N-Ethylmaleimide (NEM) är ett kemiskt ämne som används som en alkylerande agent inom biokemi och molekylärbiologi. NEM-sensitive proteiner är en grupp av proteinmolekyler som kan bli modifierade av N-ethylmaleimide, vilket ofta leder till en förändring i deras funktion eller aktivitet.

'Soluble N-Ethylmaleimide-Sensitive Factor Attachment Proteins' (SNAPs) är en grupp av proteiner som hjälper till att transportera vesiklar inom cellen. De binder till ett protein vid namn N-ethylmaleimide-sensitivt faktor (NSF), vilket gör det möjligt för SNAPs att kopplas från och på membranen på vesiklarna under transporten. På så sätt hjälper SNAPs till att reglera processen som kallas membranfusion, där två membran slås samman för att bilda ett större membran. Detta är en viktig process för cellens funktion och överlevnad, eftersom det möjliggör kommunikation och transport av substanser mellan olika delar av cellen.

SNARE-proteiner är en grupp vesikelmembran-bundna proteiner som spelar en central roll i membranfusionen under exocytos och endocytosprocesser, genom att bilda komplexa konformationer som möjliggör specificitet och kontroll av membrankontakter och fusion.

'Vesicular Transport Proteins' refererar till specifika proteiner som fungerar som transportörer under cellens membrantransport via vesiklar. Dessa proteiner hjälper till att transportera olika substanser, såsom näringsämnen, hormoner och neurotransmittorer, mellan olika kompartment inom cellen eller mellan celler genom att forma små blåsor (vesiklar) som avgränsas av ett lipidbilaga. Genom att binda specifikt till vesikelmembranet och/eller transportbanans membran, underlättar vesikulära transportproteiner frakt, fusion och innehållsutbytet mellan olika kompartment i cellen. Exempel på vesikulära transportproteiner inkluderar SNARE-proteiner, coatomer och kinesin.

Qa-SNARE proteins, also known as R-SNAREs, are a subtype of SNARE (Soluble N-ethylmaleimide sensitive factor Attachment protein REceptor) proteins that play a crucial role in intracellular membrane fusion events. They are called Qa-SNAREs because they contain a glutamine (Q) residue in their SNARE motif and are anchored to the target membrane. During membrane fusion, Qa-SNARE proteins interact with other SNARE proteins containing complementary motifs, forming a stable four-helix bundle known as a SNARE complex. This interaction brings the two membranes into close proximity, allowing for their fusion and the transport of molecules between them. Qa-SNAREs are involved in various cellular processes, including vesicle trafficking, neurotransmitter release, and autophagy.

R-SNARE proteiner är en typ av SNARE-proteiner (Soluble NSF Attachment Protein REceptor) som deltar i membranfusionprocesser, särskilt inom celldelen och vesikeltransporten. R-SNARE proteiner finns på målmembranet och kännetecknas av en konserverad arginin (R) residue i deras SNARE domäner. De interagerar med Q-SNARE proteiner på transportvesikeln för att forma en SNARE-komplex, vilket närmare bringar membranen och driver fusionprocessen framåt.

Ett sulfhydrylreagens med utbredd användning i experimentella, biologiska studier.

Synaptosomal-associated protein 25 (SNAP-25) är ett proteín beläget i den synaptiska vesikelns membran och spelar en viktig roll i exocytosen av neurotransmittorer vid nervcellers kommunikation. SNAP-25 interagerar med två andra proteiner, syntaxin och VAMP (vesicle-associated membrane protein), för att bilda ett SNARE-komplex (soluble N-ethylmaleimide-sensitive factor attachment protein receptor) som är nödvändigt för fusionen av den synaptiska vesikeln med cellytan och frisättningen av neurotransmittorerna. SNAP-25 klipps av en proteas, nämligen neuronal nitric oxide synthase (nNOS), vid sin C-terminala del för att aktivera det och möjliggöra bildandet av SNARE-komplexet. Mutationer i SNAP-25 har visats vara associerade med neurologiska sjukdomar som exempelvis epilepsi

Syntaxis 1 är ett protein som spelar en viktig roll inom celldelningen och neurotransmission, specifikt som en del av SNARE-komplexet (Soluble NSF Attachment Protein REceptor) som medierar dockning och fusion av synaptiska vesiklar med cellmembranet under exocytosprocessen.

I en enkel mening kan VAMP-2 (i sin fullständiga form kallat Vesicle-Associated Membrane Protein 2) definieras som ett protein som spelar en viktig roll inom celldelningen och transporten av vesiklar (små blåsor av membran) inom celler. Detta protein hjälper till att reglera fusionen mellan vesiklarna och deras målmembran, vilket är en nödvändig process för att transportera olika substanser inom eller utanför cellen. VAMP-2 är ett av flera proteiner som tillsammans bildar SNARE-komplexet (Soluble NSF Attachment Protein REceptor), vilket är en viktig struktur för att reglera membranfusioner i eukaryota celler.

Utsöndring av cellulär materia från intracellulära, höljeförsedda blåsor genom sammansmälting av blåsorna med cellmembranet.

Munc-18-proteiner, också kända som Segmentin I soluble proteins (SIMPs), är en del av SNARE-komplexet och spelar en viktig roll i intracellulära transportprocesser, särskilt exocytos. De hjälper till att reglera dockning och fusion av vesiklar med målmembranen genom att interagera med andra SNARE-proteiner. Munc-18-proteiner finns i flera isoformer, varav Munc-18c har visat sig ha en potential som ett tumörsuppressorprotein.

Vidhäftning och sammansmältning av cellmembran, intracellulära membran eller artificiella membran med varandra eller med virus, parasiter eller interstitiella partiklar genom en rad kemiska och fysikaliska processer.

Qb-SNARE proteins are a subclass of SNARE (Soluble N-ethylmaleimide sensitive factor Attachment protein REceptor) proteins that play a crucial role in intracellular membrane fusion events, particularly in synaptic vesicle exocytosis. They are called Qb-SNAREs because they contain a conserved SNARE motif that is characterized by the presence of glutamine (Q) and bulky hydrophobic residues. Specifically, Qb-SNAREs contribute to the formation of the core SNARE complex along with Qc- and R-SNAREs, which brings two opposing membranes into close proximity, allowing for fusion and subsequent release of neurotransmitters or other vesicle contents. A well-known example of a Qb-SNARE protein is syntaxin 1B, which is abundantly expressed in neurons and interacts with synaptotagmin on the synaptic vesicle membrane to regulate calcium-dependent neurotransmitter release.

Qc-SNARE proteins are a subgroup of SNARE (Soluble NSF Attachment Protein REceptor) proteins, which play a crucial role in intracellular membrane fusion events, such as those that occur during neurotransmitter release and vesicle trafficking. Specifically, Qc-SNARE proteins are found on the cytosolic face of synaptic vesicles and include the proteins synaptobrevin-2 (also known as VAMP-2) and syntaxin-1A. These SNARE proteins interact with their target SNAREs on the presynaptic membrane to form a complex that brings the vesicle into close proximity with the plasma membrane, allowing for the fusion of the two membranes and the release of neurotransmitters into the synaptic cleft.

I en enkel mening kan VAMP-3 (också känd som synaptobrevin 2) definieras som ett proteinslag som spelar en viktig roll inom celldelningen och neurotransmissionen i biologiska system. Det är en del av SNARE-komplexet (Soluble NSF Attachment Protein REceptor), vilket är involverat i fusionen av synapska vesiklar med cellmembranet under frisättning av neurotransmittorer i centrala nervsystemet. VAMP-3 är specifikt lokaliserad till synapta vesiklarna och hjälper till att reglera exocytosen av dess innehåll.

Proteiner i biologiska membran, som t ex cellmembran och intracellulära membran. De utgörs av två typer, yttre (perifera) och inre, integrerade, proteiner. De omfattar de flesta membranbundna enzymer, antigena proteiner, transportproteiner, och receptorer för läkemedel, hormoner och lektiner.

Proteiner som transporterar specifika ämnen i blodet eller genom cellväggar.

En packe tillplattade, små blåsor som medverkar i posttranslationsproduktionen och sorteringen av proteiner, genom att ta emot dem från det endoplasmatiska nätverket och vidarebefordra dem till sekretoriska mikrokärl, lysosomer eller cellmembranet. Proteiner förflyttas med hjälp av transportblåsor som knoppas av från det endoplasmatiska nätverket eller Golgiapparaten och smälter samman med Golgi, lysosomer eller cellmembranet.

"Sekretoriska blåsor" refererar till intraepiteliala vesiklar innehållande sekreterade proteiner och andra molekyler, som bildas genom reglerad exocytos i epitelceller, vanligtvis i samband med specifik cellulär aktivering eller stimulans, för att underlätta specifika fysiologiska processer, såsom näringsupptag eller immunförsvar.

Q-SNARE proteins are a group of proteins located on the target membrane in vesicle fusion events. They interact with R-SNARE proteins on the vesicle membrane to form a complex known as the SNARE complex, which brings the two membranes together and facilitates the fusion process. This plays a crucial role in intracellular trafficking and secretion.

'Synaptic blisters' are a type of membrane deformation observed in synapses, where small fluid-filled protrusions form on the presynaptic membrane, possibly caused by changes in lipid composition or protein distribution and implicated in the regulation of neurotransmitter release.

"Synaptotagmin I är ett protein som fungerar som calciumsensor vid neurotransmitterrelease i den presynaptiska nervcellen."

"Nervvävnadsproteiner" refererar till de proteiner som utgör strukturella och funktionella komponenter hos nervceller (neuron) och deras stödjande celler (glialceller) i nervsystemet. Dessa proteiner är involverade i en rad olika processer, inklusive signaltransduktion, cellytiska processer, neurotransmission och homeostas. Exempel på nervvävnadsproteiner är neurofilament, tubulin, aktin, laminer, GFAP (glial fibrillär acidisk protein) och diverse receptorer och kanaler.

Stelkrampstoxin är ett neurotoxin som produceras av giftglanden hos svarta mamban, en art av giftsnok som finns i Afrika. Toxinet fungerar genom att störa normalt neurotransmission i muskulatur och kan leda till snabb och potentiellt dödlig muskelförlamning, vilket ger upphov till det medicinska tillståndet stelkramp.

Synaptotagmins are calcium-binding proteins that play a crucial role in the regulation of synaptic vesicle exocytosis and neurotransmitter release at the presynaptic active zone in nerve terminals. They function as sensors of increases in intracellular calcium concentrations, which triggers the fusion of synaptic vesicles with the plasma membrane and the release of neurotransmitters into the synaptic cleft. Synaptotagmins are essential for normal neuronal communication and have been implicated in various neurological disorders.

Proteintransport refererer til den proces, hvor proteiner bliver transporteret gennem cellemembraner for at nå deres destination indenfor eller udenfor cellen. Dette sker ved hjælp af specielle transportproteiner, som kender vej og kan genkende de forskellige typer proteiner. Proteintransport er en nødvendig proces for at sikre, at cellen fungerer korrekt og at proteinerne kan udføre deres biologiske funktioner på det rigtige sted i organismen.

Syntaxin 16 är ett proteín som spelar en viktig roll inom celldelningen och transporten av vesiklar inne i celler, specifikt involverat i SNARE-komplexet som medierar dockning och fusionsprocessen hos dessa vesiklar med målmembranen.

I en enkel mening är PC12-celler en typ av celllinje som originallyt isolerades från ett tumörscancer i den kromaffin cellen i ganglionet (en sorts nervcell) hos en rat. Dessa celler har blivit väl använda inom forskningen, särskilt för studier av neuronala system och neuroendokrina system, eftersom de kan differensieras till likna neuronala fenotyp under rätt kulturella villkor. När PC12-celler differensieras visar de en typisk nervcells morfologi med långa utskott och kan även producera och sekretera neurotransmittorer, som dopamin och acetylkolin.

En grupp enzymer som katalyserar hydrolys av ATP i förening med annan funktion, som t ex transport av Ca(2+) genom ett membran. EC 3.6.1.3.

Blåsor som bildas i cytoplasman när höljeförsedda blåsor ömsar sitt klatrinhölje. Endosomer innesluter makromolekyler som binds av receptorer på cellytan.

Rab3A är ett medlemmar av Rab-proteinfamiljen, som tillhör Ras-superfamiljen av små GTPaser. Dessa proteiner fungerar som molekylära switche som cycler mellan en aktiverad, GTP-bundet form och en inaktiverad, GDP-bundet form. Rab3A är specifikt involverat i regleringen av exocytosprocessen, där det hjälper till att kontrollera dockning och fusion av vesiklar med cellytan.

Gifter producerade av Clostridium botulinum. Det finns minst sju olika ämnen, av vilka de flesta är proteiner. De har neurotoxiska, enterotoxiska och hemotoxiska egenskaper, är immunogena och omfattar de starkaste gifter man känner till. Det vanligaste blockerar frigörande av acetylkolin vid de kolinerga synapserna.

Det fett- och proteinhaltiga, och selektivt genomsläppliga, membran som omger cytoplasman i prokaryota och eukaryota celler. Hos de flesta typer av mikrobiella celler gränsar den utåt till cellväggen.

Membranförsedda strukturer som uppkommer ur plasmamembranet eller olika intracellulära membran och som har betydelse för lagring, transport eller ämnesomsättning.

Rekombinanta fusionsproteiner är proteiner som skapats genom att kombinera genetiska sekvenser från två eller fler olika proteinmolekyler, vilket resulterar i en hybridprotein med unika funktionella egenskaper. Genetisk manipulation används för att fusionera generna på ett sådant sätt att de uttrycks som ett enda proteinskapsel i värdenorganismen. Dessa tekniker används ofta inom biomedicinsk forskning för att undersöka proteininteraktioner, skapa nya diagnostiska verktyg och utveckla terapeutiska läkemedel.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

"Proteinbindning refererar till den process där ett protein binder specifikt till ett annat molekylärt substance, såsom en liten molekyl, ett annat protein eller en jon, vanligtvis genom non-kovalenta interaktioner som hydrogenbindning, Van der Waals-kräfter och elektrostatiska attraktioner. Denna bindning kan regulera funktionen hos det bundna substanceet och är av central betydelse för många biologiska processer, inklusive signaltransduktion, enzymsk aktivitet och transport av molekyler inom cellen."

I en enkel medicinsk definition kan vakuoler beskrivas som membranomskydda kompartment innehållande vätska och/eller olika organellmaterial, som förekommer inne i celler hos levande organismer. Vakuoler är vanligen associerade med specifika funktioner såsom intracellulär lagring, nedbrytning av material eller homeostasis.

"Tertiär proteinstruktur refererar till den tresdimensionella formen och flexibiliteten hos ett protein, som resultat av specifika interaktioner mellan dess sekundära strukturelement, såsom alfa-helixar och beta-skikt."

Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.

Rab GTP-bindande proteiner är en familj av små GTPas-proteiner som regulerar intracellulär trafficking av vesiklar och organeller inom eukaryota celler. De fungerar som molekylära switche genom att cycliskt binda och hydrolysera GTP, vilket aktiverar och inaktiverar deras funktioner respektive. Varje Rab-protein har en specifik subcellulär lokalisation och är involverat i olika steg av membrantrafiken, såsom budbudning, transport, fusion och klyvning. De spelar därför en viktig roll i celldelning, signaltransduktion, endocytos och exocytos, samt i homeostasen hos celler.

Tunna strukturer som omger de subcellulära enheterna eller organellerna i eukaryota celler. De omfattar en rad olika membran anslutna till cellkärnan, mitokondrierna, golgiapparaten, det endoplasmatiska närverket, lysosomerna, plastiderna och vakuolerna.

"Transportblåsor, även kända som gastriska intraluminala air-filled cystor, är membranbundna strukturer fyllda med luft som bildas i magsäcken och kan orsaka obehagliga symtom som smärta och svällningar i mag-tarmkanalen."

Förflyttning av ämnen, inkl. biokemiska substanser och läkemedel, genom cellmembran och epitellager, vanligen med passiv diffusion.

Ett enzym som överför acylgrupper från acyl-CoA till glycerol-3-fosfat under en process som leder till bildande av monoglyceridfosfater. Det verkar enbart på CoA-derivat av fettsyror med en kedjelängd över C-10. Det bildar även diglyceridfosfater. EC 2.3.1.15.

Synaptophysin är ett protein som förekommer i synapser, de speciella kontaktzonerna mellan nervceller där neurotransmittorer frisätts för att överföra impulser till andra nervceller. Proteinet är en viktig komponent av de små blåsaformade vesiklar som innehåller neurotransmittorer och deltar i deras transport, dockning och exocytos vid synapsen. Synaptophysin används också som markör för att identifiera nervceller och deras processer i histologiska och immunhistokemiska preparat.

Cellers upptag av extracellulära ämnen i membranbundna vakuoler eller mikroblåsor. Endosomer spelar en central roll för endocytos.

Cathepsin A är ett enzym som tillhör gruppen av cysteinproteaser och finns naturligt i kroppen. Det fungerar som ett housekeeping-enzym, vilket betyder att det hjälper till med underhållet och reparationen av celler. Cathepsin A deltar bland annat i nedbrytningen och återanvändandet av proteiner, samt hjälper till att aktivera och inaktivera andra enzymer. Dessutom har det visat sig spela en viktig roll i immunförsvaret genom att bidra till nedbrytningen av invaderande mikroorganismer.

Ett system av cisterner (vätskefyllda hålrum) i cytoplasman hos många celler. Ställvis går det endoplasmatiska nätverket i ett med plasmamembranet eller kärnhöljets yttermembran. Om nätverksmembranets ytor är täckta med ribosomer sägs det vara kornigt, annars sägs det vara glatt.

En underfamilj av shaker-kaliumkanaler som delar homolgi med sin grundmedlem, Drosophila Shab-protein. De reglerar fördröjda återställningsströmmar i nervsystemet hos Drosophila och i skelettmuskler och hjärta hos ryggradsdjur.

Adenosin-5´-(tetravätetrifosfat). En adeninnukleotid innehållande tre fosfatgrupper som förestrats till en sockerdel. Adenosintrifosfat har en betydande roll i ämnesomsättningen och som neurotransmitt or.

Celler som lagrar epinefrinblåsor. Vid stress signalerar nervsystemet till blåsorna att utsöndra sitt hormoninnehåll. Namnet har de fått efter sin förmåga att färgas brunaktigt med kromsalter. De är t ypiskt belägna i binjuremärgen och i det sympatiska nervsystemets paraganglier.

Metabolit hos svamp, bestående av makrocykliskt lakton med omfattande antibiotisk verkan.

Antigener på ytan av celler, inklusive infektionsframkallande celler, främmande celler eller virus. De utgörs vanligtvis av proteinhaltiga grupper, och kan vara isolerade, på cellmembran eller cellväg gar.

Grundämne som förekommer i nästan all organiserad vävnad. Det tillhör alkalimetallerna och har kemiskt tecken Ca, atomnummer 20 och atomvikt 40. Kalcium är det allra vanligaste mineralämnet i kroppen och bildar i förening med fosfor kalciumfosfat, som ingår i ben och tänder. Det spelar en essentiell roll för nerv- och muskelfunktioner, i blodkoagulationsprocessen (som faktor IV) och i många enzymp rocesser.

Ansamlingar av cellsubstanser som kan vara membranförsedda.