Pentagastrin är ett syntetiskt peptidhormon som används som diagnostiskt verktyg inom medicinen. Det stimulerar magsekretionen och frisätter gastrin, ett hormon som reglerar magsaftens sekretion. Pentagastrin används vid undersökningar av magsäckens funktion och för att diagnostisera tillstånd såsom gastrinom, en ovanlig sorts neuroendokrine tumör.

Den vätska som utsöndras av magslemhinnan och som består av saltsyra, pepsinogener, inre faktor, gastrin, slem och bikarbonatjoner.

Saltsyra i magsaften.

Pepsin A är ett enzym som produceras i magsäcken och hjälper till att bryta ner proteiner i maten till mindre peptider under magsäckens sura förhållanden.

"Sekretionshastighet" refererar till mängden sekret som produceras och utsöndras från en körtel per tidsenhet. Det kan appliceras på olika kroppsliga system, såsom speicheldrüsor (spottkörtlar), levern och lungorna. I en enkel mening: "Sekretionshastigheten är hastigheten på sekretering av ett specifikt sekret från en körtel."

Ytepitelhinnan i magsäcken. Den buktar in i lamina propria och bildar magsäcksgropar. Tubulära körtlar, typiska för de olika magsäcksområdena (kardia-, gastriska och pylorusområdet), mynnar ut i magsäcksgroparna. Magslemhinnan består av flera olika celltyper.

En histamin H2-receptorantagonist som används mot magsår.

Betankolföreningar, även kända som hepatiska steatoosi, är ett tillstånd där det abnormt ansamlas fett (triglycerider) i leverceller (hepatocyter), vilket orsakar cellskador och leverinflammation.

En grupp peptidhormoner i mag-tarmsystemet som utlöser produktion av magsafter. De kan även förekomma i det centrala nervsystemet, där de antas fungera som signalöverföringssubstanser.

Cellyteproteiner som binder kolecystokinin (CCK) med hög affinitet och utlöser intracellulära processer som påverkar cellers beteende. Kolecystokininreceptorer aktiveras av gastrin samt CCK-4, CCK-8 och CCK-33. Aktiveringen framkallar utsöndring av amylas från acinära bukspottkörtelceller, syra och pepsin från magslemhinnans celler och sammandragning av pylorus (nedre magmunnen) och gallblåsan. Vilken roll den stora mängden CCK-receptorer har i det centrala nervsystemet är inte klarlagd.

En amin med depressoreffekt, erhållen genom enzymatisk dekarboxylering av histidin. Histamin är en kraftig stimulerare av utsöndringen i magen, ger sammandragning av luftrörens glatta muskulatur, verkar kärlvidgande och tjänar som centralt verkande nervsignalsubstans.

I medicinsk kontext, refererar termen "Takhydromplexin" eller "Takyfylaxi" till en hjärtklappning eller palpitation orsakad av en för snabb eller oregelbunden puls. Det kan vara ett symtom på olika hjärtsjukdomar, såsom hjärtfel eller hjärtrytmrubbningar (arytmi). I vissa fall kan takyfylaxi även orsakas av andra faktorer, som stress, kaffeintag, droger eller alkohol. Det är viktigt att söka medicinsk expertis om man upplever takyfylaxi, för att fastställa eventuella underliggande orsaker och behandla dem ifall det behövs.

Proglumid är ett äldre läkemedel som tillhör gruppen muskelavslappnande medel, också kända som perifera muskelrelaxantia. Det verkar genom att blockera acetylkolinreceptorerna i musklernas neuromuskulära junktion, vilket leder till en minskad muskelaktivitet och avslappning. Proglumid användes tidigare vid behandling av spasticitet orsakad av neurologiska sjukdomar som multipel skleros eller cerebral pares, men idag är det inte längre en vanligt använd muskelrelaxant på grund av sina biverkningar och risker jämfört med modernare alternativ.

Magsår beläget i tolvfingertarmen.

Ett matsmältningsorgan beläget i övre vänstra kvadranten av buken, mellan nedre änden av matstrupen och början av tolvfingertarmen.

En grupp föreningar som är derivat av beta-metylacetylkolin (metakolin).

Bensodiazepiner är en grupp av läkemedel som används för att behandla ångest, sömnsnår, muskelspasmer och epilepsi. De fungerar genom att påverka ett specifikt ämne i hjärnan, GABA (gamma-aminobutyriska syra), som har en lugnande och muskelavslappnande effekt. Exempel på bensodiazepiner inkluderar diazepam, alprazolam och lorazepam. Långvarig användning av bensodiazepiner kan leda till beroende och abstinensbesvär vid avslutad behandling.

'Antrum pyloricum' är den nedre, utvidgade delen av magsäcken som mynnar ut i muskelvävnaden i magmunnen (pylorus), vilken kontrollerar flödet av delvis sönderdelad mat till tolvfingertarmen.

"Vagotomi" är en medicinsk term som refererar till kirurgiskt genomfört skärande av den vagala nerven, som är en del av det autonoma nervsystemet och styr bland annat mag- och tarmverksamheten. Den vanligaste anledningen till att utföra en vagotomi är att lindra symptomen på magreflux (gastrit), ett tillstånd där magsaften läcker upp i matstrupen, ofta orsakad av en ökad nervös aktivitet i den vagala nerven.

Vagotomi, proximal gastrisk, refererar till en medicinsk procedure där den proximala delen av vagusnerven, som innerverar magmuskulaturen, delvis eller fullständigt klyvs av i samband med behandling av Magengrundssjuka (gastrit eller ulcus). Detta görs för att minska magsaftproduktionen och underlätta läkning av mag- eller tarmulcus. Proximal gastrisk vagotomi innebär vanligtvis att den vagala gren som innerverar överkanten av magen träffas, men kan också omfatta en selektiv vagotomi där även den gren som innerverar fundus och corpus delvis klyvs.

En peptid av 33 aminosyror som utsöndras från slemhinnan i den övre delen av tarmen, och som också återfinns i det centrala nervsystemet. Den orsakar sammandragning av gallblåsan, frigörande av exokrina bukspottskörtelenzymer och påverkar andra funktioner i mag-tarmkanalen. Kolecystokinin kan vara mättnadsförmedlare.

Ett derivat av bensodiazepin som påverkar kolecystokinin A (CCKA)-receptorn till att antagonisera de fysiologiska effekterna och beteendeeffekterna av CCK-8 (sincalid), som t ex bukspottkörtelstimulering och äthämning.

Kemisk stimulering refererer til den proces, hvor en kemisk substans interagerer med et biologisk system, f.eks. en celle eller en gruppe celler, og øger aktiviteten eller responsen i systemet. Denne øgede aktivitet kan resultere i en række forskellige effekter, afhængigt af hvilket system der er under indflydelse.

Tetragastrin är ett syntetiskt peptidhormon som består av fyra aminosyror och är analogt med det naturligt förekommande gastrin-4, ett hormon som produceras i magsäcken. Tetragastrin används vanligtvis i forsknings- och diagnostiska sammanhang för att stimulera magsekretion och gallans utsöndring.

En muskarinagonist utan nikotineffekter som hydrolyseras långsamt. Det används för att öka spänningen i glatt muskulatur, t ex i magsäcken eller urinblåsan. Biverkningar är lågt blodtryck, ändrad puls eller kramp i andningsvägarna.

Sekretin är ett hormonellt peptidhormon som frisätts från särskilda celler (sekretinceller) i tunntarmen och stimulerar produktionen av tarmt fluor, särskilt bikarbonat, för att neutralisera magsyra som släpps ner från magsäcken.

Onormal förbindelse med magsäcken.

En blandning av 3-hydroxypregnan-11,20-dion med 21-(acetyloxy)-3-hydroxypregnan-11,20-dion (3:1). En 3:1-blandning av alfaxalon och alfadolonacetat som tidigare använts som narkosmedel.

Analys av magsaften för bestämning av syrahalten.

En giftig alkaloid, ursprungligen isolerad från Atropa belladonna, men också påträffad i andra växter, huvudsakligen av Solanaceae.

'Esofagogastrisk förbindelse' är en medicinsk term som refererar till den nedre delen av matstrupen (esofagus) och den övre delen av magsäcken, där de två organen möts och formar ett spjälle, kallat kardiaspringan, som reglerar övergången av mat och saltsyra från magsäcken in i matstrupen.

En undertyp av kolecystokininreceptor som främst förekommer i det centrala nervsystemet och magslemhinnan. Den har en möjlig roll som modulator av dopaminerg nervsignalöverföring i regleringen av magsyrautsöndring från magsäckens parietalceller.

Ett med histamin besläktat ämne, som fullständigt hämmar bindning av histamin till H2-receptorer. Cimetidin har en rad farmakologiska verkningar. Det hämmar utsöndring av magsaft, likaså frisättning a v pepsin och gastrin. Det blockerar även cytokrom P-450-aktivitet.

Ett peptidhormon som sänker kalciumhalten i blodet. Hos människor utsöndras det av sköldkörtelceller och verkar dämpande på bildandet av osteoklaster och på deras adsorptionsförmåga. Hormonets plasmak alciumreglerande verkan är mycket mer uttalad hos barn och i vissa sjukdomstillstånd än hos normala vuxna.

I en enskild mening kan 'Symkalid' definieras som ett läkemedel eller en substans som används för att orsaka kontraktioner (sammanförande av muskelvävnad) i gallgångarna, vilket hjälper till att frisätta och transportera gallfettsyra från levern till tarmen. Detta kan vara användbart för att behandla vissa gallvägsrelaterade sjukdomar som exempelvis gallsten eller funktionella gallgångskramper (biliar spasm).

Tiourea, även känd som thiourea, är en organisk sulfurhaltig förening med formeln SC(NH2)2. Det är en isomer till cyanat och kan ses som en substituerad variant av urea där en syreatom har ersatts av en svavelatom. Tiourea används inom organisk syntes som en nukleofil reagens och förekommer naturligt i vissa proteiner.

"Peptoner är ett medically term för en grupp enzymer, kallas peptidaser, som bryter ned proteiner till mindre peptider och individuella aminosyror under digestionsprocessen."

Störning av rörelseförmågan i den nedre delen av matstrupen till följd av bristande avslappning i matstrupens nedre ringmuskel vid sväljning. I enstaka fall kan den bero på degeneration av tarmplexus ganglieceller eller vagusnervens motorneuron.

Tunntarmens översta del.

Läkemedel som selektivt binder till, men inte aktiverar histamin H2-receptorer, och därmed blockerar verkan av histamin. Deras viktigaste kliniska effekt är att de hämmar syrautsöndring vid behandling av magsår. De kan även påverka glatt muskulatur. Vissa av medlen i denna klass har kraftig effekt på det centrala nervsystemet, men dessa verkningsmekanismer är inte klarlagda.

Ett symtomkomplex associerat med karcinoidtumörer och kännetecknat av attacker av svåra, uppblossande hudrodnader, vattniga diarréer, sammandragning av luftrören, plötsliga blodtrycksfall, ödem och vätskeansamling i buken. Karcinoida tumörer är oftast belägna i mag-tarmkanalen och bildar levermetastaser. Symtomen orsakas av utsöndring från tumören av serotonin, prostaglandiner och andra biologiskt aktiva ämnen. Karcinoid hjärtsjukdom föreligger när hjärtat drabbas.

I en enda mening kan panik definieras som en plötslig och överväldig känsla av rädsla, oro eller ångest, ofta utan en uppenbar orsak, vilket kan leda till symtom som snabbt hjärtslag, svettningar, tremor, andningssvårigheter och känsla av att tappa kontrollen eller få panikattacker.

Somatostatin är ett hormon och neuropeptid som hämmar sekretion och motilitet i mag-tarmkanalen, samt har effekter på flera andra fysiologiska processer som glukosmetabolism, immunförsvar och nerveuppslagning. Det produceras naturligt i kroppen, främst i hypotalamus och tarmarna. Somatostatin binder till specifika receptorer och utövar sin verkan genom att hämma utsöndringen av andra hormoner som gastrin, sekretingranulocyt-hormon (GHRH), insulin, glukagon och samt neurotransmittorers frisättning.

Här avses tamhund, Canis familiaris, med omkring 400 raser och tillhörande rovdjursfamiljen Canidae. De finns överallt i världen och lever tillsammans med människor.

Utsöndring av histamin från mastcells- och basofilkorn genom exocytos. En rad faktorer kan sätta igång processen, som alltid innebär att IgE, korskopplat med antigen, binds till mastcellens eller den basofila cellens Fc-receptorer. Efter frisättning binder histaminet till en rad olika målcellsreceptorer och utövar ett stort antal olika effekter.

Föreningar som innehåller en hexametylen-bis(trimetylammonium)katjon. Dessa har blodtryckssänkande verkan och verkar även som selektiva ganglieblockerare.

"Tarmsekret, også kendt som enterosekret, er et løseligt sekret producerede af tarmsystemets slimhindeceller. Dette sekret består af forskellige enzymer, elektrolyter, væske og næringsstoffer, der hjælper med at bryde ned og absorbere fedt, protein, kulhydrater og andre næringsstoffer i maden."

Tryck är ett medicinskt begrepp som refererar till den kraft som verkar på en viss yta, vanligtvis uttrycks som newton per kvadratmeter (N/m2 eller Pascal, Pa), och används för att beskriva olika fysiologiska fenomen såsom blodtryck, lufttryck och cerebrospinalvätskans tryck.

Den övre utvidgningen av magsäcken, ovanför incisura cardialis.

Omeprazol är ett protonpumpshämmande läkemedel som används för att behandla mag- och tarmsjukdomar orsakade av överproduktion av magsyra, såsom gastroesofageal reflux sjukdom (GERD), Zollinger-Ellisons syndrom och magulcusor. Det fungerar genom att blockera den aktiva platsen för en protonpumpa i magcellernas syrasekretoriska kanaler, vilket reducerar mängden syra som produceras i magsäcken.

Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.

"Chemical suppressing" refers to the use of medication to reduce or inhibit the activity of a particular biological process or symptom in the body. This term is often used in the context of medical treatment where drugs are used to decrease the production or effect of certain chemicals or hormones that contribute to a disease state. An example of this is the use of chemotherapy to suppress the growth and multiplication of cancer cells by targeting their unique chemical processes and inhibiting their ability to divide and proliferate.

Medel som selektivt binder till, men inte aktiverar histamin H1-receptorer, varvid verkan av endogent histamin blockeras. Till dessa medel räknas de klassiska antihistaminpreparaten som motverkar eller förhindrar histaminaktivitet vid omedelbar överkänslighet. De verkar i luftrören, kapillärerna och annan glatt muskulatur och används för att förebygga åksjuka, säsongssnuva och allergisk dermatit, samt som sömnmedel. Effekterna av blockering av H1-receptorer i det centrala nervsystemet är inte lika klarlagda.

Hormoner som produceras av mag-tarmkanalens slemhinnor och som bestämmer tidpunkt och mängd av matsmältningsenzymer, samt styr matsmältningsorganens motoriska aktivitet.

Pancreatic polypeptide (PP) is a hormone that is produced and released by the pancreas, specifically by the scattered PP cells in the islets of Langerhans. It plays a role in regulating several physiological functions, including appetite, gastric emptying, and pancreatic exocrine secretion. PP is a 36-amino acid polypeptide that was first identified in 1979. It is released into the circulation in response to food intake, particularly protein-rich meals, and its levels increase after vagal stimulation or insulin-induced hypoglycemia. PP acts on specific receptors in the central nervous system and peripheral tissues to modulate various physiological responses, including satiety, gastrointestinal motility, and pancreatic enzyme secretion.

Brist eller avsaknad av saltsyra i magsaften trots stimulering till vätskeproduktion i magsäcken.