Leverfläck
Otas nevus
En otos nevus, även känd som nevus of the ear canal, är en benign (godartad) hudväxt eller födelsemärke som förekommer inne i yttre hörselgången. Det består av celler som producerar pigment, så kallade melanocyter, och kan variera i färg från köttfärgad till brun eller svart. Otos nevi är vanligtvis asymtomatiska (orörliga) men kan i sällsynta fall utvecklas till en malign melanom, en form av hudcancer. Därför bör stora eller snabbt växande otos nevi övervakas regelbundet av en läkare.
Spindle Apparatus
The spindle apparatus is a microtubule-based structure that plays an essential role in the process of cell division, specifically during mitosis and meiosis. It is responsible for the separation of replicated chromosomes into two identical sets, ensuring the accurate distribution of genetic material to each daughter cell. The spindle apparatus consists of three main components:
Nevus, Sebaceous of Jadassohn
En nevus sebaceus of Jadassohn är en benign (godartad) hudtumör som består av förändrade svettkörtlar och hårsäcksceller. Den tenderar att vara närvarande vid födelsen och visar sig som en gulbrun, platt eller något upphöjd, oregelbundet formad fläck på huden, ofta på ansiktet, huvudet eller halsen. Med tiden kan den växa och bli mer upphöjd, och vid puberteten kan den utvecklas ytterligare med ökad talgproduktion och hårfollikelbildning. Det är också vanligt att andra hudförändringar, som papiller, keratoser eller cystor, förekommer inuti nevus sebaceus.
Dysplastiskt nevussyndrom
Kliniskt icke typiska födelsemärken (vanligen större än 5 mm, med skiftande pigmentering och oskarp avgränsning), vilka ger ökad risk för uppkomst av icke-familjärt, malignt hudmelanom. Biopsier visar melanocytisk dysplasi. Födelsemärkena är såväl kliniskt som histologiskt identiska med förstadieförändringarna till melanom vid BK-mole.
Nevus, spindelcell
En nevus spindelcell (eller "spindel cellnevus") är en typ av pigmentbärande hudförändring som karaktäriseras av en samling av speciella typer av celler som kallas spindelceller. Dessa celler har en utsträckt, cylindrisk form och bildar ofta en välavgränsad, lågvuxen knöl under huden. Spindelcellnevi är vanligtvis ofarliga och uppstår som ett resultat av abnorma tillväxt- och differentieringsprocesser i melanocyterna (de celler som producerar pigmentet melanin). I mycket sällsynta fall kan en spindelcellnevus utvecklas till en malign melanom, en aggressiv form av hudcancer.
Muskelspolar
Nevus, epiteloid och spindelcell
Nevus, intradermal
Intradermal nevus, också känt som intradermalt naevus eller compound naevus, är en typ av hudmole (naevus). Det består av celler som producerar pigment, kallade melanocyter, som har invaderat det djupare lagret av huden, det dermala lagret. Intradermala nevi tenderar att vara upphöjda och kännetecknas ofta av en centralt belägen, brunaktig papel eller nodul. De kan variera i storlek från några millimeter till flera centimeter i diameter. Även om de flesta intradermala nevi är ofarliga, kan de i sällsynta fall utvecklas till maligna melanom, en form av hudcancer. Därför bör alla förändringar eller ovanliga utseenden på hudmolnen övervakas och rapporteras till en läkare.
Muskelvävnadstumörer
Pigmentnevus
En pigmentnev är en benign (godartad) hudväxt som karaktäriseras av en ökning av melanocyter, de celler som producerar det pigment som ger huden dess färg (melanin). Pigmentnevi kan vara platta eller upphöjda och kan variera i storlek. De flesta pigmentnevi är bruna till svarta, men de kan också vara köttfärgade eller röda. Även om de vanligtvis är ofarliga, kan de i sällsynta fall utvecklas till maligna melanom, en form av hudcancer. Det är viktigt att regelbundet kontrollera pigmentnevi och uppsöka läkare om man observerar några förändringar i storlek, form eller färg.
Mikrotubuli
Smala, cylindriska trådstrukturer i cellskelettet hos växt- och djurceller. De består av proteinet tubulin och påverkas av tubulinmodulatorer.
Mitos
Melanom
Elakartad tumörform med ursprung i celler som kan bilda melanin, vilken kan uppträda i huden varsomhelst på kroppen, i ögat eller, sällan, i slemhinnorna i könsorganen, ändtarmen, munhålan eller andra platser. Tumören förekommer mest hos vuxna och kan uppstå de novo eller ur ett födelsemärke eller elakartad pigmentfläck. Melanom metastaserar i stor omfattning, och lokala lymfkörtlar, lever, lungor och hjärna löper stor risk att drabbas. Incidensen av maligna hudmelanom ökar snabbt i hela världen.
Sarkom, Kaposis
Kaposi's sarkom (KS) är en blodkärlsrelaterad cancer som orsakas av ett virus kallat humant herpesvirus 8 (HHV-8). KS kan manifestera sig som röda, lila eller bruna fläckar, knutor eller sår på huden, slemhinnor eller inre organ. Det finns fyra olika typer av KS: klassisk, endemisk, epidemisk och immunsuppressivt relaterad. Den epidemiska formen är den som oftast ses i samband med HIV/AIDS.
Sarkom
En sarkom är en ovanlig typ av cancer som utvecklas i bindväv, såsom skelettmuskler, ben, sarkelemeter och blodkärl.
Iristumörer
Myofibrom
Myofibrom är en sällsynt, godartad tumör som utgår från muskelvävnaden (som består av muskulatur och bindväv). Den kan vara ensamstående (solitär) eller förekomma i flera former (multipel). Myofibrom är vanligast hos barn under 2 år, men kan även drabba vuxna. Tumören består av speciella celler som kallas myofibroblaster och kan vara belägen i huden eller inre organ. Symtomen beror på var tumören är belägen och kan inkludera en smärtsam, knölartad massa under huden eller andra tecken beroende på vilket organ som är drabbat. I allmänhet är prognosen god, särskilt för de som har en ensamstående tumör.
Karcinosarkom
Plasmacellsgranulom
Lipom
Anafas
Sarkom, synovialt
Synovial sarcom, also known as synovial cell sarcoma, is a rare type of soft tissue cancer that typically develops in the extremities, such as the arm or leg, near joints like the knee, wrist, ankle or shoulder. Despite its name, it does not arise from the synovial tissue that lines the joints. The tumor usually forms in the soft tissues around the joints, but can also occur in the lungs or other areas of the body. It primarily affects young adults and can have varying degrees of aggressiveness. Early diagnosis and treatment are crucial for better prognosis.
Kinetokorer
Stora flerproteinkomplex som binder kromosomernas centromerer till den mitotiska spindelns mikrotuber i samband med cellcykelns metafas.
Solitära fibrösa tumörer
Basalcellsnevussyndrom
Basalcellsnevussyndrom (BCNS) är ett sällsynt, genetiskt tillstånd som orsakas av mutationer i tumörsuppressorgenen PTCH1 eller, mer sällan, i SUFU-genen. Det kännetecknas av att drabbade individer utvecklar många basalcellscancer (BCC), en typ av hudcancer som vanligtvis är lokaliserad till ansiktet och andra solexponerade områden. BCNS kan också orsaka andra typer av tumörer, såsom medulloblastom, ben- och brosktumörer samt ögon- och hjärntumörer. Symptomen kan variera mycket mellan individer, men ofta inkluderar BCNS flera basalcellscancrar som uppträder redan under ung eller mittåldern, kraftigt ökad risk för att utveckla ytterligare BCC-tumörer, samt förekomst av andra typiska
Centrosom
Cellens centrala del, bestående av ett par centralkroppar (centrioler) som är omgivna av en amorf massa. Under interfas bildar centrosomen mikrotubulikärnor. Under profas delar sig centrosomen i två s eparata delar, som bildar mitosspindelns två poler.
Vimentin
Metafas
Kinesin
Ett mukrotubulus-associerat mekaniskt adenosintrifosfat som använder energin från ATP-hydrolys till att flytta organeller längs mikrotuberna, mot plusänden. Proteinet förekommer i axoplasman hos bläckfiskar, ögonlober och hjärnvävnad hos nötkreatur. Bovint kinesin är en heterotetramer bestående av två tunga (120 kD) och två lätte (62 kD) kedjor. EC 3.6.1.-.
Leiomyosarkom
Hårbotten
Dermoskopi
En icke-invasiv diagnosteknik som tillåter en erfaren kliniker att göra direktmikroskopiundersökning av yta och struktur på skador på färgad hud. De fyra huvudkriterierna är ABCD: asymmetri (A), kanter (borders; B), färger (colors; C) och olika strukturella komponenter (different; D), vilka ger en semikvantitativ poängskala för varje skada.
Kromosomsegregation
Den ordnade uppdelningen av kromosomer under meiosen och mitosen.
Mikrotubulusassocierade proteiner
Proteiner med hög molekylvikt som förekommer i cytoskelettets mikrotubuli. Under vissa förhållanden krävs de för hopsättningen av tubulin med mikrotubuli och för stabilisering av mikrotubulistrukturerna.
Mjukdelstumörer
Fibervävnadstumörer
Neurilemmom
Neurilemmom (eller schwannom) är en typ av nerveus tumör som utvecklas från de celler (schwannceller) som bildar myelinskidan runt nervfibrerna i det perifera nervsystemet. Dessa tumörer tenderar att växa långsamt och orsakar vanligtvis inga symtom under tidiga stadier, men kan med tiden leda till känselbortfall, smärta eller muskelsvaghet i det drabbade området beroende på storleken och platsen för tumören. Neurilemmom är oftast icke-cancerartat (benignum), men kan i sällsynta fall bli cancerartat (malignum) och sprida sig till andra delar av kroppen.
Tubulin
Tubulin refererar till ett protein som är en viktig komponent i mikrotubuli, en del av cytoskelettet hos eukaryota celler. Tubulin förekommer i två huvudformer, alfa-tubulin och beta-tubulin, och dessa dimeriserar för att bilda tubulin-dimertubler, vilka sedan polymeriseras för att bilda mikrotubuli. Mikrotubuli är dynamiska strukturer som spelar en roll i celldelning, intracellulär transport och cellrörelse. Tubulin kan också vara ett mål för vissa läkemedel, till exempel taxaner som används inom cancerbehandling.
Granuloma, Plasma Cell, Pulmonary
Enligt ICD-10 (International Classification of Diseases, 10th revision), som används för att klassificera sjukdomar och hälsotillstånd, finns inget särskilt kodnummer eller specifik medicinsk definition för 'Granuloma, Plasma Cell, Pulmonary'. Men granulom är en typ av inflammation som uppstår när kroppen försöker bekämpa främmande ämnen och patogener. Det består av samlingar av immunceller, bland annat plasma cells, som bildas i samband med en överdriven immunrespons.
Mad2 Proteins
Mad2 proteins are a type of protein involved in the regulation of the cell cycle, specifically during mitosis (the process by which a eukaryotic cell separates its chromosomes and divides into two daughter cells). Mad2 proteins play a crucial role in the spindle assembly checkpoint (SAC), which is a surveillance mechanism that ensures accurate chromosome segregation by delaying the onset of anaphase until all chromosomes are properly attached to the mitotic spindle. Mad2 proteins function as negative regulators of the anaphase-promoting complex/cyclosome (APC/C), an E3 ubiquitin ligase that targets key cell cycle regulators for degradation. By inhibiting APC/C activation, Mad2 proteins help prevent premature sister chromatid separation and ensure faithful chromosome transmission to the next generation.
Perifera nervsystemets tumörer
Perifera nervsystemets tumörer är neoplastiska tillväxtsprocesser som utvecklas från celler i det perifera nervsystemet, inklusive nerver, ganglier och kringliggande vävnader.
Gastrointestinala stromatumörer
Gastrointestinal stromal tumors (GISTs) are rare, potentially malignant neoplasms that arise from the interstitial cells of Cajal or their precursors in the gastrointestinal tract, typically occurring in the stomach and small intestine. They are characterized by the presence of activating mutations in KIT (CD117) or PDGFRA genes, which lead to uncontrolled cell growth and proliferation. GISTs can vary in size, location, and behavior, ranging from indolent, slow-growing tumors to aggressive, rapidly growing sarcomas. Complete surgical resection is the primary treatment modality for localized GISTs, while targeted therapy with tyrosine kinase inhibitors, such as imatinib mesylate, is used for adjuvant and advanced/metastatic disease management. Regular follow-up with imaging studies is essential to monitor for recurrence or progression.
Karcinom
Hemangioendoteliom
En tumörform med ursprung i blodkärl, kännetecknad av en mängd framträdande endotelceller som förekommer en och en eller i aggreget, och som beklädnad i ett gytter av kärlkanaler. Hemangioendoteliom är förhållandevis sällsynta och måttligt elakartade (mellan godartade hemangiom och vanliga angiosarkom). De förekommer i samma frekvens hos män och kvinnor och utvecklas sällan i barnaålder.
Hamartom
Cellcykelproteiner
Proteiner som kontrollerar celldelningscykeln. Denna proteinfamilj omfattar ett stort antal klasser, inklusive cyklinberoende kinaser, mitogenaktiverade kinaser, cykliner och fosfoproteinfosfataser, s amt deras förmodade substrat, så som kromatinassocierade proteiner, cytoskelettproteiner och transkriptionsfaktorer.
Hemangiopericytom
En kärlrik tumör bestående av spindelceller som uppenbarligen har sitt ursprung i pericyter, vilka är celler från glatt muskulatur och omger små blodkärl. Både godartade och elakartade hemangiopericytom förekommer, och att skilja varianterna av dessa sällsynta tumörformer åt har visat sig vara ganska svårt.
Meios
Reduktionsdelning av cellkärnan under könscellernas tillkomst. Två på varandra följande cellkärnedelningar efter en enda dubblering av kromosomerna resulterar i dotterceller med hälften så många kromosomer som i ursprungscellerna.
Herpesvirus 8, humant
En art inom släktet Rhadinovirus och underfamiljen Gammaherpesvirinae som isolerats från patienter med AIDS-associerat och klassiskt Kaposis sarkom.
Nokodazol
Nocodazole är ett medel som används inom forskning och laboratoriemedicin, och som tillhör gruppen av så kallade mikrotubulihämmare. Det verkar genom att störa bildningen av mikrotubuli, en viktig komponent i cellens skelett, vilket leder till celldelningsstörningar och till slut celldöd. Nocodazole används exempelvis för att studera celldelning och mitos, men även som ett möjligt cancerterapeutiskt medel eftersom cancerceller tenderar att vara mer känsliga än normala celler för störningar i mikrotubuliapparaten.
Nervvävnadsprotein S 100
S-100 är ett nervvävnadsprotein som består av två subenheter, S100A och S100B, och fungerar som en calciumbindande protein som involverad i cellcykeln, differentiering, calciumhomöostas och apoptos. Det används som ett markörprotein för att identifiera nervcellskador eller neurodegenerativa sjukdomar.
Histiocytom, benignt fibröst
En tumörform som helt eller till större delen består av celler med histiocytens morfologi och vissa fibroblastkomponenter. Det finns många varianter och många benämningar. Ytligt belägna tumörer uppför sig godartat, men djupt belägna, och godartade, histiocytom kan lokalt invadera omgivande vävnad. Fibrösa histiocytom kan visa sig var som helst i kroppen. Ytliga former kan alltid avlägsnas med enkel excision, medan en större vävnadsmarginal behövs för djupa, godartade typer. Lokal återkomst är ovanlig.
Aurora Kinases
"Aurora kinases are a group of serine/threonine protein kinases that play crucial roles in regulating various stages of mitosis, the cell division process. They are essential for proper chromosome alignment, segregation, and cytokinesis during cell division. Dysregulation of Aurora kinases has been linked to several diseases, including cancer, making them attractive targets for therapeutic interventions."
Choroid Neoplasms
Lentigo
Kärnmatrixassocierade proteiner
Melanom, amelanotiskt
Kromosomer
I en prokaryot cell eller i kärnan av en prokaryot cell utgör kromosomer strukturella enheter bestående av eller innehållande DNA som bär den genetiska information som är väsentlig för cellen.
Hornämnen
En klass fibrösa proteiner eller skleroproteiner av betydelse både som strukturproteiner och för studiet av proteinsammansättning. Denna proteintyp utgör huvudbeståndsdelen av epidermis, hår, naglar, hornvävnad och den organiska grundmassan i tandemalj. Två huvudformer har beskrivits: alfakeratin, vars peptidstomme bildar en alfahelix (högerspiral), och betakeratin, vars stomme har en sicksack- eller veckad struktur.
Bindvävshinneinflammation
Inflammation i bindvävshinnorna, t ex senskideinflammation. Det finns tre huvudtyper: 1. Eosinofil fasciit, vilken ger förtjockad, apelsinskalsliknande hud, påminnande om skleroderma; 2. Nekrotiserande fasciit, en svår, fulminant infektion (vanligen orsakad av en betahemolyserande streptokock) med utbredd nekrotisering av yttre bindvävshinnor; 3. Nodulär pseudosarkomatös fasciit, med snabbt ökande antal fibroblaster, mononukleära, inflammatoriska celler och kapillärkärl, oftast i anslutning till inflammerad senskida i underarmen. Tillståndet är inte malignt, men kan förväxlas med fibrosarkom. Syn. fasciit; fascit.
Mesenkymom
En mesenkymal blandtumör, bestående av två eller fler mesenkymala celltyper som normalt inte förekommer tillsammans, fibrös vävnad ej inräknad. Mesenkymom har stor spridning i kroppen, och ungefär 75% är elakartade.
Tumörer, multipla primära
'Multipla primära tumörer' refererar till en situation där flera primära cancerer utvecklas oberoende av varandra, simultant eller sequentielt, i en och samma individ. Detta skiljer sig från metastaser, där cancerceller sprider sig från en primär tumör till andra delar av kroppen och bildar sekundära tumörer. Ibland kan multipela primära tumörer förekomma som en del av ärftliga syndrom eller i association med vissa genetiska mutationer, exponering för miljögifter eller åldrande.
Tumörmarkörer, biologiska
Biological tumor markers are substances, such as proteins or genetic material, that are produced by cancer cells or by other cells in the body in response to cancer, which can be measured in body fluids like blood or urine to help detect, diagnose, monitor treatment response, and assess prognosis of malignancies.
Desmin
Tumörer, komplexa och blandade
M Phase Cell Cycle Checkpoints
"M Fase Celicykelns Kontrollpunkter" refererar till mekanismer som ser till att cellens DNA är korrekt duplicerat och segregerat innan den delar sig och bildar två döttrarceller under mitosen (M-fasen) av cellcykeln. Detta hjälper till att säkerställa genetisk stabilitet genom att förhindra celldelning när det finns skadat eller ofullständigt duplicerat DNA. Kontrollpunkterna inkluderar:
Uvealtumörer
Uveal tumors are a type of ocular malignancy that primarily affect the uveal tract, which includes the iris, ciliary body, and choroid. These tumors can be benign or cancerous and may cause various symptoms such as vision loss, floaters, or eye pain depending on their size and location. Early detection and treatment are crucial for managing uveal tumors and preserving visual function.
Hundsjukdomar
Dyneins
Dyneiner är proteinkomplex som spelar en viktig roll inom celldelningen och intracellulär transport, särskilt i samband med att material transporteras mot cellens cilium eller flagell. De fungerar som motorproteiner och använder ATP som energikälla för att röra sig längs med mikrotubuli, en typ av strukturellt protein inom cellen. Dyneiner är också involverade i celldelningens processer, där de hjälper till att separera kromosomer och dela upp celldelningen till två identiska dotterceller.
Liposarkom
En elakartad tumör som härstammar från primitiva eller embryonala lipoblastceller. Den kan bestå av väldifferentierade fettceller eller kan ha dedifferentierats: myxoidliposarkom, rundcellig eller pleomorf, oftast tillsammans med ett rikligt utvecklat nätverk av kapillärer. Tumöråterkomst är vanlig, och dedifferentierade liposarkom metastaserar till lungor och serösa ytor.
Epiteloida celler
Typiska celler vid granulomatös överkänslighet. De syns som stora, tillplattade celler med utökat endoplasmatiskt nätverk, och tros bestå av aktiverade makrofager som genomgått differentiering till följd av långvarig antigenstimulering. Ytterligare differentiering eller sammansmältning av epiteloida celler antas resultera i flerkärnade jätteceller.
Myoepiteliom
Myoepithelioma är en sällsynt, benign tumör som utgår från myoepithelceller, som finns i bland annat speicheldysorganen och andras glatt muskler i kroppen. Tumören består av vävnad som har både epitel- och muskel-liknande egenskaper. Myoepithelioma är vanligtvis långsamt växande och behandlas ofta kirurgiskt med god prognos.
Telofas
Nervskidetumörer
Dödlig utgång
Hyperpigmentering
Kraftig färgning av huden, oftast till följd av ökad melaninpigmentering i överhud och hud (hypermelanos). Hyperpigmenteringen kan uppträda lokalt eller vara utbredd. Tillståndet kan bero på exponering för ljus, kemikalier eller andra ämnen, eller på en primär ämnesomsättningsrubbning.
Neurofibrom
Neurofibrom är en genetisk beteckning som orsakas av mutationer i Neurofibromatosis 1-generna (NF1) och Neurofibromatosis 2-generna (NF2). Dessa gener är involverade i celldelning, celltillväxt och cellmigration. NF1 orsakar neurofibromatosis typ 1, som kännetecknas av att man får många neurofibromer (nervcellsvävnadstumörer) över hela kroppen, pigmentförändringar i huden och andra symptom. NF2 orsakar neurofibromatosis typ 2, som kännetecknas av att man får tumörer på balansnerverna (akustisk neurinom) och andra nervcellsvävnadstumörer. Båda formerna av neurofibromatosis är ärftliga sjukdomar men kan också uppkomma sporadiskt, det vill säga utan familj
Solljus
I en enda mening kan "solljus" definieras som den elektromagnetiska strålningen från solen som innefattar ultraviolett, synligt och infrarött ljus. Dessa olika våglängder av ljus har olika effekter på levande vävnad och kan orsaka skador eller skyddas beroende på styrka och exponeringstid. Solljus är en naturlig källa till vit men också UV-strålning, som har visat sig ha negativa hälsoeffekter vid överexponering, såsom solbränna och ökat risktagande för hudcancer. Samtidigt är solljus en viktig källa till viktiga näringsämnen såsom vitamin D.
Cellkärneproteiner
Cellkärneproteiner är proteiner som lokaliseras till cellkärnan och utövar strukturella, regulatoriska eller katabola/anabola funktioner inom cellkärnans olika kompartment, såsom kromosomer, karyolymfa och kärnmembran.
Porokeratos
Porokeratos är ett sällsynt, genetiskt hudsjukdom som kännetecknas av att bilda hornartade utväxter (keratoser) och fläckar på huden. Detta orsakas av en defekt i cellernas förmåga att kontrollera celldelningen och differentieringen, vilket leder till att hudcellerna inte kan bilda en normal barriär. Porokeratos tenderar att vara ärftligt och kan påverka både män och kvinnor. Symptomen kan variera från milda till allvarliga och kan behandlas med topiska läkemedel eller kirurgi.
Histocytokemi
Histochemistry and cytochemistry are related fields of study in pathology that deal with the identification and localization of specific chemical components (such as enzymes, proteins, and carbohydrates) within cells (cytochemistry) and tissues (histochemistry). Histocytochemistry can be defined as the application of histochemical techniques to the study of cellular components. These techniques often involve the use of stains or dyes that react with specific molecules, allowing for their visualization under a microscope. This information can be useful in understanding the function and behavior of different cells and tissues in health and disease.
Mutation
Orbital Neoplasms
Orbital neoplasms refer to abnormal growths or tumors within the orbit, which is the bony cavity that contains the eye and its associated muscles, nerves, fat, and connective tissue. These neoplasms can be benign (non-cancerous) or malignant (cancerous) and can originate from various types of cells within the orbit. Common types of orbital neoplasms include optic nerve gliomas, meningiomas, lacrimal gland tumors, and lymphomas. Symptoms may include protrusion or displacement of the eye, double vision, limited eye movement, pain, or visual changes. Treatment options depend on the type, location, and extent of the neoplasm and may include surgery, radiation therapy, or chemotherapy.
Oocyter
En oöcyt (singular form av oocyter) är ett äggcell som mognar inne i en honas äggstock (ovarium). Den är den största cellen i den mänskliga kroppen och kan delas in i olika stadier baserat på dess utveckling. Oöcyten består av två delar: den haploida kärnan, som innehåller halva antalet kromosomer jämfört med en vanlig diploid cell, och den omgivande zonapellucidamembranen. När oöcyten har nått full mognad är den redo för befruktning och utvecklas sedan till en zygot och fortsätter att dela sig och utvecklas till ett embryo.
Protein-serin-treoninkinaser
Protein-serin-treonin kinases are a type of enzyme that plays a crucial role in various cellular processes by adding phosphate groups to serine and threonine residues on target proteins. This post-translational modification can activate or inhibit the function of these proteins, thereby regulating signal transduction pathways involved in cell growth, differentiation, metabolism, and survival. Dysregulation of protein-serin-treonin kinases has been implicated in numerous diseases, including cancer, diabetes, and neurodegenerative disorders.
Motorneuron, gamma
Motornervceller som aktiverar sammandragningsområden i intrafusala skelettmuskelfibrer och anpassar muskelspindlarnas känslighet för sträckning. Gammamotorneuron kan vara statiska eller dynamiska, beroende på vad slags reaktion (eller vilken typ av muskelfibrer) de reglerar. Alfa- och gammamotornervcellerna aktiveras ofta tillsammans, vilket ger muskelspindlarna möjlighet att medverka till kontrollen av rörelsebanorna, trots förändringar av muskellängd.
Rabdomyosarkom
Rabdomyosarcoma är en sällsynt, malign tumör som utgår från cellspridningsstadiet (myoblasten) under differensieringen till skelettmuskulatur och består av oregelbundet formade celler med atypisk celldelning och nekros.
Mikrotubulusorganiserande center
Finnålsbiopsi
En finnålsbiopsi är en medicinsk procedur där en tunn, böjlig tub som kallas en finnål införs genom huden och under vävnad till en avbildning eller ett område som behöver undersökas, ofta för att taga ett vävnadsprov (biopsi) från en särskild struktur, såsom en lymfkörtel eller en tumör.
Solskador
Solskador, även känd som aktinisk keratos eller actinic keratosis, är en förhållandevis vanlig hudluxation orsakad av överexponering för ultraviolett strålning, särskilt solens UVA och UVB-strålar. Detta leder till skada på DNA i hudceller, vilket kan resultera i abnorma celldelningar och till slut cancer. Solskador yttrar sig ofta som rödaktiga, rosa eller bruna, torra, skrovliga eller fjällande fläckar eller knölar på huden, vanligtvis belägna på ansikte, öron, baksidan av händerna och armarna, eller andra områden som utsätts för mycket sol. De kan vara asymptomatiska eller ge upphov till lätt irriterande känslor som klåda, smärta eller sveda. Solskador är en förstadium till hudcancer och bör därför behandlas så sn
Prometafas
I en simpel medicinsk definition, är prometafase den fas under mitosen där kromosomerna har börjat flytta från varandra och är redo att delas upp i två identiska delar, med hjälp av en process som kallas konjugation. Under denna fas har spindelfibrerna fäst sig vid centromererna på varje systerkromatid, vilket möjliggör för cellen att dela upp kromosomerna jämnt till de två nya dottercellerna.
Hemangiom
En ytterst vanlig, godartad tumörform, som oftast förekommer hos barn och som består av nybildade blodkärl. Tumörerna beror på missbildningar av angioblastvävnad under fosterlivet. De kan uppkomma varsomhelst i kroppen, men drabbar allra oftast huden och underhudsvävnader. Ungefär 75% finns redan vid födseln, och ca 60% finns i huvud- och nackregionen. De allra flesta i tidig barndom tillbakabildas spontant. Några hemangiom växer snabbt under livets första månader och kan inge oro, men så gott som alla försvinner före fem års ålder. De metastaserar inte, och de kan ofta avlägsnas med ett operativt ingrepp.
Pigmenteringsrubbningar
Elektronmikroskopi
Visuell eller fotografisk mikroskopi, där elektronstrålar (med våglängder tusentals gånger kortare än synligt ljus) används i stället för ljus, vilket ger avsevärt större förstoring. Elektronernas interaktion med preparaten ger upplysning om preparatens finstruktur. Vid transmissionselektronmikroskopi ger elektronernas reaktioner under passage genom ett mycket tunt preparat upphov till en bild. Vid svepelektronmikroskopi faller en elektronstråle snett mot preparatytan, och av reaktionerna ovan ytan alstras en bild. Elektronmikroskopi förkortas ofta EM.
Protonkogenproteiner c-kit
"c-Kit proteins are transmembrane receptor tyrosine kinases that bind to the stem cell factor (SCF) and play crucial roles in various biological processes, including cell survival, proliferation, differentiation, and migration. They are widely expressed in hematopoietic stem cells, mast cells, melanocytes, and germ cells, among others. Mutations in the c-Kit gene have been associated with several human diseases, such as certain types of cancer, including gastrointestinal stromal tumors (GISTs), systemic mastocytosis, and acute myeloid leukemia."
Mikrotubulusproteiner
Proteiner som finns i mikrotubuli.
Tumörer, adnexa och hudbihang
Kattsjukdomar
Cellcykel
En komplex följd av händelser, som inträffar mellan slutet av en celldelning och slutet av nästa, varigenom cellmaterial delas upp mellan dottercellerna.
Centralkroppar
Självreplikerande, korta, fibriga och stavformade organeller. Varje centralkropp (centriol) liknar en liten cylinder (ca 0.3 mikrometer), vars vägg utgörs av nio par mikrotubuli.
Profas
I medicine, är profasen den tidiga och relativa korta fasen under celldelningen (mitosen) i vävnader som består av eukaryota celler, där kromosomerna har konformerat sig till en kompakt, kondensad form och lined up i mitten av cellen, vilket möjliggör jämn fördelning av genetisk information till två identiska dotterceller.
Katter
Huskatten Felis catus, tillhörande rovdjursfamiljen Felidae, med mer än 30 stammar. Huskatten härstammar i första hand från vildkatten i Afrika och Sydvästasien. Katter anses ha funnits i palestinska samhällen så tidigt som för 7 000 år sedan, men det var i Egypten för ca 4 000 år sedan som tamkatten blev en mer allmän företeelse.
Cystadenokarcinom, mucinöst
En elakartad, cystisk eller medelhård tumör, som oftast uppträder i äggstockarna. I sällsynta fall kan en fast förekomma. Tumören kan uppkomma ur ett mucinöst cystadenom eller vara malign från början. Cystorna är klädda med cylinderepitelceller. Hos andra former består epitelvävnaden av flera lager med celler som helt förlorat sin normala struktur. Hos de mer odifferentierade tumörerna kan ses skikt eller öar av tumörceller som uppvisar mycket små likheter med ursprungsstrukturen.
Bukfibromatos
Hela-celler
Saccharomyces cerevisiae Proteins
'Saccharomyces cerevisiae proteins' refererar till proteiner som är specifika för jästsvampen Saccharomyces cerevisiae, även känd som bagerijäst eller öljäst. Detta organismer är välstuderade modellorganismer inom molekylärbiologi och genetik. Proteiner från Saccharomyces cerevisiae har varit av central betydelse för att förstå grundläggande cellulära processer, såsom celldelning, transkription, translation, DNA-replikering och metabolism. Många proteiner från Saccharomyces cerevisiae har blivit välkaraktäriserade och används ofta som referensproteiner i forskning.
Centromer
Fenotyp
Cdc20 Proteins
CDC20 proteins are a type of regulatory protein that plays a crucial role in the cell cycle, specifically during the transition from metaphase to anaphase in mitosis and meiosis. They function as part of the anaphase-promoting complex/cyclosome (APC/C), which is a multi-subunit E3 ubiquitin ligase that targets specific proteins for degradation by the proteasome. CDC20 binds to and activates the APC/C, allowing it to mark cell cycle regulators like securin and cyclin B for destruction, thereby promoting sister chromatid separation and exit from mitosis.
Aktiner
Trådliknande proteiner som utgör huvuddelen av muskelfibrernas tunna trådar. Trådarna (också benämnda filamentöst - eller F-aktin) kan sönderdelas i globulära underenheter (G-aktin) bestående av en e nda polypeptid, 375 aminosyror lång. I samverkan med myosin ansvarar aktin för musklernas sammandragning och avslappning.
Sällsynta sjukdomar
Fluorescensmikroskopi
Nefrom, mesoblastiskt
"Nefromesodermal" är ett begrepp inom developmental biology som refererar till den embryologiska strukturen och utvecklingen hos en organism. Det specificerar den tidiga utvecklingsprocessen då mesodermet (det mittlige av de tre germlayers i en embryo) och ectodermet (det yttre lagret) interagerar för att bilda nefron, det grundläggande enheten i en njure.
Nervsystemets tumörer
ran GTP-bindande proteiner
Ran GTP-bindande protein är ett regulatoriskt protein som aktiveras av guanosintrifosfat (GTP) och desaktiveras genom hydrolys till guanosindifosfat (GDP). Det spelar en central roll i cellkärntransporten av makromolekyler, såsom proteiner och RNA, mellan cytoplasman och kärnan. Ran-proteinet hjälper till att reglera transporten genom att cycliskt växla mellan sin aktiverade GTP-bundna form och sin desaktiverade GDP-bundna form under olika stadier av transportprocessen.
Cellpolaritet
Dubbelbrytning
Hud
Aurora Kinase B
Aurora Kinase B är ett enzym som spelar en viktig roll under celldelningen, eller mitosen, då det reglerar kromosomernas separation och cellkärnans formation. Det tillhör en grupp av enzymer kallade serin/treoninkinaser och hör till Aurora kinases familj, med tre olika isoformer (A, B och C). Aurora Kinase B är specifikt involverat i kontrollen av kromosomernas korrekt fördelning mellan dottercellerna under celldelningen. Det aktiverar även processen där cellkärnans membran återbilds efter mitosen. Dysfunktion hos Aurora Kinase B har visats vara associerat med olika former av cancer, och det är därför ett intressant mål för utveckling av nya cancerterapeutiska strategier.
Kärltumörer
Tumörer belägna i kärlvävnad eller i specifika vener. De måste särskiljas från kärlvävnadstumörer, som är tumörer bestående av kärlvävnad, som t ex angiofibrom eller hemangiom.
Huvud- och halstumörer
Mjukvävnadstumörer eller cancer som uppkommer i slemhinnorna på läpparna, i munhålan, svalget, struphuvudet och matstrupens cervikala del. Andra områden som omfattas är näshålorna, spottkörtlarna, sköldkörteln, bisköldkörteln. Hit hör även såväl melanom som icke-melanomcancer i huden på huvud, hals och nacke.
Xenopusproteiner
Xenopus proteins refer to the proteins expressed in or isolated from the species Xenopus, which are commonly used as model organisms in biological and biomedical research. The most frequently utilized species are Xenopus laevis and Xenopus tropicalis, both of which are African clawed frogs. These proteins play crucial roles in various cellular processes and functions, making them valuable for studying developmental biology, genetics, toxicology, and disease mechanisms.
Sturge-Webers syndrom
Sturge-Weber syndrom (SWS) är ett sällsynt neurologiskt och hudrelaterat tillstånd, som kännetecknas av en nonvascular bladig kapillärmalformation (PCM) i pannan och/eller skallen, ofta associerad med ögon- (glaukom) och/eller neurologiska symptom.
In situ-hybridisering, fluorescerande
Dermatofibrosarkom
En typ av fibrosarkom i huden, som oftast börjar som en förhårdnad knöl som växer långsamt och därför ofta förbises tills den blivit stor. Dermatofibrosarkom visar en extremt aggressiv benägenhet att invadera omgivande vävnad. Tumörerna bildar dock ej metastaser, inte ens efter upprepade återkomster. Ca 50% återkommer efter enkelt kirurgiskt insnitt; därför bör en omfattande excision (utskärning) göras. omfattande.
Fibrosarkom
Ett sarkom med ursprung i djup, fibrös vävnad, som kännetecknas av anhopningar av prolifererande fibroblaster med varierande kollagenbildning, vilken brukar invadera lokal vävnad och ge upphov till metastaser via blodcirkulationen.
Saccharomyces cerevisiae
Muskeltumörer
Sklerala sjukdomar
'Sklerala sjukdomar' är ett samlingsbegrepp för olika tillstånd som drabbar ögonens vita, opaka delar, även kallade skleroran. Dessa sjukdomar kan variera från medfödda defekter till infektioner, inflammationer och degenerativa tillstånd. Exempel på sklerala sjukdomar inkluderar primär sklerochromatisk keratit (PSK), interstitiell keratit, nefrogen systemisk fibros (NSF) och vissa former av ögoncancer som sklerom eller scleritis. Symptomen kan variera från att inte orsaka några besvär alls till att orsaka smärta, seende svårigheter och i värsta fall blindhet.
Basalcellskarcinom
En elakartad hudtumör som sällan bildar metastaser, men som kan vara invasiv och destruktiv. Kliniskt indelas den i typer: nodulär, ärrliknande, fläckig och erytematös (rodnande). Mer än 95 % av denna cancerform förekommer hos patienter över 40 år. Den uppträder på hårig hud och oftast på hud utsatt för solljus. Ungefär 85 % finns på huvud och hals, resterande 15 % på bål, armar och ben. Syn. basa liom; basalcellskarcinom.
cdc-gener
Gener som kodar för proteiner som reglerar celldelningscykeln. De har en serie reglerfunktioner som kulminerar i igångsättandet av mitos, genom aktivering av proteinet p34cdc2.
Kromosomala proteiner av icke-histontyp
Spermatocyter
En spermatocyt är en typ av könscell som förekommer hos män och produceras i testiklarna. Konkrettare är en spermatocyt en diploid cell, vilket betyder att den innehåller två uppsättningar av kromosomer (46 stycken totalt), varav 23 kommer från modern och 23 från fadern.
Datortomografi
Proteus syndrom
Proteus syndrom är en extremt sällsynt, sporadisk genetisk tillstånd som kännetecknas av progressiv och asymmetrisk överväxt av hud, ben, huvud och ansikte, centralnervösa tumörer och vaskulära anomalier. Det orsakas av en slumpmässig mutation i AKT1-genen under fostertiden, vilket leder till oreglerad celldelning och vävnadsöverväxt. Proteus syndrom kan variera mycket i sin presentation och allvarlighetsgrad mellan individer, men typiska tecken inkluderar asymmetriska kroppsdelar, övervuxen hud med möjliga nevi, flera olika typer av tumörer, skelettanomalier och vaskulära missbildningar. Syndromet har fått sitt namn efter den grekiske guden Proteus, som kunde förvandla sig till olika former, på grund av dess varier
Tumörproteiner
Schizosaccharomyces
'Schizosaccharomyces' är ett släkte av encelliga svampar som tillhör jästdivisionen. Dessa jästen tillhör de ascomycetasvamparna och kännetecknas av sin förmåga att reproducera sig asexuellt genom multipolär knoppning, samt sexuellt genom konjugation följt av meios. Släktet innehåller ett antal arter, varav den mest välkända är 'Schizosaccharomyces pombe', som används som en modellorganism inom molekylärbiologi och genetik.
Syndrom
Ett syndrom är en samling av symtom och fysiska tecken som tillsammans utgör en specifik sjukdomsbild eller medicinskt tillstånd. Syndromet kan bero på olika orsaker, inklusive genetiska faktorer, infektioner, miljöfaktorer eller kombinationen av flera faktorer. I vissa fall kan syndromet vara ett förstadium till en specifik diagnos, medan det i andra fall kan representera en slutgiltig diagnos. Exempel på välkända syndrom inkluderar Downs syndrom, Kussmauls andning och Metaboliskt syndrom.
Bukröntgen
En bukröntgen, även kallat abdominell röntgenundersökning, är en radiologisk undersökning där bukhålan exponeras för strålning för att producera bilder som kan hjälpa till att diagnostisera olika sjukdomar och tillstånd, såsom obstruktioner, perforationer eller tumörer i tarmarna.
Tymom
Keratoakantom
En godartad, icke neoplastisk och oftast självbegränsande epitelvävnadsförändring, som kliniskt och histopatologiskt mycket liknar skivepitelkarcinom. Den uppträder enskilt, multipelt, eller i uppblossande form. De solitära och multipla formerna uppträder på solljusexponerade kroppsytor och är histologiskt identiska. Främst vita män drabbas. Den eruptiva formen drabbar båda könen och visar sig som ett utbrett uppblossande av blåsor.
Kordom
Hudsjukdomar
Hudsjukdomar är sjukdomar som primärt påverkar huden och dess anhangseler, inklusive naglar, hår och slemhinnor i nära anslutning till huden. Dessa sjukdomar kan vara orsakade av olika faktorer som infektioner, autoimmuna störningar, genetiska faktorer, allergier eller miljöfaktorer. Hudsjukdomar kan variera från milda till livshotande och kan påverka individens utseende, funktion och kvalitet på livet. Exempel på hudsjukdomar inkluderar eksem, psoriasis, acne, svampinfektioner och hudcancer.
Enzymimmunologiska metoder
Immunologiska analysmetoder baserade på bruk av: 1) enzym-antikroppkonjugat; 2) enzym-antigenkonjugat; 3) antienzymantikroppar med efterföljande homologt enzym; 4) enzym-antienzymkomplex. Dessa används i histologiskt arbete för att synliggöra eller märka vävnadsprov.
Schizosaccharomyces pombe-proteiner
'Schizosaccharomyces pombe' är ett jästsvamparorganism som används flitigt inom forskning, särskilt inom studier av celldelning och cellcykelkontroll. Proteiner som kodas av gener i S. pombe-genomet refereras vanligtvis som 'S. pombe-proteiner'. Dessa proteiner utför en rad olika funktioner inom cellen, inklusive reglering av celldelning, transkription, translation, metabolism och signaltransduktion.
Dendritiska celler, follikulära
Celler med omfattande dentritiska utskott, påträffade i B-cellsområden (primära folliklar och germinalcentra) i lymfvävnad. De är inte besläktade med de T-cellsassocierade dendritiska cellerna. Follikulära dendritiska celler har Fc-receptorer och C3b-receptorer, men till skillnad från andra dendritiska celler bearbetar de inte eller presenterar antigen så att dessa känns igen av T-celler. Istället binder de antigen såsom immunkomplex på sina ytor under långa perioder och kan presentera antigen för B-celler vid en immunreaktion.
Vulvatumörer
Vulvar tumors refer to abnormal growths or masses occurring in the vulva, which is the external female genital area including the mons pubis, labia majora and minora, clitoris, and the vaginal opening. These tumors can be benign (non-cancerous) or malignant (cancerous), and their symptoms may include itching, pain, bleeding, or changes in appearance. A proper medical evaluation is necessary for accurate diagnosis and treatment.
Molekylära motorproteiner
Lår
Ubikitin-proteinligaskomplex
Ett Ubikitin-proteinligaskomplex (UPS) är ett komplext system av proteiner som spelar en central roll i proteinhomeostasen, genom att reglera proteinsyntes, degradation och lokalisation. Det mest kända aspekten av UPS är dess roll i proteinklarning, där ubikitinmärkning av ett målprotein leder till dess degradering av 26S-proteasomen. Ubikitineringsprocessen innefattar en serie enzymatiska reaktioner som katalyseras av tre grupper av enzymer: ubikitinaktiverande enzym (E1), ubikitin konjugerande enzym (E2) och ubikitinligaser (E3). Dessa enzymer arbetar tillsammans för att överföra ubikitinmolekyler till lysinresterna på målproteinet, vilket skapar en polyubikitinerad protein. Det polyubikitinerade proteinet kan sedan erkän
Anaphase-Promoting Complex-Cyclosome
Anaphase-Promoting Complex-Cyclosome (APC/C) är ett multiproteinkomplex som spelar en central roll i cellcykeln hos eukaryota celler. Det fungerar som en E3 ubiquitinligas, vilket betyder att det katalyserar överföringen av ubiquitin till specifika proteinsubstrat, vilket markerar dem för degradering i 26S proteasom. APC/C är involverat i regleringen av intracellulära processer som mitos och meios, genom att underlätta nedbrytningen av kritiska cellcykelproteiner vid specifika tidpunkter under cykeln. Under anafasen i mitosen och meiosen är APC/C aktiverat och leder till nedbrytningen av proteiner som hindrar separationen av systerchromatiderna, vilket möjliggör celldelning.
Hemangiosarkom
Ki-67-antigen
Interfas
Lentigo, malign
Kromatider
Ovum
I en enskild medicinsk betydelse refererar 'ovum' till den hälften av den befruktade äggcellen hos däggdjur, inklusive människan, som bidrar med sinoploiden (den kvinnliga arvsanlaget) under befruktningen. Ovum är också känt som en äggcell eller en primär oocyte och är den mogna, icke befruktade cellen som produceras i äggstockarna under den kvinnliga reproduktionscykeln. När ett spermatozoon (spermie) penetrerar och befruktar ovumet bildas en zygot, vilket är den första cellen i en embryo.
Celltransformation, neoplastisk
CD34-antigener
Colorado
Tubulinmodulatorer
Tubulinmodulatorer är en grupp av läkemedel som stör tubulinstruktur och dynamik genom att påverka polymerisationen och depolymerisationen av mikrotubuli, vilket kan resultera i cellcyklarubbningar och apoptos. De används ofta i cancerbehandling för deras förmåga att inhibera celldelningen hos tumörceller. Exempel på tubulinmodulatorer inkluderar taxaner, vinkaalkaloider och epothiloner.
Mycobacterium haemophilum
"Mycobacterium haemophilum" är en långsamväxande, näselskaftsbacill som behöver speciella närings- och tillväxtförhållanden, inklusive lägre syrehalt och järnbrist, för att kunna odlas i laboratorium. Den kan orsaka infektioner hos människor, särskilt hos immunsupprimerade individer, och kan drabba olika vävnader i kroppen, inklusive hud, leder, benmärg och lymfkörtlar. Infektioner med "M. haemophilum" är sällsynta men kan vara svåra att behandla på grund av dess resistens mot vanliga antibiotika. Behandlingen innebär ofta kombinationer av flera olika antibiotika som administreras under en längre tidsperiod.
Drosophilaproteiner
Rygg
Granulationsvävnad
RNA-interferens
RNA-interferens (RNAi) är ett naturligt förekommande cellulärt försvarsmekanism hos eukaryota celler, som reglerar genuttryck och skyddar mot främmande genetisk material, såsom virusgenomer och transponibla element. RNAi-mekanismen involverar degradering av specifika mRNA-transkript med hjälp av korta, dubbelsträngade RNA-molekyler (siRNA) som en del av ett RNA-inducerat silencing-komplex (RISC). Denna process leder till specifik nedreglering av genuttryck genom att förhindra översättningen av mål-mRNA till protein.
Adenokarcinom, papillärt
Mjältbristning
Mjältbristning, även känd som jaundice eller icterus, är ett tillstånd där kroppen accumulerar gul-grön pigment, kallat bilirubin, orsakad av en ökning av obundet bilirubin i blodet. Detta kan bero på en mängd olika sjukdomar eller tillstånd, inklusive lever- och gallvägssjukdomar, hematologiska störningar och vissa infektioner.