In biology, self-fertilization is a form of reproduction where an organism fertilizes itself by combining sperm and egg from the same individual. This occurs in some species of plants and animals, including certain types of flowers and snails. In humans and other mammals, self-fertilization is not possible due to biological mechanisms that prevent the sperm and egg cells of the same individual from coming into contact with each other. Self-fertilization can increase genetic similarity within a population, which can have implications for evolution and genetic diversity.

Korsning av genetiskt närbesläktade växter eller djur.

Enligt farmakologisk terminologi kan "vattenhyacint" inte direkt definieras som ett medicinskt begrepp, eftersom det främst är känt som en vattenväxt (Eichhornia crassipes) och inte har någon erkänd medicinsk användning. Emellertid kan vattenhyacint extraheras för att producera naturläkemedel i vissa fall, men detta är inte vanligt förekommande. Således, är "vattenhyacint" inte en etablerad medicinsk term i en enda mening.

In biological terms, an organism that has both male and female reproductive structures or characteristics is referred to as a hermaphrodite. This phenomenon is known as hermaphroditism. However, it is important to note that the term 'hermaphroditic organisms' is not commonly used in modern medical terminology.

"Pollinering" är ett centralt begrepp inom botaniken och refererar till processen där pollen från den manliga reproduktiva strukturen hos en växt (anther) överförs till den kvinnliga reproduktiva strukturen (stigma) på samma eller en annan växt av samma art, vilket möjliggör befruktning och produktion av frön och frukter. Detta kan ske genom olika mekanismer, inklusive vind, vatten eller djur, beroende på växtart. Många jordbruksgrödor, som till exempel majs och bönor, är självfertila och pollinerar sig själva, medan andra grödor, såsom squash och pomerans, är cross-fertila och beror av pollinering från en annan växt för att producera frön.

Ovotesticular Disorders of Sex Development (OT-DSD) är ett medfött tillstånd där individen har både äggstock och testikelvävnad i kroppen. Detta är också känt som gonadal disgenesi av typen ovotestis. OT-DSD kan vara associerat med olika kromosomala anomalier, till exempel 46,XX eller 46,XY, men det kan även förekomma i kombination med andra kromosomuppsättningar.

"Self-incompatibility in flowering plants refers to a genetic mechanism that prevents self-fertilization, ensuring cross-fertilization between different individuals of the same species, thereby promoting genetic diversity and reducing inbreeding."

Angiospermer. Den ena av fanerogamernas (fröväxternas) två huvudgrupper. Den andra utgörs av de nakenfröiga växterna (gymnospermer).

Hela förloppet för organismers förökning genom avkomma.

"Pollen är en fine, pulverformig ämnesförening som produceras av växter och används för att befruкта andra växtindividers honorgan. Pollen består av mikroskopiska korn som innehåller spermieceller och är en viktig komponent i växternas reproduktionsprocess."

Växters fortplantningsorgan.

Sammansmältningen av en sädescell och ett ägg till en zygot.

Disorders of Sex Development (DSD) är ett samlingsbegrepp inom medicinen som används för att beskriva en grupp med ovanliga tillstånd där individens kromosomala, gonadala och anatomiska könliga karaktärer inte är typiskt manliga eller kvinnliga. Dessa tillstånd kan variera i allvarlighetsgrad och kan påverka en persons fysiska utseende, reproduktiva potential och psykosociala välbefinnande.

'Vallmo' är den vanliga svenska beteckningen för växten *Papaver somniferum*, som är känd för att innehålla opiater som morfin, codein och tebain i sina opieumhållande frön och opievitmjölke.

Icke-fröiga, icke-blommande växter i familjen Polypodiaceae, divisionen Pteridophyta. Förökningen sker via sporer som bildas i sporangierna på de starkt flikiga bladens undersida. Det finns ca 9000 arter, från örtliknande till trädliknande.

"Växtfysiologi" är ett medicinskt begrepp som refererar till studiet av de fysiologiska processerna hos växter, inklusive deras näringsupptagande, vattenförluster, fotosyntes, andning, tillväxt och utveckling, hormonella regleringar och responsen på miljöfaktorer som ljus, temperatur och mekaniska stimuli.

Inkapslade embryon till blommande växter. De används för odling eller som djurföda, pga sitt koncentrerade innehåll av näringsämnen, som t ex stärkelse, proteiner och fettämnen. Raps, bomull och solros odlas för frönas oljeinnehålls skull.

"Biological evolution" refers to the gradual change and diversification of species over time through processes such as mutation, selection, gene flow, and genetic drift. This results in the development of new characteristics and traits in populations, leading to the emergence of new species and the extinction of others. It is a fundamental concept in biology that explains the diversity of life on Earth.

"Genetisk korsning" refererer til den proces, hvor genetisk materiale bliver udvekslet mellem to individuelle arter, som normalt ikke kan fortælle sig af med hinanden, for at producere en hybrid. Denne proces sker oftest ved hjælp af bioteknologi, såsom genteknologi, og resulterende hybriden kaldes en genetisk krydsning eller en transgen art. Genetiske krydsninger kan anvendes i forskellige brancher, herunder landbrug, medicin og forskning, for at opnå ønskede egenskaber som større modstandskraft overfor sygdomme eller bedre næringsværdi.

Förmågan att befrukta eller befruktas. Begreppet kan gälla såväl hanne som hona.

"Genetic selection" refererar till processen där individers genetiska makeup används för att välja ut de som är mest lämpade för ett visst ändamål, ofta inom avel och reproduktion. Det innebär att man aktivt väljer att föda fram individer med specifika genetiska egenskaper, medan man undviker att föda upp individer med mindre önskvärda eller skadliga gener. Genetic selection kan användas för att öka populationens resistance mot sjukdomar, förbättra produktionsresultat inom jordbruk och djurhållning, eller för att minska risken för ärftliga sjukdomar hos människor.

Teoretiska framställningar som simulerar skeenden i genetiska processer eller fenomen. I modellerna ingår även matematiska beräkningar, datorer och annan elektronisk utrustning.

En vetenskapsdisciplin inom vilken man studerar populationers genetiska sammansättning och effekter av sådana faktorer som genetisk selektion, populationsstorlek, mutationer, migration och genetisk drift på frekvensen av olika genotyper och fenotyper, med hjälp av ett antal genetiska undersökningsmetoder.

Deoxiribonukleinsyra som utgör arvsmassan hos växter.

'Växter' är en botanisk term som definierar en grupp organismar som utmärks av celldelning genom vävnadsomslutande delning, kärndelning genom mitos och cellväggar byggda av cellulosa. De flesta växter har också klorofyll och kan därför producera sin egen näring genom fotosyntes.

Icke slumpmässig association mellan kopplade gener. Denna tendens ses när alleler av två separata, men redan kopplade genplatser, förekommer tillsammans oftare än vad som kan förväntas vid slumpmässig fördelning.

Utveckling på molekylär nivå i DNA-sekvenser och proteiner.

En typ enkla di-, tri-, tetra- och pentanukleotid-tandemupprepningar, vanligtvis kortare än 100 baser. De är spridda i de eukromatiska armarna av de flesta kromosomer. De kallas även STR (short tandem repeats; korta tandemupprepningar).

Enskilda former av gener i ett genpar, lokaliserade till samma plats på homologa kromosomer, och som styr samma biokemiska processer.

Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.

Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.

Den genetiska sammansättningen och beskrivningen av denna hos en enskild individ.