Ormgifter
"Ormgifter" refererar till de giftiga substanser som vissa ormar producerar och använder för att fånga byten eller försvara sig mot fiender. Dessa gifter kan innehålla en varierad samling av bioaktiva ämnen, såsom proteiner, peptider och neurotoxiner, som påverkar olika funktioner i organismen, till exempel andnings- eller hjärtverksamheten. Ormgifter kan orsaka allvarliga skador och till och med död hos människor om de inte behandlas akut.
Ormar
I medicinsk kontext, refererar "ormar" vanligtvis till ormar som kan vara giftiga och utgör ett hälsorisk för människor. Exempel på sådana ormar inkluderar kobror, huggtandssnokar och korallormar. Ormarnas gift kan orsaka en rad symtom, från lokal svullnad och smärta till allvarligare symptom som andningssvårigheter, muskellättnad och i värsta fall död.
Skallerormsgifter
Gifter från ormar av underfamiljen Crotalinae (familjen Viperidae), som huvudsakligen lever på den amerikanska kontinenten. De omfattar skallerormar, mockasiner, lansormar, buskmästare och amerikanska kopparhuvudormar. Deras gifter innehåller ogiftiga proteiner, hjärt-, blod-, cell- och nervgifter, samt många enzymer, särskilt av gruppen fosfolipas A. Många av toxinerna har bestämts.
Bothrops
Ormbett
En medicinsk definition av 'Ormbett' är det tillstånd då en orm eller ett annat giftigt djur har injicerat gift via bettet sin i ett levande väsen, vilket kan leda till lokal irritation, svullnad, smärta och systemiska symptom beroende på typen av ormgift.
Huggormsgifter
Gift från ormar av familjen Vipera (huggormar). Det är inte lika kraftigt som gift från Elapidae (kobror) eller Hydrophidae (havsormar) och verkar huvudsakligen på kärlsystemet, där det stör koagulation och kapillärmebranfunktioner. Det har även cytotoxisk verkan. Gifterna innehåller stora mängder enzymer och andra faktorer.
Elapidgifter
Gifter från ormar av familjen Elapidae (giftsnokar), i vilken ingår kobror, kraiter, mambor, korallormar, tigerormar och australiska ormar. Gifterna innehåller olika typer av toxiska polypeptider, cytolytiska, hemolytiska och nervgifter, men färre enzymer än gift från ormar av familjerna Viperidae och Crotalidae. Många av gifterna har definierats.
Viperidae
Viperidae är en familj av giftiga ormar, inklusive arter som huggormar och klappersnokar, kännetecknade av ett rörligt framtandsgiftgglesben som används för att injicera sitt offer med potentt gifte.
Ormserum
Proteinhaltigt motgift (antikroppar) för behandling av förgiftning efter ormbett.
Kobragifter
Gift från ormar av släktet Naja (familjen Elapidae). Giftet innehåller många specifika proteiner med cytotoxiska, hemolytiska, neurotoxiska och andra egenskaper. Liksom andra elapidgifter är de rika p å enzymer. De omfattar kobraminer och kobralysiner.
Elapidae
En familj ytterst giftiga ormar (giftsnokar), bestående av korallormar, kobror, mambor, kraiter och havsormar. De har stor geografisk spridning och återfinns i södra USA, Sydamerika, Afrika, Sydasien, Australien och på Stillahavsöarna. Det finns tre underfamiljer: Elapinae, Hydrophiinae och Lauticaudinae. Liksom huggormarna har de gifttänder längst fram i överkäken. De afrikanska mamborna anses vara de allra farligaste ormarna, pga sin storlek, sin snabbhet och sitt mycket giftiga bett. Syn. giftsnokar.
Giftsekret
Agkistrodon
Bigifter
Reptilproteiner
Reptilproteiner refererer til proteiner som findes hos krybdyr (Reptilia). Disse proteiner spiller en vigtig rolle i forskellige cellulære processer hos krybdyr, herunder strukturel støtte, katalsyse af biokemiske reaktioner, transport af molekyler og regulering af genudtryk. Reptilproteiner er evolutionært beslægtet med proteiner fra andre dyr, herunder pattedyr, fugle og padder, men de kan have specifikke variationer i deres sekvens og struktur for at tilpasse sig de unikke behov hos krybdyr.
Crotalus
Ett ormsläkte (skallerormar) of familjen Viperidae, med typiska gropar mellan ögon och nos. De lever uteslutande i Amerika, och flertalet av de 25 kända arterna återfinns i sydvästra USA och norra Mexiko. Några arter påträffas så långt norrut som Kanada, några öster om Mississippi. De har fått sitt namn efter den "skallra" de har längst ut på skjärtspetsen.
Colubridae
Den största ormfamiljen, omfattande fem underfamiljer: Colubrinae, Natricinae, Homalopsinae, Lycodontinae och Xenodontinae. De har högst varierande vanor vad gäller föda; några äter nästan vad som helst, andra har en mycket speciell diet. Det finns såväl sådana som lägger ägg som sådana som föder levande yngel. De flesta av Nordamerikas ormar tillhör Colubrinae. Några släkten är giftiga.
Getinggifter
Gifter producerade av stickande insekter tillhörande getingfamiljen (Vespidae), inkl. bålgeting. Gifterna innehåller enzymer, biogena aminer, histaminutlösande faktorer, kinener, giftiga polypeptider osv. De liknar bigifter.
Trimeresurus
Trimeresurus är ett släkte ormar inom familjen giftsnokar (Viperidae) som förekommer i Asien, främst i södra och sydöstra Asien. Dessa ormar kallas även för de asiatiska barksnokarna eller tempelormarna. Släktet omfattar cirka 40 arter, varav flera är mycket giftiga och kan utgöra en fara för människor. De flesta Trimeresurus-arterna lever i skogsbiotoper och har ett nattaktivt levnadsmönster.
Spindelgifter
Skorpiongifter
Batroxobin
Ett proteolytiskt enzym i giftet från ormen Bothrops atrox, vanlig i Central- och Sydamerika. Det används som koagulationsmedel för fibrinogen och för påvisande av fibrinogenets nedbrytningsprodukter. EC 3.4.21.-.
Leddjursgifter
Giftämnen från djur tillhörande Arthropoda. Mest kända är gifter från skorpioner, spindlar, myror, bin och getingar. De innehåller proteintoxiner, enzymer och andra bioaktiva ämnen som kan vara dödlig t giftiga.
L-Amino Acid Oxidase
Metalloproteaser
Disintegriner
En grupp polypeptider som renats fram ur ormgift och som innehåller arginin-glycin-asparginsyrasekvensen (RGD). RGD-tripeptiden binder till integrinreceptorer och blockerar därmed kompetitivt normala integrin-ligandkopplingar. Sålunda blockerar disintegriner adhesionsfunktioner och hämmar trombocytaggregation.
Fosfolipaser A2
Fosfolipase A2 (PLA2) är ett enzym som bryter ned fosfolipider, en typ av lipider som är en viktig komponent i celldelar och cellmembran. PLA2 specifikt klyver esterbindningen vid den snabbare fettsyrans (acylgruppens) område nära tvåa kolatom i glycerolbackbonet, vilket resulterar i att en fritt fettsyra och ett lysofosfolipid bildas. Den fritt satta fettsyran är ofta en polyinsättad fettsyra som kan vara inblandad i inflammatoriska processer. PLA2-enzym har också visat sig ha en viktig roll i celldelning, neurotransmission och andra cellulära processer.
Bungarus
Ett släkte giftsnokar av underfamiljen Elapinae och familjen Elapidae. De omfattas av kraiterna, med tolv arter, som alla är hemmahörande i Sydostasien. De är mycket giftiga.
Phospholipase A2 Inhibitors
Nervgifter
"Nervgift" (neurotoxin) är en beteckning på en substans som kan skada, förlamar eller döda nervceller och stör deras funktion. Detta kan leda till neurologiska symtom såsom sängklimpning, muskelsvaghet, kramper, talfel, minnesförlust och i värsta fall död. Exempel på nervgifter är botulinumtoxin (BTX), tetrodotoxin (TTX) och heavy metaller som bly och kvicksilver.
Krotoxin
Ett komplex av giftiga proteiner i giftet från den sydamerikanska skallerormen Crotalus durissus terrificus. Det kan delas upp i ett fosfolipas A-fragment och ett krotapotinfragment. Det senare består av tre olika aminosyrakedjor, förstärker enzymet och är ett specifikt nervgift.
Fosfolipaser A
En grupp fosfatidacylhydrolaser som katalyserar hydrolys av en av acylgrupperna i fosfoglycerider eller glycerofosfatidater. Fosfolipas A1 hydrolyserar acylgruppen vid position 1 (EC 3.1.1.32), och fosfolipas A2 hydrolyserar acylgruppen kopplad till position 2 (EC 3.1.1.4). Syn. PLA.
Fosfodiesteras I
Fosfodiesterase I (PDE1) är ett enzym som bryter ner cAMP (cyklisk AMP) och cGMP (cyklisk GMP), två viktiga signalsubstanser inom celler. Genom att reglera nivåerna av dessa signalsubstanser, spelar PDE1 en roll i kontrollen av flera cellulära processer, såsom smärtperception, blodflöde och neurotransmission.
Aminosyrasekvens
Boidae
Fiskgifter
Myrgifter
Grupp II fosfolipaser A2
Grupp II fosfolipas A2 (PLA2-II) är ett enzym som bryter ned specifika fosfolipider i celldelar och lipidvätskor, såsom lungrörflüssigheten. Det katalyserar hydrolysen av esterbindningarna vid snabbkedsan i glycerofosfatdelen av fosfolipider, vilket resulterar i frisättning av fettsyror och lysofosfolipider. PLA2-II är involverad i en rad fysiologiska processer, inklusive inflammation, immunförsvar och celldifferentiering.
Molekylsekvensdata
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Kobrakardiotoxiner
De förhärskande proteinerna i kobraormens (Naja) gift. De består av polypeptider av 57 till 62 aminosyror med fyra disulfidbindningar och en molekylvikt på högst 7000. Giftet orsakar skelettmuskel- och hjärtmuskelkramper, stör nervmuskel- och ganglionsignalöverföringen, och depolariserar membranen i nerv-, muskel- och blodceller, vilket leder till hemolys. Syn. kobramin A; kobramin B; kobracytotoxin; gammatoxin; membranaktiv polypeptid.
Molluskgifter
Gifter från blötdjur, inklusive Conus- och Octopus-arterna. Gifterna innehåller proteiner, enzym, kolinderivat, långsamtverkande ämnen och ett flertal beskrivna polypeptidtoxiner som påverkar nervsystemet. Till molluskgifterna hör cefalotoxin, venerupin, makulotoxin, surugatoxin, konotoxiner och murexin.
Phospholipases A2, Secretory
Phospholipase A2, secretory (sPLA2) er ein klasse enzyme som spesifikt degraderer fosfolipider, et type av lipider som forekommer i cellemembraner. SPLA2-enzymer katalyserer hydrolysen av esterbindinger i snuttenden av fosfolipidet, fremdeles kalt snutten, og frigir en fedtsyre og et lysofosfolipid som produkter.
Fosfordiesterhydrolaser
Russell huggorm
En Russell huggorm, även känd som zmeja obiknovenaja i den vetenskapliga nomenklaturen, är en giftig ormart inom familjen giftsnokar (Viperidae) som förekommer i södra Europa och centrala Asien.
Kobraneurotoxiner
Erabutoxiner
Toxiner isolerade ur giftet från ormen Laticauda semifasciata, en havsorm (Hydrophidae). De immunogena, grundläggande polypeptiderna, med 62 aminosyror och fyra disulfidbindningar, blockerar irreversibelt de neuromuskulära ändplattorna och orsakar därmed förlamning och svåra muskelskador. De liknar nervgifterna från giftsnokar (Elapidae).
Skorpioner
Fosfolipaser
En klass enzymer som katalyserar hydrolys av fosfoglycerider eller glycerofosfatidater. EC 3.1.-.
Amfibiegifter
Sekvenshomologi, aminosyra
Aminosyresekvenshomologi refererer til den grad af lighed i rækkefølgen af aminosyrerne, der udgør proteiner hos to eller flere organismer. Jo større antal identiske aminosyrer i samme position i de sammenlignede sekvenser, des højere er graden af homologi. Dette begreb anvendes ofte i molekylærbiologien for at fastslå evolutionæ forhold og funktionelle egenskaber hos proteiner.
Toxiner, biologiska
Bungarotoxiner
Neurotoxiska proteiner i Formosakraitens (Bungarus multicinctus, en giftsnok) gift. Alfa-bungarotoxin blockerar nikotinacetylkolinreceptorer. Beta- och gamma-bungarotoxiner har presynaptisk verkan och frigör acetylkolin.
Serine Proteases
'Serine proteases' är ett samlingsnamn för en grupp enzymer som bryter ned specifika proteinbindningar genom att klyva peptidbindningar med serin aminosyrans sidokedja som katalytisk aktiv centrum. De spelar viktiga roller i olika fysiologiska processer, såsom blodkoagulering, immunförsvar och digestion.
Fosfolipas A2-receptorer
Fosfolipase A2 (PLA2) receptorer är proteiner som binder till och aktiverar enzymer av typen PLA2, vilka spjälkar fosfolipider i celldelar och lipidmembraner. Dessa enzym är viktiga regulatörer av inflammation och immunrespons, men de kan också vara involverade i patologiska processer som neurodegenerativa sjukdomar och cancer. PLA2-receptorer delas in i olika klasser baserat på struktur och funktion, och deras specifika roller och mekanismer forskas fortfarande aktivt om.
Ancrod
Ett enzym från giftet av giftormen Agkistrodon rhodostoma. Det katalyserar hydrolys av ett antal aminosyraestrar och viss proteolys av fibrinogen. Det används kliniskt i antikoagulansterapi. EC 3.4.21 .-.
Koagulantia
Exogena substanser som används för att främja blodkoaguleringen. De endogena blodkoaguleringsfaktorerna betraktas som koagulantia endast när de ges som läkemedel.
Conus
I medicinen refererar 'conus' till den coniska, eller konformade, nedre delen av grå substansen i ryggraden som omgives av vätskan i subarachnoidalrummet. Den består huvudsakligen av samlingen av nervceller som kontrollerar muskulaturen i underlivet och underbenen. Conus medullaris är den nedre gränsen för den del av ryggmärgen där rötterna till de långa nerverna (nerver som går från ryggmärgen till kroppsdelar längre bort) exiterar.
Sekvensinpassning
I medicinen, refererar "sekvensinpassning" till processen av matchning eller korrelerande en genetisk sekvens, vanligtvis en DNA- eller RNA-sekvens, med en specifik referenssekvens, för att fastställa dess position, orientering och eventuella variationer i förhållande till den referenssekvensen. Detta används ofta inom genetisk forskning och klinisk diagnostik för att identifiera gener, mutationer eller polymorfismer som kan vara associerade med sjukdomar eller andra hälsotillstånd.
Peptider
"Peptider är korta aminosyrekedjor som bildas genom att flera aminosyror binds samman med peptidbindningar, vilket skapar en polymer med biologisk aktivitet."
Högtrycksvätskekromatografi
Trombocytaggregation
Trombocytaggregering refererar till den process där blodplättar (trombocyter) i kroppen sammanlänkas med varandra för att bilda en blodpropp (trombus) i ett blodkärl. Denna process är en del av normala koaguleringsprocessen och hjälper till att stoppa blödningar vid skada. Trombocytaggregering aktiveras när blodplättarna kommer i kontakt med collagen i subendotelcellerna (celler som bildar en del av kärlväggen) eller när proteiner som kallas "koagulationsfaktorer" blir aktiva. När trombocyterna är aktiverade, utsöndrar de granula som innehåller substanser som gör att fler blodplättar attraheras och sammanlänkas med varandra, vilket resulterar i bildandet av en blodpropp.
Cnidariagifter
Gifter från maneter, koraller, havsanemoner, nematocyster osv. De innehåller blod-, hjärt-, hud- och nervgifter och sannolikt enzymer, och de omfattar palytoxin, sarkofin och antopleurin.
Lizards
I en enskild medicinsk kontext kan "lizards" möjligen referera till ett fall av kutan mimicry (hudimitation) där en hudlösa yta på en persons kropp, oftast på grund av ett sjukdomstillstånd eller skada, får ett grovt utseende som liknar en lizards hud. Detta är dock mycket ovanligt och det finns inga allmänt accepterade medicinska definitioner eller användningar av "lizards" i den meningen.
Modeller, molekylära
Bassekvens
Serinendopeptidaser
"Serinendopeptidaser är en grupp enzymer som bryter peptidbindningar i proteiner och peptider, där serin är den aktiva aminosyran i katalysens mekanism."
Polyakrylamidgelelektrofores
Proteinkonfiguration
I enkelhet kan 'proteinkonfiguration' definieras som den specifika rymdstrukturen och orienteringen hos de aminosyror som utgör ett protein. Denna konfiguration bestäms av proteinkedjans primära struktur (sekvensen av aminosyror) samt hur dessa aminosyror är hopfogade och vevda i rummet, vilket kallas för sekundär, tertiär och kvartär struktur. Proteinkonfigurationen har en direkt betydelse för proteinets funktion och stabilitet.
Fibrinogen
Plasmaglykoprotein som koagulerar av trombin och som består av en dimer av tre icke identiska par av polypeptidkedjor (alfa, beta och gamma), hoplänkade med disulfidbindningar. Fibrinogenlevring är en sol-gelförändring som utgörs av en komplex molekylär process. Medan fibrinogen spjälkas av trombin och bildar polypeptid A och B, ger andra enzymers proteolytiska verkan olika nedbrytningsprodukter av fibrinogen.
Masspektrometri
DNA, komplementärt
Molekylvikt
Protrombin
Prothrombin, också känt som faktor II, är ett protein involverat i blodets koagulationsprocess. Det produceras i levern och är enzymatisk aktivt när det omvandlas till sin aktiva form, trombin, av en annan koagulationsfaktor (Faktor Xa). Trombin spelar en central roll i koagulationskaskaden genom att konvertera fibrinogen till fibrin, vilket leder till bildningen av blodproppar och stoppar blödning.
Artsspecificitet
"Artsspecificitet" refererer til de unikke aspekter, karakteristika og kontekster, der er forbundet med kunstformer som teater, musik, maleri, litteratur osv. Det understreger, at hver kunstform har sine egne regler, historie, teoretiske perspektiver, teknikker og udtryksformer, som bør respekteres og forstås for at opnå en dybere forståelse af det pågældende værk eller frembringelse.
Tymidinmonofosfat
Letal dos 50
Trombocytaggregationshämmare
Aprotinin
En enkelkedjad polypeptid från bovin vävnad och bestående av 58 aminosyrarester. Den hämmar proteolytiska enzym som kymotrypsin, kallikrein, plasmin och trypsin, och används för behanding av blödninga r förenade med höga plasminhalter. Substansen används också vid risk för stora blodförluster i samband med öppen hjärtkirurgi.
Jonbytarkromatografi
Nukleosiddifosfatsocker
Nukleosiddifosfatsocker, även känt som nucleoside diphosphate sugars (NDPs), är en typ av organisk molekyl som består av en sockerdel (sugar) som är kovalent bundet till två fosfatgrupper och en nukleosid. Nukleosiden är i sin tur en basen (en kvävebas) som är kovalent bunden till en pentos, en fem carbongruppig sockertyp, ofta ribos eller deoxyribos.
Kloning, molekylär
Gelkromatografi
Spectrometry, Mass, Matrix-Assisted Laser Desorption-Ionization
Matrix-Assisted Laser Desorption-Ionization Mass Spectrometry (MALDI-MS) is a technique used for the analysis of biomolecules, such as proteins and peptides, as well as small molecules. This method combines matrix-assisted laser desorption/ionization (MALDI) with mass spectrometry (MS) to ionize and separate analytes based on their mass-to-charge ratio.
Hemolys
Bensamidiner
Adenosindifosfatsocker
Bindningsplatser
Blodplättar
Substratspecificitet
Substratspecificitet beteferrer sig inom farmakologi och enzymologi till den egenskap hos ett enzym eller en receptor där det endast binder till och katalyserar (eller påverkar) vissa specifika substanser, molekyler eller läkemedel, känt som substrat. Det innebär att en given enzymtyp endast är aktivt mot en begränsad grupp av kemiska föreningar som har en viss strukturell och kemisk likhet. Substratspecificiteten bestäms av enzymernas tredimensionella struktur och den del av substratmolekylen som interagerar med aktiva sitet på enzymet.
Trombin
Spider Bites
En medicinsk definition av "spider bites" (spindeldjursbett) är ett bett som orsakas av ett spindeldjur, vanligtvis en giftig art, som penetrerar huden med sina käkar och injicerar gift. Detta kan resultera i lokalreaktioner som svullnad, rödning, smärta och/eller systemiska effekter beroende på spindelarten och individens hypersensibilitet.
Blodkoagulation
Den serie av processer som äger rum när blodets många koagulationsfaktorer samverkar och slutligen leder till bildandet av en olöslig fibrintromb. Förloppet kan indelas i tre steg: 1) aktivering av de n inre och yttre protrombinkonverteringsprocessen; 2) bildande av trombin; 3) bildande av stabila fibrinpolymerer.
Getingar
Proteinbindning
"Proteinbindning refererar till den process där ett protein binder specifikt till ett annat molekylärt substance, såsom en liten molekyl, ett annat protein eller en jon, vanligtvis genom non-kovalenta interaktioner som hydrogenbindning, Van der Waals-kräfter och elektrostatiska attraktioner. Denna bindning kan regulera funktionen hos det bundna substanceet och är av central betydelse för många biologiska processer, inklusive signaltransduktion, enzymsk aktivitet och transport av molekyler inom cellen."
Trombocytmembranglykoproteiner
Trombocytmembranglykoproteiner är proteiner som är integrerade i trombocyternas (blodplättarnas) membran. De spelar en viktig roll för blodets koagulering och hemostas, genom att underlätta interaktioner mellan trombocyterna och andra celler samt extracellulära matrixstrukturer. Trombocytmembranglykoproteinerna deltar också i signaltransduktion och cellulär reglering av trombocyter. Vissa genetiska mutationer eller sjukdomar kan påverka dessa proteiner och leda till hemostatiska störningar, som exempelvis trombocytpatier.
Lektiner, C-typ
Reptiler
Reptiler är en klad (biologisk grupp) av krypdjur som innefattar nu levande kräldjur såsom ormar, ödlor, sköldpaddor och kajmaner, samt utdöda grupper som dinosaurier och flygödlor. De kännetecknas bland annat av torr, hud utan fjäll eller fjädrar, ett komplext hjärta med tre kamrar, lungor för andning och ägg som kläcks på land.
Platypus
Enligt National Library of Medicine, USA, är en platypus (Ornithorhynchus anatinus) ett emmons (däggdjur) som lever i sötvattensfloder och insjöar i östra Australien och Tasmanien. Det är unikt bland däggdjuren eftersom det lägger ägg istället för att föda ungar levande, och har en näbb som liknar en fågelnäbb samt elektrosensoriska organ i sin näbb för att upptäcka byten under vattnet.
Aminosyror
Struktur-aktivitet-relation
"Structure-activity relationship (SAR) refers to the correlation between the chemical structure of a drug or molecule and its biological activity, describing how changes in the molecular structure can affect its ability to interact with biological targets and produce a desired pharmacological response."
Disulfider
Nukleotidaser
Nukleotidaser är en grupp av enzymer som bryter ned nukleotider, de building blocken för DNA och RNA, till enskilda nukleosidmonofosfater. Denna process katalyseras genom att nukleotidaserna hydrolyserar fosfoestrarbindningarna mellan nucleosiden och de två eller tre fosfatgrupperna i nukleotider. Det finns olika typer av nukleotidaser, inklusive 5'-nukleotidaser, 3'-nukleotidaser och apurinska/apyrimidiniska nukleotidaser, som är specialiserade på att bryta ned specifika typer av nukleotider. Nukleotidaser har en viktig roll i cellulär metabolism genom att reglera nivåerna av nukleotider och frisätta byggstenar för syntesen av andra molekyler.
Trypsin
Trypsin är ett enzym som produceras i bukspottskörteln och spjälkar proteiner i mag-tarmsystemet genom att bryta ned dem till mindre peptider och aminosyror, vilket underlättar deras absorption i kroppen.
Oligopeptider
Oligopeptider är korta peptidmolekyler bestående av två till tio aminosyror som är länkade till varandra via peptidbindningar. De bildas ofta genom proteolys, en nedbrytande process där proteiner splittras upp i mindre peptidfragment eller enskilda aminosyror. Oligopeptider har diverse funktioner inom levande organismers cellulära signalering och reglering av biologiska processer.
Konotoxiner
Peptidnervgifter från de fiskätande kägelsnäckorna (Conidae). De innehåller 13-29 mycket basiska aminosyror och är starkt korslänkade med disulfidbindningar. Tre typer av konotoxiner finns: omega-, alfa- och my-. Omegakonotoxiner hämmar spänningsaktiverat kalciumupptag i det presynaptiska membranet och därmed frisläppande av acetylkolin. Alfakonotoxiner blockerar den postsynaptiska acetylkolinreceptorn. Mykonotoxiner hindrar uppkomsten av muskelrörelsepotentialer.
Torpedo
I medicinen refererer "torpedo" til en slank, cylindrisk forstørrelse af tarmsystemet, som normalt dannes ved en abnorm vækst eller forstørrelse av tarmlæsionen. Denne tilstand kaldes også torpedo-syndrom eller intestinalis torpedo.
Polynukleotid-5'-hydroxylkinas
Polynucleotide 5'-hydroxylkinase är ett enzym som kan lägga till en fosfatgrupp på den 5'-hydroxyländen av en polynukleotid, vilket är en lång makromolekylär kedja bestående av nukleotider som i sin tur består av en socker, en fosfatgrupp och en nukleobas. Detta enzym har potentialen att användas inom medicinska tillämpningar, såsom reparation av DNA-skador och modifiering av RNA för terapeutiska syften.
Protein-sekvensanalys
Protein-sekvensanalys är en metod inom bioinformatik och proteomik som innebär att bestämma, jämföra och analysera sekvenser av aminosyror i proteinmolekyler, för att fastställa deras struktur, funktion, evolutionärt ursprung och relaterade egenskaper.
Proteinstruktur, tertiär
Endopeptidaser
En undergrupp av peptidhydrolaser. De klassificeras huvudsakligen utifrån sin katalytiska verkan. Specificitet används endast för identifiering av enskilda enzymer. De omfattar serinendopeptidaser (EC 3.4.21), cysteinendopeptidaser (EC 3.4.22), asparaginendopeptidaser (EC 3.4.23), metalloendopeptidaser (EC 3.4.24) samt en grupp enzymer som ännu inte placerats in i någon av ovannämnda klasser (EC 3.4.99). EC 3.4.-.
ADAM-proteiner
ADAM-proteiner (en akronym för "A Disintegrin And Metalloprotease") är en familj av transmembrana proteiner som innehåller en zinkberoende metalloproteasdomän, en disintegrin-like domän och en epidermal growth factor (EGF)-liknande repeats. Dessa proteiner deltar i en rad cellulära processer, såsom cellytiska processer, celladhesion, signaltransduktion och proteolys av cellmembranbundna proteinreceptorer och extracellulära matrisproteiner. Vissa ADAM-proteiner har också visat sig ha en viktig roll i immunologiska respons och reproduktionsprocesser.