Sjukdomsalstrande förmågaBakterieproteiner: Proteiner förekommande hos någon bakterieart.Reglering av genuttryck, bakterier: De processer genom vilka cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos bakterier.Bakteriegener: Den genetiska massan hos bakterier.Molekylsekvensdata: Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.Mutation: Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.Gendeletion: Omfördelning av gener till följd av bortfall av DNA- eller RNA-segment, vilket leder till att sekvenser som normalt befinner sig på avstånd från varandra hamnar nära varandra. Bortfallet kan påvisas med hjälp av cytogenetiska metoder, och man kan även sluta sig till det från fenotypen, antydande bortfall på en bestämd plats.Bakteriell vidhäftning: Adhesionsförmåga är en kemisk egenskap hos bakterier såväl med som utan fimbrier ("cellhår") att kunna fästa vid andra celler, vävnader eller icke-levande ytor. Denna egenskap är av betydelse för kolo nibildning och sjukdomsalstrande förmåga.VäxtsjukdomarBakterie-DNA: Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.Värd-patogenförhållandenQuorum SensingKolibakterieinfektioner: Infektionssjukdomar orsakade av bakteriearten Escherichia coli (E. coli).HemolysinproteinerGenomöar: Distinkta enheter i vissa bakterie-, bakteriofag- eller plasmidgenom som utgör ett slags rörliga genetiska element. I dessa finns en rad olika "anpassnings"-gener, som t ex virulensfaktorer (i patogenicitetsöar), antibiotikaresistensgener och symbiosgener. De varierar istorlek från 10 till 500 kilobaser, och deras bassammansättning (GC-innehåll) och codonanvändning skiljer sig från genomet i övrigt. De innehåller vanligtvis en integrasgen, men denna har i vissa fall eliminerats, vilket leder till förankrade genomöar.Bakteriegifter: Giftiga ämnen producerade av bakterier. Toxinerna består huvudsakligen av proteiner med hög molekylvikt och starka antigena egenskaper. Några används som antibiotika och för vaccinframställning, eller för diagnostiska hudtester.Adhesiner, bakteriella: Bakteriella ytkomponenter som underlättar för bakterien att fästa vid andra celler eller icke-biologiska ytor. De flesta fimbrier på gramnegativa bakterier fungerar som adhesiner, men ofta är det ett underordnat protein ute i änden av fimbrierna som är det verkliga adhesinet. Hos grampositiva bakterier är det ett protein- eller polysaccharidskikt på ytan som tjänar som adhesin.PlasmiderYersinia pestisMöss, inavlade BALB CKolibakterie: En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.Bakteriella yttermembranproteiner: Proteiner förekommande i det yttre membranet hos bakterier.Genom, bakteriellt: Den fullständiga arvsmassan i bakteriekromosomen.Letal dos 50: Den dosmängd av ett giftigt ämne eller av joniserande strålning som krävs för att döda 50% av en testpopulation.Aminosyrasekvens: Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.Kassettmutagenes: Mutagenes framkallad av införande av främmande DNA-sekvenser i en gen. Detta kan ske spontant in vivo eller experimentellt in vivo eller in vitro. Proviralt DNA kan sättas in i eller läggas intill en cellulär onkogen. Infogning av proviruset kan orsaka mutationer genom störning av kodningssekvenser eller reglerelement, eller ge upphov till oreglerat uttryck av protoonkogenen, med tumörbildning som följd.Salmonella tymphimuriumDNA-sekvensanalys: En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.Test för genetisk komplementering: Ett test för att avgöra om komplementering (dominant kompensation) kommer att äga rum i en cell med en given mutantfenotyp när ett annat muterat genom, som kodar för samma fenotyp, förs in i cellen.Bassekvens: Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.Streptococcus pyogenesPseudomonas aeruginosaCryptococcus neoformans: En svampart tillhörande släktet Cryptococcus som ger upphov till kryptokockos. Dess teleomorf är Filobasidiella neoformans.Escherichia coliproteiner: Proteiner från Escherichia coli.Fylogenes: Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.Vibrio choleraeBakteriella antigenerCandida albicans: Encellig, knoppande svamp som är den huvudsakliga orsaken till kandidos (candidiasis).Sjukdomsmodeller, djur: Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.Shigella flexneriListeria monocytogenes: En art grampositiva, stavformade bakterier med stor utbredning i naturen. Bakterierna har påträffats i avloppsystem, jord, ensilage och faeces hos friska människor och djur. Infektion med denna bakterie leder till hjärninflammation, hjärnhinneinflammation, endokardit och aborter.Yersinia pseudotuberculosisStaphylococcus aureusYersinia enterocoliticaStreptokockinfektionerSerotypningSvampproteiner: Alla proteiner som förekommer i svampar.Fimbrier, bakteriella: Tunna, hårliknande bihang, 1-20 mikrometer långa och talrika, på gramnegativa bakterier, särskilt Enterobacteriaceae och Neisseria. Till skillnad från flageller saknar de rörelseförmåga, men har, som proteiner, antigena och hemagglutinerande egenskaper. De är av medicinsk betydelse, eftersom vissa fimbrier medverkar till att bakterier via adhesiner kan fästa vid celler. Bakteriella fimbrier är vanliga pili, men måste särskiljas från den gängse betydelsen av "pili", vilken avser sexpili.PestBakterikapslar: Ett geleartat hölje runt en bakteriecell som är av betydelse för patogena bakteriers virulens. En del kapslar är väl avgränsade, medan andra kan utgöras av oregelbundna slemskikt, som kan flyta ut. Ka pslarna består som regel av enkla polysaccharider, men vissa bakterier har kapslar av polypeptider.Fenotyp: Den yttre framtoningen hos individen. Den är resultat av samspelet mellan generna och mellan genotypen och miljön.RegulonHyfer: Mikroskopiska, protoplasmafyllda rottrådar hos svampar. Hyferna bildar omfattande nätverk (mycel), som kan bestå av kilometervis med trådar.Mikrobial livsduglighet: En mikroorganisms förmåga att överleva under givna betingelser. Den kan även avse en kolonis förmåga att föröka sig.Omflyttningsbara DNA-segment: Enskilda segment av DNA som kan falla ut och återinlämmas på annan plats i genomet. De flesta är inaktiva, dvs att de inte påträffats i annat än sitt integrerade tillstånd. Till de omflyttningsbara DNA-segmenten hör IS("insertion sequence")- och Tn-enheterna hos bakterier, Ac- och Ds-sekvenserna hos majs, P-, gypsy- och pogosekvenserna hos Drosophila, Tiggersekvenserna hos människa samt Tc- och marinersekvenserna, vilka förekommer i hela djurriket.Salmonellainfektioner, djurOperonYersinia pseudotuberculosis-infektionerMikroorganismer, antal: Räkning av antalet livsdugliga, isolerade bakterier, arkeceller eller svampceller eller -sporer på ett fast odlingsmedium. Varje koloni (dvs kolonibildande enhet) representerar avkomman av en enda inympad cell. Metoden används rutinmässigt av miljömikrobiologer för att bestämma antalet organismer i luft, föda och vatten, av kliniker för att mäta den mikrobiella belastningen på patienter, och vid antibiotikatestning.Fimbrieproteiner: Proteiner som utgör strukturella beståndsdelar av bakteriella fimbrier eller sexpili.Makrofager: Förhållandevis långlivade fagocytiska däggdjursceller som härrör från blodmonocyter. Huvudtyperna utgörs av peritoneala makrofager, alveolarmakrofager, histiocyter, leverns Kupfferceller och osteoklaster. Vid kroniska inflammatoriska förändringar kan de differentiera vidare till epitelioida celler eller smälta ihop till främmande jätteceller eller Langhans-jätteceller.VibrioinfektionerGene Knockout TechniquesYersiniaPolymeraskedjereaktionYersiniainfektionerCellinjeArtsspecificitetSideroforerSalmonellaBacterial Secretion SystemsVibrio vulnificusKryptokockos: Infektion förorsakad av svampar av arten Cryptococcus neoformans.PseudomonasinfektionerRhodococcus equiReglering av genuttryck, svampar: De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos svampar.StafylokockinfektionerStreptolysinerVibrioVärd-parasitförhållanden: Samverkan mellan två organismer, av vilka den ena lever på den andras bekostnad.Fjäderfäsjukdomar: Sjukdomar hos fåglar som används för livsmedelsproduktion.Polysackarider, bakteriellaKloning, molekylär: Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.Antibakteriella medel: Kemiska substanser som produceras av mikroorganismer och som, i utspädda lösningar, har förmåga att hämma tillväxten hos eller döda andra organismer. Antibiotika vars toxicitet tolereras av värden anv änds som kemoterapeutiska preparat för behandling av infektionssjukdomar hos människor, djur och växter.4-butyrolakton: Dihydro-2(3H)-furanon. En endogen substans, framställd ur gamma-aminobutyrat och prekursor till gamma-hydroxybutyrat, som även används farmakologiskt. Den verkar uppenbarligen som modulator vid bindni ngsstället för pikrotoxin på GABA-A-receptorer och kan också ha verkan på GABA-B-receptorer. Används huvudsakligen experimentellt. Bland andra systemiska effekter orsakar den en ökning av dopamin i hj ärnan genom att hämma frisläppandet från nervändarna. Har också bruk som industrellt lösningsmedel och prekursor.Genotyp: Den genetiska sammansättningen och beskrivningen av denna hos en enskild individ.Kandidos: Infektionssjukdom orsakad av svampar av släktet Candida, vanligen Candida albicans. Infektionen uppträder oftast ytligt på fuktiga kroppsdelar.Genuttrycksmönster: Bestämning av det mönster av gener som uttrycks vid den genetiska transkriptionen, såväl under specifika förhållanden som i en specifik cell.Pseudomonas syringaeSekvensinpassningFrancisella tularensis: En organism som orsakar tularemi (harpest) hos människor och andra varmblodiga djur.SeriepassageSekvenshomologi, aminosyraVariation (Genetics)CytotoxinerFisksjukdomar: Sjukdomar hos fiskar, såväl benfiskar som broskfiskar, i sötvatten, havsvatten, akvarier eller fiskodlingar.Hemolys: Nedbrytningen av röda blodkroppar genom verkan av olika ämnen, som t ex antikroppar, bakterier, kemikalier, temperaturförändringar och ändringar i tonicitet (tryckförhållanden).Läkemedelsresistens, bakteriell: Bakteriers förmåga att motstå eller utveckla tolerans för kemoterapeutiska preparat och antibiotika. Denna resistens kan förvärvas genom genmutationer eller främmande DNA vid plasmidöverföring (R-faktorer).Mutagenes: Process som leder till genetisk mutation. Den kan uppstå spontant eller inledas av s k mutagener.Bacillus anthracis: En bakterie som orsakar mjältbrand hos människor och djur.RNA, bakterielltJärn: Ett i jordskorpan allmänt utbrett metalliskt grundämne. Kemiskt tecken är Fe, atomnummer 26 och atomvikt 55,85. Järn är en väsentlig beståndsdel i hemoglobin, cytokrom och andra komponenter i respiratoriska enzymsystem. Dess främsta funktioner är att transportera syre till vävnader (hemoglobin) och att ingå i cellulära oxidationsförlopp. Uttömning av järnförråden kan leda till järnbristanemi. Järn används för att återuppbygga blodet vid anemi.Blodets bakteriedödande förmåga: Naturlig, bakteriedödande egenskap hos blodet tack vare förekomsten av antibakteriella ämnen som betalysin, leukin m fl.XanthomonasOdlingsmedia: Varje flytande eller fast preparat som är specifikt avsett för odling, lagring eller transport av mikroorganismer eller andra sorters celler. Olika typer av media, såsom differentierande substrat, selektiva substrat, testsubstrat och definierade substrat, tillåter odling av bestämda mikroorganismer och celltyper. Fasta medier erhålls genom tillsats av agar eller gelatin till flytande substrat.Ascomycota: Ett fylum av svampar (sporsäcksvampar) med skiljeväggar i mycelet, vilka bildar sporangier av säckliknande celler (asci) som innehåller ascosporer. De flesta patogena svampar med sådant sexualstadium tillhör detta fylet.Fagocytos: Fagocyters upptag och nedbrytning av mikroorganismer, andra celler och främmande partiklar.Open Reading FramesCellvägg: Hos de flesta alger, bakterier och svampar är cellväggen en vanligtvis fast struktur som bildar ett skikt utanför cellhinnan och som ger organismen dess form och skyddar den mot mekanisk skada, osmotisk påverkan osv. Cellväggen fungerar också som en genomsläpplighetsbarriär mot t ex antibiotika och andra substanser.Transkription, genetiskStreptococcus pneumoniaePectobacterium chrysanthemi: En art gramnegativa, fakultativt anaeroba, stavformade bakterier som ger upphov till vissnande hos ett stort antal olika växtarter.Multigenfamilj: En uppsättning gener som genom mångfaldigande och variation härstammar från någon ursprunglig gen. Sådana gener kan sitta tillsammans på samma kromosom eller vara utspridda på olika kromosomer. Exempel på multigenfamiljer är de som kodar för hemoglobiner, immunglobuliner, histokompatibilitetsantigener, aktiner, tubuliner, keratiner, kollagener, stressproteiner, salivproteiner, korioproteiner, membranproteiner, ägguleproteiner och faseoliner, och även histoner, ribosom-RNA och tRNA-gener. De tre senare utgör exempel på upprepningsgener, av vilka det finns hundratals identiska i tandemformationer.Escherichia coli O157: En verocytotoxinproducerande serogrupp tillhörande O-underfamiljen av Escherichia coli som visat sig ge svår matförgiftning. Stammen serotyp H7 producerar Shigaliknande toxiner och har kopplats till epidemier orsakade av smittförande livsmedel av nötkött. Denna serogrupp ger upphov till hemorragiskt och hemolytiskt uremiskt syndrom samt övervägande blodig diarré och gastroenterit hos barn.ProfagerAspergillus fumigatus: En art av sporsäcksvamp som producerar den antibiotiska substansen fumigatin. Sporerna kan ge upphov till infektion hos fåglar och däggdjur.UrinvägsinfektionerFlagell: Ett trådliknande, rörligt bihang på ytceller. Prokaryota flageller består av ett protein som kallas flagellin. På bakterier kan det finnas en enda flagell, en tofs av flageller i ena änden eller flageller över hela ytan. Hos eukaryoter utgörs flagellerna av protoplasmautskott som driver fram flagellater eller spermier. Flageller liknar cilier till strukturen, men är förhållandevis längre och mycket färre till antalet.PyocyaninExotoxiner: Toxiner som produceras av i synnerhet bakterie- och svampceller och utsöndras i odlingsmediet eller i omgivningen.Aeromonas hydrophila: En art gramnegativa, fakultativt anaeroba, stavformade bakterier som kan vara patogena för grodor, fiskar och däggdjur, inklusive människan. Hos människa kan bakterien orsaka cellulit och diarre.Mycobacterium tuberculosisLycopersicon esculentum: En växtart (tomat) inom familjen Solanaceae, ursprungligen från Sydamerika, som odlas allmänt för sin ätliga, köttiga, oftast rödaktiga frukt.TranskriptionsfaktorerStreptococcus suisRalstonia solanacearumEnterohemorragisk E coliHemagglutininerSalmonellainfektionerPorphyromonas gingivalisDNA-mikromatrisanalys: Hybridisering av ett nukleinsyraprov med en stor uppsättning oligonukleotidsekvenser, som är fästa vid ett fast (och rutmönstrat) underlag, i syfte att bestämma en sekvens, ta reda på variationer i en gensekvens eller genetiskt uttryck, eller för genmappning.Kolera: En akut diarrésjukdom som är endemisk i Indien och Sydostasien och som orskas av Vibrio cholerae. Sjukdomstillståndet kan leda till allvarlig uttorkning inom några timmar om inte snabb behandling sätts in.Diarre: Onormalt lös eller onormalt frekvent avföring.TransaktivatorerGenöverföring, horisontell: Naturlig överföring av genetisk information mellan organismer, besläktade eller obesläktade, varvid överföring från föräldrar till avkomma kringgås. Horisontell genöverföring kan ske via ett antal olika naturligt förekommande förlopp, som t ex genetisk konjugation, genetisk transduktion och transfektion. Resultatet kan bli ändrad gensammansättning hos mottagarorganismen (genetisk transformering).Kycklingar: Vanlig benämning för arten Gallus gallus, tamfjäderfä inom familjen Phasianidae och ordningen Galliformes.Enterococcus faecalis: En art av grampositiva, kockoida bakterier som ofta ses vid klinisk provtagning och i tarmkanalen hos människor. De flesta stammar är icke-hemolytiska.Pectobacterium carotovorum: En art gramnegativa, fakultativt anaeroba, stavformade bakterier som orsakar röta hos en stort antal olika växter och ger upphov till vaskulär sjukdom hos morot och potatis.Bakterietypningstekniker: Metoder för bestämning av olika typer och stammar av bakterier. De mest använda typningssytemen är bakteriofagtypning och serotypning jämte bakteriocintypning och biotypning.SigmafaktorHomoserinVäxttumörerBakteriekromosomer: Strukturer i bakteriecellers kärna, bestående av eller innehållande DNA, som bär den genetiska information som är väsentlig för cellen.Salmonella entericaSvin: Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).Bakteriella infektioner, gramnegativa: Infektioner orsakade av bakterier som färgas rosa (negativ färgning) vid gramfärgning.Metarhizium: Ett släkte mitosporsvampar i familjen Clavicipitaceae med teleomorfer inom familjen Nectriaceae. Metarhizium anisopliae används i bekämpningsmedel.Francisella: En organism som finns i naturliga vattendrag. Den kan utgöra en parasit hos människor, andra däggdjur, fåglar och leddjur.Djur, framavlade: Djur som framavlats från två genetiskt olika stammar av en och samma art.Kaniner: Djurarten Oryctolagus cuniculus, av familjen Leporidae och ordningen Lagomorpha. Kaniner föds i hålor, utan päls, och med slutna ögon och öron. Kaniner har 22 kromosompar, medan harar har 24.O-antigenerSekvensdeletionEpitelceller: Celler som täcker kroppens inre och yttre ytor.Cikoria: Perenn växt (Cichorium intybus) av familjen Asteraceae med kraftig rot och ljusblå blommor. De unga bladen används som salladsblad, och den torkade, rostade och malda roten används som kaffesubstitut.Vacciner, försvagadeBeauveriaLegionella pneumophila: En art gramnegativa, aeroba bakterier som ger upphov till legionärssjuka. Bakterien har påtråffats såväl i omgivningen som i människors lungvävnad, sekret från luftvägarna och blod.VirusproteinerLunga: Någotdera organ av det organpar som finns i brösthålan och vars uppgift är att syresätta blodet.Harpest: En pestliknande infektionssjukdom hos gnagare, överförbar till människa. Den orskas av Francisella tularensis och utmärks av feber, frossa, värk i huvud och rygg, samt svaghet.ListeriosisErwinia amylovoraMöss, inavlade C57BLVirusförökningEdwardsiella tarda: En art av Edwardsiella som producerar svavelväte.Rekombination, genetiskAdhesiner, Escherichia coli: Tunna, trådliknande proteinstrukturer, inklusive proteinbaserade kapsulära antigen, som tillåter E. coli att fästa vid ytor och har en patogenetisk roll. De har hög affinitet för olika epitelceller.Bakteriella vacciner: Suspensionspreparat framställda av försvagade eller avdödade bakterier för förebyggande eller behandling av bakteriella infektionssjukdomar.Aeromonas: Ett släkte gramnegativa, fakultativt anaeroba, stavformade bakterier som uppträder som enskilda celler, i par eller i korta kedjor. Bakterierna finns i sötvatten och avloppsvatten och är patogena för människor, grodor och fiskar.Acanthamoeba castellanii: En art jordlevande amöbor som tillhör familljen Acanthamoebidae. Den kan orsaka hjärninflammation och hornhinneinflammation hos människor.DNA-primrar: Korta DNA-sekvenser (vanligtvis ca 10 baspar) som är komplementära till sekvenser av budbärar-RNA och som tillåter omvänt transkriptas att påbörja kopiering av angränsande mRNA-sekvenser. Primrar har utbredd användning som verktyg vid genetiskt och molekylärbiologiskt arbete.