.

"Social dominans" refererer til den status eller kontrol en individ har over andre individer i en social gruppe, oftest etableret gennem adfærdsmønstre som aggression, underkastelse og kooperation. Den socialt dominerende individ har typisk fordelene af bedre adgang til ressourcer såsom føde, parter og ynglepladser.

"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.

"Socialt arbete" är ett begrepp inom humaniora och samhällsvetenskap som refererar till professionell hjälp och intervention för att stödja individers och gemenskapers sociala välbefinnande och funktion. Detta kan involvera att arbeta med enskilda individer, familjer eller grupper för att stötta deras sociala kompetens, emotionala utveckling och interaktion med andra. Socialt arbete kan också innefatta att arbeta för att främja social rättvisa, minska orättvisor och främja positiva förändringar på samhällelig nivå. Det kan ske genom en rad olika metoder, såsom individuell terapi, gruppterapi, policyadvocacy, community organizing och socialt programutveckling.

Social media kan definieras som internetbaserade tekniker och tjänster som möjliggör för användare att dela innehåll, kommunicera och etablera samhällsrelationer online. Det innefattar plattformar som sociala nätverk (t.ex. Facebook, LinkedIn), bloggar (t.ex. WordPress), mikrobloggar (t.ex. Twitter), bild- och videoservice (t.ex. Instagram, YouTube) samt recensionsplatser (t.ex. Yelp). Sociala medier används ofta för personliga, sociala och kommersiella syften.

Social rangordning, grundad på vissa beteendemönster, storlek, styrka, ålder mm.

"Samhällsvetenskap" kan grovt definieras som ett forskningsfält som använder sig av vetenskapliga metoder för att studera och analysera människors interaktioner, institutioner och strukturer i samhället. Detta inkluderar discipliner som sociologi, politikvetenskap, ekonomi och socialantropologi, med fokus på att förstå och förklara samhälls fenomen och problem.

"Socialt avstånd" är ett begrepp som ofta används inom socialpsykologi och sociologi, och refererar till den relativa graden av nära kontakt eller gemensamma aktiviteter mellan individer, grupper eller samhällen. I en medicinsk kontext kan "socialt avstånd" definieras som förändringar i social interaktion och kontakt mellan människor som ett svar på hälsorisker, vanligtvis relaterade till smittsamma sjukdomar. Detta kan innebära att minska fysiskt sammanträde eller öka avståndet mellan sig och andras kroppar för att förebygga smitta. Socialt avstånd är en viktig icke-farmaceutisk intervention (NPI) som används för att kontrollera och förhindra spridning av infektionssjukdomar, inklusive COVID-19 pandemin.

"Social change" in the context of public health refers to a shift or transformation in the social structures, norms, and relationships within a society that has an impact on the health status and equity of its population.

Användningen av sjukdomsgradsmått, som ålder, för att beräkna den risk (i form av mätbar eller förutsägbar risk för förlust, skada eller död) en patient är utsatt för innan denne når hälso- och sjukvården. Denna anpassning tillåter jämförelser av utförande och kvalitet mellan organisationer, utövare och samhälle.

En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.

"Sociala villkor" refererar till de ekonomiska, sociala och kulturella faktorerna som påverkar individers hälsa och välbefinnande, inklusive arbets- och utbildningsmöjligheter, boendeförhållanden, inkomstfördelning, diskriminering och socialt stöd. Dessa faktorer kan ha en betydande inverkan på individers hälsa och sjukdomar, oavsett deras genetiska predispositioner eller livsstilsval.

"Sociala värderingar" refererar till de subjektiva bedömningarna och omdömen som individen eller gruppen gör om vad som är moraliskt rätt eller fel, önskvärt eller undviksakt, bra eller dåligt i sociala interaktioner och relationer. Dessa värderingar kan variera mellan olika kulturer, samhällen och historiska perioder och påverkar beteenden, attityder och normer inom socialt umgänge.

"Sociala problem" är ett bredare begrepp som kan omfatta en mängd olika situationer eller fenomen som påverkar individers och samhällens välbefinnande. I en medicinsk kontext kan "sociala problem" definieras som sociala faktorer som har negativ inverkan på en individuals hälsa och välbefinnande, till exempel fattigdom, arbetslöshet, social isolation, diskriminering och andra former av social utsatthet. Dessa sociala problem kan leda till ökad risk för mentala och fysiska sjukdomar, sämre livskvalitet och förkortad livslängd.

Maladaptiva reaktioner på identifierbara, psykosociala stressfaktorer. Reaktionerna inträffar kort tid efter stresspåverkan, och visar sig som nedsatt social- eller arbetsförmåga eller som symtom (dep ression, ångest osv) som är kraftigare än förvantat.

Sociala beteendestörningar (SBD) är en grupp psykiatriska diagnoser som kännetecknas av utvecklingsstörda mönster av social interaktion och kommunikation, ofta i kombination med begränsade, repetitiva intressen och aktiviteter.

"Socialförsäkring är ett system av socialpolitiska försäkringsprogram, som erbjuder ekonomisk trygghet och stöd till medborgare som drabbats av vissa livsomständigheter, såsom arbetslöshet, sjukdom, funktionsnedsättning eller ålderdom, genom obligatoriska bidrag från anställda och arbetsgivare."

"Socialt strivande" refererar till individens önskan och arbete för att uppnå social acceptans, tillhörighet och samhörighet i en grupp eller samhälle. Det inkluderar förmågan att bygga och underhålla sociala relationer, förstå och följa sociala normer och roller, och kommunicera effektivt med andra.

"Social identification" refererar inom medicinen till den process där en individ tar till sig en social grupps normer, värderingar och identitet som en del av sin egen självkonceptuell definition. Detta kan involvera identifiering med patientgrupper eller stödgrupper relaterade till en viss diagnos eller livsförändring, vilket kan påverka individens psykologiska anpassning och socialt beteende i samband med sin medicinska situation.

Socialpsychology är ett forskningsfält inom psykologin som undersöker hur individers tankar, känslor och beteenden påverkas av andra individer och sociala grupper, samt hur de sociala kontexten påverkar perceptioner, attityder och social interaktion.

"Social omsorg" kan definieras som de individuella och samhälleliga stödåtgärderna och tjänsterna som ges till individer eller grupper med speciella behov för att främja deras sociala välbefinnande, delaktighet och autonomi. Detta kan inkludera personlig assistans, boenden, vård, utbildning, arbetsträning, rehabilitering och andra former av stöd som hjälper människor att leva oberoende, deltaga i samhället och uppnå sina mål. Social omsorg kan även innefatta förebyggande åtgärder för att minska behovet av stöd eller undvika social isolering och utanförskap.

"Social konformitet refererar till överensstämmelse med sociala normer, värderingar och beteenden som accepterats och förväntas inom en given social grupp eller samhälle."

"Social participation" in healthcare and social sciences often refers to an individual's involvement in various forms of community or societal activities, interactions, and relationships. This may include participating in social events, joining groups or clubs, volunteering, engaging in civic duties, working, attending school, or having meaningful relationships with others. Social participation is considered an important aspect of overall health and well-being, as it can contribute to a sense of purpose, belonging, and connection to others. It may also have positive impacts on physical and mental health outcomes.

"Social justice" som medicinsk concept refererar till ett samhälle där hälsa och sjukvård är tillgängliga, rättvisfördelade och tillgängliga oavsett en persons ekonomiska status, etnicitet, kön eller sociala bakgrund. Det innebär att alla individer har rätt till lika tillgång till medicinsk vård och behandling, oavsett deras förmåga att betala för den. Social justice inom hälsa strävar efter att eliminera sociala orsaker till ohälsa och hälsoskillnader genom att främja jämlikhet, rättvisa och mänskliga rättigheter.

Studier, i vilka förekomst eller frånvaro av sjukdom eller andra hälsorelaterade variabler fastställs för varje deltagare i studien eller för ett representativt urval vid en given tidpunkt, till skillnad från förhållandet vid longitudinella studier, där kontinuerliga iakttagelser görs under en längre tidsperiod.