Polyethylene glycols (PEG) are a group of synthetic, water-soluble polymers with a wide range of molecular weights and applications. They are commonly used as excipients in pharmaceutical, cosmetic, and food industries due to their ability to improve the solubility, bioavailability, and stability of drugs, as well as to reduce irritation and immune response. In medicine, PEGs are also used in bowel cleansing preparations, as a component of laxatives, and as a vehicle for drug delivery, such as in PEGylated proteins and nanoparticles.
I en enkel medicinsk kontext kan polyetylen definieras som ett typ av termoplastiskt material som används inom till exempel ortopedisk kirurgi, särskilt för att tillverka långtidskonstitutionsimplantat som ledproteser. Det är ett biokompatibelt, slitagesäkert och korrosionsbeständigt material som inte innehåller några kända hälsovådliga ämnen. Polyetylen har visat sig vara en lämplig val av material för denna typ av användning på grund av sin förmåga att motstå mekanisk belastning under lång tid och sin förmåga att minska patientens obehag genom att reducera friktionen i leden.
Polyethylene är ett syntetiskt, termoplastiskt material som består av en lång polymerkedja med upprepade -CH2-enheter. Det är den mest producerade plasten i världen och används i en rad olika applikationer, inklusive medicinsk utrustning, implantat och emballage. Polyethylenen är känt för sin låga frictionkoefficient, god kemiella resistens och mekaniska styrka.
En generisk samling tvåvärda alkoholer (divätealkoholer) med hydroxigrupperna (-OH) sittande på olika kolatomer. De utgörs av sega vätskor med hög kokpunkt i förhållande till molekylvikten.
En etylenförening med två hydroxigrupper (-OH) på närbelägna kolatomer. De är sega, färglösa vätskor. Några används som bedövningsmedel eller sömnmedel. De är dock mest kända som frostskydds- och kylmedel.
Medel som främjar eller underlättar avföringsprocessen genom att påskynda fecespassagen i tjocktarmen, genom att påverka konsistensen och mängden av innehåll, och åstadkomma tömning av ändtarmen. Term erna laxermedel och katarsismedel återspeglar verkningsintensitet och varaktighet. Ett katartiskt medel ger vanligen en snabb, lättflytande tömning, medan laxermedlet ger mjuk avföring över en längre tidsperiod. Ett och samma preparat kan ge olika effekter beroende på dosstorlek och individuell känslighet.
Propylenglykol är ett syntetiskt, färglöst och luktfri vätska som ofta används som lösningsmedel och konserveringsmedel inom medicinsk sammanhang. Det är bland annat en viktig komponent i vissa läkemedelslösningar, inhalationsmedel och hudpreparat, då det underlättar att aktiva substanser fördelas jämnt i lösningen och kan hjälpa till att förhindra bakterie- och svampinfektioner. Propylenglykol anses vara säker i de flesta medicinska tillämpningar, men i mycket höga koncentrationer eller vid långvarig exponering kan det orsaka irriterande effekter på hud och slemhinnor.
Preparatformer bestående av något transportmedium i förening med ett läkemedel för förbättrad distribution i kroppen och förstärkt effekt av läkemedlet. Läkemedelsbärare används för läkemedelsadministration i system för kontrollerad (fördröjd) frisättning, för att förlänga läkemedelsverkan och minska läkemedelsmetabolism och toxicitet. Bärare används också för att förstärka administrationseffekten i målområdena för den farmakologiska verkan. Liposomer, albuminmikrokulor, lösliga, syntetiska polymerer, DNA-komplex, protein-läkemedelskonjugat och bärarerytrocyter, bl a, har använts som nedbrytbara läkemedelsbärare.
Ett difenylmetanlaxermedel för behandling av förstoppning.
Bildande av kristallina ämnen ur lösningar eller smältor.
I en enkel medicinsk kontext kan "chemical precipitation" definieras som ett laboratorieprocess där en lösning av joner genom blandning av två lösningar får undergå en kemisk reaktion, vilket resulterar i formationen av en fast fosforisk substance. Denna reaktion används ofta för att separera och renframsta specifika substanser eller joner från en lösning. Ett exempel på detta är när lösningar av kalciumklorid och natriumfosfat blandas tillsammans, vilket resulterar i formationen av ett fast ämne, kalciumfosfat, som kan separeras från den ursprungliga lösningen.
I en enkel medicinsk kontext kan 'polymer' definieras som en stor molekyl som består av upprepade subenheter, även kallade monomerer, som är kemiskt bundna tillsammans i en lång kedja. Polymerer förekommer naturligt i levande organismer, till exempel som proteiner och DNA, men de kan också syntetiseras konstgjordt för medicinska tillämpningar, såsom i härdande material för tandfyllningar eller som biokompatibla beläggningsmaterial för medicinska enheter som kateter.
Löslighet är ett mått på hur mycket av ett ämne som kan lösas i ett visst medium, ofta en vätska som vatten. Det specificerar den maximala mängden av ett ämne som kan fördelas i ett givet volym av medium under specifika betingelser, vanligtvis vid en given temperatur. Lösligheten uttrycks ofta kvantitativt som en koncentration, till exempel i enheter som gram per liter (g/L) eller mol per liter (M). Det är värt att notera att löslighet kan variera beroende på faktorer som temperaturen och påverkan från andra ämnen.
Vattenbemängda, fasta, tredimensionella nätverksstrukturer (fasta kolloider) av korslänkade hydrofila makromolekyler, med 20-95% vatten. De används i målarfärg, tryckfärger, livsmedel, läkemedel och kosmetika.
Alla syntetiska eller naturliga ämnen, utom läkemedel, som kan förbättra, förstärka, ersätta eller användas för behandling av kroppens organ, vävnader eller funktioner.
I en enkel medicinsk definition, betyder "proteslossning" (engelska: prosthesis evacuation) att ta bort en protes, som är en konstgjord ersättning för en kroppsdel eller -funktion. Detta kan till exempel ske om en protes blir infekterad, inte fungerar korrekt eller orsakar obehag.
Konstgjorda, små, enkla eller flerskiktsblåsor (tillverkade av lecitiner eller andra lipider) som används för transport av olika biologiska molekyler eller molekylkomplex till celler, t ex läkemedel eller gener. De används även för undersökning av membran och membranproteiner.
"Partikelstorlek" refererar till den fysiska storleken på en partikel, ofta uttryckt i måttenhet av enheten för diameter, som nanometer (nm) eller micrometer (µm). Denna egenskap är viktig att känna till inom flera medicinska områden, såsom läkemedelsformuleringar och diagnostiska tester, där små partiklar kan ha unterschiedliga effekter och förmågor beroende på deras storlek.
I en enkel mening kan nanopartiklar definieras som mycket små partiklar med minst en dimension i storleksordningen nano, det vill säga mellan 1 och 100 nanometer (nm). En nanometer är en miljarddels meter.
Det aggregat som bildas när antigen- och antikroppsmolekyler förenas. Vävnadsskador till följd av avsättning av stora antigen-antikroppskomplex orsakar immunkomplexsjukdomar.
Provning av material och hjälpmedel, särskilt sådana som används till proteser och implantat, suturer, adhesiva preparat osv, för deras hårdhet, styrka, hållfasthet, säkerhet, effektivitet och biokompatibilitet.
I en medicinsk kontext kan 'vatten' referera till vattendricket i kroppen, även kallat kroppsvatten. Detta är allt det vätska som finns inuti och utanpå celler i kroppen. Kroppsvatten består av två huvudsakliga kompartment: intracellulärt vatten, som befinner sig inne i cellerna, och extracellulärt vatten, som befinner sig utanför cellerna. Extracellulärt vatten kan delas upp i vätska i blodkärlen (plasma) och interstitialvätska, som är vätskan mellan celler.
In medicine, 'ytegenskaper' refer to the observable characteristics or features of a disease, condition, or physical trait that can be used to describe, identify, or differentiate it from others, often based on symptoms, signs, laboratory tests, or imaging studies.
System för distribution av läkemedel i kroppen till målområden för den farmakologiska verkan. Systemen baseras på teknik för läkemedelsberedning, administrationsvägar, val av målområden och hänsynstagande till metabolism och toxicitet.
Oregelbunden eller trög tarmtömning.
Vanligtvis inerta ämnen som sätts till ett preparat för att ge lämplig konsistens. Det kan vara fråga om bindemedel, matrix, bassubstans eller spädningsmedel i piller, krämer, salvor osv. Syn. konstituenter.
Gren av kemin för utformning och framställning av kemiska preparat för användning vid behandling av patienter eller för diagnostiska undersökningar.
Röntgendiff Franktion är en teknik där man använder sig av röntgenstrålning för att undersöka kristallstrukturen hos ett material, genom att studera hur strålningen diffunderas eller spridits av atomerna i kristallen. Detta ger upphov till unika mönster som kan användas för att identifiera och analysera materialets egenskaper på atomnivå.
Höftledsersättning.
Tanniner är en grupp naturligt förekommande polyfenoler som har förmågan att binda sig till proteiner, kolhydrater och lipider, och som främst finns i växter. De används av växterna för att skydda sig mot skadedjur och sjukdomar, men de kan även ha en adstringerande effekt hos djur och människor. I medicinen har tanniner använts traditionellt för sin adstringerande, antibakteriella och antiinflammatoriska verkan.
En syntetisk disackarid som används för behandling av förstoppning och hepatisk encefalopati. Den har även använts för diagnos av störningar i mag-tarmkanalen.
Polyethylene terephthalate (PET) is a type of polyester that is widely used in the manufacturing of plastic products, including bottles for beverages and food containers. It is known for its strength, durability, and resistance to heat. PET is also recyclable and has the number "1" inside the triangular recycling symbol molded into the bottom or side of the container. In a medical context, PET may also refer to a type of imaging study called positron emission tomography (PET scan), which uses a radioactive tracer that is often bound to a type of PET, such as fluorodeoxyglucose (FDG), to produce detailed images of the body's internal structures and functions.
In the context of pharmaceuticals, 'ytaktiva medel' (or topical medications) are drugs that are applied directly to a specific area of the body, such as the skin, eyes, ears, or mucous membranes, to produce localized effects. These medications work by interacting with cells, tissues, or organs in the immediate vicinity of where they are administered, and their effects are generally limited to the applied site. Topical medications can be used to treat a variety of conditions, including skin infections, inflammation, pain, and allergies. Examples include creams, ointments, gels, solutions, eye drops, ear drops, and nasal sprays.
Therapeutic irrigation, also known as lavage, is a medical procedure that involves the introduction of fluids into a body cavity or natural passageway for therapeutic purposes. This technique is often used to flush out debris, bacteria, or other unwanted substances from a specific area in the body. The fluid used for irrigation can be sterile saline solution, normal saline, or other types of solutions depending on the purpose of the procedure.
"Avföringmedel, även känt som laxermedel, är ett läkemedel som används för att behandla förstoppning och underlätta regelbunden avföring."
Propylenglycol är ett syntetiskt, färglöst och luktfri vätska som ofta används som lösningsmedel och konserveringsmedel inom medicinsk sammanhang. Det är bland annat en viktig komponent i vissa läkemedelsformuleringar, inklusive injektionsvätskor och inhalationslösningar, på grund av dess förmåga att blanda sig väl med andra substanser och dess låga toxicitet hos människor i de koncentrationer som används i medicinska tillämpningar.
Ett lösningsmedel är en substans som används för att lösa upp, blanda eller fördela en annan substans, kallas då ofta lösningens ämne, till en homogen fas utan att denna själv upplöses i någon betydande omfattning. Lösningsmedlen är vanligtvis flytande, men de kan också vara fasta eller gasformiga. Exempel på lösningsmedel inkluderar vatten, etanol och aceton.
Endoskopisk metod för undersökning och behandling, även kirurgisk, av tjocktarmens luminala (håliga) yta.
Kemiska föreningar som erhålls genom borttagande av en vattenmolekyl från något ämne, isynnerhet en syra. Anhydrider av baser är oxider, och av alkoholer eter.
Sammansättning, blandning och tillverkning av ett läkemedel.
I prosthetics, a "prosthetic construction" typically refers to the artificial limb or body part that is created to replace a missing or damaged one. This construction is designed to replicate the function and, in some cases, the appearance of the original body part as closely as possible. It is usually composed of various materials such as plastics, carbon fiber, and metal, and is custom-made to fit the individual's specific needs and anatomy. The prosthetic construction may include components like joints, hinges, or motors to help restore mobility and independence for the person.
En oorganisk förening (MgO) som förekommer naturligt i form av mineralet periklas. Den reagerar snabbt med vatten och bildar magnesiumhydroxid. Den används som syraneutraliserande och milt laxerande medel och har många icke-medicinska användningsområden.
I medicinen refererer "protoplasma" til cytoplasmatisk (cellemateriale uden kerne) indhold i en celle. Det er en gammelbetegnelse for det samlede indhold af organeller, proteiner, kulhydrater og andre molekyler inde i cellen bortset fra celkernen. Protoplasma inkluderer alle de levende bestanddele i en celle undtaget kerne-DNA.
En grupp glukospolymerer som produceras av vissa bakterier. Dextraner har terapeutisk användning som plasmavolymutökare och som antikoagulanter. De har även utbredd användning i biologiska studier och industriellt.
Summan av atomvikterna för de atomer som ingår i en molekyl. En modernare benämning är relativ molekylmassa.
Kondensering av gas, vätskor eller lösta substanser på fasta ytor. Hit hör också adsorptionsegenskaper hos bakterier och virus, liksom hos vävnader, behandlade med exogena läkemedel eller kemiska subs tanser.
'Upplösning av benvävnad' refererar till ett medicinskt tillstånd där benvävnaden bryts ned och ersätts av mjuk vävnad eller ledvatten, vanligtvis orsakat av en sjukdomsförloppet som exempelvis reumatoid artrit eller cancer.
Polyglactin 910 är ett biolösligt syntetiskt absorbabelt suturmaterial, som används inom kirurgi. Det består av två polymerer, glykolsyra och laktid, som bildar en kopolymer med en andel av 90% laktid. När polyglactin 910 sutures absorberas i kroppen genom hydrolys, vilket innebär att den splittras upp i mindre molekyler, som sedan metaboliseras och elimineras naturligt från kroppen. Denna process tar vanligtvis mellan 56 till 70 dagar. Polyglactin 910 används ofta efter operationer där det behövs en stark sutur, som exempelvis vid bukhåleoperationer och hudreparationer.
Nefelometri och turbidimetri är two laboratoriemetoder som mäter ljusstyrka eller ljusbrytning för att bestämma koncentrationen av particelsystem, såsom proteiner eller cellfritt DNA, i en vätska.
"Läkemedelshållbarhet" refererar till den tid under vilken ett läkemedel behåller sin kvalitet, effektivitet och säkerhet under lagring i lämpliga förhållanden, såsom rätt temperatur, fuktighet och ljusförhållanden, enligt tillverkarens rekommendationer.
Partiklar bestående av molekylaggregat som hålls löst samman av sekundära bindningar. Ytan på miceller består vanligen av amfifatiska föreningar, så orienterade att de minimerar energiutbytet mellan micellen och dess omgivning. Vätskor som innehåller stora mängder suspenderade miceller kallas emulsioner.
Ett fackverk av korslänkade hydrofila makromolekyler med bl a biomedicinska tillämpningar.
Avföring som hårdnat i ändtarmen eller nedre delen av tjocktarmen.
Polyethylenimine (PEI) är ett syntetiskt polymer med en repetitiv struktur av etylendiamin och karbonater, vanligtvis som en lineär eller kvasilinear kedja. PEI är känt för sin förmåga att bilda komplex med DNA genom elektrostatiska interaktioner, vilket gör det användbart som ett transfektionsmedel inom gentekniken för att leverera DNA till celler. PEI-komplexen kan sedan tas upp av cellmembranet och frigöra DNA:t inuti cellen, där det kan integreras i genomet eller översättas till protein. PEI finns också i olika molekylvikter och ärier, vilket påverkar dess transfektionseffektivitet och cytotoxicitet.
Poloxamer är ett typ av blockkopolymer, som består av centralt lokaliserade hydrofoba (vattengerna) segment av polypropylenoxid (PPO) flankerade av hydrofila (vattenlösliga) segment av polyethylenoxid (PEO). Poloxamrar är kända för sin förmåga att bli termodynamiskt drivna till att bilda miceller i vatten ovan en viss kritisk micellarkoncentration (CMC), vilket gör dem användbara som surfaktanter och/eller leveranssystem för hydrofoba läkemedel. De kan klassificeras som amfifila, med en hydrofil huvud och en hydrofob svans. Poloxamrar har potential att användas inom ett brett spektrum av medicinska tillämpningar, såsom läkemedelsformulering, nanopartikelbaserad terapi, cellmembranförändringar och diagnostik.
Legeringar innehållande minst 85% krom, med nickel eller kobolt, molybden eller andra metaller. De används i tandproteser, ortopediska implantat osv.
Biokompatibla material som vanligtvis används som tand- eller benimplantat och som främjar den biologiska fixeringen, varvid förbindelsen mellan materialet och benvävnaden stärks, och minimerar risken för biologiska effekter av implantatet i sig.
Enzymer som ingår i komplementsystemet och som aktiverar en eller flera komponenter i systemet, vilket leder till bildandet av membranattackkomplexet, som utgör en viktig del av immunsvaret.
Ett mått på en lösnings surhetsgrad.
I en enkel mening kan nanokapslar definieras som mycket små, konstgjorda vesiklar med en diameter på 1-1000 nanometer (nm). Dessa vesiklar består av ett lager av lipider eller polymerer och innehåller ofta en aktiv substans, till exempel en läkemedelsmolekyl. Nanokapslarnas lilla storlek och speciella uppbyggnad gör dem användbara inom områden som medicin, kosmetik och livsmedelsindustri, eftersom de kan transportera aktiva substanser till specifika mål i kroppen och ge en kontrollerad frisättning av substansen över en längre tid.
Mikroskopi där preparatet undersöks genom att en elektronstråle läser av det punkt för punkt. Bilden skapas genom registrering av spridningen av bakåtstrålningen från preparatytan. Vid svepelektronmikroskopi spelar preparatets tjocklek ingen roll. Tekniken, och även instrumentet, förkortas ofta SEM.
Undersöknig av kristallstrukturer med hjälp av röntgendiffraktionsteknik.
Elektrolyter är joniserade partiklar, vanligtvis i en lösning eller i smälta tillstånd, som kan leda elektrisk ström genom sin förmåga att dela upp sig i joner när en elektrisk potential appliceras. Dessa joner är positivt eller negativt laddade och kan röra sig mot motsatt laddning under inflytande av ett elektrostatiskt fält, vilket möjliggör strömmen. Exempel på elektrolyter inkluderar lösningar av salter, syror och baser.
Sammansmältning av somatiska celler in vitro eller in vivo, vilket resulterar i hybridceller.
Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.
Osmose är ett biologiskt och fysikaliskt fenomen som beskriver sättet på vilket vattenmolekyler diffunderar genom en semipermeabel membran från ett område med lägre salthalt (eller sötningsgrad) till ett område med högre salthalt (eller sötningsgrad), i ett försök att utjämna koncentrationsskillnaden. Den resulterande kraften som skapas av denna diffusion kallas osmotisk tryck, och den påverkar livsviktiga processer hos levande organismer, såsom reglering av vatten- och näringsupptag i celler och vätskebalans i kroppen.
Osmotiskt tryck är ett kolloidosmotiskt tryck som uppstår över ett semipermeabelt membran mellan en lösning med högre koncentration av osmotiskt aktiva partiklar och en lösning med lägre koncentration, på grund av diffusionskrafter som strävar efter att utjämna koncentrationsskillnaden. Detta orsakar vattenmolekyler att diffundera från den lägre koncentrerade sidan till den högre koncentrerade sidan för att nå jämvikt, vilket kan leda till volymförändringar i de berörda kompartmenten.
I en enkel medicinsk definition, refererer 'porositet' til den relative mængde af små huller (porer) i et væv eller et materiale, der tillader passage af væske, gas eller andre substance. Denne egenskab er særligt relevant for forståelse af funktionen og effektiviteten af diverse biologiske barrierede, herunder bl.a. kapillærvævet i lunger, nyrene og huden, samt membraner i forbindelse med dialyse og andre behandlingsformer. Porositeten kan have indvirkning på absorption, diffusion, filtration og andre proceser, der involverer udveksling af stoffer gennem cellevæggene eller mellem forskellige vævsdele.
"Farmaceutiska hjälpämnen är icke-terapeutiska substanser som tillsätts i läkemedel för att förbättra deras stabilitet, beredbarhet, tillförsel, säkerhet eller verkan, men som inte har någon självständig farmakologisk effekt vid användning i de rekommenderade terapeutiska doserna."
Nanomedicin kan definieras som användning av nanoteknologi inom medicinen, där nano betecknar strukturer eller fenomen på mycket små skal, typiskt under 100 nanometer i storlek. Nanomedicin innebär konstruktion och tillämpning av nanostrukturer och nanomaterial för prevention, diagnostik, monitorering och behandling av sjukdomar. Det kan omfatta användning av nanopartiklar, nanosensorer, nanorobotar och andra nanostrukturer för att leverera läkemedel, generera bilder eller reparera skador på cell- eller molekylär nivå.
In the field of pharmaceuticals, the term "pharmaceutical vehicles" is not widely recognized or consistently defined. However, it can be interpreted as a delivery system or vehicle that transports a therapeutic agent (drug) to its intended site of action within the body. This concept is often referred to as a drug delivery system.
"En substance eller produkt, som används för att minska risken för köldskador genom att hjälpa kroppen att behålla värme under låg temperatur."
En dendrimers är en typ av syntetisk polymer med en väldefinierad, regelbunden struktur och en hög densitet av funktionella grupper på ytan. Dendrimers består av ett centralt kärnpartikel, en repeating-enhet som bildar grenarna och en yta beklädd med funktionella grupper. Deras väldefinierade struktur och monodispersitet gör dendrimers användbara inom områden såsom läkemedelsleverans, diagnostik och nanoteknik.
Läkemedelsberedningar som verkar under en längre tidsperiod genom att på ett kontrollerat sätt frisättas successivt.
Povidon, även känt som Povidone eller Polyvinylpyrrolidon (PVP), är ett syntetiskt polymer som används som ett bindemedel och viskositetsökande medel i läkemedelsformuleringar. Det har också antibakteriella egenskaper när det kombineras med jod, under varumärken som Betadine, och används som desinfektionsmedel för hud och slemhinnor.
Ett långtidsverkande barbiturat som vid höga doser hämmar de flesta metaboliska processer. Preparatet används som hypnotikum och sömnmedel och kan framkalla beroende. Det används också inom veterinärm edicin för att dämpa centrala nervsystemets funktioner.
Bovine serum albumin (BSA) refererar till ett protein som utvinns från nötkreaturs blodplasma (serum). Det är strukturellt och funktionellt likt mänsklig serumalbumin, men används ofta i forskning och laboratoriemiljöer som en proteinstandard eller för att blockera icke-specifika bindningsställen på glas- eller plastmaterial. Det är ett av de mest vanligt använda proteinen inom molekylärbiologi och har en mycket välkänd aminosyrasekvens och struktur.
Derivat av fosfatidylsyror där fosforsyran har esterbindning till en etanolamindel. Fullständig hydrolys ger 1 mol glycerol, fosforsyra och etanolamin, och 2 mol fettsyror.
Kolloider av två oblandbara vätskor, av vilka den ena är fettlösning och den andra vattenlösning. Fett-i-vattenemulsioner är oftast i vätskeform, som t ex mjölk, medan vatten-i-fettemulsioner brukar vara krämiga.
Ett vanligt natriumsalt (natriumklorid) som brukas allmänt för smaksättning av livsmedel. Det spelar en viktig biologisk roll i regleringen av det osmotiska trycket i blod och vävnader.
In medicine, 'tissue distribution' refers to the way a drug or other substance is distributed throughout the body's various tissues and organs after it has been administered. This distribution can be influenced by several factors, including the chemical properties of the substance, blood flow to different tissues, and the presence of transporters or binding sites in the tissue. Understanding tissue distribution is important for predicting a drug's efficacy and safety profile, as well as for identifying potential targets for therapy.
Undersökning av pålitlighet och driftsäkerhet hos en utrustning.
En medicinsk definition av 'vävnadslim' är den klara, geléartade substansen som produceras och utsöndras av slemhinnor i kroppen, bestående av vatten, salter, proteiner, slammaterial och elektrolyter.
Höftledspanna, eller coxaflexion, är den flexion (böjning) av höftleden som sker när benet dras närmare kroppen i knäets riktning.
En cellulosa med ändrat karboxylinnehåll, men med bibehållen fiberstruktur. Den används som lokalt blodstillande medel och som matris för normal blodkoagulation.
I en medicinsk kontext kan 'metoder' defineras som de tekniker, procedurer eller processer som används för att diagnostisera, behandla eller forska kring sjukdomar, skador eller andra hälsoproblem. Detta kan inkludera både kliniska metoder som undersökningar, terapier och operationer, samt forskningsmetoder som experiment, observationer och statistisk analys.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
"Viskositet är ett mått på en fluids inre friktion eller motstånd mot deformation, som uttrycks i poise (P) eller siemens (S). Ju högre viskositet, desto tjockare och långsammare flyter vätskan."
Utbyte av höftleden.
I en enkel medicinsk definition, är ett polyester ett syntetiskt material som består av flera esterbindningar i sin kemiska struktur. Det används ofta inom tillverkningen av medicinska produkter och förpackningar på grund av dess egenskaper som att vara lättformbar, hållbar och resistent mot fukt och bakterier.
Ett urindrivande medel och ett hjälpmedel för njurfunktionsdiagnos som är besläktat med sorbitol. Det har lågt energivärde, då det elimineras från kroppen innan det hunnit metaboliseras. Det kan användas för behandling av oliguri i samband med njursvikt eller andra fall av otillräcklig njurfunktion, och har använts för bestämning av glomerulär filtrationshastighet. Mannitol används även ofta som verktyg i cellbiologiska studier, för att reglera osmolaritet.
En oxid av aluminium (Al2O3) som förekommer naturligt i form av bauxit, korund osv. Den används som adsorberande medel, torkmedel, katalysator och i tillverkningen av t ex tandcement.
Den tid det tar för ett ämne (läkemedel, radioisotop eller annat) att förlora hälften av sin farmakologiska, fysiologiska eller radioaktiva verkan.
I en enkel mening kan temperatur inom medicinen definieras som den grad av värmevariation eller termisk energi som mäts i kroppen hos levande organismer, vanligtvis i enheten Celsius (°C) eller Fahrenheit (°F). Den normala kroppstemperaturen för en vuxen människa varierar vanligtvis mellan 36,5 och 37,5 °C (97,7 till 99,5 °F), även om det kan variera något beroende på individuella skillnader, tid på dygnet och metoden för temperaturmätning.
"Blodersättningsmedel, även känt som kolloidala lösningar eller blodsubstitut, är preparat som används för att ersätta vätska och syretransporterande kapacitet i blodet under läkarbehandling av akut blodförlust, då direkt blodtransfusion inte är möjlig eller önskvärd."
Upptag av ämnen genom tarmhinnan.
Ett gult, metalliskt grundämne med kemiskt tecken Au, atomnummer 79 och atomvikt 197. Det används till smycken, guldplätering av andra metaller, som betalningsmedel och för tandreparationer. Kliniskt används det i form av salter.
Radioimmunanalys (RIA) är en typ av laboratorietest som använder radioaktivt märkt antigen eller antikropp för att bestämma koncentrationen av ett specifikt protein eller substans i en biologisk provbildning. Detta görs genom att blanda tillsammans provet med en känd mängd av den radioaktivt märkta substansen och en antikropp som binder till samma proteinet eller substansen. Genom att mäta hur mycket av den radioaktiva substansen som binds kan man bestämma koncentrationen av det ursprungliga proteinets eller substansens koncentration i provet. RIA används ofta inom forskning och klinisk diagnostik för att upptäcka och mäta små mängder av specifika molekyler i blod, urin och andra biologiska vätskor.
"Senna extrakt är ett laxativt preparat som utvinns från bladen och barken av Senna plantan (Cassia senna eller Cassia angustifolia), innehållande komponenter som stulpen och sennosider, vilka underlättar avföringen genom att stimulera tarmens peristaltik."
Nanopartiklar framställda av metaller som används till biosensorer, optiska instrument och katalysatorer. I biomedicinska tillämpningar ingår ofta ädelmetaller, särskilt guld och silver, i partiklarna.
Djurarten Oryctolagus cuniculus, av familjen Leporidae och ordningen Lagomorpha. Kaniner föds i hålor, utan päls, och med slutna ögon och öron. Kaniner har 22 kromosompar, medan harar har 24.
Onormalt liten mängd cirkulerande blod i kroppen. Tillståndet kan leda till hypovolemisk chock.
FTIR, förkortning för Fouriertransforminfraröd (spektroskopi), är en teknik inom analytisk kemi och fysik som används för att identifiera och undersöka materiella substance genom att mäta deras infraröda absorbansspektra. Tekniken bygger på Fouriers transformationsmetod för att konvertera en irreguljär, interferensmönstring till ett kontinuerligt spektrum av frekvenser och relaterade intensiteter. Detta möjliggör en mer känslig och exakt analys än traditionell, punkt-till-punkt infraröd spektroskopi. FTIR används ofta för att identifiera okända ämnen, undersöka polymerers sammansättning och degraderingsprocesser, studera kemiska bindningars struktur och dynamik, samt kontrollera produkter och processer inom industrin.
En vid rumstemperatur och normaltryck färglös och brännbar gas. Den har bakterie-, svamp- och spordödande egenskaper och är effektiv mot de flesta mikroorganismer, inklusive virus. Gasen används som desinfektionsmedel för livsmedel och textilier, och för gassterilisering av värmekänsliga farmaceutiska och kirurgiska material.
I en enkel medicinsk definition är "pikolinater" ett samlingsnamn för en grupp av kemiska substanser som kallas inhibitorer av adenosintrifosfat (ATP)-synthas. Dessa substancer hämmar enzymet ATP-synthas, vilket är ansvarigt för produktionen av ATP, ett molekyl som fungerar som energibärare i celler. Pikolinater används inom forskning och medicin, till exempel som möjliga läkemedel mot cancer och andra sjukdomar där celldelning och celleväxt är överaktiva.
Succinimider är en typ av organisk förening som innehåller en succinimidring, vilket är en ringformad struktur med två kolatomer och två syreatomer. Succinimider är relaterat till succinsyra och kan bildas genom cyklisering av aminosyran cystein. Det finns också läkemedel som innehåller succinimidringar, vilka används för att behandla epilepsi och muskelspasticitet.
Tillämpning av teknologisk kunskap i farmaci, farmakologi och i läkemedelsindustrin. Hit hör metoder, teknik och instrumentering för framställning, sammansättning, dispensering, paketering och lagring av läkemedel och andra preparat för diagnostiskt och analytiskt bruk, och för behandling av patienter.
En starkt polär organisk vätska med utbredd användning som lösningsmedel. Tack vare sin förmåga att tränga igenom biologiska membran används den som transportör för lokal tillförsel av läkemedel. Den används även som vävnadsskyddsmedel vid fryskonservering. Dimetylsulfoxid har en rad farmakologiska verkningar, bl a mot smärta och inflammation.
I en enkel mening kan nanostrukturer definieras som strukturer med minst en dimension som mäter mellan 1 och 100 nanometer (nm). Detta korresponderar ungefärligen till storleken på ett atom eller en molekyl. Nanostrukturer kan vara artificiella, designade och skapade av människor, eller naturligt förekommande i naturen. De kan ha olika form och ge upphov till unika egenskaper som inte finns hos de grundläggande materialen, vilket gör dem intressanta för användning inom flera teknikområden, inklusive medicin, elektronik och miljöteknik.
Inom medicinen, är indikatorer mätvärden eller symtom som används för att bedöma ett patients hälsotillstånd och behandlingsbehov, medan reagens är substanser som används i laboratorietester för att upptäcka eller mäta specifika molekyler eller ämnen i kroppen, som kan vara ett tecken på en viss sjukdom eller tillstånd.
In the context of medicine, a solution refers to a homogeneous mixture of two or more substances, where one substance, the solute, is uniformly distributed throughout another substance, the solvent. The solvent is typically a liquid, but it can also be a gas or a solid. The solute can be a solid, liquid or gas. Once the solute is dissolved in the solvent, the particles of the solute are dispersed and cannot be seen or separated from the solvent using ordinary methods. An example of a medical solution is a saline solution, where sodium chloride (salt) is dissolved in water to create a mixture used for irrigation, cleaning wounds or as a medication.
Simeticone är ett läkemedel som används för att behandla symptomen på gasbesvär i mag-tarmkanalen, även kallat luft i magsäcken eller flatulens. Simeticon fungerar genom att reducera ytan spänning hos små bubblor av gas i mag-tarmkanalen, vilket gör att de kan lösas upp och frigörs från kroppen som luft i stället för att orsaka obehag. Det är vanligen tillgängligt utan recept och finns ofta som tabletter eller flytande suspensioner.
Polylysin är ett syntetiskt peptid som består av flera lysinaminosyror som är kedjat together. Det används främst inom forskning för att studera cellytorers interaktioner och för att skapa konstgjorda proteiner med specifika funktioner. Polylysin har också potentialen att användas som en del av medicinska tillämpningar, såsom läkemedelsleverans och celldelning, men det är fortfarande under utveckling och inte godkänt för kliniskt bruk hos människor.
Nanospheres are tiny, spherical particles that typically measure between 10-1000 nanometers in diameter and are used in various medical applications, such as drug delivery systems and bioimaging, due to their ability to encapsulate and protect drugs or contrast agents while improving their solubility and stability.
Polynucleotide ligases are enzymes that catalyze the formation of a phosphodiester bond between the 3'-hydroxyl group of one nucleotide and the 5'-phosphate group of another nucleotide, thereby joining two polynucleotide strands together. This process is essential for DNA replication, repair, and recombination.
Osmolaritet är ett mått på koncentrationen av osmotiskt aktiva partiklar, vanligtvis lösta joner och molekyler, per liter i en lösning. Det specificerar den totala mängden små partiklar som bidrar till osmosen, ett fenomen där vatten diffunderar över en semipermeabel membran från en region med lägre salthalt till en region med högre salthalt för att nå jämvikt. Osmolaritet uttrycks vanligtvis i osmol/L (osmoler per liter).
Konstgjord knäled.
Prekursor till kymotrypsin.
Föreningar med två reaktiva grupper, oftast i motsatta ändar av molekylen, som förmår reagera med och bilda bryggor mellan aminosyrasidokedjor i proteiner. Därmed kan lägena för naturligt förekommande reaktiva områden i proteiner identifieras. Korsbindinde ämnen kan även användas för andra makromolekyler, som t ex glykoproteiner, nukleinsyror osv.
Ett lösningsmedel som kan ha reproduktionstoxiska egenskaper.
Oorganiska salter av fosforsyra.
Delkomponent av komplement 1 (C1) som känner igen och binder till den tunga kedjan hos IgG eller IgM och därmed inleder den klassiska komplementprocessen. Samverkan mellan C1q och immunglobulin aktiverar C1r och C1s. De aktiverade C1r- och C1s-molekylerna avspjälkas från komplexet av C1-hämmare, vilket gör den kollagenliknande regionen av C1q tillgänglig för samverkan med C1q-receptorer på cellmembran.
Syn. DSC (differential scanning calorimetry). Värmeskillnadsanalys, i vilken mätapparatens provhållare är en differentialkalorimeter som registrerar värmeskillnader oberoende av faktisk temperatur, vä rmeledningsförmåga eller andra variabler hos provet.
Den intagna födans förflyttning (även i fråga om testmåltid) genom mag-tarmkanalen, mätt i minuter eller timmar. Passagehastigheten genom tarmarna är ett mått på tunntarmsfunktionen.
Kompletta preparatformer av läkemedel för föreskriven dosering. De är utformade för att motstå magsyra, för att inte framkalla illamående och kräkning, för att oönskad smak eller lukt skall vara minimerad, för att ge en hög läkemedelskoncentration på rätt plats, eller för att ge en fördröjd eller långtidsverkande effekt. Hit hör t ex kapslar, liniment, salvor, lösningar, puder och tabletter.
Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.
Den inbördes placeringen av atomer, atomgrupper eller joner i en molekyl, samt antal, typ av och plats för kovalenta bindningar.
Gasers eller lösningars förmåga att utbreda sig från ett område med högre tryck eller koncentration till områden med lägre tryck eller koncentration. Diffusion är en viktig mekanism i samband med biologisk transport.
Rekombinanta proteiner är proteiner som innehåller sekvenser från två eller flera olika källor, vanligtvis genom genetisk manipulation i laboratorium. Genom användning av rekombinant-DNA-teknik kan man kombinera gener från olika organismer för att skapa en ny gen som kodar för ett protein med önskade egenskaper. Detta är en viktig metod inom biomedicinsk forskning och används bland annat för produktion av läkemedel, diagnostiska verktyg och för studier av proteiner och deras funktioner.
Ett växtsläkte (buskklöver) inom familjen Fabaceae.
Hårda eller mjuka, lösliga behållare för medicindoser, vanligen avsedda att sväljas.
'Lårbenshuvud' (latin: capitulum femoris) är den knölig, sfäriska änden på lårbenet (femur) som artikulerar med höftledens ledpanna och bildar höftleden tillsammans med blygdbenet (os pubis) och situbenen (os ischii).
Upptagning av ett ämne i huden.
Polyglykolsyra, eller polyethylenglycol (PEG), är en syntetisk, icke-ioniskt surfaktant och polymersubstans som består av en lång kedja av etoxi (-O-CH2-CH2-) grupper som är kovalent bundna till varandra. Det används i en mängd olika medicinska tillämpningar, inklusive som excipient i läkemedel för att förbättra deras löslighet och biodistribution, samt som aktiv ingrediens i laxermedel och koloniseringshämmare vid koloskopiering. Polyglykolsyra är också en viktig komponent i många medicinska produkter som hydrogel och andra hud- och slemhinnsbundenheter på grund av dess förmåga att bilda viskösa, semipermeabla filmer.
Deacetylerat kitin, en linjär polysackarid av deacetylerat beta-1,4-D-glukosamin. Det används i hydrogel och för sårbehandling.
In medicinal and biological contexts, 'hydrophobic' and 'hydrophilic interactions' refer to the way molecules interact with water and other polar or nonpolar substances.
Zirconium är ett metalliskt grundämne som används inom medicinen, särskilt inom ortopedisk kirurgi och tandvård, på grund av dess biokompatibilitet och korrosionsbeständighet. I den medicinska kontexten kan zirconium exempelvis förekomma som en del av en metallimplantat, såsom en knä- eller höftprotes, där det bidrar till att minska risken för kroppsvätskors korrosion och allerги. Det används också i vissa typer av tandfyllningar och kronor på grund av sin estetiska egenskap att reflektera ljus på ett sätt som liknar naturlig tanden.
En typ av elektrofores där polyakrylamidgel används som diffusionsmedium.
Orbital implants are medical devices used in ophthalmology to restore the volume and shape of the eye socket (orbit) following the removal of the eye (enucleation or evisceration). These implants are typically made of biocompatible materials such as porous hydroxyapatite, polyethylene, or glass, and they can be placed at the time of the initial surgery or during a secondary procedure. The purpose of an orbital implant is to provide support for the eyelids, improve cosmetic appearance, and allow for the future placement of an artificial eye (prosthesis).
Livsdugligheten hos en cell, kännetecknad av förmågan till vissa funktioner, så som ämnesomsättning, tillväxt, reproduktion, reaktion på stimuli och anpassning.
En väsentlig intermediär i ämnesomsättningen. Den är en sur förening i citrusfrukter. Salter av citronsyra (citrater) kan användas som antikoagulanter, tack vare sina kalciumkelerande (jonbindande) eg enskaper.
En kedja av processer genom vilka levande organismer bryter ned miljöföroreningar, organiskt avfall, bekämpningsmedel samt implanterade material.
"Biologiska processer" refererar till de komplexa system av interaktioner mellan olika levande organismer och deras omgivning, inklusive alla kemiska och fysiska reaktioner som sker i celler, vävnader och organismen som helhet. Dessa processer kan vara celulära, såsom proteinsyntes och energiomsättning, eller övergripande, till exempel homeostas och reproduktion. Biologiska processer styr livets funktioner och är nödvändiga för att upprätthålla livet hos alla levande varelser.
Egenskap hos membranösa och andra strukturer att släppa igenom ljus, värme, gaser, vätskor, metabolitmolekyler och mineraljoner.
I en enkel medicinsk kontext kan polymerisation definieras som en process där små, likartade monomerer kemiskt binds tillsammans för att bilda en större polymermolekyl. Detta är en viktig reaktion inom områden som medicinsk teknik och läkemedelsutveckling, där polymerer exempelvis kan användas för att framställa biokompatibla material eller kontrollerade release-system för läkemedel.
Metylester av cellulosa. Metylcellulosa används som emulgerings- och suspensionsmedel i kosmetika, läkemedel och i den kemiska industrin. Terapeutiskt används ämnet som laxeringsmedel.
Metod för separering av två eller flera ämnen genom upprepad fördelning mellan två oblandbara vätskefaser som strömmar förbi varandra i motsatta riktningar. Det är en sorts vätske-vätskekromatografi.
Nedfrysning, även känt som fixation eller konservering, är ett medicinskt förfarande där ett kroppsdel eller ett helt lik bevaras genom att ersätta vatten och fett i celler och vävnader med en konserveringsvätska, ofta formeldahydrat (formaldehyd). Detta hjälper till att förhindra nedbrytning och förminskar risken för smitta.
"Organförvaringslösningar är speciella lösningar som används för att bevara och transportera organ, såsom lever, hjärta och lungor, under kontrollerade temperatur- och syreförhållanden innan en transplantation ska genomföras, med syfte att maximera organens livslängd och minska risken för skada eller avstötning."
En "mjukgörare" är inom medicinen ett läkemedel eller ett medel som används för att mjuka upp, lösa upp eller avlägsna hud- eller slemhinnesekretioner, såsom slem eller nekros. Exempel på mjukgörare inkluderar vissa läkemedel som används för att behandla lungsjukdomar, såsom bronkosedestrukturerande läkemedel (BDM) och mucolytika, samt också mekaniska metoder som exempelvis inhalationer med fysiologisk saltlösning.
Små, sfäriska partiklar av enhetlig, mikrometerstor storlek, som ofta ofta används som bärare av radioisotoper eller olika sorters reagenter som markörer.
Reglergener som kodar för ett receptorprotein för cykliskt AMP som behövs för L-arabinosomsättningen hos E. coli, ett exempel på positiv reglering av genuttryck i bakterieoperonen.
Användande av en roterande maskin för att med centrifugalkraftens hjälp separera ämnen med olika egenvikter, avlägsna vätska eller simulera gravitationskrafter. De apparater som används vid förfarande t har en kraftig motor som driver en en lång arm, i vars yttersta ände levande varelser, biologiska prov eller diverse utrustning kan slungas runt vid olika hastigheter.
"Nanotechnology" kan definieras som användning och manipulation av materiella objekt med dimensioner på nanoskalan, vanligtvis mellan 1-100 nanometer (en miljarddels meter), för att skapa nytt material eller produkter med unika egenskaper och funktioner. Detta kan innebära användning av tekniker som self-assembly, molecular engineering och controlled manipulation av individuella atomer och molekyler. Nanoteknologi har potentialen att revolutionera flera områden, inklusive elektronik, medicin, energi och miljö.
Det dominerande immunglobulinet i normalt humanserum.
"Höftledet, eller acetabulum, är en kulformig led som sammanbinder höftbenets (os coxae) huvud med bäckenet (pelvis), och tillåter rörelser som flexion, extension, abduktion, adduktion, rotation och cirkumduktion."
En tumörcellinje refererar till en homogen grupp av cancerceller som delar gemensamma genetiska mutationer och beteenden, och som härstammar från samma ursprungscell. Denna celllinje kan behålla sin unika identitet och vårda sig lika under tumörts growth, metastas och respons på terapi. Detta är viktigt att ta hänsyn till när man utvecklar cancerbehandlingar, eftersom responsen på en viss typ av behandling kan variera mellan olika tumörcellinjer.
Kolloider med fast kontinuerlig fas och flytande fas i lösning. Geler kan bli instabila när den fasta fasen blir flytande, till följd av temperaturändring eller annan orsak. Den då bildade kolloiden kallas sol.
En metod för vävnadspreparering, där vävnadsprovet fryses och därefter dehydreras vid låg temperatur i vakuum. Metoden används även för torkning av läkemedel och livsmedel.
I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.
Lösning eller kemisk förening som tillförs via ändtarmen för sköljning av tjocktarmen eller för diagnostiska ändamål.
I en enkel medicinsk definition kan 'puder' definieras som ett torrt, finmaskigt preparat av en substans som används för att behandla huden eller inre ytor i kroppen. Puder kan innehålla en aktiv substans med läkemedelsverkan eller användas som en barriär mot fukt, irriterande ämnen eller bakterier. Exempel på medicinska puder är those som innehåller kalciumkarbonat för att behandla hudirritationer eller zinkoxidpuder som används för att behandla och förebygga nystan i barn.
En "Reoperation" definieras som ett ytterligare kirurgiskt ingrepp som utförs efter att en patient redan har genomgått en operation för samma problemområde eller sjukdom. Det kan vara schemalagd eller oväntad, beroende på komplikationer, misslyckanden med den ursprungliga behandlingen eller förlopp av sjukdomen.
Ostreidae är en familj av tvåskaliga musslor, även kända som ostron, som innehåller kommersiellt värdefulla arter såsom den amerikanska pälslösa ostronen (Crassostrea virginica) och den japanska pälslösa ostronen (Crassostrea gigas). Ostreidae-musslor har en karakteristisk form med en platt skalbotten och en rundad skalsida, och de lever vanligtvis fastsittande på hårda ytor i marina miljöer.
Injicering i en ven i behandlingssyfte eller i experimentellt syfte.
Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.
Vätskekromatografimetoder som har högt ingångstryck, hög känslighet och hög hastighet.
En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.
En medicinsk definition av ’Emulgerare’ är ämnen som hjälper till att blanda olösliga substanser, såsom fett och vatten, genom att skapa en stabil suspension av små droppar av den ena fasen inom den andra. Emulgeringsmedel fungerar genom att sänka gränsytans spänning mellan de två faserna, vilket gör det möjligt för dem att blandas och förbliva blanda över en längre tid. De används ofta i läkemedelsformuleringar för att förbättra produktens konsistens, stabilitet och hållbarhet.
Ett släkte inom Picornaviridae som ger naturlig, smittsam hepatit hos människor och experimentell hepatit hos andra primater.
Raka, alifatiska kolväten med fyra kol, vars molekyler fått två hydroxylgrupper som substitutioner. Båda hydroxylgrupperna kan inte sitta på samma kolatom.
En oorganisk förening (Mg(OH)2) som i naturen uppträder i form av mineralet brucit. Den har syraneutraliserande och laxerande verkan.
I enkelhet kan 'proteinkonfiguration' definieras som den specifika rymdstrukturen och orienteringen hos de aminosyror som utgör ett protein. Denna konfiguration bestäms av proteinkedjans primära struktur (sekvensen av aminosyror) samt hur dessa aminosyror är hopfogade och vevda i rummet, vilket kallas för sekundär, tertiär och kvartär struktur. Proteinkonfigurationen har en direkt betydelse för proteinets funktion och stabilitet.
Mått på den volym kroppsvätska som helt renas från läkemedelsmetaboliter under en viss tidsenhet. Elimineringen sker till följd av omsättningsprocesser i njurar, lever, saliv, svett, tarmar, hjärta, hjärna och andra kroppsdelar.
Konstgjorda membran, som t ex halvgenomsläppliga membran för artificiell njurdialys, enkelmolekylskiktade och dubbelmolekylskiktade membran som används som modeller för simulering av biologiska cellmembran. Sådana membran används även i samband med styrd vävnadsläkning.
Kromatografimetod på icke-joniska geler utan hänsyn till det sätt på vilket preparatet urskiljs.
Polymetakrylsyror är syntetiska polymerer som består av metakrylatmonomerenheter. De används vanligtvis inom medicinsk kontext som hud- och slemhinneskydd, där de bildar en transparent, vattenavvisande film som skyddar mot fukt, smuts och mekanisk skada. Polymetakrylsyror är också vanliga i kontaktlinser, där de bidrar till att hålla linserna fuktiga och komfortabla att bära.
Ett oxidoreduktas som katalyserar omvandlingen av väteperoxid till vatten och syre. Det finns i många djurceller. Brist på enzymet leder till akatalasemi. EC 1.11.1.6.
Produkter framställda genom stark upphettning (sintring, bränning) av olika typer av leror (ffa kaolin), oxider, karbider eller nitrider. Hit hör t ex porslin, som används som tandreparationsmaterial.
En förmåga hos cellmembran att släppa igenom lösningar in i eller ut ur celler.
"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.
Diammoniumsalt av svavelsyra. Det används vid fraktionering av proteiner.