PlasmacellerPlasmacellsleukemiPlasmacellsneoplasmerPlasmaMultipelt myelomParaproteinemierPlasmacellsgranulom: En långsamt växande, godartad pseudotumör som kännetecknas av ett mycket större antal plasmaceller än inflammatoriska celler.PlasmacytomB-lymfocyter: Lymfoida celler, även kallade B-celler, verksamma i det humorala immunförsvaret. B-cellerna är kortlivade och bildas i stora mängder i människokroppen. De har fått sitt namn pga likheten med celler fr ån fåglarnas bursa. Vid stimulering producerar B-cellerna antikroppar, dock endast av en sort, som sprids i kroppsvätskorna.BukspottkörteltumörerSyndekan-1TumörerTumörer, cystiska, mucinösa och serösaBenmärg: Den mjuka vävnaden i skelettbenens håligheter. Det finns två typer: gul och röd. Den gula finns i de stora benen och består huvudsakligen av fettceller och ett fåtal primitiva blodceller. Den röda är blodbildande vävnad som producerar erytrocyter och leukocyter. Benmärgen byggs upp av ett fackverk av bindeväv med förgrenade fibrer, där märgcellerna fyller facken.Monoclonal Gammopathy of Undetermined SignificanceImmunhistokemi: Histokemiskt påvisande av immunreaktiva ämnen med hjälp av märkta antikroppar.Groddcentrum i lymfkörtel: Den aktiverade delen av en lymfsäck i sekundär lymfvävnad, där B-lymfocyter stimuleras av antigen och T-hjälparceller stimuleras att bilda minnesceller.Immunglobuliner: Glykoproteiner som förekommer i blod (antikroppar) och andra vävnader. De klassificeras utifrån struktur och verkan i fem klasser (IgA, IgD, IgE, IgG och IgM).Immunglobulin G: Det dominerande immunglobulinet i normalt humanserum.Hudtumörer: Cancer i huden.Cellmembran: Det fett- och proteinhaltiga, och selektivt genomsläppliga, membran som omger cytoplasman i prokaryota och eukaryota celler. Hos de flesta typer av mikrobiella celler gränsar den utåt till cellväggen.Immunglobulin A: IgA utgör 15-20% av människans serumimmunglobuliner, huvudsakligen i form av polymerer med 4 kedjor. Hos andra däggdjur dominerar dimerer. Sekretoriskt immunglobulin A är det vanligaste immunglobulinet i sekret.Celldifferentiering: Fortskridande begränsning av utvecklingsförmågan och tilltagande specialisering av funktioner som sker under embryots utveckling och som leder till bildandet av specialiserade celler, vävnader och org an.Tumörer, multipla primäraB-lymfocytsubset: Klassificering av B-lymfocyter baserad på strukturella eller funktionella skillnader mellan cellpopulationer (undergrupper).Immunglobulin M: En immunglobulinklass med mykedjor. IgM kan fixera komplement. Beteckningen har givits pga den höga molekylvikten; ursprungligen benämndes proteinet makroglobulin.Granuloma, Plasma Cell, PulmonaryPlasma GasesTonsilAmyloidos: Ett antal tillstånd av varierande orsaker som kännetecknas av ansamling av olösliga fiberliknande proteiner (amyloid) i olika organ och vävnader så att livsviktiga funktioner äventyras.Lymfom: En allmän beteckning för olika tumörsjukdomar i lymfvävnad.Flödescytometri: En mätteknik som utnyttjar en maskin för att göra, bearbeta och presentera en eller fler mätningar på enstaka celler ur en cellsuspension. Cellerna färgas vanligen med något fluorescent färgämne som är specifikt för de cellkomponenter som undersöks, t ex DNA, och fluorescensen hos varje cell mäts då den snabbt passerar aktiveringsstrålen (laser eller kvicksilverlampa). Fluorescensen ger ett kvantitativt mått på olika biokemiska och biofysiska egenskaper hos cellen, och utgör även en grund för cellsortering. Andra mätbara optiska parametrar är bl a ljusabsorption och ljusspridning, varav den senare kan användas för mätning av cellstorlek, form, täthet, kornighet och färgupptagning.Immunglobulin, lätt kedja: Polypeptidkedjor, bestående av 211 till 217 aminosyrasekvenser, som kan isoleras från immunglobuliner och som har en molekylvikt av ca 22 kD. Det finns två huvudtyper av lätta kedjor, kappa och lambda, vilka hos människa förekommer ungefär i förhållandet 60% till 40%. Båda kedjor består av linjärt upprepade, likartade, men inte identiska, segment av ca 110 aminosyrarester. I varje segment lägger en disulfidbindning grunden till en tätt veckad, 60-delad slinga eller domän. Angränsande domäner länkas med mindre tätveckade regioner. Båda de lätta kedjorna innehåller två sådana domäner. Två lätta och två tunga kedjor utgör en immunglobulinmolekyl, men båda lätta kedjor i ett Ig är av samma typ.Njurtumörer: Cancer i njuren.Immunfenotypbestämning: Klassificering av immunsystemets celler utifrån strukturella och funktionella skillnader. Denna bestämning används allmänt för analys och sortering av olika underklasser av T-lymfocyter, baserad på CD-antigen och med hjälp av flödescytometri.Tumörer, sekundära primäraImmunglobulin, lambdakedja: En av de lätta kedjorna hos immunglobuliner, med en molekylvikt av ungefär 22 kD. De utgör ca 40% av alla lätta kedjor och kan identifieras såväl serologiskt som genom sina specifika aminosyrasekvenser.Tumör-DNA: DNA som finns i tumörvävnad.SyndekanerTidsfaktorerBenmärgsceller: Celler i benmärgen, inkluderande fettceller, stromaceller, megakaryocyter och prekursorceller till de flesta av blodcellerna.TumörproteinerSköldkörteltumörerAdenokarcinom, mucinös: Ett adenokarcinom som producerar avsevärda mängder mucin.Mjälte: Ett organ i övre delen av bukhålan, rikt på blodkärl.CD19-antigener: Differentieringsantigener uttryckta på B-lymfocyter och B-cellförelöpare. De ingår i regleringen av B-cellproliferationen.Bence Jones äggvita: Ett onormalt protein i plasma eller urin, bestående av monoklonala lätta immunoglobinkedjor, som utsöndras i samband med vissa plasmacelldyskrasier.Immunglobulin, kappakedja: En av immunglobulinernas lätta kedjor, med en molekylvikt av ca 22 kD. Dessa kedjor utgör ungefär 60% av samtliga lätta kedjor och kan identifieras såväl serologiskt som genom sina specifika aminosyrasekvenser.Lungtumörer: Cancersjukdom i lungorna.Myeloproliferativa sjukdomarTumörantigener: Proteiner, glykoproteiner eller lipoproteinfraktioner på tumörcellers ytor, som vanligen kan identifieras med monoklonala antikroppar.Många av dessa har antingen embryonalt eller viralt ursprung.CD39-antigenerTumörer, experimentellaPlasmavolymCD-antigener: Differentieringsantigener på humana leukocyter. CD är förkortning för "cluster of differentiation", vilket syftar på grupper av monoklonala antikroppar som reagerar på likartat sätt med vissa undergru pper av antigener. Undergrupperna av antigener har samma CD-beteckning.HypergammaglobulinemiImmunglobulin, tung kedja: Viktiga beståndsdelar av immunglobulinmolekyler. De utgör de större av de två typerna av polypeptidkedjor som svarar för de olika immunglobulinernas biologiska och immunologiska egenskaper. De skiljer sig åt, beroende på vilken Ig-klass de kommer från, innehåller mellan 450 och 600 aminosyrarester per kedja, och har molekylvikter mellan 51 och 72 kD. Varje immunglobulinmolekyl har två tunga och två lätta kedjor.CD20-antigener: Icke-glykosylerade fosfoproteiner som endast representeras på B-celler. De reglerar överföringen av Ca2+ genom membran och antas spela en roll för aktivering och proliferation av B-celler.Tumörmarkörer, biologiskaB-Cell-Specific Activator ProteinLymfkörtlar: Ovala eller bönformade knutor (1 - 30 mm i diameter) belägna längs lymfsystemets kärl.Levertumörer: Tumörsjukdom eller cancer i levern.Eye Neoplasms: Cancersjukdom i ögonen.Hundsjukdomar: Sjukdomar hos tamhund (Canis familiaris). Hit hör inte sjukdomar hos vilda hundar, vargar, rävar eller andra Canidae, för vilka indexeringstermen Carnivora används.Receptorer, antigen, B-cellerParotid NeoplasmsCystadenom: En godartad tumör som uppstår ur körtelepitelvävnad, i vilken ansamlingar av cystisk vätska bildas. I vissa fall kan stora delar av, eller till och med hela, tumören bestå av cystisk massa.APD-ribosylcyklasTumörer, bindväv och mjukdelarMöss, inavlade C57BLBiologiska markörer: Mätbara och kvantifierbara biologiska parametrar (som t ex halten av något specifikt enzym eller hormon, fördelningen av en specifik genetisk fenotyp i en population eller närvaron av biologiska ämnen ) som tjänar som indikatorer för hälsorelaterade bedömningar av t ex sjukdomsrisk, psykiska störningar, miljöexponering och dess effekter, tillväxt i cellodling osv.Tumörer i blindtarmsbihangBenmärgstumörer: Tumörer belägna i benmärgen. De skiljer sig från tumörer som består av benmärgsceller, så som myelom. Flertalet benmärgstumörer är metastaser.Ovarian NeoplasmsWaldenströms makroglobulinemiMonoklonala antikroppar: Antikroppar som produceras av cellfamiljer (kloner) av identiskt lika celler, framställda genom hybridisering av aktiverade B-lymfocyter och tumörceller. Sådana hybrider benämns ofta hybridom.AntikroppsbildningMyelomproteinerParaproteinerPlasmabyteTumörstadieindelningMuskelvävnadstumörerImmunglobulin, J-kedja: Immunglobulinfragment i fraktioner av lätta kedjor hos sekretoriskt immunglobulin A eller polymert immunglobulin M i förhållandet en J-kedja per IgA-dimer eller per IgM-pentamer. J-kedjan är en polypeptid med molekylvikt av ca 17 kD, vars uppgift är att antingen binda samman globulinets komponenter eller föra globuliner genom membran.Lever: Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.Celler, odlade: Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.B-cellslymfom: En grupp heterogena lymftumörer som vanligtvis uttrycker ett eller fler B-cellsantigen eller representerar elakartade omvandlingar av B-lymfocyter.Cystadenom, mucinöst: En multilokulär tumör med mucinutsöndrande epitel. Typen återfinns oftast i äggstockarna, men förekommer även i bukspottkörteln, blindtarmen och, sällan, retroperitonealt samt i urinblåsan. Den anses ha låg malignitet.Vävnadsprov: Avlägsnande och undersökning av små prov från levande vävnad.Blodtumörer: Tumörer i blodet eller i blodbildande vävnad (benmärg och lymfvävnad). De vanligaste formerna är de olika typerna av leukemi, lymfom och de fortskridande och livshotande formerna av myelodysplasisyndromen.PrognosHormonkörteltumörer: Ospecifiserade tumörer eller cancer i de endokrina körtlarna.Lymfocyter: Vita blodkroppar som bildas i kroppens lymfvävnad. Cellkärnan är rund eller äggformad, med oregelbundet hopklumpat kromatin, medan cytoplasman är typiskt blekblå med azurofila (om befintliga) korn. De flesta lymfocyter kan klassificeras som T- eller B-celler (inklusive undergrupper). De som inte passar in någon av de två huvudgrupperna kallas nollceller.Mag-tarmtumörer: Cancersjukdomar i mag-tarmsystemet, från munnen till ändtarmsmynningen.Enzymimmunologiska metoder: Immunologiska analysmetoder baserade på bruk av: 1) enzym-antikroppkonjugat; 2) enzym-antigenkonjugat; 3) antienzymantikroppar med efterföljande homologt enzym; 4) enzym-antienzymkomplex. Dessa används i histologiskt arbete för att synliggöra eller märka vävnadsprov.Membranglykoproteiner: Glykoproteiner i cellmembran eller på cellytor.Molekylsekvensdata: Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.Tumor Necrosis Factor Ligand Superfamily Member 13Lymfvävnad: Specialiserade vävnader som utgör delar av det lymfatiska systemet. De är belägna på bestämda platser i kroppen där en rad olika lymfocyter kan bildas, mogna och mångfaldigas. Lymfvävnaderna är förbundna med ett nätverk av lymfkärl.Pankreaskarcinom, duktaltAntikroppsproducerande celler: Lymfoida celler som kan reagera med antigen så att specifika cellprodukter, kallade antikroppar, bildas. Olika undergrupper av celler, ofta B-lymfocyter, kan särskiljas, utifrån de olika immunglobulin klasser de ger upphov till.Skelettumörer: Tumörer eller cancer i benvävnad eller i specifika ben.Benmärgsundersökning: Provtagning och histologisk utvärdering av benmärg.Immunglobulin, alfakedja: Tunga kedjor i Fab- och Fc-fragmenten hos immunglobulin A, med en molekylvikt av ca 58 kD. De innehåller ungefär 470 aminosyrarester ordnade i fyra domäner, och har en oligosackariddel som är kovalent bunden till Fc-fragmentet.Immunologiskt minne: Den förändring i immunitetstillståndet som följer på det första mötet med antigen och som gör det möjligt för individen att producera antikroppar snabbare och i större mängd vid förnyad kontakt med antigenet.Kärlvävnadstumörer: Tumörer bestående av kärlvävnad. Termen avser inte tumörer i blodkärl.Interleukin-6: En faktor som stimulerar tillväxt och differentiering av mänskliga B-celler och som även verkar som tillväxtfaktor för hybridom och plasmacytom. Interleukin-6 produceras av många olika celler, som t ex T-celler, monocyter och fibroblaster.POEMS-syndromPyrazinerNästumörerKörtelsvulst: Adenom. Godartad tumör, vars celler bildar tydligt körtelliknande strukturer eller härrör från körtelepitel.Elektronmikroskopi: Visuell eller fotografisk mikroskopi, där elektronstrålar (med våglängder tusentals gånger kortare än synligt ljus) används i stället för ljus, vilket ger avsevärt större förstoring. Elektronernas interaktion med preparaten ger upplysning om preparatens finstruktur. Vid transmissionselektronmikroskopi ger elektronernas reaktioner under passage genom ett mycket tunt preparat upphov till en bild. Vid svepelektronmikroskopi faller en elektronstråle snett mot preparatytan, och av reaktionerna ovan ytan alstras en bild. Elektronmikroskopi förkortas ofta EM.Immunglobulin, gammakedja: Tunga kedjor i Fab- och Fc-fragmenten hos immunglobulin G, med en molekylvikt av ca 51 kD. De innehåller ungefär 450 aminosyrarester ordnade i fyra domäner och har en oligosackaridkomponent med kovalent bindning till Fc-fragmentet. Gammakedjorna hos de fyra undergrupperna av IgG är inte identiska, men liknar varandra mer än de liknar andra immunglobuliners tunga kedjor.CCR10-receptorerHundar: Här avses tamhund, Canis familiaris, med omkring 400 raser och tillhörande rovdjursfamiljen Canidae. De finns överallt i världen och lever tillsammans med människor.SpottkörteltumörerAntikroppsklassbyte: Genetisk omfördelning av B-lymfocyten som medför en substitution i den typ av fast område för tunga kedjor som uttrycks. Detta möjliggör ett ändrat effektorsvar, medan den specifika antigenbindningen (det variabla området) förblir oförändrad. De flesta klassbyten sker genom DNA-omkastning, men sådana kan även inträffa på RNA-nivå.Adenokarcinom, papillärt: Ett adenokarcinom som bildar fingerliknande utskott av vaskulärt bindväv, täckt med neoplastiskt epitel, som skjuter in i cystor eller kaviteter i körtlar eller folliklar. Det uppträder oftast i äggst ock och sköldkörtel.Tumörer, strålningsframkalladeBordihydroxider: Oorganiska eller organiska föreningar som innehåller basstrukturen RB(OH)2.Karcinom, papillärt: En elakartad cancerform kännetecknad av bildande av talrika, oregelbundna, fingerliknande utskott av fibröst stroma, täckta av ett lager neoplastiska epitelceller.Tumörer, körtel och epitelImmunglobulingener: Gener som kodar för immunglobulinernas lätta och tunga kedjesegment. De lätta kedjornas gensegment betecknas L-V (variabel), J ("joining"; sammankopplande) och C (konstant). De tunga kedjesegmenten har dessutom en mångfalds- eller spridningsgen D ("diversity"). Varje segment kodar för vissa aminosyror, och alla har olika nukleotidsekvenser. Generna sätts ihop genom ett anmärkningsvärt blandande av segment under B-cellernas mognande.Mjälttumörer: Tumörsjukdomar i mjälten.TestikeltumörerCellinjeHistocytokemiDödlig utgång: Döden som resultat av en sjukdom hos en individ, redovisad i en enskild fallbeskrivning eller i ett begränsat antal patienter. Begreppet får ej förväxlas med döden som livets fysiologiska upphörande eller med mortalitet (dödlighet), som är ett epidemiologiskt eller statistiskt begrepp.CD27-antigener: Dimeriska membranglykoproteiner som förekommer på de flesta T-lymfocyter. Aktivering av T-cellerna via antigenreceptorn ökar ytproduktionen av CD27.Cystadenokarcinom, mucinöst: En elakartad, cystisk eller medelhård tumör, som oftast uppträder i äggstockarna. I sällsynta fall kan en fast förekomma. Tumören kan uppkomma ur ett mucinöst cystadenom eller vara malign från början. Cystorna är klädda med cylinderepitelceller. Hos andra former består epitelvävnaden av flera lager med celler som helt förlorat sin normala struktur. Hos de mer odifferentierade tumörerna kan ses skikt eller öar av tumörceller som uppvisar mycket små likheter med ursprungsstrukturen.Jättelymfkörtelhyperplasi: Stora, godartade, hyperplastiska lymfknutor. Den vanligare, hyalina kärlrika typen kännetecknas av små, hyalina kärlfolliklar och interfollikulär kapillärtillväxt. Plasmaceller är ofta närvarande och representerar en annan subtyp med IgM och IgA i plasmacellerna.RNA, budbärarMöss, inavlade BALB CTarmtumörer: Cancer i tarmarna.Livmodertumörer: Tumörsjukdomar eller cancer i livmodern.Mjukdelstumörer: Tumörer av alla typer och ursprung, som förekommer utanför skelettet i kroppens bindvävsstrukturer, inklusive rörelseorganen och deras olika delar, som t ex nerver, blodkärl, lymfsystemet osv.Immunfluorescensteknik: Analysmetod för vävnadsantigener, antingen direkt, genom konjugering av antikroppar med fluorescensfärg, eller indirekt, genom framställning av antigen-antikroppskomplex, som sedan märks med fluoresceinkonjugerade antiimmunglobulinantikroppar. Provet undersöks därpå i fluorescensmikroskop.Gammaglobuliner: Serumglobuliner som vandrar i gammaområdet vid elektrofores. Gammaglobuliner betraktades tidigare som synonyma med immunglobuliner, eftersom de alla flesta immunglobuliner är gammaglobuliner. Men då vissa immunglobuliner uppvisar elektroforetisk alfa- och betarörlighet har denna syn fått ge vika.Möss, knockout: Musstammar, hos vars individer vissa gener inaktiverats, eller slagits ut. Utslagningen åstadkoms genom att man med hjälp av rekombinant DNA-teknik ändrar den normala DNA-sekvensen hos den gen som är föremål för studier, för att förhindra syntes av normala genprodukter. Klonade celler med lyckad DNA-förändring injiceras sedan i musembryon för framställning av chimärer. De chimära mössen avlas därefter för att ge en stam där alla celler i varje mus innehåller den brutna genen. Knockout-möss används i experimentella djurmodeller av sjukdomar och för att klarlägga geners funktioner.Melfalan: En alkylerande kvävesenap som används mot tumörer i form av levoisomeren melfalan, den rasemiska blandningen merfalan eller dextroisomeren medfalan. Medlet är toxiskt för benvävnad, men har liten blåsbildande verkan. Det kan vara karcinogent.TumörinvasivitetMutation: Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.Tumörer, adnexa och hudbihangNjure: Ett organ i kroppen som filtrerar blod för utsöndring av urin och reglerar jonkoncentration.Membranproteiner: Proteiner i biologiska membran, som t ex cellmembran och intracellulära membran. De utgörs av två typer, yttre (perifera) och inre, integrerade, proteiner. De omfattar de flesta membranbundna enzymer, antigena proteiner, transportproteiner, och receptorer för läkemedel, hormoner och lektiner.Omvänt transkriptaspolymeraskedjereaktionKärltumörer: Tumörer belägna i kärlvävnad eller i specifika vener. De måste särskiljas från kärlvävnadstumörer, som är tumörer bestående av kärlvävnad, som t ex angiofibrom eller hemangiom.Retrospektiva studierTumörer i svettkörtlarEnzymkopplad immunadsorberande analys: En immunanalysmetod som utnyttjar en antikropp med enzymmarkör, t ex pepparrotsperoxidas. Då antingen enzymet eller antikroppen binds till ett adsorberande substrat behåller båda sin biologiska aktivitet. Förändringen i enzymaktivitet till följd av enzym-antikropp-antigenreaktionen är proportionell mot mängden antigen och kan mätas med spektrofotometri eller med blotta ögat. Det har utvecklats många varianter av metoden. Syn. ELISA.Kolesterol: Den huvudsakliga sterolen hos alla högre djur, med utbredning i kroppsvävnaderna, särskilt i hjärnan och ryggmärgen, samt i animaliska fettarter och oljor.Gomtumörer: Cancer i gommen, omfattande den hårda gommen, den mjuka gommen och gomspenen.Bassekvens: Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.Tjocktarmstumörer: Cancer i grov- eller tjocktarmen.Tumörer, komplexa och blandadeHögtrycksvätskekromatografi: Vätskekromatografimetoder som har högt ingångstryck, hög känslighet och hög hastighet.Lymfatiska sjukdomar: Sjukdomar i lymfan eller lymfkärlen.Datortomografi: Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.Dos-responskurva, läkemedel: Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.Cystadenokarcinom: En elakartad tumörform som uppstår i körtelepitelvävnad, i vilken bildas ansamlingar av cystsekret. De neoplastiska cellerna visar olika grader av anaplasi och invasivt förlopp, och lokal utbredning och metastaser förekommer. Cystadenokarcinom utvecklas ofta i äggstockarna, där man känner igen pseudomucinösa och serösa typer.Variabel del av immunglobulin: Den del av immunglobulinmolekylen (antikroppen), vars aminosyrasekvens och -sammansättning kan variera, som ger antikroppen dess antigenspecificitet och som antas utgöra bindningsplatsen för antigenet. Den återfinns vid Fab-fragmentets N-ände och omfattar såväl hypervariabla områden (komplementära regioner) som ramområden.Gallgångstumörer: Cancersjukdom i gallgångarna.BehandlingsresultatTymustumörerUnderkäkstumörer: Tumörbildning i underkäken.Klonceller: En grupp genetiskt identiska celler som alla utvecklats ur en enda modercell genom mitos (hos eukaryoter) eller binär delning (hos prokaryoter). Till kloner hör också molekyler av rekombinant-DNA som alla bär en och samma sekvens.SignalomvandlingLymfocytaktivering: Morfologisk förändring av små lymfocyter i odling till stora, blast-liknande celler med förmåga att syntetisera DNA och RNA och till mitos. Aktivering säts igång av interleukiner, mitogener (som t ex fytohemagglutininer) och pecifika antigen. Aktivering kan även ske in vivo, så som vid vävnadsavstötning och kronisk myeloid leukemi.Immunglobulin D: Ett immunglobulin som svarar för mindre än 1% av Ig-mängden i plasma. Det finns på cellmembranet på många cirkulerande B-lymfocyter.Cellantal: Bestämning av antalet celler av en viss sort, vanligen mätt per enhetsvolym av ett prov.Cellöverlevnad: Livsdugligheten hos en cell, kännetecknad av förmågan till vissa funktioner, så som ämnesomsättning, tillväxt, reproduktion, reaktion på stimuli och anpassning.TumörcellinjeImmunity, HumoralTranslokation, genetiskCellseparationTjock- och ändtarmstumörer: Tumörer eller cancer i antingen tjocktarmen eller ändtarmen eller i båda. Den vanligaste elakartade cancerform i USA. Faktorer som ökar risken för tjock- och ändtarmscancer är kronisk, ulcerös kolit, familjär kolonpolypos, asbestexponering och bestrålning av cervix.Reglering av genuttryck, tumörer: De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten i tumörvävnad.Antikroppar: Immunglobulinmolekyler (proteiner), vars specifika aminosyrasekvenser får dem att reagera endast med de antigen som utlöste deras syntetisering i celler i lymfocytserien (i sht plasmaceller), eller me d närbesläktade antigen. Antikroppar klassificeras efter sitt sätt att verka: agglutininer, hemolysiner, opsoniner, precipitiner m fl.Tungkedjesjukdom: En störning i immunglobulinsyntesen som leder till att stora mängder onormala tunga kedjor utsöndras i urinen. Aminosyrasekvensen i N-(amino-)-slutregionen hos dessa kedjor är normal, men de har en lucka från ett avsnitt av den variabla domänen till och med den konstanta regionens första domän, så att de inte kan bilda korslänkar till de lätta kedjorna. Defekten uppkommer till följd av felaktig koppling mellan generna för de variabla (V) och konstanta (C) regionerna.HjärttumörerTumörceller, odladeSjukdomsförlopp: Förvärring av en sjukdom med tiden. Begreppet används mest i samband med kroniska och obotliga sjukdomar, där sjukdomsstadiet är avgörande för behandling och prognos.Cystadenom, seröst: En cystisk tumör i äggstockarna, innehållande en tunn, klar, gulaktig serös vätska och varierande mängder fast vävnad, och som är många gånger mer elakartad än mucinöst cystadenom. Den kan uppträda som en enda isolerad tumör, parvilokulärt eller multilokulärt. Den är ofta dubbelsidig och papillär, och cystorna kan variera avsevärt i storlek.Möss, genetiskt förändrade: Laboratoriemöss som framställts från ett genmanipulerat ägg eller däggdjursembryo.NormalvärdenBlodsocker: Glukos - den sockerart genom vilken kolhydrater transporteras med blodet, uppgår normalt till en halt av 3,5-5,6 mmol/l. Vid onormalt låg koncentration föreligger hypoglycemi, vid onormalt höga halter hyperglycemi. Syn. dextros; druvsocker.TriglyceriderMaxillary Neoplasms: Cancer eller tumörer i överkäken.In situ-hybridisering, fluorescerande: En typ av in situ-hybridisering, där målsekvenserna färgats med fluorescerande ämnen, så att läge och storlek kan bestämmas medelst fluorescensmikroskopering. Färgningen är tillräckligt distinkt för att hybridiseringssignalen skall kunna ses såväl i metafasutstryk som i interfaskärnor.Människokromosomer, par 14: Ett av tre par i den fjärde gruppen (grupp D) av mänskliga kromosomer, enligt gällande klassificering.TranskriptionsfaktorerT-lymfocyterPolymeraskedjereaktionTrombocytrikplasmaB-cellsleukemiTumörtransplantationFall-kontrollstudier: Studier som utgår från en grupp individer med en viss, fastställd sjukdom och en kontrollgrupp (jämförelsegrupp, referensgrupp) utan denna sjukdom. Sambandet mellan ett kännetecken och sjukdomen under söks genom jämförelse mellan personer med sjukdomen och personer utan med hänsyn till förekomstfrekvens eller nivåer av kännetecknet i de båda grupperna.AnalkörteltumörerFenotyp: Den yttre framtoningen hos individen. Den är resultat av samspelet mellan generna och mellan genotypen och miljön.Tumörer, germinalcells- och embryonalaSomatisk hypermutation, immunglobulinLipoproteiner: Lipid-proteinkomplex som ingår i transport och omsättning av fettämnen i kroppen. De är runda partiklar, bestående av en hydrofob kärna av triglycerider och kolesterolestrar som är omgiven av ett lager hydrofilt, fritt kolesterol, fosfolipider och apolipoproteiner. Lipoproteiner definieras utifrån sin varierande densitet och storlek. De stora lipoproteinerna, som kylomikroner och VLDL, transporterar triglycerider, och de små lipoproteinerna, som LDL och HDL, transporterar kolesterol.