Onkogenproteinet v-erbB är ett retroviralt protein som orsakar cancer hos höns. Det uttrycks från onkogena v-erbB-genen, som hör till avlsningsvirus typ B (ALV-B) och kodar för en tyrosinkinashyperaktiv receptorproteintyp ähnlig den mänskliga epidermala tillväxtfaktorreceptorn (EGFR/HER1). v-erbB-proteinet bidrar till onkogenes och cancerutveckling genom att störa celldelningen, cellcykeln och apoptosen.

Onkogenproteinet v-sis är ett protein som kodas av onkogena v-sis-genen och uttrycks i vissa typer av cancerceller, framförallt i vissa typer av sarcom. Proteinet är en del av en signalslinga som reglerar celldelning och cellväxt, men kan orsaka obegränsad celldelning och därmed cancer när det aktiveras på ett onormalt sätt. v-sis-genen härstammar från en retrovirus, simian sarcoma virus (SSV).

Onkogenproteinet TPR-MET är ett abnormalt proteinfusionsprodukt som bildas som en följd av en genetisk translocationshändelse mellan två olika gener, TPR (translocated promoter region) och MET (hepatocyte growth factor receptor), vilket leder till överaktivering av signalvägar involverade i cellcykeln och celldelningen, och kan bidra till onkogenes och cancerutveckling.

Onkogenproteinet v-maf är ett protein som bildas från onkogena (cancerframkallande) gener och är involverat i celldelning, cellcykelkontroll och apoptos (programmerad celldöd). Det kan bidra till cancerutveckling när det överexpressas eller muteras. V-maf-gener hittas vanligtvis i retrovirus, som virus som infekterar andra celler och integrerar sitt eget DNA med värdcellens DNA.

'Alfaretrovirus' är en term inom virologi och definieras som ett släkte av retrovirus som orsakar leukemi hos hästdjur, framförallt hästar. Alfaretrovirus innefattar bland annat virusen Equine infectious anemia virus (EIAV). Viruset överförs vanligtvis via blodkontakt och kan ge upphov till sjukdomstillstånd som feber, viktminskning och trötthet. Alfaretrovirus är ett av flera släkten inom familjen Retroviridae.

Onkogenproteiner v-mos refererar till en typ av proteiner som bildas från onkogener, vilka är genetiska mutationer eller abnormiteter som kan leda till oregelbunden celldelning och cancersjukdomar. Specifikt syftar v-mos på ett onkogenprotein som härstammar från en retrovirus, som kallas Moloney murine leukemia virus (Mo-MLV). Proteinet v-mos är involverat i celldelning och kan orsaka oregelbunden cellcykelkontroll när det överexpressas eller påträffas i fel celltyper, vilket kan leda till cancerutveckling.

"Onkogener" är genetiska mutationer eller abnorma aktiveringar av normalt celldelningskontrollerande gener, som kan leda till oreglerad celldelning och cancersjukdomar. Dessa genvarianter kan orsakas av arv, miljöfaktorer eller slumpmässiga mutationer och kan påverka cellcykeln, apoptos (programmerad celldöd), angiogenes (bildning av nya blodkärl) och celldifferentiering. Exempel på onkogener inkluderar HER2/neu, EGFR och ras-genen.

Onkogenproteinet v-Raf är ett proteinkinasmolekyl som aktiveras vid celldelning och kan bidra till oreglerad celldelning och cancerutveckling när det muteras eller överaktiveras.

'Retrovirusproteiner, onkogena' refererer til proteiner dannet af onkogene genetisk materiale, som er integreret i værtens DNA ved hjælp af en retrovirus' infektionsmekanisme. Onkogene er gener, der kan medføre uregulerede cellevækst og dermed øge risikoen for kræft, når de aktiveres eller overeksperimeres. Retrovirusproteiner koder for enzymer, der er essentielle for virussenes replikationsproces, herunder reverse transkriptase, integrase og protease. Når et onkogen integreres i værtens genomi ved hjælp af et retrovirus, kan det føre til produktionen af abnorme proteiner, der kan påvirke celledeling og -vækst på en måde, der øger kræftrisikoen.

Onkogenproteinet v-Fos är en abnormt aktiv protein som bildas från onkogent genet v-fos, som kan orsaka oregelbunden celldelning och kancerutveckling i djur, inklusive människor.

v-Crk är ett onkoprotein som bildas när v-crk-viruset infekterar vissa typer av celler. Detta protein består av två delar, Src homology 2 (SH2) och Src homology 3 (SH3), vilka binder till andra proteiner i signaltransduktionsvägar som reglerar celldelning och cellyttocellkontakt. När v-Crk överexpressas eller muteras kan det leda till onkogenisk transformation och cancerutveckling.

Onkogenproteinet v-Myb är ett protein som bildas från onkogent genet v-myb, som hittats i retrovirusen av leukemia virus AMV (Airborne Mulberry Virus). Detta protein är involverat i reguleringen av celldelning och differentiering. När v-Myb överaktiveras eller muteras kan det leda till onkogenes, vilket kan orsaka olika typer av cancer, särskilt leukemi.

Onkogenproteinet v-cbl är ett muterat protein som bildas från onkogent viruset av typen ABL, vilket kan orsaka cancer i djurmodeller. Det normalt förekommande cbl-proteinet fungerar som en E3 ubiquitinligase, vilket hjälper till att reglera cellsignalering genom att markera andra proteiner för nedbrytning. Vid mutation i onkogent viruset orsakas detta protein att bli överaktivt och leda till obalanserad celldelning och cancerutveckling.

Onkogenproteinet v-Abl är ett protein som bildas från onkogent gen v-Abl, som hittats i Abelson leukemivirus. När detta onkogenintegreras i cellens DNA kan det orsaka oreglerad celldelning och leukemi.

Onkogenproteinet v-rel är ett protein som kodas av onkogenen v-rel, som finns i retrovirusen av typen herpesvirus/saia-manuka (HVS/SaM). Detta protein är en transkriptionsfaktor som kan aktivera specifika gener och bidra till oregelbunden celldelning och cancerutveckling i värddjuret.

Onkogenproteinet v-erbA är ett retroviralt protein som kan bidra till cancerutveckling genom att störa normal cellcykelkontroll och signalering i värdcellen. Detta proteinet produceras av onkogena v-erbA-generna, vilka hittats i retrovirus som orsakar leukemi hos höns. V-erbA-proteinet kan bilda en abnormalt aktiv komplex med den cellulära receptorn för thyroxinhormonet (TR), vilket leder till onkogenisk aktivering av celldelning och överlevnadspåverkan.

Omogna, kärnförsedda erytrocyter som utgör erytropoesstadiet efter bildandet av erytroida stamceller och före bildandet av retikulocyter. De kallas även normoblaster.

Onkogenproteiner är proteiner som bildas från onkogener, som är gener som kan orsaka cancer när de muterar eller överaktiveras. Dessa proteiner kan påverka celldelning, cellcykelkontroll, apoptos (programmerad celldöd) och andra signaltransduktionsvägar som kan leda till onkogenes (cancerframkallande) effekter.

En grupp smittsamma virussjukdomar hos höns och kalkon. I de flesta former uppträder levertumörer, men också andra tumörer kan förekomma.

Cellförändringar som visar tecken på att kontrollmekanismer satts ur spel, ökad tillväxt, ändringar på cellytan, karyotypa abnormaliteter, morfologiska och biokemiska avvikelser och andra egenskaper s om medför förmåga att invadera, metastasera och döda.

'Aviärt leukosvirus' refererar till ett släkte virus inom familjen Retroviridae, som orsakar infektioner hos fåglar och kan leda till sjukdomen aviär leukos (fågelkörtelcancer). Virusen sprids främst via direkt kontakt med infekterade individer eller via kontaminerade födo- och vattenkällor. De är icke-patogena hos människor, men kan ha zoonotisk potential, vilket innebär att de kan överföras från djur till människa under speciella omständigheiter.

Onkogenproteiner av viral orgin är proteiner kodade av onkogener som initialt varit en del av virusgenomet. När sådana virus infectar värddjuret kan de integrera sitt genom med värddjurscellernas DNA, vilket i vissa fall kan leda till att cellens kontrollsystem för celldelning och apoptos påverkas. Detta kan i sin tur öka risken för onkogenesis, dvs. den process där normala celler transformeras till cancerceller. Ibland kan virus onkogener även överföras till värddjurets genetiska material och därmed bidra till utvecklingen av cancer hos värddjuret. Ett exempel på ett sådant onkovirus är humant papillomavirus (HPV), som kan orsaka livmoderhalscancer hos människor.

En medicinsk definition av "kycklingembryo" är ett befruktat hönsägg som har börjat utvecklas, vanligtvis efter 5-6 dagar, då den primitiva hjärtaktiviteten kan ses. Detta stadium kallas också för gastrula-stadiet. Kycklingembryot fortsätter att utvecklas och blir allt mer differentierat över tiden, med bildning av olika organ och system.