Hypofyshormoner: Hormoner producerade av hypofysen, inkl. den främre loben (adenohypofysen), den bakre loben (neurohypofysen) och den dåligt definierade mittloben. Strukturellt består de av små peptider, proteiner och glykoproteiner. De styrs av nervsignalsubstanser eller neuroendokrina signalämnen (hypotalamushormoner) från hypotalamus, samt av återsignallering från målorganen i form av t ex binjurebarkhormoner, androgener och östrogener.AdenohypofyshormonerHypofys: En liten, oparig körtel belägen i sella turcica (turksadeln, i gropen på ovansidan kilbenet). Den står i förbindelse med hypotalamus via en kort stjälk.Hypofystumörer: Tumörer som primärt uppstår i eller bildas som metastaser i hypofysen. De flesta hypofystumörer är adenom, vilka indelas i icke hormonproducerande och hormonproducerande former. De hormonproducerande klassificeras vidare utifrån den hormontyp de utsöndrar. Hypofysadenom kan även beskrivas genom färgningsegenskaper (basofila adenom, acidofila adenom och kromofoba adenom). Hypofystumörer kan utöva tryck på angränsande vävnadsstrukturer, inkl. hypotalamus. flera kranialnerver och synnervskorsningen. I det senare fallet kan dubbelsidig, temporal halvsyn uppstå.Hypopituitarism: Minskad eller utebliven utsöndring av en eller flera hormoner från hypofysens framlob, inkl. LH, follikelstimulerande hormon, somatotropin och kortikotropin. Bristen kan bero på kirurgiska ingrepp eller strålbehandling, icke-sekretoriska tumörer, metastastumörer, infarkt, hypofysapoplexi, infiltrerande eller granulomatösa processer, eller andra tillstånd.AdenohypofysProlaktinHypofyssjukdomar: Sjukdomstillstånd i den främre eller bakre hypofysen som oftast yttrar sig som överproduktion eller underproduktion av hypofyshormoner. Vävnadsförändringar i hypofysen kan även förorsaka kompression av synnervskorsningen och andra angränsande strukturer.NeurohypofyshormonerLH: Ett viktigt gonadotropin som utsöndras av adenohypofysen. Luteiniserande hormon reglerar produktionen av steroider hos testiklarnas och äggstockarnas interstitialceller. LH-vågen hos kvinnor före ägglossning sätter igång ägglossningen och efterföljande luteinisering av follikeln (äggblåsan). Hormonet består av två icke-kovalent bundna underenheter, alfa och beta. Inom en art förekommer alfaenheten vanligtvis hos tre hypofysära glykoproteinhormoner (TSH, LH och FSH), men betaenheten är unik och förmedlar sin biologiska specificitet.Tillväxthormon: En polypeptid som utsöndras av adenohypofysen (främre hypofysloben). Tillväxthormon, eller somatotropin, stimulerar till mitos, celldifferentiering och celltillväxt. Artspecifika tillväxthormoner har framställts på syntetisk väg.Adrenokortikotropiskt hormon: Hypofyshormon som stimulerar utsöndringen av adrenokortikosteroider och främjar tillväxten av binjurebark. Det återfinns också i urin hos kvinnor och i serum hos dräktiga ston. Hormonet är en enkelkedjad polypeptid av 39 aminosyror, av vilka de 24 första är gemensamma för all arter. Denna sekvens av 24 aminosyror sägs stå för peptidens biologiska aktivitet, medan den återstående sekvensen av 15 aminosyror antas vara nödvändig för immunologisk specificitet.Humant tillväxthormon: Ett peptidhormon med 191 aminosyror som utsöndras av människans adenohypofys. Hormonet kallas även GH eller somatotropin. Ett syntetiskt tillväxthormon, somatropin, har kommit att ersätta den naturliga formen som terapeutiskt preparat vid behandling av t ex dvärgväxt hos barn med tillväxthormonbrist.Follikelstimulerande hormon: Ett viktigt gonadotropin som utsöndras från adenohypofysen (främre hypofysen). Follikelstimulerande hormon (FSH) stimulerar produktionen av könsceller (gametogenesen) och deras stödceller, så som äggstockarnas granulosaceller och testiklarnas sertoliceller och leydigceller. FSH består av två icke-kovalentbundna underenheter, alfa och beta. Inom en art är alfaenheten vanlig i de tre hypofysglykoproteinhormonerna TSH, LH och FSH, men betaenheten är unik och utövar sin specifika biologiska verkan. Syn. FSH.TyreotropinHormoner: Kemiska ämnen som har specifik, reglerande inverkan på ett eller flera organs funktioner. Ursprungligen avsågs ämnen som utsöndrades av olika endokrina körtlar och transporterades med blodet till målorganen. Begreppet har dock utvidgats till att även omfatta ämnen som inte produceras av de inre körtlarna, men som har liknande effekter.HypofysfunktionstesterDvärgväxt, hypofysär: En form av dvärgväxt orsakad av brist på somatotropin (tillväxthormon), vilken kan bero på funktionsstörning i hypotalamus eller hypofysens framlob.Hypofysektomi: Kirurgiskt avlägsnande eller förstörande av hypofysen.NeurohypofysHypofyshämmande hormoner: Polypeptidhormoner som produceras i hypotalamus och blockerar frisättande av hypofyshormoner. Termen avser denna typ av hormoner i allmänhet eller används då mer specifik hormonterm saknas.Gonadotropinfrisättande hormon: Ett dekapeptidhormon från hypotalamus som stimulerar syntes och utsöndring av follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH) från hypofysen.Gonadotropiner, hypofys: Hormoner, utsöndrade av adenohypofysen, som stimulerar könskörtelfunktioner hos båda könen. De omfattar follikelstimulerande hormon, som stimulerar könscellmognad (oogenes och spermatogenes), och luteiniserande hormon, som stimulerar till produktion av steroidhormoner (östrogener, progesteron, androgener).Körtelsvulst: Adenom. Godartad tumör, vars celler bildar tydligt körtelliknande strukturer eller härrör från körtelepitel.SköldkörtelhormonerTyreotropinfrisättande hormonProlaktinomHypofysär apoplexi: Plötslig blödning eller ischemisk nekros i hypofysen som kan medföra akut synförlust, svår huvudvärk, hjärnhinnereaktioner, kranialnervförlamning, panhypopituitarism, och i sällsynta fall koma. Den vanligaste orsaken är blödning i samband med hypofysadenom. Tillväxthormonfrisättande hormonTranskriptionsfaktor Pit-1ProopiomelanokortinAdenom, basofilt: En liten tumör i hypofysens främre lob vars celler låter sig färgas med basiska färgämnen. Kan ge upphov till överproduktion av ACTH, vilket resulterar i Cushings syndrom.Hypofyshormonfrisättande hormoner: Hormoner producerade i t ex hypotalamus eller sköldkörteln som påverkar utsöndringen av hormoner från hypofysen.Könshormoner, steroid: Steroidhormoner som produceras av könskörtlarna. De stimulerar fortplantningsorganen, könscellmognad och de sekundära könsdragen hos män och kvinnor. Till de viktigaste steroidhormonerna hör östradiol, progesteron och testosteron.Follikelstimulerande hormon, betaenhet: Betaunderenheten av follikelstimulerande hormon, FSH. Den är en glykopolypeptide på 15 kD. För att FSH skall ha fullständig biologisk verkan krävs icke-kovalenbundna heterodimerer av alfa- och betaunderenheterna. Mutation av FSHB-genen leder till försenad pubertet eller sterilitet.Septo-optisk dysplasiHypotalamus: Sidopartiet av mellanhjärnan, vilket sträcker sig från synnervskorsningen till svansdelen av mamillarkropparna och bildar tredje ventrikelns nedre väggar och sidoväggar.TyroxinHypofysär adenylcyklasaktiverande polypeptidHydrokortisonHyperprolaktinemi: Förhöjda nivåer av prolaktin i blodet, vilket kan vara associerat med amenorré och galaktorré. Vanliga orsaker kan vara prolaktinom, medicineringseffekter, njursvikt, granulomatösa tillstånd i hypofysen, samt störningar som motverkar hypotalamus blockering av prolaktinfrisättning. Kortikotropinfrisättande hormon: En neuropeptid från hypotalamus som stimulerar utsöndring av kortikotropin från främre hypofysloben.LIM-Homeodomain ProteinsGlykoproteinhormoner, alfasubenhet: Alfakedjan av hypofysglykoproteinhormoner (tyrotropin, follikelstimulerande hormon, luteiniserande hormon) och koriogonadotropin. Hos en och samma art är alfaunderenheterna av dessa fyra hormoner identiska. Glykoproteinhormonernas funktionella särdrag bestäms av de unika betaunderenheterna. Båda underenheter, icke-kovalent bundna heterodimerer, är nödvändiga för fullständig biologisk verkan.Hypotalamus-hypofyssystem: Ett endokrint system av nervceller, nervtrådar, endokrin vävnad och blodkärl som producerar och släpper ut hypofyshormoner i cirkulationssystemet.TurksadelBisköldkörtelhormonerKraniofaryngiom: En godartad tumör i hypofysområdet som har sitt ursprung i Rathkes ficka. De två viktigaste histologiska och kliniska typerna är adamantint (eller klassiskt) kraniofaryngiom och papillärt kraniofaryngiom. Den adamantina typen visar sig hos barn och ungdomar som en växande cysta i hypofysområdet. Hålrummet fylls med en svart, klibbig substans, och histologiskt består tumören av adamantinomatöst epitel och partier av förkalkad och död vävnad. Papillära kraniofaryngiom uppträder hos vuxna och har histologiskt karaktären av skvamöst epitel med utskott.Estradiol: Det mest verksamma av de östrogena hormonerna hos däggdjur. Det produceras i äggstockarna, moderkakan, tetiklarna och möjligen i bunjurebarken.RadioimmunanalysSkallgrop, bakre: Den infratentoriella del av skallgropen som innehåller lillhjärnan och hjärnstammen. Den begränsas av bakre tredjedelen av kilbenets övre yta, av tinningsbenets bakre, klippbens- och klippbensutskottsdelar, och av den nedre vinkeln på bakre delen av hjässbenet.Diabetes insipidus, neurogen: Bristfällig utsöndring av vasopressin från neurohypofysen. Kliniska symtom är extrem törst (polydipsi) och nedsatt serumosmolalitet. Tänkbara orsaker kan vara skallskada, sviter av nervkirurgi, hypotalamustumörer, hypofystumörer, infektioner i det centrala nervsystemet, hypofysapoplexi, cerebrovaskulära störningar, granulomatösa sjukdomar (t ex sarkoidos) och andra tillstånd. Sjukdomen kan också vara ärftlig, som ett autosomalt eller recessivt drag.Centrala nervsystemets cystor: Medfödda eller förvärvade cystor i hjärnan, ryggmärgen eller hjärnhinnorna. Storleken på cystorna kan förbli konstant eller tillta med tiden.TestosteronBinjurehypofunktion: Tillstånd där utsöndringen av adrenalt steroidhormon understiger kroppens behov.Adenom, acidofilt: En godartad tumör som oftast uppträder i hypofysens främre lob, och vars celler färgas av sura färgämnen. Denna typ av tumörer kan ge upphov till överproduktion av tillväxthormon.Hypogonadism: Tillstånd kännetecknat av onormalt låg aktivitet hos könskörtlarna, med försämrad kroppsväxt och sexuell utveckling som följd.Hormonersättningsbehandling: Behandling med hormoner för att kompensera för hormonbrist.Hormonsjukdomar: Sjukliga förändringar i de endokrina körtlarna och sjukdomar till följd av onormala hormonnivåer.Hypotyreos: Ett kliniskt syndrom som beror på minskad utsöndring av sköldkörtelhormon från sköldkörteln. Det leder till minskad ämnesomsättning och i sin svåraste form till ansamling av mukopolysackarider i huden som i sin tur ger myxödem. En medfödd form, kretinism, medför störningar i den intellektuella och fysiska utvecklingen.Hypofyshormonreceptorer: Cellytereceptorer som binder hypofyshormoner med hög affinitet och utlöser intracellulära förändringar som påverkar cellers beteende. Eftersom många hypofyshormoner även frisätts av nervceller som signalämnen, så finns dessa receptorer också i nervsystemet.RNA, budbärarMagnetisk resonanstomografi: Icke-invasiv metod för undersökning av inre anatomistrukturer som bygger på principen att atomkärnor i ett starkt magnetfält absorberar strålningsenergipulser och avger dem som radiovågor, vilka med datateknik kan bearbetas till bilder. Till tekniken räknas även protonspinntomografi.Hypotalamussjukdomar: Tumörsjukdomar, inflammationer, infektioner eller andra sjukdomstillstånd i hypotalamus. Kliniska symtom är aptitstörningar, störningar i det autonoma nervsystemet, sömnstörningar, beteenderubbningar beroende på funktionsstörningar i det limbiska systemet, och neuroendokrina störningar.SköldkörtelhormonreceptorerTillväxthormonproducerande hypofysadenomEtherProgesteronHypofysär ACTH-överproduktion: Sjukligt tillstånd i hypofysen, kännetecknat av kraftig överproduktion av adenokortikotropt hormon. Detta leder till överproduktion av kortisol i binjurarna och till Cushings syndrom.ProlaktinreceptorerHomeodomänproteiner: Proteiner som kodas av homeoboxgener och som uppvisar strukturella likheter med vissa prokaryota och eukaryota DNA-bindande proteiner. Homeodomänproteiner medverkar i regleringen av genuttryck i samband med morfogenes och utveckling.ACTH-producerande hypofysadenomSomatostatinRåttor, inavlade stammarDiagnostiska tekniker, endokrina: Metoder och rutiner för diagnostisering av sjukdomar eller bristande funktioner i de endokrina körtlarna eller demonstration av deras fysiologiska processer.OvaryDvärgväxt: Kortvuxenhet till följd av för tidigt avstannande av skelettillväxten. Tillståndet kan bero på brist på tillväxthormon (hypofysär dvärgväxt).OvariektomiTrijodtyroninKromograninerNeuropeptiderKönsmognad: Det stadium i könsutvecklingen då full könskapacitet uppnåtts hos djur och människor.LHRH-receptorer: Receptorer med ett 6 kD-protein på ytan av celler som utsöndrar luteiniserande hormon eller follikelstimulerande hormon, vanligtvis i adenohypofysen. Luteiniserande hormon RH binder till dessa receptorer, tas in i cellen med receptorn och initierar frisättning av luteiniserande och follikelstimulerande hormon där. Dessa receptorer finns också i råttors könskörtlar. Inhibiner förhindrar bindning av GnRH till dess receptorer.Insulinliknande tillväxtfaktor I: En väl beskriven basisk peptid som tros utsöndras från levern och följa blodcirkulationen. Den har tillväxtreglerande, insulinliknande och mitogena egenskaper. Tillväxtfaktorn är till stor del, men inte helt, beroende av tillväxthormon. Den tycks i huvudsak vara verksam hos vuxna, till skillnad från insulinliknande tillväxtfaktor II, som är en viktig tillväxtfaktor i foster.Immunhistokemi: Histokemiskt påvisande av immunreaktiva ämnen med hjälp av märkta antikroppar.Gonadotropiner: Hormoner som stimulerar könskörtelfunktioner, som t ex alstring av könsceller och produktion av steroidkönshormoner i äggstockar och testiklar. Viktiga gonadotropiner är glykoproteiner som främst produceras av adenohypofysen (hypofysgonadotropiner) och moderkakan (koriongonadotropin). Hos somliga arter har hypofysprolaktin och laktogen från moderkakan viss luteotrop verkan.Molekylsekvensdata: Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.Neurosekretoriska systemEstrogens: En klass könshormoner som har samband med utvecklingen och upprätthållandet av de sekundära, kvinnliga könsdragen samt regleringen av de återkommande variationerna i fortplantningscykeln. De är också nödvändiga fär graviditetsförloppet och har anabolisk effekt på proteinomsättning och vätskeretention.FårSköldkörtelTranskriptionsfaktorerTillväxtstörningar: Avvikelser från medelvärden för en viss ålder eller visst kön avseende kroppslängd, vikt, skelettproportioner, benvävnadsutveckling eller utveckling av kroppsdrag. Hit hör såväl snabb som långsam tillväxt.Graviditet: Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.TidsfaktorerKortikosteron: En binjurebarksteroid med svag, men betydelsefull verkan som mineralkortikoid och glukokortikoid.Receptors, Pituitary Hormone-Regulating HormoneBakre hjärnartärGonadotroferKoriongonadotropinLuteiniserande hormon, betaunderenhet: Betaunderenheten av LH är en 15 kD-glykopolypeptid med en struktur som liknar den hos betaunderenheten av humant koriongonadotropin, bortsett från sekvensen av 31 aminosyror på C-avslutningen på CG-betamolekylen. Fullständig biologisk verkan av LH fordrar icke-kovalentbundna heteromerer av en alfa- och en betaunderenhet. Mutation i LHB-genen orsakar hypogonadism och infertilitet.Akromegali: En sjukdom orsakad av överproduktion av tillväxthormon, vilket leder till gradvis förstoring av huvud och ansikte, händer och fötter, samt bröstkorg. Tillståndet är förenat med en mångfald andra sjukd omssymtom, som t ex nedsatt glukostolerans, högt blodtryck, artrit och muskelsvaghet. Ursprunget till sjukdomen är oftast ett somatotropinproducerande hypofysadenom.Adenom, kromofobt: En tumör i hypofysens framlob, vars celler inte så lätt färgas av vare sig sura eller basiska färgämnen, och som möjligen är associerade med hypopituitarism.SomatotroferIn situ-hybridisering: Teknik för identifiering av specifika nukleinsyrasekvenser i intakta kromosomer, eukaryota celler eller bakterieceller med hjälp av specifika nukleinsyramärkta sonder.Aminosyrasekvens: Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.Celler, odlade: Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.Fiskproteiner: Proteiner från olika fiskarter.Hypotalamushormoner: Hormoner från hypotalamus som styr andra organ, främst hypofysen. Till de mest välkända hör hypofyshormonfrisättande hormoner och hypofyshämmande hormoner. Vasopressin och oxytocin, vilka produceras i den bakre hypofysen kan även utsöndras av hypotalamus, men tas här inte med i gruppen hypotalamushormoner.Råttor, Sprague-DawleyVäxtregulatorer, insekt: Naturliga eller syntetiska ämnen som hämmar utvecklingen hos växande insekter.Bassekvens: Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.Receptors, Pituitary Adenylate Cyclase-Activating PolypeptideKorsband, bakre: Ett kraftigt ledband i knät som går från lårbenets inre ledkulas främre, mittre yta, passerar bakåt mellan ledkulorna och slutar på skenbenets bakre interkondylära yta.Melanocytstimulerande hormoner: Peptider med förmåga att stimulera de färgalstrande cellerna melanocyter hos däggdjur och melanoforer hos lägre ryggradsdjur. Genom att stimulera syntes och distribution av melanin i dessa celler ökar de pigmenteringen av hud och annan vävnad. MSH, som fås från proopiomelanokortin (POMC), produceras av melanotroper i pars intermedia, kortikotroper i adenohypofysen och hypotalamusnervcellerna i arkuatuskärnan.Binjurar: Körtlar belägna i retroperitonealvävnaden vid njurarnas övre poler.OvulationReglering av genuttryck: De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten under transkriptions- eller translationsstadierna. Hit hör även genaktivering och geninduktion.HypofysbestrålningPeptidhormonerPars intermediaTestikelMutation: Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.Könshormoner: Hormoner som produceras av könskörtlarna, omfattande såväl steroid- som peptidhormoner. Till de viktigaste steroidhormonerna hör östradiol och progesteron från äggstockarna och testosteron från testiklarna. Till de viktigaste peptidhormonerna hör aktiviner och inhibiner.Nötkreatur: Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.Receptors, Pituitary Adenylate Cyclase-Activating Polypeptide, Type IDexametason: En antiinflammatorisk 9-fluoroglukokortikoid (se antiinflammatoriska medel, steroida).Hormonblockerare: Kemiska ämnen som hämmar de endokrina körtlarnas funktioner, biosyntesen av de hormoner de utsöndrar, eller blockerar hormonernas specifika verkan.SignalomvandlingGenuttryck: Den fenotyp som en gen eller gener uttrycker genom de processer som kallas gentranskription och gentranslation.Uveit, bakreSköldkörtelhormonreceptorer, betaInsulin: Ett proteinhormon som utsöndras av bukspottkörtelns betaceller. Insulin har en avgörande roll i regleringen av sockeromsättningen, där det främjar cellernas förbrukning av glukos. Det spelar även en viktig roll för omsättningen av proteiner och lipider. Insulin används som läkemedel för hålla insulinberoende diabetes mellitus under kontroll.Omvänt transkriptaspolymeraskedjereaktionProtirelinreceptorerCellinjeHypotalamus, bakre: Regionen bakom mittre hypotalamus, bestående av ett flertal kärnområden, inkl. den mittre mamillarkärnan, den laterala mamillarkärnan och den bakre hypotalamuskärnan. Från det bakre hypotalamusområdet styrs sympatiska impulser och där sker regleringen av kroppens värme som svar på sjunkande temperatur.Anti-Mylleriskt hormonKroppslängd: Avståndet mellan fotsulan och hjässan i rakt stående kroppsställning.Kastrering: Avlägsnande eller destruktion av könskörtlarna (gonaderna).Aging: De gradvisa förändringar i människors och djurs struktur och funktion som sker med tiden, som inte beror på sjukdom eller olyckshändelser, och som så småningom leder till ökad sannolikhet att döden sk all inträffa. Gäller inte mikroorganismer.Retrospektiva studierBenbildning, bakre longitudinell ligamentKortikotroperHormoner i mag-tarmkanal: Hormoner som produceras av mag-tarmkanalens slemhinnor och som bestämmer tidpunkt och mängd av matsmältningsenzymer, samt styr matsmältningsorganens motoriska aktivitet.Reglering av genuttryck, utveckling: De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten under en organisms utvecklingsstadier.Laktotropa celler: Celler i främre hypofysen som producerar prolaktin.Bromokriptin: En halvsyntetisk mjöldrygealkaloid som verkar som dopamin D2-agonist. Den undertrycker prolaktinutsöndring och används för behandling av amenorré, galaktorré och infertilitet hos kvinnor, och har före slagits för Parkinsons sjukdom.SomatotropinreceptorerInsektshormoner: Hormoner som utsöndras i insekter. De påverkar insekternas växt och utveckling. Hit hör även syntetiska hormoner som verkar som insektshormoner.Inhibiner: Glykoproteiner som blockerar hypofysens utsöndring av follikelstimulerande hormon (FSH). Inhibiner produceras av testiklarnas sertoliceller, av granulosacellerna i äggstockens folliklar, i moderkakan och i andra vävnader. Inhibiner och aktiviner reglerar utsöndringen av follikelstimulerande hormon; båda grupperna tillhör TGF-beta-superfamiljen, såsom varande transformeringstillväxtfaktor-beta. Inhibiner består av en disulfidlänkad heterodimer med en unik alfaenhet bunden till antingen en beta A- eller en beta B-underenhet, varvid bildas inhibin A resp. inhibin B.Kilben: Ett ben med kilform (os sphenoidale) vid botten av hjärnskålen.Makrofagmigrationshämmande faktorer: Proteiner som frisätts från sensitiserade lymfocyter och möjligen andra celler och som hindrar makrofager från att lämna platsen för frisättandet. Proteinernas struktur och kemiska egenskaper varierar, beroende på vilken typ av celler som utsöndrar dem.Cushings syndrom: Ett tillstånd, oftast hos kvinnor, som beror på hyperadrenokorticism till följd av tumörer i binjurebarken eller hypofysens främre lob, eller på långvarigt bruk av glukokortikoider. Symtomen kan vara snabbt tilltagande fetma i ansiktet, på halsen och bålen, kyfos pga osteoporos i ryggen, högt blodtryck, diabetes mellitus, amenorré, hypertrikos hos kvinnor och impotens hos män, mörknande hud, polycytemi, buk- och ryggsmärtor, samt muskelförsvagning. När tillståndet beror på överproduktion av adrenokortikotropin i hypofysen kallas det Cushings sjukdom.Hjärna: Den del av det centrala nervsystemet som befinner sig innanför kraniet och som omfattar prosencefalon (framhjärnan), mesencefalon (mitthjärnan) och rombencefalon (ruthjärnan). Den uppstår ur främre de len av embryots nervtub. Dess funktioner inkluderar muskelkontroll och koordination, mottagande och behandling av sinnesintryck, talframställning, minneslagring samt hantering av tankar och känslor.SecurinTyreotroperPlacentahormonerHypofys-binjureaxel: Samverkan mellan hypofysens framdel och binjurekörtlarna, som innebär att kortikotropin (ACTH) stimulerar binjurebarken och att binjurebarkhormoner hämmar produktionen av kortikotropin i hypofysens främre del.OrganstorlekDiabetes insipidusTyreotropin, betaunderenhetKilbenshåla: En av de pariga näshålor, som är belägna i kilbenet och står i förbindelse med den översta näshålegången på samma sida.SpinalfusionDos-responskurva, läkemedel: Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.Sköldkörtelhormonreceptorer, alfaBukspottkörtelhormonerEndorfiner: En av de tre huvudgrupperna av endogena, opioida peptider, stora peptider som härstammar från en pro-opiomelanokortinprekursor. I denna grupp ingår alfa-, beta- och gammaendorfin. Termen endorfin avser ibland alla opioida peptider, men här avses den snävare betydelsen. För endorfiner i vid bemärkelse används termen opioida peptider.Möss, knockout: Musstammar, hos vars individer vissa gener inaktiverats, eller slagits ut. Utslagningen åstadkoms genom att man med hjälp av rekombinant DNA-teknik ändrar den normala DNA-sekvensen hos den gen som är föremål för studier, för att förhindra syntes av normala genprodukter. Klonade celler med lyckad DNA-förändring injiceras sedan i musembryon för framställning av chimärer. De chimära mössen avlas därefter för att ge en stam där alla celler i varje mus innehåller den brutna genen. Knockout-möss används i experimentella djurmodeller av sjukdomar och för att klarlägga geners funktioner.Missensmutation: En mutation där ett kodon muterats så att det kodar för upptagande av en främmande aminosyra. Utbytet kan resultera i en inaktiv eller instabil produkt.Linskapsel, kristallin: Det tunna, icke-cellulära ytskiktet på ögonlinsen, som huvudsakligen består av kollagen typ iv och glykosaminoglykaner. Det utsöndras av embryots främre och bakre epitelvävnad. Det bakre embryoepitelet försvinner senare.TestikelhormonerVasoaktiv intestinal peptidOrkiektomiBakre leukoencefalopatisyndromEstrus: Det stadium i östruscykeln hos andra däggdjurshonor än primater som representerar tiden för maximal sexuell mottaglighet och fertilitet. Syn. brunst.Hormoner hos ryggradslösa djur: Hormoner producerade av ryggradslösa djur, som insekter, blötdjur och maskar.BetaendorfinRåttor, WistarCykliskt AMP: Cykliskt adenosinmonofosfat (adenosin-3',5'-vätefosfat). Det är en adeninnukleotid med en fosfatgrupp som förestrats mot sockerdelens 3'- och 5'-positioner. Det är en sekundär budbärare med avgörande intracellulär reglerfunktion som förmedlare av verkan av ett flertal hormoner, däribland epinefrin, glukagon och ACTH. Syn. cAMP.NeuropeptidreceptorerBetalipotropinBehandlingsresultat