Reptilproteiner refererer til proteiner som findes hos krybdyr (Reptilia). Disse proteiner spiller en vigtig rolle i forskellige cellulære processer hos krybdyr, herunder strukturel støtte, katalsyse af biokemiske reaktioner, transport af molekyler og regulering af genudtryk. Reptilproteiner er evolutionært beslægtet med proteiner fra andre dyr, herunder pattedyr, fugle og padder, men de kan have specifikke variationer i deres sekvens og struktur for at tilpasse sig de unikke behov hos krybdyr.
Reptiler är en klad (biologisk grupp) av krypdjur som innefattar nu levande kräldjur såsom ormar, ödlor, sköldpaddor och kajmaner, samt utdöda grupper som dinosaurier och flygödlor. De kännetecknas bland annat av torr, hud utan fjäll eller fjädrar, ett komplext hjärta med tre kamrar, lungor för andning och ägg som kläcks på land.
Stora kräldjur med långa svansar, inklusive kaimaner, tillhörande ordningen Loricata.
I en enskild medicinsk kontext kan "lizards" möjligen referera till ett fall av kutan mimicry (hudimitation) där en hudlösa yta på en persons kropp, oftast på grund av ett sjukdomstillstånd eller skada, får ett grovt utseende som liknar en lizards hud. Detta är dock mycket ovanligt och det finns inga allmänt accepterade medicinska definitioner eller användningar av "lizards" i den meningen.
Ormfamilj omfattande boa-, anaconda- och pytonormar. De finns i tropiska eller subtropiska områden och lever i träd, i vatten eller i marken. Genom att slingra sig hårt runt sina byten kväver de dem. Det finns fem underfamiljer: Boinae, Bolyerinae, Erycinae, Pythoninae och Tropidophiinae.
"Sköldpaddor är en grupp av reptiler som kännetecknas av ett hårt, skalformat yttre skelett som skyddar deras mjuka kroppsdelar, och en distinkt långsam rörelseförmåga."
I medicinsk kontext, refererar "ormar" vanligtvis till ormar som kan vara giftiga och utgör ett hälsorisk för människor. Exempel på sådana ormar inkluderar kobror, huggtandssnokar och korallormar. Ormarnas gift kan orsaka en rad symtom, från lokal svullnad och smärta till allvarligare symptom som andningssvårigheter, muskellättnad och i värsta fall död.
Stor, växtätande ödla, hemmahörande i tropiska delar av Amerika.
Ett äggläggande, piggsvinsliknande kloakdjur (Monotremata) med lång, smal nos. Det finns i Australien, Tasmanien och Nya Guinea och lever av myror. Med sina kraftiga klor gräver det lätt ned sig i jorden.
Ett släkte inom Adenoviridae som omfattar ett flertal virusarter hos däggdjur och fåglar. Typarten är fåradenovirus D.
Orthoreovirus är ett släkte av virus som tillhör familjen Reoviridae och innehåller dubbelsträngat RNA. Orthoreovirus-arvuren är vanligt förekommande hos däggdjur, inklusive människor, och orsakar oftast milda respiratoriska eller enteritiska symptom. Det välkändaste exemplaret av detta släkte är mänskliga orthoreovirus (HRV), som kan infektera både övre och undre luftvägar hos människor. HRV-infektioner tenderar att vara mildare än andra respiratoriska virus, men de kan orsaka allvarligare sjukdom hos vissa populationer, till exempel barn och äldre vuxna eller personer med nedsatt immunförsvar.
Enligt National Library of Medicine, USA, är en platypus (Ornithorhynchus anatinus) ett emmons (däggdjur) som lever i sötvattensfloder och insjöar i östra Australien och Tasmanien. Det är unikt bland däggdjuren eftersom det lägger ägg istället för att föda ungar levande, och har en näbb som liknar en fågelnäbb samt elektrosensoriska organ i sin näbb för att upptäcka byten under vattnet.
"Biological evolution" refers to the gradual change and diversification of species over time through processes such as mutation, selection, gene flow, and genetic drift. This results in the development of new characteristics and traits in populations, leading to the emergence of new species and the extinction of others. It is a fundamental concept in biology that explains the diversity of life on Earth.
I en medicinsk kontext kan 'fåglar' (birds) definieras som en klass (Aves) av terapeutiskt värdelösa, kosmopolitiska, warmbloda djur med lättp paperformade kroppar, fjäderdräkt, ben med klorna och tripedala (tre-tåiga) framfötter, som huvudsakligen är flygande men där vissa grupper har förlorat flygförmågan. Fåglar är ättlingar till dinosaurier och spelar en viktig roll i ekosystemen genom sin födointag och spridning av frön, vilket gör dem till viktiga indikatorer för miljöförändringar.
Ett släkte amöbaliknande protozoer som kännetecknas av förekomst av pärlbandat kromatin på insidan av kärnmembranet. De är parasiter hos såväl ryggradslösa djur som ryggradsdjur, inklusive människor.
Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.
Djur som hålls i djurparker.
En klass av ryggradsdjur som kan leva såväl i vatten som på land. Hit hör t ex grodor, paddor och salamandrar. De har funnits sedan devontiden.
Varmblodiga ryggradsdjur hemmahörande i klassen Mammalia, omfattande alla med hårväxt och som diar. Tre stora grupper ingår, placentadäggdjur (med moderkaka) och pungdjur, vilka föder levande avkomma, och kloakdjur, vilka är äggläggande.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.