Sinus aortaeValsalvas manöverHjärnsinus: Stora, endotelklädda venkanaler mellan den hårda hjärnhinnans två skikt; de innehåller inga klaffar.Käkhåla: En av ett ett par hålrum i överkäken, belägna under och i förbindelse med näshålans mittgång.BihålorSinus cavernosus: Ett oregelbundet, venöst hålrum i den hårda hjärnhinnan (dura mater) på båda sidor av kilbenet.Karotissinus: Utvidgningen på den gemensamma halsartären vid förgreningen till den yttre och inre halsartären. Den innehåller baroreceptorer, som vid stimulering ger sänkt puls, kärlvidgning och blodtrycksfall.Aortabråck: Utbuktning på kroppspulsådern.Pannhåla: Ett av de två, oftast osymmetriska, hålrummen mellan inre och yttre pannbensskikten.BihålesjukdomarKilbenshåla: En av de pariga näshålor, som är belägna i kilbenet och står i förbindelse med den översta näshålegången på samma sida.KoronarsinusKranskärlsanomalier: Defekter hos hjärtats kransartärer eller kransvener, beroende på missbildningar, arteriovenösa fistlar eller aneurysmer (bråck), överbryggning eller andra avvikelser i struktur eller utveckling.Sinustrombos, intrakraniellSjuka sinus-syndromEtmoidalsinus: Talrika, små luftfyllda rum eller celler i silbenet, där de bildar en labyrint.BihåletumörerSinustakykardiAortabristning: Bristning i aortavävnaden. Kan vara aneurysmbristning eller bristning till följd av fysiskt våld.ReimplantationEkokardiografi, transesofageal: Ultraljudsmätning av storlek, rörelse och sammansättning hos hjärtat och angränsande vävnader med hjälp av en transduktor i matstrupen.Käkhåletumörer: Cancer eller tumörer i käkhålan. De flesta tumörer i bihålorna uppkommer här. De utvecklas obemärkt i hålrummen och ger symtom när de tränger genom väggarna.Autonoma nervsystemet: Den del av nervsystemet som reglerar de icke viljestyrda kroppsfunktionerna. Det utgörs av det sympatiska nervsystemet och det parasympatiska nervsystemet.PilonidalcystaTvärgående sinusLivmoderframfall: Förskjutning av livmodern nedåt. Framfallet graderas efter sin omfattning; vid grad ett befinner sig livmoderhalsen innanför slidöppningen, vid andra graden är livmoderhalsen utanför slidöppningen, och vid tredje gradens framfall är hela livmodern utanför vaginalöppningen.Superior Sagittal SinusHjärtfrekvens: Antalet sammandragningar av hjärtkamrarna per tidsenhet, vanligtvis per minut.BäckenbottenHuvudvärksproblem, sekundäraAortaklaffinsufficiensUtvidgning, patologisk: Tillstånd hos en anatomisk struktur, kännetecknat av onormal utvidgning.Autonoma nervsystemets sjukdomar: Sjukdomar i de sympatiska och parasympatiska grenarna av det autonoma nervsystemet. Funktionsstörningar kan hänga samman med sjukdomar i hypotalamus, hjärnstammen, ryggmärgen eller det perifera nervsy stemet.Aortaklaff: Klaffen mellan vänstra hjärtkammaren och uppåtgående aortan, vilken hindrar återflöde till hjärtkammaren.Förmaksseptumdefekter: Defekter i skiljeväggen mellan hjärtats förmak, pga ofullständig slutning mellan antingen septum secundum eller septum primum och endokardiekuddarna.Huvudvärksproblem, primäraElektrokardiografiFistel: Onormal förbindelse mellan två inre organ eller mellan ett organ och kroppsytan.SinusknutaDatortomografi: Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.Blodtryck: Det tryck som det cirkulerande blodet utövar på kärlväggarna.Aortografi: Radiologisk undersökning av kroppspulsådern och dess förgreningar med hjälp av kontrastmedel.Färgdopplerekokardiografi: Dopplerekokardiografi med flödesinformation återgiven i färg på en gråskala i realtidsbildåtergivning.Ekokardiografi: Ultraljudsundersökning av hjärtats och omgivande vävnaders storlek, rörelser och sammansättning. Det vanliga tillvägagångssättet är mätning genom bröstkorgen.Aneurysm, brustet: Bristning eller bråck i den försvagade, utbuktande kärlväggen vid ett aneurysm.Hypotoni, ortostatisk: Blodtrycksfall vid ändrat kroppsläge till stående eller vid orörlig, stående ställning.RygglägeBaroreflex: Ett negativt återsignalleringssystem som ger korttidsverkande blodtrycksförändringar. Hjärtförmak: De hjärtkammare som blodet kommer till efter cirkulation.CystoceleSinusarrestEmboli, paradoxal: Blockering av en systemisk artär med en (blod)propp som uppkommit i en systemisk ven och som genom en defekt i hjärtskiljeväggen passerat direkt från höger till vänster sida av hjärtat. Syn. korsad emboli.Cardiac CatheterizationHjärnvener: Kärl som leder blod från hjärnan.TryckreceptorerButylskopolammoniumbromid: Kvartära ammoniumderivat av skopolamin med antimuskarinverkan som används för att behandla kramper i matsmältningssystemet, livmodern, urin- och gallvägarna, och i samband med kontraströntgen vid mag- och tarmundersökning. Syn. buscopan.AnsträngningsinkontinensKateterablation: Avlägsnande av vävnad med hjälp av elektrisk ström via elektroder placerade i den yttre änden av en kateter. Kraftkällor är oftast likström (likströmschock) eller växelström vid 750 kHz. Tekniken används oftast för att ta bort AV-förbindelsen eller tillförselvägar för att avbryta AV-överledningen och åstadkomma AV-block vid behandlingen av olika takyarytmier.Ventrikelseptumdefekter: Medfödda defekter i skiljeväggen mellan hjärtats kammare, oftast pga att bulbärskiljeväggen inte fullständigt sluter till foramen interventricularis.PneumocefalusTippbrädetestKärlfistel: En onormal förbindelse mellan två eller fler artärer, eller mellan en artär och en ven.Hjärtkirurgiska tekniker: Kirurgiska ingrepp i hjärtat.Kroppsställning: Kroppsextremiteternas läge eller hela kroppshållningen.BehandlingsresultatHjärtseptumdefekter: Defekter i hjärtats skiljeväggar, vilka leder till onormal kommunikation mellan motsatta kammare i hjärtat.Pure Autonomic FailureUltraljudsdoppler, transkraniellSvimningFörmaksflimmer: Störning i hjärtrytmen kännetecknad av snabb, oregelbunden förmakspuls och ineffektiva förmakssammandragningar.Foramen Ovale, PatentPrimära dysautonomierHjärtaneurysm: Utvidgning av en del av hjärtkammarens vägg, oftast den vänstra, eller, sällan, en säckformad utbuktning genom väggen (falskt hjärtbråck). Tillståndet följer vanligtvis på en hjärtinfarkt, men även andra orsaker, som t ex bakteriell endokardit eller fysisk skada, har beskrivits.RectoceleUrodynamikSlyngplastik, bandEustachian Tube: En kanal från mellanörat till svalgets översta del. Den har betydelse för tryckutjämning mellan svalget och mellanörat. Syn. eustakiska röret; tuba auditiva.Kranskärlsröntgen: Röntgenundersökning av hjärtmuskelns kärlsystem efter injicering av konstrastmedel.Blodprov från sinus petrosusReflexLateral sinustrombos: Infektiös eller icke-infektiös blodproppsbildning i hjärnans lateralsinus. Sepsistrombos kan vara förknippad med öroninflammation eller mastoidit. Skallskada, hjärntumörer, kirurgiska ingrepp, trombofili eller andra tillstånd kan leda till icke-septisk trombos. Till de kliniska kännetecknen hör huvudvärk, yrsel och ökat inre skalltryck. Utbredning av blodproppen till angränsande vener kan ge hjärnblödningar eller krampanfall.AndningMaximal voluntär ventilation: Mått på den största luftmängd som kan andas in och ut under ett kontinuerligt tidsintervall, som t ex 15 eller 20 sekunder. Vanliga förkortningar är MVV och MBC.Kinetokardiografi: Grafisk mätning av bröstkorgens rörelser till följd av hjärtslagen.Aneurysm, falskt: Ett aneurysm där hela kärlväggen är skadad och blödningen begränsas av omgivande vävnad, eventuellt med bildande av en säck som står i förbindelse med artär eller hjärta.Hjärtstimulering, artificiell: Reglering av hjärtmusklernas sammandragningstakt med hjälp av konstgjord pacemaker.TakykardiSeptal Occluder DeviceKäkhålesinuit: Inflammation i käkhålan. Oftast beror den på infektion av bakterierna Haemophilus influenzae, Streptococcus pneumoniae och Staphylococcus aureus. Tillståndet kan vara akut eller kroniskt.Histiocytos, sinus: En godartad, icke-Langerhanscellstörning i histiocytproliferationen som främst påverkar lymfknutorna. Tillståndet kallas ofta sinushistiocytos med massiv lymfadenopati.Magnetisk resonanstomografi: Icke-invasiv metod för undersökning av inre anatomistrukturer som bygger på principen att atomkärnor i ett starkt magnetfält absorberar strålningsenergipulser och avger dem som radiovågor, vilka med datateknik kan bearbetas till bilder. Till tekniken räknas även protonspinntomografi.