Sinus cavernosus: Ett oregelbundet, venöst hålrum i den hårda hjärnhinnan (dura mater) på båda sidor av kilbenet.Sinus cavernosustrombos: Blodproppsbildning av trombocyter och fibrin i hjärnans sinus cavernosus. Denna kan ha samband med infektion i och kring näshålorna, skallskada eller trombofili. Kliniska tecken omfattar bristande fun ktion i hjärnnerverna III, IV, V och VI, svullnad kring ögonhålorna, kemos, feber och synförlust.Kilbenshåla: En av de pariga näshålor, som är belägna i kilbenet och står i förbindelse med den översta näshålegången på samma sida.Hjärnsinus: Stora, endotelklädda venkanaler mellan den hårda hjärnhinnans två skikt; de innehåller inga klaffar.Abducensnervsjukdomar: Sjukdomar i den 6. kranialnerven (abducens) eller dess kärna i hjärnbryggan (pons). Defekter hos nerven orsakar svaghet i ögats sidomuskel (musculus rectus lateralis), vilken leder till horisontellt d ubbelseende och skelning (esotropi). Vanliga orsaker till nervskada är högt intrakraniellt blodtryck, skallskador, ischemi eller infratentoriella tumörer.Halsartär-sinus cavernosusfistel: Sönderslitning av den intrakavernösa delen av halsartären eller någon av dess grenar, med direktförbindelse mellan den inre halsartären och sinus cavernosus som följd. Detta framkallar en pulserande e xoftalmus och nedsatt rörlighet i det drabbade ögat. Skallskada, särskilt basilära frakturer, är den vanligaste orsaken till detta tillstånd, men det kan också uppkomma spontant eller i samband med bi nsvävsdefekter, som vid Ehlers-Danlos syndrom.Kärlmissbildningar i centrala nervsystemet: Medfödda eller förvärvade missbildningar av artärer, vener eller blodsinus i hjärnan, ryggmärgen och deras hinnor.Hjärnnerver: Tolv par nerver som innehåller generella afferenta, viscerala afferenta, särskilda afferenta, somatiska efferenta och autonoma efferenta nervtrådar. Syn. kranialnerver.OphthalmoplegiaSinustrombos, intrakraniellSkallgrop, mellerstaKilben: Ett ben med kilform (os sphenoidale) vid botten av hjärnskålen.Hård hjärnhinna: Den hårda, fibrösa hinnan runt hjärnan och ryggmärgen.Hjärnvener: Kärl som leder blod från hjärnan.Käkhåla: En av ett ett par hålrum i överkäken, belägna under och i förbindelse med näshålans mittgång.TurksadelOculomotor Nerve DiseasesBihålorArteriovenös fistel: Onormal förbindelse mellan en artär och en ven.Sinus aortaeBihåletumörerEmbolisering, terapeutisk: En hemostasmetod som nyttjar olika medel, som t ex Gelfoam, silikon-, metall-, glas- eller plastkulor, autologt koagel, fett och muskler som emboli. Metoden har använts för behandling av missbildningar i ryggmärgen och skallens blodkärl, fistlar i njurarnas blodkärl, blödning i mag-tarmkanalen, näsblod, hypersplenism, kärlrika tumörer, brustna blodkärl, samt för att kontrollera operationsblödningar.Karotissinus: Utvidgningen på den gemensamma halsartären vid förgreningen till den yttre och inre halsartären. Den innehåller baroreceptorer, som vid stimulering ger sänkt puls, kärlvidgning och blodtrycksfall.SkallbastumörerKärlröntgen av hjärna: Röntgenundersökning av hjärnans kärlsystem efter injektion av kontrastmedel.Hypofystumörer: Tumörer som primärt uppstår i eller bildas som metastaser i hypofysen. De flesta hypofystumörer är adenom, vilka indelas i icke hormonproducerande och hormonproducerande former. De hormonproducerande klassificeras vidare utifrån den hormontyp de utsöndrar. Hypofysadenom kan även beskrivas genom färgningsegenskaper (basofila adenom, acidofila adenom och kromofoba adenom). Hypofystumörer kan utöva tryck på angränsande vävnadsstrukturer, inkl. hypotalamus. flera kranialnerver och synnervskorsningen. I det senare fallet kan dubbelsidig, temporal halvsyn uppstå.Neurokirurgiska teknikerPannhåla: Ett av de två, oftast osymmetriska, hålrummen mellan inre och yttre pannbensskikten.BihålesjukdomarKäkhåletumörer: Cancer eller tumörer i käkhålan. De flesta tumörer i bihålorna uppkommer här. De utvecklas obemärkt i hålrummen och ger symtom när de tränger genom väggarna.Glosögdhet: Onormalt utstående ögon, pga funktionsbrister i enokrina körtlar (t ex tyreotoxikos), maligniteter, skada eller förlamning av ögonmuskelnerverna. Syn. exoftalmi.Hjärnnervsjukdomar: Störningar hos någon av de tolv hjärnnerverna. Med undantag för syn- och luktnerverna omfattas även sjukdomstillstånd i de hjärnstamskärnor, där hjärnnerverna börjar eller slutar.Halsartär, inre: En gren av den gemensamma halsartären (carotis communis) som försörjer främre delen av hjärnan, ögat och dess tillbehör, pannan och näsan med blod.4:e kranialnervHemangiom, kavernöst, centrala nervsystemet: En kärlmissbildning bestående av anhopningar av stora, tunnväggiga vener utan tillhörande nervvävnad. De är vanligast i hjärnstammen, men kan även förekomma i hjärnhalvorna, mellanhjärnan, lillhjärnan och ryggmärgen. Missbildningarna har en tendens att brista och ge upphov till en rad allvarliga kliniska tillstånd (t ex krampanfall, halvsidig muskelförsvagning), som beror på blödningens läge.KoronarsinusTrigeminusnervsjukdomarHjärnhinneartärer: Artärer som försörjer den hårda hjärnhinnan med blod.OrbitMagnetisk resonanstomografi: Icke-invasiv metod för undersökning av inre anatomistrukturer som bygger på principen att atomkärnor i ett starkt magnetfält absorberar strålningsenergipulser och avger dem som radiovågor, vilka med datateknik kan bearbetas till bilder. Till tekniken räknas även protonspinntomografi.Orbital DiseasesSkallbasCentrala nervsystemets cystor: Medfödda eller förvärvade cystor i hjärnan, ryggmärgen eller hjärnhinnorna. Storleken på cystorna kan förbli konstant eller tillta med tiden.Hemangiom, kavernöst: En kärltumör som till övervägande del består av stora, vidgade blodkärl, och som ofta innehåller mycket blod. Den förekommer i huden, i underhudsvävnad, eller båda, samt i många inre organ, särskilt levern, mjälten, bukspottkörteln och ibland i hjärnan. De typiska, ytliga missbildningarna är kraftigt röda, medan djupareliggande tumörvävnad ser blåaktig ut. Kavernösa hemangiom i huden tränger djupare än kapillära hemangiom och har inte samma tendens att tillbakabildas spontant.Horners syndrome: Ett syndrom kännetecknat av defekter i det sympatiska nervsystemet i ena ansiktshalvan, inkl. ögat. Kliniska drag omfattar mios (förminskad pupill), lindrig blefaroptos (sänkt ögonlock) och halvsidig anhidros (ingen svettproduktion). Orsaker till tillståndet kan vara skada på hjärnstammen, nackryggmärgen, första bröstkorgnervens rötter, lungspetsen, halspulsådern, sinus cavernosus eller orbitalspetsen.Klippben: En del av tinningbenet.Kilbenshålesinuit: Inflammation i kilbenshålan. Tillståndet åtföljs vanligen av pansinuit (allmän bihåleinflammation) och kan uppträda i akut eller kronisk form.Dubbelseende: Ett synsymtom som uttrycker sig som så att syncentrum uppfattar ett objekt som två. Symtomet kan hänga samman med sjukdomstillstånd som brytningsfel, skelning, defekter i den okulomotoriska nerven, trokleanerven eller abducensnerven, eller sjukdomstillstånd i hjärnstammen och occipitalloben.Hjärnnervstumörer: Godartade eller elakartade tumörer som uppstår i en eller flera av de tolv hjärnnerverna.Abducensnerv: Den 6:e hjärnnerven (kranialnerven). Abducensnerven börjar i hjärnbryggans nucleus abducens och skickar motoriska nervtrådar till ögats rectus lateralismuskler. Skada på nerven eller dess kärna medför förlorad kontroll över horisontella ögonrörelser.Sjuka sinus-syndromEtmoidalsinus: Talrika, små luftfyllda rum eller celler i silbenet, där de bildar en labyrint.Meningiom: En förhållandevis vanlig tumörform i det centrala nervsystemet som uppstår i spindelvävsceller. De allra flesta är väldifferentierade, vaskulära tumörer som växer långsamt och har dålig invasiv förmåga, men elakartade typer förekommer. Meningiom uppkommer företrädesvis i det parasagittala området, hjärnans konvexitet, sfenoidalkammen, luktfåran och ryggradskanalen.Oculomotor NerveDatortomografi: Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.Tolosa-Hunts syndromMikrokirurgi: Kirurgiska ingrepp utförda med hjälp av mikroskop.Hjärnhinnetumörer: Godartade eller elakartade tumörer som uppkommer i eller sprider sig till hjärnans och ryggmärgens skyddshinnor.Endoskopi: Procedurer för användande av endoskop i samband med diagnos och behandling av sjukdomar. Vid endoskopi förs ett optiskt instrument antingen in via naturliga kanaler, som t ex matsmältningssystemet, eller genom små, kirurgiskt anlagda snitt (titthål) för undersökning av inre kroppsdelar. Tack vare framsteg i bildbehandling, endoskopteknik och utrustning av allt mindre format kan kirurgiska ingrepp göras under endoskopering.Streptococcus constellatusKärltumörer: Tumörer belägna i kärlvävnad eller i specifika vener. De måste särskiljas från kärlvävnadstumörer, som är tumörer bestående av kärlvävnad, som t ex angiofibrom eller hemangiom.Kraniotomi: Kirurgiskt ingrepp eller insnitt i skallen.NeuronavigeringPolyvinylerKörtelsvulst: Adenom. Godartad tumör, vars celler bildar tydligt körtelliknande strukturer eller härrör från körtelepitel.SkalltumörerOtorhinolaryngologic Surgical ProceduresIntrakraniella arteriovenösa missbildningar: Medfödda blodkärlsanomalier i hjärnan, kännetecknade av hoptrasslade tunnväggiga artärer med direktkommunikation med vener utan mellanliggande kapillärer. Missbildningarna visar stora variationer i storlek och läge och ger upphov till symtom genom bristning, masseffekt och kärlavledningseffekter. Den kliniska bilden visar sig ofta inte förrän i det fjärde eller femte årtiondet i livet, när drabbade individer kan utveckla huvudvärk, krampanfall och fokala neurologiska svaghetstecken. Stora blödningar kan leda till koma eller död.Orbital NeoplasmsSinustakykardiVeterinär anatomiTillväxthormonproducerande hypofysadenomHjärnaneurysm: Medfödd eller förvärvad utbuktning i kärlväggen av blodkärl i hjärnan. Säck- eller bärformade åderbråck är den vanligaste varianten och bildas oftast vid artärförgreningar nära hjärnbasen. Bristning leder till subaraknoidalblödning eller intrakraniella blödningar. Jätteaneurysm (>2,5 cm i tvärsnitt) kan trycka ihop intilliggande vävnadsstrukturer, inkl. okulomotoriska nerven (tredje hjärnnerven).Kordom: En elakartad tumör med ursprung i de embryonala resterna av notokorden (ryggsträngen). Syn. kordokarcinom, kordoepiteliom och notokordom.Maxillary Nerve: Den mellersta grenen av trigeminalnerven (femte hjärnnerven). Hypofysär apoplexi: Plötslig blödning eller ischemisk nekros i hypofysen som kan medföra akut synförlust, svår huvudvärk, hjärnhinnereaktioner, kranialnervförlamning, panhypopituitarism, och i sällsynta fall koma. Den vanligaste orsaken är blödning i samband med hypofysadenom. ProlaktinomHalsartärsjukdomar: Sjukdomar i halsens gemensamma pulsåder, den inre och den yttre halsartären. Ateroskleros och traumatiska skador är relativt vanliga orsaker till halsartärsjukdomar.Blödning i putamenSkallgrop, bakre: Den infratentoriella del av skallgropen som innehåller lillhjärnan och hjärnstammen. Den begränsas av bakre tredjedelen av kilbenets övre yta, av tinningsbenets bakre, klippbens- och klippbensutskottsdelar, och av den nedre vinkeln på bakre delen av hjässbenet.Hypofyssjukdomar: Sjukdomstillstånd i den främre eller bakre hypofysen som oftast yttrar sig som överproduktion eller underproduktion av hypofyshormoner. Vävnadsförändringar i hypofysen kan även förorsaka kompression av synnervskorsningen och andra angränsande strukturer.Dissektion: Uppskärning eller separation av kroppsvävnader för undersökningsändamål. Inom kirurgin avser dissektion separerande av olika strukturer längs naturliga skiljelinjer.Eye ManifestationsOrbital pseudotumör: En kronisk, tumörliknande inflammatorisk reaktion som vanligen drabbar ögonhålornas vävnader; den kallas även orbital myosit.Digital subtraktionsangiografi: Metod att avbilda blodkärl genom att från en bild av vävnad med kärlkontrastmedel subtrahera en bakgrundsbild av vävnaden. Bakgrunden utgörs av en digitaliserad bild gjord strax innan kontrastmedel tillförs. Det slutliga angiogrammet blir en högkontrastbild av kärlet, beroende på varierande absorption av röntgenstrålar i olika vävnader.StrålkirurgiLemierre SyndromeOphthalmic Nerve