'Porphyromonas endodontalis' är en anaerob gramnegativ bakterie som är associerad med parodontit och endodontisk inflammation.

'Porphyromonas' är ett släkte av gramnegativa, anaeroba bakterier som normalt förekommer i människans mun och tarm. Släktet innehåller flera arter, däribland Porphyromonas gingivalis, som är starkt kopplat till parodontit, en inflammatorisk sjukdom som kan leda till tandlossning. Bakterier i släktet 'Porphyromonas' producerar enzymer och toxiner som kan orsaka infektioner och skada vävnader i kroppen.

En periapikal abscess är en samling av pios (fromma vätska) i tandens rothinna som orsakas av en infektion. Den uppstår när bakterier tränger in genom kaviteten i en cariös eller skadad tand och når pulpan, det levande vävnadsområdet inne i tanden. När pulpan dör orsakar infektionen en inflammation i området runt tanden, vilket leder till abscessbildning. Periapikala abscesser kan vara små och lokala eller sprida sig till mjukdelarna i ansiktet och käken. Symptomen inkluderar smärta, svullnad, rodnad, sårbildning och ibland feber. Behandlingen av en periapikal abscess består vanligtvis av att töja ut abscessen för att släppa ut pus, tandsanering eller eventuellt tandutvinning om tanden inte kan räddas. Antibiotika kan o

En periapikal granulom är en småartig, kronisk inflammatorisk process som uppstår i tandens apikala region (spetsen på tandens rot) som en komplikation till en obehandlad, eller tidigare felbehandlad, pulpit (livmoderinflammation). Detta orsakas av smittämnen och/eller irritanter från den nekrotiska pulpan (död livmoder) som sprider sig genom apikala förgreningarna i cementum och alveolärbenet.

'Porphyromonas gingivalis' är en anaerob gramnegativ bakterie som är associerad med parodontit, en allvarlig form av tandköttsinflammation som kan leda till tandlossning och i värsta fall systemiska infektioner.

Infektioner orsakade av bakterier tillhörande familjen Bacteroidaceae.

Ett släkte gramnegativa, anaeroba och stavformade bakterier. Dess medlemmar finns normalt i munhålan, luftvägarna, tarmarna och det urogenitala systemet hos människor, djur och insekter. Vissa arter k an vara patogena.

Infektioner orsakade av bakterier tillhörande släktet Bacteroides.

Periapikal tandlossning, även känt som parodontalt undergrävande apikalt tandbone lossning, är en form av tandlossning orsakad av en infektion eller inflammation i det mjuka vävnaden runt kanten av en tands rot, kallat periapikal granulom. Detta uppstår vanligtvis som en komplikation till en obehandlad karies eller en dödad tand (dödad pulpa), där smittbakterier sprider sig från den infekterade tandpulpan och når periapikal vävnaden.

En parodontal abscess är en smärtsam infektion i munnen som orsakas av en bakterieinfektion i tandköttet eller i benstrukturen som håller kvar tanden. Denna typ av abscess bildas när den bakteriella infektionen sprider sig från en tand till tandköttet och orsakar inflammation och svullnad. Parodontal abscesser kan också uppstå som en komplikation av parodontit, en allvarlig form av tandlossning. Symptomen på en parodontal abscess inkluderar smärta, svullnad, rödhet och varmhet i området runt tanden, sår i munnen, dålig andedräkt och ibland feber. Behandlingen av en parodontal abscess innebär ofta att patienten behöver antibiotika för att behandla infektionen och tandläkarvård för att rengöra och desinficera området runt tanden

Alpha-L-fucosidase är ett enzym som bryter ned specifika sockerarter (fukos) från proteiner och lipider i kroppen.

Den hålighet i tanden som omges av dentin och innehåller tandpulpan. Den del av kaviteten som finns i kronan kallas pulpakammaren, den del som sträcker sig ned i roten kallas pulpakanalen eller rotkanalen.

"Tandlossning (medicinsk: Periodontit) är en infektion som orsakas av bakterier och påverkar det mjuka vävnaden runt tänderna, samt i värsta fall även benstrukturen under tanden, vilket kan leda till att tanden lossnar."

'Pigmentering' refererer til fordelingen og koncentrationen af pigmenter i kroppen, især det melaninpigment som produceres i hudens melanocytceller. Melanin er ansvarlig for hudens farve, og variationer i pigmentering kan føre til forskelle i hudton fra meget lys (albino) til meget mørk (sort). Pigmenteringen kan ændres over tid som svar på forskellige faktorer, herunder sollys, alder, hormonelle forandringer og visse sygdomstilfælde.

Bakteriella ytkomponenter som underlättar för bakterien att fästa vid andra celler eller icke-biologiska ytor. De flesta fimbrier på gramnegativa bakterier fungerar som adhesiner, men ofta är det ett underordnat protein ute i änden av fimbrierna som är det verkliga adhesinet. Hos grampositiva bakterier är det ett protein- eller polysaccharidskikt på ytan som tjänar som adhesin.

Hemagglutininer är ett protein som förekommer på ytan av vissa virus, till exempel influensavirus. Proteinet har kapaciteten att fästa sig vid röda blodkroppar och orsaka deras klumpning eller agglutination. Detta är anledningen till att det heter just hemagglutinin. Detta protein spelar en viktig roll i virusets infektionsförmåga, eftersom det underlättar viruset att binde sig till celler i andningsvägarna och på så sätt invadera dem.

'Tandkött', även känt som gingiva, är det tunna skiktet av mjuk vävnad som täcker käkbenen och omger tänderna.