I en enkel medicinsk definition, är ett papillom (singular) eller papillomer (plural) abnorma vävnadsformationer som ofta ser ut som små, köttiga polypper eller utväxter. De uppstår när det cellska växten i en viss area av kroppen ökar och bildar en exogenu (yttre) eller endogen (inre) tumör. Papillomer kan vara godartade (icke-cancerösa) eller maligna (cancerösa), beroende på vilken typ av celler de utvecklas ifrån och hur snabbt de växer.
"Papilloma, inverted" refers to a type of abnormal growth that occurs in the tissue lining of organs, most commonly the cervix or other areas such as the skin or respiratory tract. An "inverted papilloma" is a wart-like lesion where the growth pattern is inward rather than outward. This means that the surface layer of the affected tissue grows into the underlying tissue, forming a finger-like projection. Inverted papillomas can have the potential to become cancerous, especially in the case of cervical inverted papillomas, and therefore require medical evaluation and monitoring.
Intraductal papilloma är en benign (godartad) tumör som utvecklas inuti en av de små körtlarna (gångar) i bröstet hos kvinnor, kallade breast ducts. Den består av ett sammanväxt av tunna, fingerliknande strukturer (papiller) som sträcker sig in i körtlarnas lumen (hålighet). Intraductala papillomer är relativt ovanliga och upptäcks ofta vid mammografi eller när de orsakar utflöde från bröstvinet. De kan vara enskilda eller multipla, och om de uppträder i flera körtlar samtidigt kallas detta för multipel intraductal papillomatosis. I allmänhet behandlas de genom att avlägsna tumören chirurgiskt, eftersom det finns en liten risk för att de kan utvecklas till cancer över tiden.
"Papilloma of the choroid plexus" refers to a benign (non-cancerous) tumor that develops in the choroid plexus, which is a network of blood vessels in the brain that produces cerebrospinal fluid (CSF). This type of tumor is relatively rare and typically affects children under the age of 10.
7,12-dimetylbenzantracen. Polycykliskt aromatiskt kolväte i tobaksrök som utgör en kraftig karcinogen.
Cancer i huden.
Papillomaviridae är en familj av små, dubbelsträngade DNA-virus som infekterar däggdjursceller och kan orsaka olika typer av godartade tillväxtsjukdomar, så kallade papillomer eller vårtor. Det finns över 200 kända humana papillomavirus (HPV) som kan variera i sin patogenicitet och orsaka en bred skala av sjukdomar, från ofarliga till cancerframkallande. HPV-infektioner är särskilt förknippade med anogenitala cancersjukdomar, såsom livmodercancer och analcancer, samt hals- och svalgcancer. Vissa typer av HPV kan också orsaka vanliga vårtor på huden eller slemhinnor.
Cottontail rabbit papillomavirus (CRPV) is a type of virus that belongs to the Papillomaviridae family and is known to cause papillomas or warts in cottontail rabbits. This virus typically infects the skin and mucous membranes of the host, leading to the development of benign tumors. CRPV has also been used as a model system to study the mechanisms of papillomavirus-induced carcinogenesis due to its ability to induce malignant conversion of infected cells under certain conditions. However, it is important to note that CRPV does not infect humans and is not associated with any human diseases.
Papillomavirus 11 (HPV-11) är ett typespecifikt humant papillomavirus (HPV), som kan orsaka olika typer av hud- och slemhinnesjukdomar, framförallt respiratorisk papillomatos (RRP) hos barn och unga vuxna. HPV-11 tillhör de så kallade lågrisk-HPV-stammarna och är inte direkt kopplat till cancerutveckling, men kan under vissa omständigheter orsaka skivepitelcancer i sällsynta fall. HPV-11 smittar vanligtvis sexuellt och kan vara asymptomatiskt, men kan även leda till upphov till genitala papillomor (exempelvis analkondylomer).
En Papillomvirusinfektion är en infektionssjukdom orsakad av human papillomavirus (HPV), ett dubbelt strangat DNA-virus som smittar genom direkt kontakt, ofta genitalt, och kan leda till olika typer av hud- eller slemhinneslesionsbildningar som exempelvis vanliga vårtor, plantara vårtor, åländska vårtor och livmoderhalscancer beroende på vilken HPV-typ det är fråga om.
"Vårtor är små, hårda knölar som bildas under huden när deadfet (död hudceller, fett och protein) ansamlas i speciella säckar kända som hårfolikeln."
Godartade eller elakartade tumörer som uppstår i plexus choroideus (ådernäthinnan) i hjärnans ventriklar. Papillom och karcinom är de vanligaste histologiska subtyperna och har en tendens att fortplan ta sig i ventrikulära och subaraknoida utrymmen. Kliniska symtom är huvudvärk, ataxi och förändringar av medvetandegraden, främst pga hydrocefalus.
Nästumörer, eller "recurrent tumors," är cancer som återvänder efter att ha behandlats och initialt togs bort genom kirurgi. De kan uppträda i samma plats som den ursprungliga cancern eller i en annan del av kroppen som spridits via metastaser.
En tumörvirusinfektion är en infektion med ett virus som kan orsaka onormal celltillväxt och bildning av tumörer eller cancer i värden. Tumörvirusen integrerar sitt genetiska material i värdcellens DNA, vilket kan leda till oreglerad celldelning och slutligen cancer. Exempel på sådana tumörvirus inkluderar humant papillomavirus (HPV), hepatitis B-virus (HBV) och Epstein-Barr virus (EBV).
Möss som avlats selektivt för överkänslighet för kemiskt framkallad hudcancer av tvåstadietyp. De är även överkänsliga för hudtumörbildning efter enkel UV-högdosbestrålning, men ej kronisk lågdosexponering. SENCAR-möss (SENsitive to CARcinogenesis) används som djurmodell för tumörbildning.
"Cancerframkallande ämnen, eller karcinogener, är substance som kan orsaka cancer genom att skada cellers DNA och störa celldelningen, vilket kan leda till ocontrollerad celldelning och tumörbildning."
Bihåletumörer är abnorma vävnadsformationer som utvecklas i eller nära körtlarna runt munnen och näsan, och kan vara both benigne (godartad) eller maligna (ontartad) såsom papiller, adenom, karzinom, med flera.
Två eller fler faktorers samverkan i framkallande av cancer.
Cancer i struphuvudet eller i någon del av det: röstspringan, struplocket, struphuvudbrosken, struphuvudets muskler och stämbanden.
Bovine Papillomavirus 4 (BPV-4) är ett små, dubbelt strukturerat DNA- virus som primärt infekterar ko- och andra hornstångdjursvävnader, vilket orsakar hyperplasi och neoplasi i form av papillom eller fibroma. Viruset kodar för sex proteiner, två av dem är strukturella (L1 och L2) och de övriga fyra är icke-strukturella (E1, E2, E5 och E7). BPV-4 har visat sig vara onkogen i experimentella modeller och kan orsaka cancerartad vävnadsomvandling.
Bovine Papillomavirus 1 (BPV1) är ett små, dubbelt strukturerat DNA- virus som primärt infekterar hud och slemhinnor hos nötkreatur. Viruset orsakar benigna tillväxten av vävnad, så kallade papillom, på dräktiga kor och unga nötkreaturs hud och slemhinnor. BPV1 är inte känd för att orsaka sjukdom hos människor.
Ett karcinom som uppkommer i skivigt, fjällbildande epitel. Det kan också uppträda på platser där det finns körtel- eller pelarepitel.
Cancer i ögats bindhinna.
Spontaneous tumor regression (tumörtillbakagång) är en mycket sällsynt och ofta oväntad händelse då cancerleveransen minskar eller försvinner utan någon tydlig orsak eller behandling.
Onkogenproteiner av viral orgin är proteiner kodade av onkogener som initialt varit en del av virusgenomet. När sådana virus infectar värddjuret kan de integrera sitt genom med värddjurscellernas DNA, vilket i vissa fall kan leda till att cellens kontrollsystem för celldelning och apoptos påverkas. Detta kan i sin tur öka risken för onkogenesis, dvs. den process där normala celler transformeras till cancerceller. Ibland kan virus onkogener även överföras till värddjurets genetiska material och därmed bidra till utvecklingen av cancer hos värddjuret. Ett exempel på ett sådant onkovirus är humant papillomavirus (HPV), som kan orsaka livmoderhalscancer hos människor.
Tetradekanoylforbolacetat, även känt som TPA eller PMA (Phorbol 12-myristat 13-acetat), är ett kemiskt ämne som tillhör esterklassen och är derivat av forbol, en diterpenoid som utvinns från crotonolja. Det används främst inom forskning för att aktivera proteinkinas C (PKC) enzymkomplexet, vilket i sin tur leder till signaltransduktion och cellrespons.
En familj retrovirusassocierade DNA-sekvenser (ras) som ursprungligen isolerades från Harveys (H-ras, Ha-ras, rasH) och Kirstens (K-ras, Ki-ras, rasK) mussarkomvirus. Rasgenerna är välbevarade bland djurarterna, och sekvenser motsvarande såväl H-ras som K-ras har påvisats i genom från människa, fåglar, möss och ryggradslösa djur. Den närbesläktade N-rasgenen har påvisats i humana neuroblastom- och sarkomcellinjer. Samtliga gener i familjen har likartad exon-intronstruktur, och var och en kodar för ett p21-protein.
Cancer i livmoderhalsen.
Deoxiribonukleinsyra som utgör arvsmassan hos virus.
Papillomavirus 1
Luftvägstumörer är abnorma vävnadsformationer som uppstår i luftvägarna, inklusive näsa, svalg, bronker och lungor, och kan vara både godartade och elakartade.
Det yttre, kärlfria hudskiktet. Underifrån och uppåt består det av fem epitellager: 1) bottenlagret (stratum basale epidermidis); 2) taggcellslagret (stratum spinosum epidermidis); 3) korncellslagret (stratum granulosum epidermidis); 4) blankskiktet (stratum lucidum epidermidis) och 5) hornlagret (stratum corneum epidermidis). Sy. epiderm; epidermis.
Tumörer belägna i hjärnans ventriklar, inklusive de båda sidoventriklarna, den tredje och den fjärde ventrikeln. De kan vara primära (t ex plexus choroideustumörer eller subependymalgliom (ependymom)) , metastaser från andra organ, eller utväxter från lokalt invasiva tumörer i intilliggande delar av hjärnan.
Kroppens yttersta hölje, och dess skyddsbarriär mot omgivningen. Huden består av dermis (läderhuden) och epidermis (överhuden).
En godartad, icke neoplastisk och oftast självbegränsande epitelvävnadsförändring, som kliniskt och histopatologiskt mycket liknar skivepitelkarcinom. Den uppträder enskilt, multipelt, eller i uppblossande form. De solitära och multipla formerna uppträder på solljusexponerade kroppsytor och är histologiskt identiska. Främst vita män drabbas. Den eruptiva formen drabbar båda könen och visar sig som ett utbrett uppblossande av blåsor.
Ett peroxidderivat som använts för lokal behandling av brännsår och för akne och Rhusdermatit (dermatit orsakad av saften från giftmurgröna, Rhus radicans, giftek, R. diversiloba, eller giftsumac, R. vernix). Det har också använts som blekmedel i livsmedelsindustrin.
Cellförändringar som visar tecken på att kontrollmekanismer satts ur spel, ökad tillväxt, ändringar på cellytan, karyotypa abnormaliteter, morfologiska och biokemiska avvikelser och andra egenskaper s om medför förmåga att invadera, metastasera och döda.
Epidermceller som syntetiserar keratin och genomgår typiska förändringar när de vandrar uppåt från epidermis bottenskikt till hudens hornlager. Successiva steg i differentieringen av de epidermisbildande keratinocyterna sker via basalceller, stratum spinosum och granulärceller.
Papillomavirus E7-proteiner är proteiner kodade av E7-genen hos papillomvirus, som är en typ av smittsam DNA- virus som kan orsaka olika typer av cancersjukdomar, till exempel livmoderhalscancer. E7-proteinet interagerar med cellcykeln och kan påverka celldifferentiering och apoptos (programmerad celldöd). Detta gör att viruset kan fortleva i infekterade celler och ökar risken för onkogen transformation, det vill säga att cellen blir cancerscell.
'Experimentelle Tumoren' refererer til forskningsmodeller av voksende, abnormale celler, designet for å afterforske mekanismer og behandlingsmuligheter for kraftige, livstruende værtscellereguleringsovergrepene kreft. Disse modellene kan inkludere to-dimensjonale cellagre, tre-dimensjonale organoider eller levende dyr (f.eks. musmus) med inducerte tumorer.
En klass fibrösa proteiner eller skleroproteiner av betydelse både som strukturproteiner och för studiet av proteinsammansättning. Denna proteintyp utgör huvudbeståndsdelen av epidermis, hår, naglar, hornvävnad och den organiska grundmassan i tandemalj. Två huvudformer har beskrivits: alfakeratin, vars peptidstomme bildar en alfahelix (högerspiral), och betakeratin, vars stomme har en sicksack- eller veckad struktur.
Elakartad tumör, bestående av epitelceller som infiltrerar omkringliggande vävnader och som ger upphov till metastaser. Det är en neoplasm av specifik vävnadstyp (histologisk typ), men betraktas ofta felaktigt som en synonym till begreppet "cancer".
Luftstrupstumörer, även kända som bronkialliegrotter eller emfysematösa bullor, är abnormt utvidgade luftfickor i lungornas luftstrukturer, vanligtvis orsakade av tobaksrökning eller andra skador på lungvävnaden, vilket kan leda till andningssvårigheter och ökad risk för lunginfektioner.
Hyperplasi är en term inom histologi och patologi som betecknar ökat celltal i ett vävnadsområde, vanligen orsakat av ökad cellproliferation. Detta skiljer sig från hypertrofi, där cellerna blir större men antalet celler förblir oförändrat. Hyperplasi kan vara fysiologisk eller patologisk och kan bero på olika orsaker som hormonella störningar, irritation, inflammation eller neoplastiska tillväxt. I allmänhet är hyperplasi en reversibel process, men i vissa fall kan den leda till onormal vävnads- eller organförändring och öka risken för cancerutveckling.
Cancer eller tumörer i käkhålan. De flesta tumörer i bihålorna uppkommer här. De utvecklas obemärkt i hålrummen och ger symtom när de tränger genom väggarna.
Tester avsedda för att experimentellt mäta ett ämnes tumörframkallande förmåga, genom att tillföra ämnet (t ex benzantracen) och mäta mängden tumörceller som utvecklas under ett givet tidsintervall. K arcinogenicitetsvärdet anges som regel med milligram per tillväxtmängd av tumör. Trots att denna metod skiljer sig från mutagenicitetstester, försöker forskare ofta att korrelera mätvärdena från karci nogenicitetstester med resultaten från mutagenicitetstester.
Bröstvårtor, eller areolae mammae, är den pigmenterade hud som omger dess invidriga, upphöjda papiller och glandulae sebaceae (svett- och talgkörtlar), och bildar en cirkel runt bröstviken hos både kvinnor och män.
Cancerförstadier, eller precancerösa tillstånd, är cellförändringar som kan utvecklas till cancer om de inte behandlas, men som ännu inte har utvecklat alla karaktäristika för cancer, såsom invasiv växt eller spridning till andra delar av kroppen.
En oregelbundet tubformad anatomisk struktur av muskelvävnad och brosk, klädd med slemhinna och belägen överst på luftröret, nedanför tungroten och tungbenet. Struphuvudet är det viktiga tillslutningsorgan som skyddar öppningen till luftröret och fungerar som röstgenerator.
En papillomvirusvaccin är ett immunprofilaktiskt vaccin som utvecklats för att förhindra infektioner med vissa typer av humana papillomvirus (HPV), som kan orsaka anogenitala kanncersammandraget, halscancer och genitala warvor. Vaccinet fungerar genom att stimulera produktionen av antikroppar mot de virusproteiner som finns i vaccinet, vilket ger immunitet mot infektion med de HPV-stammar som vaccinet är riktat mot. De två huvudtyperna av papillomvirusvaccin som är tillgängliga idag är bivalent (Cervarix), kvadrivalent (Gardasil) och nonavalent (Gardasil 9), vilka ger skydd mot 2, 4 respektive 9 HPV-stammar. Vaccinet ges vanligen i två doser med ett mellanrum på sex månader till flickor och pojkar mellan 10 och 14 års åld
Sexuellt överförd form av anogenitala vårtor orsakade av humant papillomvirus. Syn. veneriska vårtor; fikonvårtor; kondylom.
I medicinsk kontext, avser "papegojor" ofta ett tillstånd där en individ upprepar en delar eller hela fraser, ofta utan att det direkt är relaterat till samtalets aktuella ämne. Detta beteende kan vara ett tecken på vissa neurologiska eller psykiatriska störningar, såsom autism, demens, schizofreni eller Tourettes syndrom. Det är värt att notera att det finns också andra orsaker till upprepande beteende, och en professionell utvärdering bör ske för att fastställa orsaken och behandlingen. Ibland kan även detta fenomen förekomma hos personer utan några kända mentala eller neurologiska problem, till exempel som ett svar på stress eller som en vana. Det är viktigt att inte förutsätta att en person med detta beteende har någon specifik diagnos utan att först ha gjort en professionell bedömning.
En polymerase chain reaction (PCR) är en laboratorieteknik som verkar genom att kopiera en specifik DNA-sekvens i ett exponentiellt tempo, vilket möjliggör detaljerad analys av mycket små mängder av ursprungligt DNA. PCR utförs genom att upprepade gånger höja temperaturen och sänka den igen, vilket låter enzymet polymeras skapa kopior av DNA-sekvensen med hjälp av två specifika primers. Detta möjliggör identifiering och analys av specifika DNA-sekvenser i forskning, diagnostik och forensiska tillämpningar.
Seg olja som erhålls från buskväxten Croton tiglium, tillhörande familjen Euphorbiaceae (törelväxter), och som framkallar illamående. Den är blåsbildande och hudirriterande och används som farmakologisk standard för hudinflammationer och allergi, och den kan orsaka hudcancer. Oljan användes förr som kräk- och laxérmedel, med betydande dödlighet.
Procedurer för användande av endoskop i samband med diagnos och behandling av sjukdomar. Vid endoskopi förs ett optiskt instrument antingen in via naturliga kanaler, som t ex matsmältningssystemet, eller genom små, kirurgiskt anlagda snitt (titthål) för undersökning av inre kroppsdelar. Tack vare framsteg i bildbehandling, endoskopteknik och utrustning av allt mindre format kan kirurgiska ingrepp göras under endoskopering.
Alfa papillomvirus (Alpha-PV) är en grupp av humana papillomvirus (HPV) som orsakar vanliga sexuellt överförbara infektioner och är associerade med olika typer av genitala sjukdomar, inklusive condylomata acuminata (genitala vårtor) och olika typer av cancer, särskilt cervixcancer. De flesta alfapapillomvirusinfektionerna är ofarliga och botas spontant, men vissa högrisktyper kan orsaka cellförändringar som kan leda till cancer om de inte behandlas.
En retinoid som ges oralt vid behandling av keratogenodermatos, lichen planus och psoriasis. Preparatet har också hävdats ha gynnsam verkan vid profylaktisk behandling av epitelneoplasier. Det kan ha teratogen effekt.