Psoralener är en grupp fytokemikalier som förekommer naturligt i vissa växter, såsom berce, figen och kantarios. De har förmågan att öka känsligheten för solljus i huden och används därför inom medicinen vid behandling av olika hudsjukdomar, till exempel psoriasis och vitiligo. Genom att exponera huden för ultraviolett ljus efter att ha applicerat psoralener kan man få en kraftigare effekt av ljuset, vilket kan hjälpa till att minska symptomen på dessa hudsjukdomar. Det är dock viktigt att notera att användning av psoralener med ultraviolett ljusstimulans kan också öka risken för hudcancer, varför detta behandlingsalternativ bör endast användas under kontrollerade former och under läkarövervakning.

En naturligt förekommande furokumarinförening som finns i ett flertal växtarter, inkl. Psoralea corylifolia. Det är ett fotoaktivt ämne som bildar DNA-addukter vid UVA-strålning.

PUVA-terapi är en behandlingsform inom dermatologi som används för att behandla olika hudåkommor, framför allt psoriasis och eksem. PUVA står för Psoralen + UVA, där psoralen är ett läkemedel som tas oralt eller tillämpas topisk (på huden) före exponeringen för ultraviolett A-strålning (UVA).

Trioxsalen är ett fotosensitivt medel som används inom dermatologi vid behandling av olika hudåkommor, såsom psoriasis och eksem. Preparatet består av en kemisk förening som kallas trimetylpsoralen och används i kombination med UV-A-strålning för att minska överdriven celldelning och på så sätt lindra symptomen på huden.

I en medicinsk kontext kan "lime" referera till citronsyra, som är en karboxylsyra med kemisk formel H3C6H5O7. Den förekommer naturligt i citrusfrukter och används ofta inom medicinen som ett konserveringsmedel eller som ett buffertämne för att hjälpa till att upprätthålla en optimal pH-nivå i olika medicinska preparat.

Ett naturligt förekommande furokumarin, från Psoralea. Efter fotoaktivering genom uv-strålning binder det till DNA medelst enkel- och dubbelsträngad korslänkning.

"Ultraviolett strålning (UV-strålning) är en form av elektromagnetisk strålning som har kortare våglängd än synligt ljus och längre våglängd än rent röntgenstrålning, vilket gör den osynlig för människan. UV-strålning delas in i tre typer: UVA, UVB och UVC, beroende på deras relativa våglängder och energier. Denna strålning produceras naturligt av solen, men kan också genereras syntetiskt genom artificiella källor. Överexponering av UV-strålning kan leda till skador på huden, ögonen och immunförsvaret, samt öka risken för hudcancer."