I en mening kan definitionen av 'Photosynthetic Reaction Center Complex Proteins' vara: Proteinkomplex som inkluderar reaktionscentra för fotosyntesen, vilka är membranproteiner som binder och aktiverar klorofyll och andra pigment som absorberar ljusenergi. Denna energi används sedan för att skapa elektrontransportkedjor som genererar ATP och NADPH, vilket ger cellen den nödvändiga energian för att syntetisera kolhydrater och andra organiska molekyler under den ljusberoende delen av fotosyntesen.

'Rhodobacter sphaeroides' är en gramnegativ, icke-sjukdomsbildande bakterie som tillhör alfaproteobakteriella divisionen. Den är strikt aerob men kan även växa anaerobt under fototrofa förhållanden genom att använda sig av fotosyntes. Bakterien är känd för sin förmåga att producera stora mängder karotenoider och bakterieblå pigment, som ger den en rödaktig färg. 'Rhodobacter sphaeroides' har potentialen att användas inom bioteknologi och för bioenergi på grund av dess förmåga till fotosyntes och produktion av biogaser som väte och metan.

Komplex som innehåller klorofyll och andra ljuskänsliga molekyler. De kan fånga upp energi i form av fotoner och förekommer som beståndsdelar av fotosystem I-proteinkomplexet eller fotosystem II-proteinkomplexet.

Fotosyntespigment där pyrrolring II är mindre än hos växtklorofyll. Olika fotosyntetiska bakterier har olika arter av bakterieklorofyll.

Rhodopseudomonas är ett släkte av purpurbakterier, som är gramnegativa och fotosyntetiserande. Dessa bakterier är fakultativt anaeroba, vilket betyder att de kan växa både under aeroba (med syre) och anaeroba (utan syre) förhållanden. De är också kapabla till fototrof livsstil, där de använder ljus som en energikälla för till exempel kolassimilation. Rhodopseudomonas-arter förekommer naturligt i vatten och jord och kan spela en roll i nedbrytningen av organiska material i dessa miljöer.

Fotosystem II-proteincomplex är ett protein-komplex som finns i kloroplastmembranet hos växter, alger och cyanobakterier. Det är en viktig del av fotosyntesen, där det absorberar ljusenergi och använder den till att reducera vattenmolekyler till syre, protoner och elektroner. Fotosystem II-proteincomplexet består av flera olika subenheter, inklusive D1 och D2 proteinkedjor, cytochrom b559, och ett antal små protein som hjälper till att stabilisera komplexet. Det är också värd för två fotosyntetiska pigmentkomplex: det klorofyll-a bindinga P680-komplexet och den accessoriska pigmentbärande antennkomplexet. När ljusenergi absorberas av dessa pigment kommer elektroner exciteras till ett högre energinivå, vilket initierar en serie redoxreakt

En viktig process i cellens energiomsättning. Förloppet då elektroner transporteras från ett reducerat substrat till molekylärt syre.

Produktion av kolhydrater, med frigörande av molekylärt syre, utifrån koldioxid och vatten i klorofyllvävnad hos växter och blågröna alger under inverkan av ljus. Vid fotosyntes hos bakterier förbrukas svavelväte, molekylärt väte och andra reducerade föreningar i stället för vatten, varvid molekylärt syre inte frigörs.

Porfyrinderivat med magnesium som deltar i omvandlingen av ljusenergi i organismer med fotosyntes.

Feofytin är ett pigment som förekommer i fotosyntetiskt aktiva komplex hos växter och cyanobakterier. Det fungerar som elektronacceptor under fotosyntesen, och är en del av både fotosystem I och II. Feofytin är ett derivat av chlorofyll, men saknar den centrala magnesiumjonen som finns i chlorofyllmolekylen.

Fotosystem I-proteinkomplex är ett proteincomplex som spelar en central roll i den ljusberoende fotosyntesen hos växter, alger och vissa bakterier. Det är en del av den fotosyntetiska elektrontransportkedjan och sitter lokaliserat i thylakoidmembranen inuti kloroplasterna.

Det område av det elektromagnetiska spektret som det mänskliga ögat är känsligt för. Ljusets våglängd ligger mellan 400 och 800 nanometer, dvs mellan de ultravioletta och infraröda frekvenserna.

En undergrupp klorofyllbärande bakterier (blågröna alger) bestående av encelliga eller flercelliga organismer med förmåga att genom fotosyntes producera syre. Blågröna alger är de enda kända organismer som kan binda både koldioxid (under medverkan av ljus) och kväve. Cyanobakterierna betraktades tidigare som alger, men de saknar algernas typiska kärnor och kloroplaster, och jämförelser av nukleotidbaser från 16S och 5S-rRNA tyder på att cyanobakterierna fylogenetiskt har en plats ganska långt ned under de gramnegativa bakterierna.

Cytochrome c2 är ett proteinet som innehåller hemgrupp och deltar i den elektrontransportkedjan i cellandningen hos vissa bakterier, såsom Rhodobacter (tidigare känd som Rhodospirillum) capsulata. Det agerar som en electron carrier mellan två komplexa enzymer inne i bakteriens fotosystem I. Proteinet har en molekylvikt på ungefär 24 kDa och består av en enda polypeptidkedja med en hemgrupp kovalent bundet till ett specifikt aminosyraresiduum.

Chlorobi, även kända som gröna svavelbakterier, är en grupp fotosyntetiserande batterier som utför anoxygenn fototrof syntes med hjälp av bacterieklorofyll b. De är unika eftersom de använder sig av ett slags klorofyll som absorberar ljus i det nära infraröda spektret och har en speciell typ av fotosyntes som involverar reduktion av svavel till svaveldioxid istället för vatten till syre. Chlorobi lever vanligtvis i sötvattensmiljöer med låg syrehalt, såsom sediment och skogssjöar, och spelar en viktig roll i kolcykeln i dessa ekosystem genom att bryta ned organiska ämnen och producera metan som en biprodukt.

Kolväteringar med två ketondelar i någon position. De kan substitueras i alla positioner utom där ketongrupperna sitter.

Spektrofotometri är en teknik för att mäta absorptionen av ljus av olika våglängder, vilket används inom medicinen för att exempelvis bestämma koncentrationen av olika substanser i ett prov, såsom blodprov.

In medicine, energy transfer refers to the process of moving energy from one system or entity to another, such as the transfer of heat energy between molecules during a chemical reaction or the transmission of electromagnetic energy in the form of radiation for diagnostic or therapeutic purposes.

'Spinacia oleracea' är den botaniska termen för grönsaken spinat, som är känd för sitt höga näringsvärde och används ofta inom matlagning och medicinska tillämpningar.

Rhodobacter är ett släkte av purpurbakterier som tillhör proteobakteriegruppen. Dessa bakterier är fototrofa, vilket betyder att de kan utföra fotosyntes och använda ljus som energikälla. De är också kapabla till kemotrofi, det vill säga de kan också utvinna energi från oxidation av organiska eller oorganiska ämnen. Rhodobacter-arterna är vanligen motila och har en polär flagell. De lever främst i sötvatten och marina miljöer, inklusive vattensamlingar som dammar, sjöar och hav. Släktet Rhodobacter innefattar flera arter, av vilka några är kända för sin förmåga att fixera kväve. Dessa bakterier spelar därför en viktig roll i globala kol- och kvävecykler.

Proteiner förekommande hos någon bakterieart.

Proteobacteria är en fylum (division) av gramnegativa bakterier, inklusive en mångfald artar med olika egenskaper och former. De flesta proteobakterier lever som frisättande individer eller i symbiotiska associationer med andra organismer. Flera är viktiga patogener hos människor, djur och växter. Proteobacteria innehåller även en stor andel artar som spelar nyckelroller i naturens närings- och energicykler, till exempel syrefixerande bakterier och fotosyntetiserande cyanobakterier.

"Oxidation-reduction, or redox, refers to a type of chemical reaction where there is a transfer of electrons between two molecules, leading to a change in their oxidation state."

'Acidiphilium' är ett släkte av proteobakterier som föredrar syra miljöer. De är gramnegativa, aeroba eller fakultativt anaeroba och kan reducera ferratan (FeIII) till ferrosian (FeII). Dessa bakterier spelar en viktig roll i järncykeln och kan hittas i syrare ekosystem som exempelvis kiselverksamheter, svaga syrliga sjöar och mark.

En familj bakterier av ordningen Rhizobiales och klassen Alphaproteobacteria med många släkten knoppbildande eller bihangsförsedda bakterier.

Stabila elementarpartiklar med den minsta, kända negativa laddningen. Elektroner ingår i alla grundämnen. De kallas även negatroner. Positivt laddade elektroner kallas positroner. Elektronernas antal, energinivå och placering runt atomkärnor avgör grundämnens kemiska identitet. Strålflöden av elektroner kallas katodstrålar eller betastrålar, en högenergistrålning som uppstår vid kärnsönderfall.

En gren av kemin som är inriktad på studier av ljusets inverkan på kemiska processer eller reaktioner, eller kemiska reaktioner som alstrar ljus (kemiluminescens).

Organeller hos ljuskrävande bakterier som innehåller fotosyntespigment och som bildas genom en inbuktning i cytoplasmamembranet.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

Chlorobium är ett släkte av gröna svavelbakterier som utför fotosyntes med hjälp av bakterieklorofyll c och vit svavel. De lever vanligtvis i anoxiska (syrefria) miljöer med höga sulfidhalter, såsom sotvattensmangrovesumpar och sediment i sjöar och hav. Chlorobium-arterna kan oxidera svavel till svaveldioxid under fotosyntesen, vilket gör dem unika bland de flesta andra fotosyntetiserande organismer.

Ubiquinon, även känt som koenzym Q10, är ett lipidlösligt antioxidant som naturligt förekommer i alla celler i den mänskliga kroppen. Det spelar en viktig roll i cellernas energiproduktion genom att hjälpa till att överföra elektroner i mitokondrierna, de subcellulära organellerna som är ansvariga för cellens energiproduktion. Ubiquinon bidrar också till att skydda cellmembranen från skada orsakad av fria radikaler och hjälper till att reglera celldelning och apoptos, en normal och nödvändig process där celler elimineras för att underhålla homeostas i kroppen.

Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.

En organism med oklar ställning. Den betraktas både som protozo och som alg, och lever huvudsakligen i stillastående vatten.

Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.

Icke-hemjärnproteiner, också kända som icke-heme-proteiner eller non-heme proteins, är proteiner som binder till metallioner utanför ett hem-gruppcentrum, i kontrast till hemproteiner som innehåller en prostetisk grupp av porfyrin med en järn(II)-ion.

Rhodospirillaceae is a family of purple bacteria within the class Alphaproteobacteria. These bacteria are characterized by their ability to perform photosynthesis using bacteriochlorophyll and carotenoids, with some members being obligately anaerobic and others facultatively anaerobic. They typically have a curved or spiral-shaped morphology and can be found in various environments such as freshwater, marine habitats, and soil. Some species are capable of nitrogen fixation and play a role in the global nitrogen cycle. It is important to note that Rhodospirillaceae is a taxonomic group, and individual members may have different characteristics and ecological roles.

N-(3,4-diklorofenyl)-N,N-dimetylurea. Ett ogräs-, moss- och mögelbekämpningsmedel. Det är giftigt för vattenlevande evertebrater. Medlet finns på marknaden under ett flertal olika handelsnamn, som t ex Crisuron, Diater, Di-on, Direx, Karmex och Unidron.

Spectral analysis är en teknik inom signalbehandling och fysik som används för att bestämma frekvenskomponenterna i en given signal. Det innebär att man tar en tidsvariabel signal, vanligen en kontinuerlig funktion av tiden, och omvandlar den till frekvensdomänen med hjälp av Fouriertransformen eller en annan liknande metod. På så sätt kan man studera amplitud och fas för de olika frekvenser som ingår i signalen, vilket kan vara mycket användbart inom flera områden som till exempel elektroteknik, akustik och optik. I en enda mening:

Bakterioklorofyl A är ett pigment som produceras av vissa fototrofiska bakterier, såsom gröna sulfatereducerande bakterier och purpurvioletta bakterier. Det är en typ av klorofyll, som är ansvarigt för att absorbera ljusenergi under fotosyntesen. Vad skiljer bakterioklorofyl A från andra typer av klorofyll är den specifika våglängden på det ljus som absorberas, vilket ofta ligger i den röda delen av spektret och kan användas för fotosyntes under låga ljusförhållanden.

I medicinen refererer protoner til positivt ladede partikler, som normalt findes i atomkerner sammen med neutroner og neutroner. Protoner spiller en vigtig rolle i kemiske reaktioner, herunder også i cellers energiproduktion, hvor de frigives under nedbrydningen af glukose via cellemembranens protonpumpe og dermed producerer ATP, cellsensenergi.

Organismer som påträffas i anaeroba och sulfidförande vattenmiljöer.

Experimentella eller teoretiska modeller för undersökning av molekylers form, elektroniska egenskaper eller interaktioner. Hit hör även analoga molekyler, datorframställd grafik och mekaniska strukturer.

Rhodobacter capsulatus är en gramnegativ, strikt aerob bakterie som tillhör alfaproteobakterierna (Alphaproteobacteria). Den är känd för sin förmåga att utföra fotosyntes under anoxiska förhållanden och kan bilda pigmenterade granuler, så kallade utsvällningar, som innehåller bakteriekolerider. R. capsulatus är också känd för sin förmåga att fixera kväve och är därför användbar inom bioteknologi för produktion av kommersiella proteinprodukter.

En grupp cytokromer med kovalenta tioeterbindningar mellan den ena av eller båda protohemvinylsidokedjorna och proteinet.

Rhodovulum är ett släkte av purpur bacteria, som tillhör proteobakterierna. Dessa bakterier är fototrofa och använder sig av röd violett pigment (bacterioruberin) för att absorbera ljus och producera energi genom fotosyntes. De lever främst i sötvatten, bräckt vatten eller jordmiljöer och kan reducera svavel till svavelväte som en del av deras metabolism. Rhodovulum-arterna är också kända för sin förmåga att fagocytera andra bakterier som näringskälla.

I enkelhet kan 'proteinkonfiguration' definieras som den specifika rymdstrukturen och orienteringen hos de aminosyror som utgör ett protein. Denna konfiguration bestäms av proteinkedjans primära struktur (sekvensen av aminosyror) samt hur dessa aminosyror är hopfogade och vevda i rummet, vilket kallas för sekundär, tertiär och kvartär struktur. Proteinkonfigurationen har en direkt betydelse för proteinets funktion och stabilitet.

Läran om kemiska förändringar till följd av elektrisk påverkan och elektrisk aktivitet till följd av kemiska förändringar.

Ett släkte fototrofa, gramnegativa, ägg- till stavformade bakterier. SAmtliga arter brukar ammoniak som kvävekälla. Några stammar lever uteslutande i sulfidförande sötvatten under goda ljusförhållande n, medan andra kan leva i andra vattenmiljöer.

Termodynamik är en gren inom fysiken som deals med studiet av system och processer där energiförändringar sker, och hur denna energi omvandlas och överförs mellan system. Termodynamiken beskriver tre lagar (eller principier) som ger oss insikt i hur energin i ett system kan förändras under en process. Dessa lagar är:

En teknik som är tillämpbar på en mängd olika ämnen som uppvisar paramagnetism till följd av magnetismen alstrad av opariga elektroner. Erhållna spektra kan användas för påvisande, identifiering, och bestämning av elektronstrukturer, undersökning av molekylers interaktioner, och för mätning av kärnspinn och magnetiska moment. Elektronisk dubbelresonansspektrografi (ENOR) är en variant av tekniken som ger bättre upplösning. Spinnresonansanalys kan göras in vivo, och inkluderar tillämpningar som t ex magnetresonans (MRI). Syn. ESR.

En typ av elektrofores där polyakrylamidgel används som diffusionsmedium.

Teoretiska framställningar som efterliknar kemiska processer eller fenomen. Simuleringarna inkluderar bruk av matematiska beräkningar, datorer och annan elektronisk utrustning.

En grupp proteiner som har järn-svavelkomplexet som prostetisk grupp. Dessa proteiner deltar i alla viktigare elektrontransportförlopp: fotosyntes, andning, hydroxylering och bakteriell väte- och kvävefixering.

Hemproteiner som spelar en viktig roll i redoxreaktioner, där de medverkar till överföring av reduktionsekvivalenter vid reversibla skiftningar i oxidationsgraden hos den prostetiska gruppen. Cytokromernas järnjoner kan nämligen, i motsats till t ex hemoglobinernas, oxideras och reduceras. Redoxskiftningen har samband med ett reversibelt, en-elektronsekvilibrium mellan Fe(II)- och Fe(III)-tillstånden i den centrala järnatomen.

I medicinen er electrostatiske kraftfelter relateret til anvendelsen af elektrisk laderede partikler eller fænomener i diagnostiske eller terapeutiske procedurer. Elektrostatiske kraftfelter opstår, når der er forskelle i elektrisk ladning mellem to objekter eller materialer, hvilket resulterer i en tiltræknings- eller afstødningskraft imellem dem.

Bensenringar med två ketondelar i någon position. Substitutioner kan förekomma i alla positioner utom där ketongrupperna sitter.

Proteiner som bildar kärnporstrukturen. De deltar i aktiv, understödd eller passiv transport av molekyler in i och ut ur cellkärnan.

Undersöknig av kristallstrukturer med hjälp av röntgendiffraktionsteknik.

En lågenergidragningskraft mellan väte och annat grundämne. Den spelar stor roll för bestämning av egenskaperna hos vatten, proteiner och andra föreningar.

Det färggivande ämnet i hemoglobin. Det förekommer fritt i kroppsvävnader och som prostetisk grupp i många hemproteiner.

De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.

Encelliga, prokaryota mikroorganismer som i allmänhet har fast cellvägg, som förökar sig genom celldelning och som uppvisar i huvudsak tre former: rund, avlång eller stavliknande, och spiralform. Någr a arter har särskilda rörelseorgan, flageller.

Arrangerad genetisk mutagenes på någon specifik plats i DNA-molekylen som ger en bassubstitution, infogning eller radering.

Proteiner i biologiska membran, som t ex cellmembran och intracellulära membran. De utgörs av två typer, yttre (perifera) och inre, integrerade, proteiner. De omfattar de flesta membranbundna enzymer, antigena proteiner, transportproteiner, och receptorer för läkemedel, hormoner och lektiner.

I en enkel mening kan temperatur inom medicinen definieras som den grad av värmevariation eller termisk energi som mäts i kroppen hos levande organismer, vanligtvis i enheten Celsius (°C) eller Fahrenheit (°F). Den normala kroppstemperaturen för en vuxen människa varierar vanligtvis mellan 36,5 och 37,5 °C (97,7 till 99,5 °F), även om det kan variera något beroende på individuella skillnader, tid på dygnet och metoden för temperaturmätning.

Dimetylamin (DMA) är en ammoniakdoftande gas med flera användningsområden som råvara inom t ex kemisk-teknisk industri och läkemedelsindustrin.

Inklusionskroppar i växtceller som innehåller fotosyntespigmentet klorofyll, vilket hör samman med tylakoidmembranet. Kloroplaster finns i bladceller och unga stammar hos högre växter.

I en medicinsk kontext kan 'vatten' referera till vattendricket i kroppen, även kallat kroppsvatten. Detta är allt det vätska som finns inuti och utanpå celler i kroppen. Kroppsvatten består av två huvudsakliga kompartment: intracellulärt vatten, som befinner sig inne i cellerna, och extracellulärt vatten, som befinner sig utanför cellerna. Extracellulärt vatten kan delas upp i vätska i blodkärlen (plasma) och interstitialvätska, som är vätskan mellan celler.

Teoretiska framställningar som efterliknar hur system, processer eller fenomen uppför sig eller verkar. De kan omfatta bruk av matematiska beräkningar, datorer och andra elektroniska hjälpmedel.

Den inbördes placeringen av atomer, atomgrupper eller joner i en molekyl, samt antal, typ av och plats för kovalenta bindningar.

Ett mått på en lösnings surhetsgrad.

Föreningar och molekylkomplex som består av ett stort antal atomer och som i allmänhet är mer än 500 kD. I biologiska system kan makromolekylära ämnen åskådliggöras med elektronmikroskopi och särskiljas från organeller genom avsaknaden av membranstrukturer.

Den genetiska massan hos bakterier.

Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.