Nukleinsyredegeneration (eller nukleinsyrenaturation) refererer til den proces, hvor dobbeltstrenget DNA eller RNA bliver omdannet til en enkeltstrenget molekyle som følge af ophevelse af de hydrogenbindinger, der holder strengene sammen. Denne proces kan forekomme under høje temperaturer eller pH-værdier, og den kan også være medvirkende til genetisk materiales skade under cellestress eller sygdomme.
Protein denaturering refererar till processen där ett protein förlorar sin naturliga, biologiskt funktionella konformation och tredimensionell struktur som resulterar från att den korrekta sekvensordningen av aminosyror i polypeptidkedjan störs. Detta kan orsakas av faktorer såsom förändringar i pH, temperatur, koncentrationen av salt eller organiska lösningsmedel, mekanisk påverkan eller exponering för kemiska substanser som t.ex. detergenter eller lösningsmedel. När ett protein denatureras kan det bli mer benäget att aggregera och bilda insolubila klumpar, vilket kan leda till förlust av dess funktionella kapacitet. Det är värt att notera att proteiner ofta kan delvis eller fullständigt återfå sin ursprungliga konformation och funktion om de exponeras för normala villkor igen, men i vissa fall kan denaturering vara permanent och leda till
En övergång från plan till elliptisk polarisering när en ursprungligen i ett plan polariserad ljusvåg passerar ett optiskt aktivt medium.
Ett mått på en lösnings surhetsgrad.
Peptidnukleinsyra (PNA) är en syntetisk nucleinsyraliknande molekyl, som består av en peptidkedja med neutrala aminosyror, som är kovalent bundna till en nukleinsyrakedja med baser som kan para med komplementära DNA- eller RNA-baser. PNAs har potentialen att användas inom molekylärbiologi och medicin, exempelvis för att hämma genuttryck eller för att fungera som diagnostiska reagens.
Ett kraftigt basisk, organiskt ämne, främst i form av guanidiumjoner vid fysiologiskt pH. Det återfinns i urin som en normal metabolit av protein. Guanidinhydroklorid används i laboratoriearbete för proteindenaturering. Det används även för behandling av myasteni och som fluorescerande sond vid HPLC.
I en enkel mening kan "nukleinsyrakonfiguration" referera till den specifika rymden eller position som en nukleotid eller ett baspar tar upp i en nukleinsyra, såsom DNA eller RNA. Detta inkluderar vilken sida av strängen varje nukleotid befinner sig på, och i vilket läge de är rotade. I DNA utgörs konfigurationen ofta av en dubbelhelix med antiparallella strängar, där varje baspar består av en adenin (A) som parar sig med en timin (T), och en guanin (G) som parar sig med en cytosin (C). I RNA är konfigurationen ofta en enkelsträngad helix, där uracil (U) ersätter timin (T) som basparningspartner till adenin (A).
En form av energi och en känsla av förhöjd temperatur. Inom medicinen är värme av intresse för sina fysiologiska effekter, för terapeutisk användning, och för bruk i förfaranden inom fysik eller fysikalisk kemi.
En nukleinsyreester är en ester bildad av en nukleinsyra, till exempel DNA eller RNA, och en alkohol. Nukleinsyrorna består av en pentos (sackarid) som kan vara ribosa eller deoxyribosa, fosfatgrupper och nukleotider med varsin bas. Nukleinsyreestern bildas genom att en hydroxylgrupp (-OH) på den pentosringen reagerar med en karboxylgrupp (-COOH) på en kolsyraförening eller annan alkohol, vilket resulterar i att en esterbindning (-COOR-) bildas.
Termodynamik är en gren inom fysiken som deals med studiet av system och processer där energiförändringar sker, och hur denna energi omvandlas och överförs mellan system. Termodynamiken beskriver tre lagar (eller principier) som ger oss insikt i hur energin i ett system kan förändras under en process. Dessa lagar är:
En deoxiribonukleotidpolymer som utgör den grundläggande genetiska substansen i alla celler. Eukaryota och prokaryota organismer har normalt sitt DNA ordnat i dubbelsträngade strukturer, men i många viktiga biologiska processer ingår under vissa skeden enkla strängar. DNA, som består av en flersockerarts-fosfatstam med utskott av puriner (adenin och guanin) och pyrimidiner (tymin och cytosin), bildar en dubbelspiral som hålls ihop med vätebindningar mellan purinerna och pyrimidinerna (adenin mot tymin (AT) och guanin mot cytosin (GC)).
Nukleinsyre diagnosticik (NAD) är en metod inom laboratoriemedicinen som används för att identifiera och analysera nukleinsyror, det vill säga DNA eller RNA, i ett biologiskt prover. Denna teknik används ofta för att fastställa närvaron eller avsaknaden av en specifik patogen, såsom virus, bakterier eller parasiter, hos en individ. NAD kan också användas för att upptäcka genetiska mutationer eller varianter som kan vara associerade med sjukdomar eller arvsdefekter. Genom att undersöka nukleinsyrorna på ett molekylärt plan, kan läkare och forskare få information som hjälper till att ställa en diagnos, utvärdera svar på behandling och bedöma risk för ärftliga sjukdomar.
Syn. DSC (differential scanning calorimetry). Värmeskillnadsanalys, i vilken mätapparatens provhållare är en differentialkalorimeter som registrerar värmeskillnader oberoende av faktisk temperatur, vä rmeledningsförmåga eller andra variabler hos provet.
I en enkel mening kan temperatur inom medicinen definieras som den grad av värmevariation eller termisk energi som mäts i kroppen hos levande organismer, vanligtvis i enheten Celsius (°C) eller Fahrenheit (°F). Den normala kroppstemperaturen för en vuxen människa varierar vanligtvis mellan 36,5 och 37,5 °C (97,7 till 99,5 °F), även om det kan variera något beroende på individuella skillnader, tid på dygnet och metoden för temperaturmätning.
Nukleinsyrahybridisering är en laboratorieteknik där två komplementära enheter av DNA eller RNA kombineras genom att deras komplementära baspar bildar vätebindningar med varandra, vilket resulterar i en dubbelhelix. Denna metod används ofta för att identifiera och undersöka specifika sekvenser av nukleinsyror, såsom genetisk material från organismer, virus eller muterade gener.
"Urinämne" refererar till det sammanfattade medicinska begreppet för alla de substanser som ingår och kan påträffas i urinen, inklusive vatten, salter, hormoner, proteiner, glukos, pigment, läkemedel och avfallsprodukter från kroppens cellulära metabolism.
Proteinveckning, eller proteinfoldning, är den process där ett proteinmolekyl plattar ut sig självt och bildar en tredimensionell struktur, som är nödvändig för dess funktion. Denna process sker spontant och är styrd av interaktionerna mellan de aminosyror som proteinets sekvens består av. Fel i proteinveckningen kan leda till att proteinet inte fungerar korrekt, vilket kan orsaka sjukdomar.
En familj iminoureaderivat. Modersubstansen har isolerats från svamp, majsgroddar, risskal, musslor, daggmaskar och saft från rovor. Derivaten kan ha antiviral effekt och verkan mot svamp.
RNA, eller Ribonukleinsyra, är ett biologiskt molekyll som består av en lång kedja av nukleotider. Det spelar en central roll i cellens proteinsyntes genom att transkribera DNA:t till mRNA (messenger RNA), som sedan kan översättas till protein av ribosomer. RNA förekommer också i andra funktioner, såsom reglering av genuttryck och katabolism av signalsubstanser.
Mätning av intensitet och kvalitet hos fluorescerande ljus.
I enkelhet kan 'proteinkonfiguration' definieras som den specifika rymdstrukturen och orienteringen hos de aminosyror som utgör ett protein. Denna konfiguration bestäms av proteinkedjans primära struktur (sekvensen av aminosyror) samt hur dessa aminosyror är hopfogade och vevda i rummet, vilket kallas för sekundär, tertiär och kvartär struktur. Proteinkonfigurationen har en direkt betydelse för proteinets funktion och stabilitet.
Ett enzyms förmåga att bibehålla sin strukturform eller sin verkan när det utsätts för lagring, isolering, rening eller annan fysikalisk eller kemisk manipulering, inklusive proteolytiska enzymer och värme.
Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
"Oligonukleotider" refererar till korta, syntetiska eller naturliga sekvenser av nukleotider, som är byggstenarna i DNA och RNA. Oligonukleotider kan vara upp till 20-25 nukleotider långa och används ofta inom molekylärbiologi för att undersöka specifika gener eller funktioner på genetisk nivå. De kan också användas som medicinska terapeutika, till exempel i form av antisense-oligonukleotider eller RNA-interferens, för att störta specifika proteiner som är involverade i sjukdomsprocesser.
Ultraviolettspektrofotometri (UV-spektrofotometri) är en laboratorieteknik som används för att bestämma koncentrationen av ett ämne i en lösning genom att mäta absorptionen av ultraviolett ljus. Detta görs genom att lysa upp lösningen med UV-ljus och mäta den absorbierade strålningen vid specifika våglängder. Resultaten presenteras i form av ett spektrum, som visar absorptionen som en funktion av våglängden. Metoden är vanlig inom områden som kemi, biokemi och miljöanalys för att bestämma koncentrationer av olika organiska och oorganiska ämnen, till exempel aminosyror, vitaminer, pigment och vissa typer av föroreningar.
Experimentella eller teoretiska modeller för undersökning av molekylers form, elektroniska egenskaper eller interaktioner. Hit hör även analoga molekyler, datorframställd grafik och mekaniska strukturer.
"Nukleinsyranaturation" refererer til den proces, hvor nukleinsyre (som DNA eller RNA) ændres fra en "ufoldet" eller "løs" konformation til en mere "foldet" eller "struktureret" konformation som følge af interaktioner mellem de komplementære baser i dobbeltstrengede regioner. Denne proces er ofte katalyseret af temperaturændringer, saltkoncentrationer og andre miljøfaktorer, der påvirker den termodynamiske stabilitet af de intramolekylære interaktioner. I en enkel mening kan "Nukleinsyranaturation" defineres som den proces, hvor nukleinsyren ændrer sin struktur til en mere foldet konformation pga. af intermolekylære interaktioner mellem komplementære baser.
En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.
Protein renaturation refererar till processen där ett protein som har blivit denaturerat, det vill säga förlorat sin naturliga tertiär- och sekundärstruktur, återfår sin ursprungliga konformation och funktion. Denna process kan ske spontant under specifika fysikaliska och kemiska betingelser, såsom temperatur, pH och saltkoncentration. Proteinrenaturation kan också uppnås genom kontrollerade in vitro-förfaranden, där proteinet gradvis exponeras för mildare miljöförhållanden för att successivt återfå sin ursprungliga struktur och funktion.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
Deoxiribonukleinsyra som utgör arvsmassan hos virus.
"Sekundær proteinstruktur refererer til den lokale, regulære foldning af en del af et proteins peptidkæde, der er stabiliseret af hydrogenbindinger mellem aminosyrestrupperne, f.eks. alfa-helix eller beta-skal."
"Läkemedelshållbarhet" refererar till den tid under vilken ett läkemedel behåller sin kvalitet, effektivitet och säkerhet under lagring i lämpliga förhållanden, såsom rätt temperatur, fuktighet och ljusförhållanden, enligt tillverkarens rekommendationer.
Mätning av värmeenergimängden i olika processer, som t ex kemiska reaktioner, tillståndsövergångar, när lösningar bildas, och vid bestämning av ämnens värmekapacitet. Måtenheter är joule (J) eller kalori (cal; 4,184 J).
"Proteinbindning refererar till den process där ett protein binder specifikt till ett annat molekylärt substance, såsom en liten molekyl, ett annat protein eller en jon, vanligtvis genom non-kovalenta interaktioner som hydrogenbindning, Van der Waals-kräfter och elektrostatiska attraktioner. Denna bindning kan regulera funktionen hos det bundna substanceet och är av central betydelse för många biologiska processer, inklusive signaltransduktion, enzymsk aktivitet och transport av molekyler inom cellen."
En enkel kedja av deoxiribonukleinsyra som förekommer i vissa bakterier och virus. Den uppträder vanligtvis som en ring med kovalent slutning.
"Viralt RNA" refererer til RNA-molekyler som er en del av strukturen eller funksjonen på et virus. Virus er små infektiøse partikler som består av genetisk materiale (RNA eller DNA) emballert i et proteinhylle. Viralt RNA kan være enten en del av viruset selv, som ses i positive-sense enkelstrengede RNA-viruser og negative-sense enkelstrengede RNA-viruser, eller det kan være et mellemledd i replikasjonen av retrovirus, som har RNA-genomer. Viralt RNA kan også være involvert i syntesen av proteiner for viruset.
De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.
En klass organiska föreningar som innehåller en anilin- (fenylamin-)grupp länkad till ett salt eller en ester av naftalensulfonsyra. De används ofta som fluorescerande färgämne.
En grupp amider med den generella formeln R-CONH2.
En polymerase chain reaction (PCR) är en laboratorieteknik som verkar genom att kopiera en specifik DNA-sekvens i ett exponentiellt tempo, vilket möjliggör detaljerad analys av mycket små mängder av ursprungligt DNA. PCR utförs genom att upprepade gånger höja temperaturen och sänka den igen, vilket låter enzymet polymeras skapa kopior av DNA-sekvensen med hjälp av två specifika primers. Detta möjliggör identifiering och analys av specifika DNA-sekvenser i forskning, diagnostik och forensiska tillämpningar.
I en medicinsk kontext kan "transition temperature" referera till den temperatur vid vilken ett termiskt lättlösligt preparat går från en fast fas till en flytande fas, även kallat smälttemperatur. Denna övergång mellan faser är vanligtvis relaterad till läkemedel i form av injicerbara preparat som kan vara fasta vid rumstemperatur men smälter när de utsätts för kroppsvärmen för att underlätta injektion. Det är viktigt att notera att termen "transition temperature" kan ha andra betydelser inom olika områden av vetenskapen och medicinen.
I'm happy to help! In the context of molecular biology and genetics, "Self-Sustained Sequence Replication" (SSSR) refers to a process where a specific nucleic acid sequence can replicate itself without the need for external assistance or enzymes. This phenomenon is not typically observed in natural biological systems, as DNA and RNA replication in cells usually require various proteins and enzymes to facilitate the process.
Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.
Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.
Proteinstabilitet refererar till ett proteinmolekyls tendens att vecklas felaktigt, aggregera eller falla samman till en icke-funktionell konformation under vissa betingelser, såsom förändringar i pH, temperatur, saltkoncentration eller närvaro av lösningsmedelskomponenter. Proteinstabilitet kan orsakas av mutationer i proteinets aminosyresekvens, felaktig foldning under syntesen eller exponering för den in vitro-miljön under analys. Instabila proteiner tenderar att ha kortare halveringstider och är mer benägna att aggregera och bilda oönskade insolubila klumpar, vilket kan leda till sjukdomar som neurodegenerativa störningar och cancer.
Summan av atomvikterna för de atomer som ingår i en molekyl. En modernare benämning är relativ molekylmassa.
En ribonukleas (RNas) är ett enzym som bryter ned RNA-molekyler i mindre segment genom att hydrolysavspjälka fosfodiesterbindningarna mellan dess nucleotider. Det finns olika typer av ribonukleaser, inklusive RNas A, RNas B och RNas C, som är specifika för att klyva specifika sekvenser i RNA-molekyler. Dessa enzymer spelar viktiga roller i cellulär regulering, såsom proteinsyntes, RNA-modifiering och immunförsvar.
Protein unfolding, också känt som protein denaturering, är en process där proteins molekylär struktur förlorar sin ursprungliga form och funktion på grund av externa faktorer såsom temperatur, pH-värde, eller koncentrationen av salter och lösningsmedel. Denna process kan leda till att proteinet inte längre kan utöva sin normala biologiska funktion inne i cellen. Protein unfolding kan vara reversibel eller irreversibel, beroende på hur allvarlig den är och vilka faktorer som orsakat den.
En typ av elektrofores där polyakrylamidgel används som diffusionsmedium.
Ett lösningsmedel är en substans som används för att lösa upp, blanda eller fördela en annan substans, kallas då ofta lösningens ämne, till en homogen fas utan att denna själv upplöses i någon betydande omfattning. Lösningsmedlen är vanligtvis flytande, men de kan också vara fasta eller gasformiga. Exempel på lösningsmedel inkluderar vatten, etanol och aceton.
Teoretiska framställningar som efterliknar kemiska processer eller fenomen. Simuleringarna inkluderar bruk av matematiska beräkningar, datorer och annan elektronisk utrustning.
Art- eller underartspecifikt DNA (inkl. komplementärt DNA, bevarade gener, hela kromosomer eller hela genom), vilket används i hybridiseringsstudier för att identifiera mikroorganismer, mäta DNA-DNA-homologier, gruppera underarter osv. DNA-sonden hybridiseras med specifikt mRNA, om sådant finns. Konventionella metoder för påvisande av hybridiseringsprodukten omfattar dot blot-test, Southern blot-test och DNA:RNA-hybridspecifika antikroppstest. Konventionell märkning av DNA-sonden sker med radioisotoperna 32P och 125I, eller med den kemiska markören biotin. DNA-sondtekniken utgör ett specifikt, känsligt, snabbt och billigt alternativ till cellodlingsmetoder för diagnostisering av infektionssjukdomar.
"Tertiär proteinstruktur refererar till den tresdimensionella formen och flexibiliteten hos ett protein, som resultat av specifika interaktioner mellan dess sekundära strukturelement, såsom alfa-helixar och beta-skikt."
"Bakteriellt RNA" refererar till RNA (Ribonukleinsyra) som förekommer hos bakterier. Detta inkluderar olika typer av RNA: messenger RNA (mRNA), ribosomalt RNA (rRNA) och transfer RNA (tRNA). Dessa molekyler spelar viktiga rollar i protein syntesen hos bakterier.
Färgämnen som avger ljus vid bestrålning. Våglängden hos det utsända ljuset är vanligtvis längre än hos det infallande. Fluorokromer är färgämnen som tillsätts andra ämnen för att få dessa att fluorescera, och används som markörer inom biokemi och immunologi.
I en enkel medicinsk kontext kan 'kemi' definieras som studiet och användandet av kemiska substance och deras reaktioner för att förstå, behandla eller förebygga sjukdomar. Detta inkluderar bland annat utvecklingen av läkemedel, toxikologi och farmakokinetik. Kemi är en grundläggande vetenskap som är intimt förknippad med många aspekter av medicinen.
"Oligodeoxiribonukleotider (ODNs) är korta syntetiska enkelsträngade DNA-molekyler, som består av mellan några få upp till hundratals nukleotider."
Proteiner är komplexa biomolekyler, byggda av aminosyror som kedjas samman i en polymer. De utför viktiga funktioner inom levande organismers celler, såsom att fungera som strukturella komponenter, hormoner, enzymer och signalsubstanser. Proteinernas specifika aminosyrasekvens bestämmer deras tertiärstruktur och därmed också deras funktionella egenskaper.
"Sensitivitet och specificitet är två viktiga begrepp inom diagnostisk medicin, där sensitivitet definieras som sannolikheten för ett positivt testresultat bland de individer som har sjukdomen, medan specificitet definieras som sannolikheten för ett negativt testresultat bland de individer som inte har sjukdomen."
Rekombinanta proteiner är proteiner som innehåller sekvenser från två eller flera olika källor, vanligtvis genom genetisk manipulation i laboratorium. Genom användning av rekombinant-DNA-teknik kan man kombinera gener från olika organismer för att skapa en ny gen som kodar för ett protein med önskade egenskaper. Detta är en viktig metod inom biomedicinsk forskning och används bland annat för produktion av läkemedel, diagnostiska verktyg och för studier av proteiner och deras funktioner.
Interkalatorer är molekyler som kan insmyga sig mellan basparen i DNA-stapeln, vilket orsakar en separation av dess två strängar och en expanderad struktur. Dessa molekyler används ofta inom forskning för att studera DNA-strukturen och dess funktion, samt inom medicinen för att störa DNA-replikationen och transkriptionen vid behandling av vissa typer av cancer.
Organisk bas, 6-oxi-2-aminopurin (C5H5N5O). Det ingår i guaninnukleotider.
En nucleotidheterodupleks (Nucleic Acid Heteroduplex) är en dubbelsträngad molekyl bestående av två komplementära enskilda DNA- eller RNA-strängar som bildar vätebindningar mellan varandra. Molekylen kan innehålla olika sekvenssekvenser på de två strängarna, och dessa skillnader kallas för mutationer eller polymorfismler. Nucleotidheterodupleksen kan bildas naturligt under DNA-replikering eller transkription, eller konstlats i laboratoriet för att undersöka komplementariteten mellan två olika nukleotidsekvenser. Dessa heteroduplekser spelar en viktig roll inom genetisk forskning och medicinsk diagnostik, särskilt vid studier av genetiska sjukdomar och cancer.
Hopparning av purin- och pyrimidinbaser med vätebindningar i dubbelsträngat DNA eller RNA.
I en enkel mening kan muramider definieras som en typ av karbohydratmolekyler som är en viktig bestanddel i cellväggarna hos gram-positiva bakterier. Muramider katalyserar celldelningen under bakteriers tillväxt och reproduktion, och de utgör därför ett intressant mål för flera antibiotika som vancomycin och penicillin. Dessa läkemedel fungerar genom att hämma förmågan hos muramiderna att bygga upp cellväggen korrekt, vilket leder till celldöd hos bakterierna.
Spektrofotometri är en teknik för att mäta absorptionen av ljus av olika våglängder, vilket används inom medicinen för att exempelvis bestämma koncentrationen av olika substanser i ett prov, såsom blodprov.
"Kemiska fenomen" refererar till de observationer och händelser som sker när materia bestående av atomer och molekyler interagerar på ett sätt som resulterar i förändringar orsakade av kemiska reaktioner, inklusive bildning och brytande av kemiska bindningar, förskjutningar i elektronfördelning och energiflyt.
Egenskapen hos ett ämne att lysa under bestrålning. Den avgivna strålningen är vanligtvis av längre våglängd än den infallande (eller absorberade), t ex kan ett ämne som bestrålas med osynligt ljus avge synligt ljus. Röntgenfluorescens används för diagnostiska ändamål.
Pankreatisk ribonukleas är ett enzym som produceras av bukspjätsdrüsen och bryter ned RNA (ribonukleinsyra) till mindre beståndsdelar, vilket underlättar proteinabsorptionen i tarmen.
Tryptophan är en essentiell aminosyra, som betyder att den måste införas genom kosten eftersom kroppen inte kan syntetisera den själv. Det är en building block för proteiner och spela en viktig roll i produktionen av neurotransmittor, såsom serotonin och melatonin, som är involverade i sömnschema reglering och humör.
Spektroskopimetod för mätning av det magnetiska momentet hos elementärpartiklar, så som atomkärnor, protoner eller elektroner. Tekniken har kliniska tillämpningar i form av NMR-tomografi (magnetisk resonanstomografi).
Natriumdodecylsulfat (SDS) är ett syntetiskt tensid som ofta används inom biokemi och molekylärbiologi för att denaturera proteiner, dispersera lipider och nedbryta cellmembran. Det består av en dodecylalkylgrupp (C12) bundet till en svavelatom genom en sulfatgrupp, med en natriumjon som motjonsparare. SDS har starka detergensliknande egenskaper och är anioniskt, vilket gör att det kan interagera med proteiner och bryta ned deras sekundär- och tertiärstruktur, vilket gör dem lösliga i vatten.
Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.
In the context of medicine, a solution refers to a homogeneous mixture of two or more substances, where one substance, the solute, is uniformly distributed throughout another substance, the solvent. The solvent is typically a liquid, but it can also be a gas or a solid. The solute can be a solid, liquid or gas. Once the solute is dissolved in the solvent, the particles of the solute are dispersed and cannot be seen or separated from the solvent using ordinary methods. An example of a medical solution is a saline solution, where sodium chloride (salt) is dissolved in water to create a mixture used for irrigation, cleaning wounds or as a medication.
En pyrimidinbas som utgör en av de grundläggande enheterna i nukleinsyror.
Polynukleotider är långa kedjor av nukleotider, som är de grundläggande byggstenarna i nucleinsyror såsom DNA och RNA. Varje nukleotid består av en sockerhaltig bas (purin eller pyrimidin), en fosfatgrupp och en pentos-socker (ribose eller deoxyribose). I polynukleotider är dessa nukleotider kedjebundna med varandra genom fosfatbrückor mellan sockerna i varje nukleotid, vilket resulterar i en lång, slingrande kedja. DNA-molekyler består av två komplementära polynukleotidkedjor som är sammanbundna med varandra genom basparning (A-T och G-C), medan RNA oftast består av en enda polynukleotidkedja. Polynukleotider spelar därför en central roll i arvsförutsättningarna, genuttryck och cellulär reglering
Aptamers are short, single-stranded oligonucleotides (DNA or RNA) that bind to specific targets with high affinity and specificity, similar to antibodies. They are identified through an in vitro selection process called Systematic Evolution of Ligands by EXponential enrichment (SELEX). Aptamers have potential applications as therapeutics, diagnostics, and research tools. Nucleotides are the building blocks of nucleic acids, including DNA and RNA, consisting of a sugar molecule, a phosphate group, and a nitrogenous base.
En lågenergidragningskraft mellan väte och annat grundämne. Den spelar stor roll för bestämning av egenskaperna hos vatten, proteiner och andra föreningar.
Nukleotider är de grundläggande byggstenarna i DNA och RNA, molekyler som lagrar genetisk information och kodar för proteiner. En nukleotid består av en pentos-socker (ribosa eller deoxyribosa), en fosfatgrupp och en nitrogenbas. Nitrogenbaserna kan vara adenin, guanin, cytosin och uracil i RNA eller thymin i DNA. Nukleotider kopplas samman med varandra genom fosfatbrückor mellan sockerstrukturerna och bildar på så sätt långa polymerkedjor.
"Structure-activity relationship (SAR) refers to the correlation between the chemical structure of a drug or molecule and its biological activity, describing how changes in the molecular structure can affect its ability to interact with biological targets and produce a desired pharmacological response."
Föreningar och molekylkomplex som består av ett stort antal atomer och som i allmänhet är mer än 500 kD. I biologiska system kan makromolekylära ämnen åskådliggöras med elektronmikroskopi och särskiljas från organeller genom avsaknaden av membranstrukturer.
Protein refolding refererer til procesen hvor en ufoldet eller misfolded proteinmolekyle ændrer sin tertiære struktur for at genoprette sin naturlige, funktionelle konformation efter at have været udsat for stresorfaktorer som f.eks. varme, syrere, baser eller kemiske stoffer. Dette kan opnås ved at justere den biologiske miljø, temperatur og pH således at de naturlige interaktioner mellem aminosyrerne i proteinet igen kan forekomme korrekt, hvilket får proteinet til at refolde sig tilbage til sin originale 3D-struktur. Protein refolding er en vigtig proces inden for biokemi og molekylærbiologi, da mange proteiners funktioner direkte afhænger af deres specifikke tertiære strukturer.
I en enda mening kan 'Salter' definieras som en typ av benfrakturoperation, där ett speciellt kirurgiskt instrument (Salter-clamp eller Salter-skär) används för att korrigera en oregelbundenhet i ett barns växande skelett. Denna metod utformades av den amerikanske ortopedisten Dr. Robert B. Salter och är särskilt användbar när det gäller att rätta felställda ledbrosk (epifyser) hos barn och ungdomar, medan deras skelett fortfarande växer.
Kovalent slutna DNA-ringar i bakterier, många virusarter, mitokondrier och plastider. Plasmider är små molekyler av dubbelsträngat, cirkulärt DNA. Små, spridda DNA-ringar har även påträffats hos ett flertal eukaryota organismer och antas vara homologa med kromosom-DNA och ha förmåga att inkluderas i, och uteslutas ur, kromosomalt DNA. Cirkulärt DNA uppstår genom slingbildning och uteslutning av DNA-fragment, och innehåller en konstant region av my-segmentets tunga kedja och 3'-delen av my-segmentets växlingsregion. Denna DNA-variant är en normal produkt av omkastning bland gensegment som kodar för de variabla regionerna i immunglobulinets lätta och tunga kedjor och T-cellreceptorn.
I en medicinsk kontext kan 'vatten' referera till vattendricket i kroppen, även kallat kroppsvatten. Detta är allt det vätska som finns inuti och utanpå celler i kroppen. Kroppsvatten består av två huvudsakliga kompartment: intracellulärt vatten, som befinner sig inne i cellerna, och extracellulärt vatten, som befinner sig utanför cellerna. Extracellulärt vatten kan delas upp i vätska i blodkärlen (plasma) och interstitialvätska, som är vätskan mellan celler.
Proteiner förekommande hos någon bakterieart.
"G-kvadrupler, eller G-tetrader, är strukturer av DNA som består av fyra guanin (G)-baser som interagerar med varandra genom så kallade Hoogsteen-bindningar, formande en stabil planär skiva."
Ultracentrifugering är ett laboratorieteknikprocess där en centrifug med hög varvtal används för att separera olika komponenter i en heterogen lösning baserat på deras differentiala massa, form och densitet. Den kraftiga centrifugalkraften skapad av ultracentrifugeringen orsakar partiklarna i lösningen att sedimentera eller flyta upp beroende på deras fysikaliska egenskaper. Detta används ofta inom biologisk forskning för att renodla och koncentrera macromolekylära partiklar, såsom proteiner, nukleinsyror och lipider.
Kromatografimetod på icke-joniska geler utan hänsyn till det sätt på vilket preparatet urskiljs.
Separation av partiklar efter täthet genom gradientsortering. Vid jämvikt avsätts varje partikel vid gradienten motsvarande dess densitet.
"Oligonucleotide sequences are short, synthetic stretches of nucleotides (the building blocks of DNA and RNA) that are often used as tools in molecular biology for various applications such as gene silencing, mutation detection, and sequencing."
Kemiska grupper med de kovalenta disulfidbindningarna -S-S-. Svavelatomerna kan binda till såväl oorganiska som organiska molekyldelar.
Globuliner i mjölk.
"Physical chemistry is a branch of science that deals with understanding and explaining how the properties, structures, and transformations of matter are related to the principles and laws of physics."
Ett enzym som katalyserar endonukleolytisk klyvning till 3'-fosfomononukleotid- och 3'-fosfoligonukleotidslutproduktrer. Det kan orsaka hydrolys av dubbel- och enkelsträngat DNA eller RNA. EC 3.1.31.1.
I en mening kan fenomen inom fysikalisk kemi definieras som de observerbara och beskrivbara händelser eller processer som sker på atom- och molekylnivå, baserat på principer och lagar inom fysiken. Exempel på sådana fenomen kan vara lösningars bildande, kemiska reaktioners energidynamik, elektrisk ledning i vätskor och fasta material, samt struktur och egenskaper hos konjugerade system.
Visuell eller fotografisk mikroskopi, där elektronstrålar (med våglängder tusentals gånger kortare än synligt ljus) används i stället för ljus, vilket ger avsevärt större förstoring. Elektronernas interaktion med preparaten ger upplysning om preparatens finstruktur. Vid transmissionselektronmikroskopi ger elektronernas reaktioner under passage genom ett mycket tunt preparat upphov till en bild. Vid svepelektronmikroskopi faller en elektronstråle snett mot preparatytan, och av reaktionerna ovan ytan alstras en bild. Elektronmikroskopi förkortas ofta EM.
"Thymine är en pyrimidinnukleotid som förekommer i DNA, där den bildar par med adenin genom två vätebindningar."
Reaktionen när två kemiskt lika molekyler förenas.
Osmolaritet är ett mått på koncentrationen av osmotiskt aktiva partiklar, vanligtvis lösta joner och molekyler, per liter i en lösning. Det specificerar den totala mängden små partiklar som bidrar till osmosen, ett fenomen där vatten diffunderar över en semipermeabel membran från en region med lägre salthalt till en region med högre salthalt för att nå jämvikt. Osmolaritet uttrycks vanligtvis i osmol/L (osmoler per liter).
En familj cellproteiner som förmedlar korrekt sammansättning och sönderdelning av andra polypeptider, och i vissa fall byggande av oligomera strukturer, men som själva inte ingår i de slutgiltiga strukturerna. Man antar att chaperonproteiner medverkar till polypeptiders självkonstruktion genom att hindra alternativa sammansättningsförlopp som skulle producera icke-funktionella strukturer. Några klasser av molekylära chaperoner är nukleoplasminer, chaperoniner, HSP70-stressproteiner och HSP90-stressproteiner.
Den inbördes placeringen av atomer, atomgrupper eller joner i en molekyl, samt antal, typ av och plats för kovalenta bindningar.
Polydeoxyribonucleotides are long, synthetic chains of deoxyribonucleotides that are often used in research and medical settings as a component of nucleic acid-based therapies or for the study of DNA structure and function. They can be chemically synthesized with specific sequences to target and manipulate specific genes or genetic elements.
Nukleosid är en organisk komponent i nukleotider, som i sin tur är byggstenarna i nukleinsyror såsom DNA och RNA. Nukleosider bildas genom kondensation av en pentos (en fem-kolmon sugarkedja) med en heterocyklisk bas, vanligtvis adenin, guanin, cytosin, uracil eller tymin. Exempel på nukleosider är adenosin, guanosin, cytidin och uridin.
Substratspecificitet beteferrer sig inom farmakologi och enzymologi till den egenskap hos ett enzym eller en receptor där det endast binder till och katalyserar (eller påverkar) vissa specifika substanser, molekyler eller läkemedel, känt som substrat. Det innebär att en given enzymtyp endast är aktivt mot en begränsad grupp av kemiska föreningar som har en viss strukturell och kemisk likhet. Substratspecificiteten bestäms av enzymernas tredimensionella struktur och den del av substratmolekylen som interagerar med aktiva sitet på enzymet.
En plasmid är en liten, cirkulär dubbelsträngad DNA-molekyl som kan replikera självständigt och förekommer hos bakterier och andra encelliga organismer. Plasmider kan överföras mellan celler och innehåller ofta gener som ger resistens mot antibiotika eller kodar för toxiner. De används också i molekylärbiologi som vektorer för kloning av gener.
Organiska föreningar som generellt innehåller en aminogrupp (-NH2) och en karboxylgrupp (-COOH). Tjugo alfaaminosyror är de subenheter som polymeriseras till proteiner.
Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.
En viktig purinbas. I djur- och växtceller förekommer det vanligen kondenserat med ribos eller deoxyribos i nukleosiderna adenosin och deoxyadenosin. Det är således en komponent i nukleinsyror, vissa nukleotider och många koenzymer. Det finns i bukspottkörteln och mjälten.
Uridin är ett nucleosid som består av en pyrimidinbas (uracil) kovalent bundet till en femtoribos (ribose) via en beta-N1-glykosidbindning. Det förekommer naturligt i RNA och har en central roll i cellers proteinsyntes som en del av transfer-RNA (tRNA).
FTIR, förkortning för Fouriertransforminfraröd (spektroskopi), är en teknik inom analytisk kemi och fysik som används för att identifiera och undersöka materiella substance genom att mäta deras infraröda absorbansspektra. Tekniken bygger på Fouriers transformationsmetod för att konvertera en irreguljär, interferensmönstring till ett kontinuerligt spektrum av frekvenser och relaterade intensiteter. Detta möjliggör en mer känslig och exakt analys än traditionell, punkt-till-punkt infraröd spektroskopi. FTIR används ofta för att identifiera okända ämnen, undersöka polymerers sammansättning och degraderingsprocesser, studera kemiska bindningars struktur och dynamik, samt kontrollera produkter och processer inom industrin.
Polypeptidkedjor utan den prostetiska grupp som är nödvändig för att bilda ett aktivt holoprotein.
"Strålningsspridning" refererar till utbredningen eller spridningen av joniserande strålning från en källa till omgivande miljö, vilket kan orsaka fysisk skada på levande vävnad och öka risken för genetiska mutationer och cancer.
Korta DNA-sekvenser (vanligtvis ca 10 baspar) som är komplementära till sekvenser av budbärar-RNA och som tillåter omvänt transkriptas att påbörja kopiering av angränsande mRNA-sekvenser. Primrar har utbredd användning som verktyg vid genetiskt och molekylärbiologiskt arbete.
Enzymer som katalyserar verkan av hydrolaser på esterbindningar i DNA. EC 3.1.-.
Spectral analysis är en teknik inom signalbehandling och fysik som används för att bestämma frekvenskomponenterna i en given signal. Det innebär att man tar en tidsvariabel signal, vanligen en kontinuerlig funktion av tiden, och omvandlar den till frekvensdomänen med hjälp av Fouriertransformen eller en annan liknande metod. På så sätt kan man studera amplitud och fas för de olika frekvenser som ingår i signalen, vilket kan vara mycket användbart inom flera områden som till exempel elektroteknik, akustik och optik. I en enda mening:
En starkt reaktiv, gasformig aldehyd som bildas genom oxidation eller ofullständig förbränning av kolväten. I lösning har ämnet många användningsområden, t ex för framställning av plaster och syntettextilier, som desinfektionsmedel och som fixerings- och konserveringsmedel. Formaldehyd och dess lösningar är slemhinneretande och giftiga, och anses cancerframkallande.
Avsaknad av värme eller temperaturer märkbart under den normala.
Polyribonucleotides are long, unbranched chains of ribonucleotide monomers, which are the building blocks of RNA (Ribonucleic Acid). Each ribonucleotide monomer consists of a ribose sugar, a phosphate group, and one of four nitrogenous bases: adenine, uracil, guanine, or cytosine. In polyribonucleotides, these monomers are linked together through phosphodiester bonds between the sugar of one monomer and the phosphate group of another, creating a linear structure. These molecules play crucial roles in various biological processes, such as protein synthesis, gene regulation, and cell signaling.
DNA-molekyler med enzymatisk verkan.
Trypsin är ett enzym som produceras i bukspottskörteln och spjälkar proteiner i mag-tarmsystemet genom att bryta ned dem till mindre peptider och aminosyror, vilket underlättar deras absorption i kroppen.
En medicinsk definiering av 'virus' är: "Ett smittagent som består av genetisk material, DNA eller RNA, inneslutet i ett proteinhölje och är beroende av värdcellens mekanismer för att kunna reproducera sig."
Undersöknig av kristallstrukturer med hjälp av röntgendiffraktionsteknik.
N,N,N´,N´-tetrametyl-3,6-akridinediamin, monohydroklorid. Kationiskt cytokemiskt färgämne specifikt för cellkärnor, isht DNA. Används som supravitalt färgämne och i fluorescenscytokemi. Kan ge upphov till mutationer hos mikroorganismer.
"Virusproteiner" refererer til proteiner som produceres af et virus for å fullføre sin infeksjonsprosess og reproducerer seg i værtsorganismen. Disse proteinet kan ha ulike funksjoner, såsom å binde til værtscellene for å fremme infeksjonen, å beskytte virusgenomet under overføringen mellom værter eller å hjelpe med replikasjonen av viruset.
Optisk rotationsdispersion (ORD) refererar till fenomenet att vissa optiskt aktiva substanser roterar polariserat ljus i olika grad beroende på den våglängd det har. Detta innebär att ljuset som passerar genom en sådan substans kan splittras upp i olika våglängder, eller färger, med varierande rotationsvinklar. ORD är därför ett värdefullt verktyg för att bestämma strukturen och konformationen hos kirala molekyler inom områden som organisk kemi, biokemi och farmakologi.
Tritium, symbolized as ^{3}H, is a radioactive isotope of hydrogen with a half-life of approximately 12.3 years. It consists of one proton and two neutrons in its nucleus. Tritium is commonly used in research and in the production of self-luminous compounds, such as in glow-in-the-dark watches and exit signs. When tritium decays, it emits a low-energy beta particle, which can be utilized in various applications, including nuclear medicine and scientific research. However, exposure to tritium should be limited due to its radioactive nature, as it can pose potential health risks if ingested, inhaled, or absorbed through the skin.
Någon i en rad av separationsmetoder för att skilja närbesläktade ämnen i en blandning, baserade på skillnader i ämnenas affinitet för två olika media, varav ett (den rörliga fasen) är vätskeformat och det andra fast (porös substans eller gel). Den hastighet med vilken de olika ämnena förflyttar sig i den rörliga fasen beror på lösligheten (i en vätskefas) eller gastrycket (i en gasfas) och affiniteten för det fasta mediet.
I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.
"Antisense oligonucleotides are short, synthetic single strands of DNA or RNA that are designed to bind to a specific RNA target through base-pairing, with the goal of modulating gene expression or protein production. This can include various mechanisms such as degradation of the target RNA, inhibition of translation, or splicing alterations."
"Peptider är korta aminosyrekedjor som bildas genom att flera aminosyror binds samman med peptidbindningar, vilket skapar en polymer med biologisk aktivitet."
Oligoribonukleotider (ORNs) är korta en- eller flerfaldigt polymeriserade molekyler av ribonukleotider, som utgör byggstenarna i RNA. ORNs kan variera i längd från några få upp till hundratals nukleotider och har en rad olika funktioner inom cellen, till exempel som delar i regleringen av genuttryck och proteinsyntes. De kan även ha en roll i celldefens och sjukdomsprocesser, såsom virusinfektioner och neurologiska störningar.
Molekylärbiologiska metoder som används för diagnos av sjukdomar. Hit hör tekniker som "in situ-hybridisering" av kromosomer för cytogenetisk analys, DNA-mikromatrisanalys av genuttrycksmönster vid sjukdomstillstånd, identifiering av patogena organismer genom analys av artspecifika DNA-sekvenser, samt påvisande av mutationer med polymeraskedjereaktion (PCR).
En samling atomer eller molekyler som fästs vid andra molekyler eller cellstrukturer för att undersöka deras egenskaper. Radioaktiva DNA- eller RNA-sekvenser används inom molekylär genetik för att påvisa förekomst av komplementära sekvenser med hjälp av nukleinsyrahybridisering.
Sekvenshomologi hos nukleinsyror refererar till den grad av likhet mellan två eller flera nukleotidsekvenser, vanligtvis inom ett genetiskt sammanhang. Denna likhet kan bero på att sekvenserna har en gemensam evolutionär historia och därmed delar en gemensam förfader, vilket indikerar en evolutionär relation mellan dem. Sekvenshomologi används ofta för att undersöka evolutionära samband och funktionella egenskaper hos gener och andra genetiska element.
Sulfhydrylgrupper, eller mer korrekt sulfhidrylgrupper, är en funktionell grupp inom kemi och biokemi som består av en svavelatom (S) bindd till ett väteatom (H) med en covalent enkelbindning. Den vanligaste förekomsten av denna grupp i levande system är när den är bunden till en kolatom i en organisk molekyl, och skrivs därför ofta som -SH. Sulfhydrylgrupper finns naturligt i vissa aminosyror, såsom cystein, och har betydelse för proteiners struktur och funktion genom att bilda disulfidbroar (-S-S-) med varandra eller binda till andra svavelhaltiga molekyler som koenzym A.
Arrangerad genetisk mutagenes på någon specifik plats i DNA-molekylen som ger en bassubstitution, infogning eller radering.
Polarisationsmätning av fluorescerande ljus från lösningar eller mikroskopprov. Metoden används för att erhålla uppgifter om molekylstorlek, molekylform och konformation, anisotropi, elektroniskt energiflöde, molekylär interaktion, inkl. bindning av färg och koenzymer, samt antigen-antikroppreaktion.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Ribosomalt RNA (rRNA) är den typ av RNA som utgör en viktig komponent i ribosomer, de cellulära organeller där proteinsyntesen sker i levande celler. rRNA-molekyler fungerar som strukturella stommar och katalytiska center för ribosomen, underlättar bindningen av aminosyror och bildandet av peptidbindningar under proteinsyntesen.
Virus med Escherichia coli som värdorganism.
Ett peptidfragment är en kort sekvens av aminosyror som har beeneds klippt isär från ett större peptid eller protein.
"Immobilized nucleic acids" refer to nucleic acid molecules (such as DNA or RNA) that have been fixed or attached to a solid support or surface. This immobilization allows the nucleic acids to be isolated and localized in a specific location, which can be useful for various applications such as diagnostic assays, gene expression studies, and protein-nucleic acid interaction analyses. The method of immobilization can vary depending on the intended use and the type of solid support used.
Föreningar med två reaktiva grupper, oftast i motsatta ändar av molekylen, som förmår reagera med och bilda bryggor mellan aminosyrasidokedjor i proteiner. Därmed kan lägena för naturligt förekommande reaktiva områden i proteiner identifieras. Korsbindinde ämnen kan även användas för andra makromolekyler, som t ex glykoproteiner, nukleinsyror osv.
Påskyndande av en kemisk reaktion genom medverkan av en särskild reaktorsubstans, katalysator.
Tiosulfatsvaveltransferas är ett enzym som katalyserar överföringen av en svavelsulfanylgrupp (S2-) från tiosulfat till en acceptor, ofta en jodatom eller en annan sulfurylkomponent. Detta enzym har viktiga roller inom biologiska system, särskilt i det enzymatiska avkopplingssteget under biosyntesen av tiolgruppen i proteiner och i nedbrytningen av toxiska svavelkomponenter.
Uracil är en av de nucleotider som förekommer i RNA, där det ersätter tymin som en beståndsdel i en del av RNA:s building block, ribonukleotider. Uracil är en pyrimidinbas och har en liknande struktur som tymin, men saknar en metylgrupp som tymin innehåller. Det spelar en viktig roll i kopiering och syntes av RNA under cellens normala funktioner.
Den relativa mängden purin och pyrimidin i en nukleinsyra.
En elektrokemisk process, där makromolekyler eller kolloidala partiklar med en elektrisk nettoladdning vandrar i en lösning, som leder en elektrisk ström.
Spjälkning av ett kemiskt ämne genom tillägg av en vattenmolekyl.
Maskiner för automatisk beräkning och behandling av data. Det finns två principiellt olika typer, den analoga och den digitala, av vilka den sistnämnda är den idag helt dominerande typen.
En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.
Ett medel mot trypanosomer och eventuellt virus med utbredd användning inom experimentell cellbiologi och biokemi. Etidium har ett flertal experimentellt användbara egenskaper, som t ex förmåga att binda till nukleinsyror, icke-kompetitiv blockering av nikotinacetylkolinreceptorer, och fluorescens. Det används vanligen i bromidform.
Vetenskap inriktad på problemlösning i abstrakt och allmängiltig form.
"Kvartära proteinstrukturen refererar till den rumsliga organisationen hos komplexa proteinmolekyler, vilket inkluderar både den enskilda proteinkedjans sekundära och tertiära struktur samt positionen och orienteringen av eventuella subuniteter eller ligander i ett multiomeriskt proteinprotein."
I medicinen er electrostatiske kraftfelter relateret til anvendelsen af elektrisk laderede partikler eller fænomener i diagnostiske eller terapeutiske procedurer. Elektrostatiske kraftfelter opstår, når der er forskelle i elektrisk ladning mellem to objekter eller materialer, hvilket resulterer i en tiltræknings- eller afstødningskraft imellem dem.
En typ av elektrofores där agar eller agarosgel används som diffusionsmedium.
Vanlig benämning för arten Gallus gallus, tamfjäderfä inom familjen Phasianidae och ordningen Galliformes.
Ett lätt, silverfärgat, metalliskt grundämne. Det har kemiskt tecken Mg, atomnummer 12 och atomvikt 24,31. Dess salter är nödvändiga i näringskedjan, då de behövs för många enzymers verkan, särskilt för sådana som deltar i oxidativ fosforylering. Magnesium ingår i såväl intra- som extracellulära vätskor och utsöndras via urin och avföring. Brist på ämnet ger upphov till nervretning, med stelkramp, kärlvidgning, kramper, darrningar, depression och psykotiska beteenden.
I en medicinsk kontext kan 'metoder' defineras som de tekniker, procedurer eller processer som används för att diagnostisera, behandla eller forska kring sjukdomar, skador eller andra hälsoproblem. Detta kan inkludera både kliniska metoder som undersökningar, terapier och operationer, samt forskningsmetoder som experiment, observationer och statistisk analys.
Molekyler som binder till andra molekyler, särskilt ifråga om små molekyler som binder specifikt till större molekyler, t ex ett antigen som binder till en antikropp, ett hormon eller en neurotransmittor som binder till en receptor, eller ett substrat eller allosterisk effektormolekyl som binder till ett enzym. Ligander kan även utgöras av molekyler som avger eller tar upp ett elektronpar för att bilda en koordinerad kovalent bindning med den centrala metallatomen i ett koordinationskomplex.
I en enkel medicinsk kontext kan 'polymer' definieras som en stor molekyl som består av upprepade subenheter, även kallade monomerer, som är kemiskt bundna tillsammans i en lång kedja. Polymerer förekommer naturligt i levande organismer, till exempel som proteiner och DNA, men de kan också syntetiseras konstgjordt för medicinska tillämpningar, såsom i härdande material för tandfyllningar eller som biokompatibla beläggningsmaterial för medicinska enheter som kateter.