PorfyrinerKoproporfyriner: Porfyriner med fyra metyl- och fyra propionsyrasidokedjor kopplade till pyrrolringarna. Koproporfyrin III finns i avföringen från personer med hereditär koproporfyri.Metalloporfyriner: Porfyriner som är förenade med en metalljon. Metallen är jämt bunden till alla fyra kväveatomer i pyrrolringarna. De har karaktäristiska absorptionsspektra som kan användas för identifiering eller kvantitativ beräkning av porfyriner och porfyrinbundna föreningar.Hematoporfyriner: Järnfria derivat av hem med fyra metylgrupper, två hydroxietylgrupper och två propionsyragrupper kopplade till pyrrolringarna. Vissa av dessa fotosensibiliserande medel används vid fotokemoterapi mot elakartade tumörer.PorfyriUroporfyrinerProtoporfyrinerDeuteroporfyriner: Porfyriner med fyra metyl- och två propionsyrasidokedjor kopplade till pyrrolringarna.Aminolevulinsyra: Ett mellanled i syntesen av hem, som fås från succinyl-CoA och glycin.Mesoporfyriner: Porfyriner med fyra metyl-, två etyl- och två propionsyrakedjor kopplade till pyrrolringarna.Harders körtel: En talgkörtel som finns hos ett flertal olika landlevande ryggradsdjur. Den är placerad i ögonhålan och kan ha olika funktioner. Dess sekret smörjer ögongloben, och den kan utsöndra tillväxtfaktorer. Hos fåglar har den även en immunförsvarsfunktion, och hos vissa gnagare spelar den en roll i fotoreceptionen och värmeregleringen.Hem: Det färggivande ämnet i hemoglobin. Det förekommer fritt i kroppsvävnader och som prostetisk grupp i många hemproteiner.Ferrokelatas: Ett enzym som är allmänt utbrett i celler och vävnader. Det är beläget i det inre mitokondriemembranet och katalyserar bildandet av hem från protoporfyrin IX och tvåvärda järnjoner i slutstadiet av hembiosyntesen. EC 4.99.1.1.Hematoporfyrinderivat: En komplex blandning av monomeriska och hopkopplade porfyriner som används vid fotodynamisk cancerterapi (hematoporfyrinljusbestrålning). En reningsprodukt av denna blandning är dihematoporfyrineter.Fotosensibiliserande medel: Preparat som är farmakologiskt inaktiva, men som vid exponering för ultraviolett strålning eller solljus omvandlas till en aktiv metabolit, som ger en för den sjuka vävnaden gynnsam reaktion. Dessa medel kan ges lokalt eller systemiskt och har använts för behandling av psoriasis och olika typer av tumörer.Fotokemoterapi: Behandling med ljuskänslighetsalstrande preparat, invärtes eller utvärtres, och påföljande ljusexponering.Levulinsyror: Ketosyror som är derivat av 4-oxopentansyror (levulinsyra).Dihematoporfyrineter: Den renade komponenten av hematoporfyrinderivat, bestående av en blandning av oligomera porfyriner. Preparatet används i ljusterapi (hematoporfyrinfotokemoterapi), vid behandling av maligna sår med synligt ljus och experimentellt som antiviralt medel. Det är det första preparatet som godkänts för fotokemoterapibruk i USA.PorfyrinogenerPorfobilinogenUroporfyrinogen dekarboxylasHydroximetylbilansyntas: Ett enzym som katalyserar tetrapolymeriseringen av monopyrrolen porfobilinogen till att ge hydroximetylbilanen preuroporfyrinogen (se uroporfyrinogener) i flera diskreta steg. Det är det tredje enzymet i åttaenzymsbiosyntesen av hem. Hos människor leder brist på detta enzym, kodat av HMBS- eller PBGD-genen, till en form av neurologisk porfyri, akut intermittent porfyri. EC 2.5.1.61.Hemin: Hematinklorid, C34H30ClFeN4O4.2HHexaklorbensen: Medlet används för svampbekämpning och utsädesbehandling inom jordbruket.5-aminolevulinatsyntetas: Ett enzym i transferasklassen som katalyserar kondensationen av succinylgruppen från succinylkoenzym A med glycin vid bildandet av delta-aminlevulinat. Det är ett pyridoxylfosfatprotein, och reaktione n äger rum i mitokondrierna som det första steget i hembiosyntesen. Enzymet har en nyckelroll i reglerandet av hembiosyntesen och, åtminstone i levern, "feedback"-hämmas av hem.Hemproteiner: Proteiner som innehåller en prostetisk grupp av järn-porfyrin, eller hem, liknande den hos hemoglobin.Fluorescensspektrometri: Mätning av intensitet och kvalitet hos fluorescerande ljus.SpektrofotometriPorphyria cutanea tardaUroporfyrinogenerPorfyri, hepatiskProtoporfyrinogenoxidasDikarbetoxidihydrokollidin: 1,4-dihydro-2,4,6-trimetyl-3,5-pyridindikarboxylsyradietylester.Molekylstruktur: Den inbördes placeringen av atomer, atomgrupper eller joner i en molekyl, samt antal, typ av och plats för kovalenta bindningar.Järn: Ett i jordskorpan allmänt utbrett metalliskt grundämne. Kemiskt tecken är Fe, atomnummer 26 och atomvikt 55,85. Järn är en väsentlig beståndsdel i hemoglobin, cytokrom och andra komponenter i respiratoriska enzymsystem. Dess främsta funktioner är att transportera syre till vävnader (hemoglobin) och att ingå i cellulära oxidationsförlopp. Uttömning av järnförråden kan leda till järnbristanemi. Järn används för att återuppbygga blodet vid anemi.PorfobilinogensynthaseHematoporfyrinfotokemoterapi: Fotokemoterapi med synligt ljus, oftast rött, genom lokal bestrålning via fiberoptik av vävnader som sensitibiliserats med hematoporfyriner.MyoglobinGuldföreningar: Oorganiska föreningar som innehåller guld som en given beståndsdel av molekylen.Fotokemi: En gren av kemin som är inriktad på studier av ljusets inverkan på kemiska processer eller reaktioner, eller kemiska reaktioner som alstrar ljus (kemiluminescens).Kobolt: Ett spårämne som ingår i vitamin B12. Det är en metall med kemiskt tecken Co, atomnummer 27 och atomvikt 58,93. Kobolt används i kärnvapen, i legeringar och som färgämne (koboltblått). Hos djur leder brist på ämnet till anemi, och överskott leder hos människor till erytrocytos.Griseofulvin: Ett antibiotikum mot svamp. Griseofulvin kan ges per os för behandling av tineainfektioner.