Mykobakterieinfektioner är infektioner orsakade av bakterier inom släktet Mycobacterium, som innefattar flera patogena arter, däribland de som orsakar tuberkulos och lepra. Dessa bakterier har en speciell cellvägg med hög andel lipider, vilket gör dem resistenta mot vanliga desinfektionsmedel och delvis även mot vissa antibiotika. Infektionerna kan vara lokaliserade till enskilda organ eller vara systemiska och drabba hela kroppen. Symptomen varierar beroende på vilken art av mykobakterium som orsakar infektionen, men kan innefatta hosta, feber, trötthet, viktminskning och svullnader eller andra lokala skador på huden eller vävnaderna. Behandlingen består vanligen av kombinationer av olika antibiotika som tas under en längre tid för att säkerställa fullständ

Nontuberculous mycobacterial (NTM) infections refer to illnesses caused by the infection of various species of mycobacteria that are not tuberculosis (TB) or leprosy. These bacteria are commonly found in water, soil, and other environmental sources. NTM infections can affect different organs, but they most commonly involve the lungs, causing a chronic cough, fatigue, weight loss, and other respiratory symptoms. Other manifestations of NTM infections include skin and soft tissue infections, lymphadenitis, and disseminated disease. The diagnosis of NTM infections requires microbiological isolation and identification of the causative organism, as well as clinical correlation and assessment of host factors. Treatment typically involves a combination of antibiotics for several months to years, depending on the severity and location of the infection.

Mycobacteriaceae är en familj av grampositiva, aeroba bakterier som karaktäriseras av sin speciella celldelstruktur och förmåga att resistera vanliga desinfektionsmedel och antibiotika. Den mest kända arten inom denna familj är Mycobacterium tuberculosis, orsaken till tuberkulos hos människor. Andra viktiga patogena arter inkluderar Mycobacterium leprae (orsakar lepra) och några icke-tuberkulösa mykobakterier som kan orsaka sjukdom hos människor, såsom Mycobacterium avium complex (MAC).

'Mycobacterium tuberculosis' är en speciell sorts bakterie som orsakar sjukdomen tuberkulos (TB). Detta är en långsam växande infektion som främst angriper lungorna, men kan även spridas till andra delar av kroppen. Bakterien har en speciell cellvägg som gör den resistent mot vanliga desinfektionsmedel och antibiotika, vilket gör sjukdomen svår att behandla ifall den inte upptäcks och behandlas i tid.

'Mycobacterium' är ett släkte av strikt aeroba, grampositiva, icke-flytande kocker som orsakar många olika infektionssjukdomar hos människor och djur. De mest kända arterna inkluderar Mycobacterium tuberculosis, som orsakar tuberkulos, och Mycobacterium leprae, som orsakar lepra eller Hansens sjukdom. Dessa bakterier är unika på grund av deras cellväggars sammansättning, som innehåller en hög andel lipider, vilket gör dem motståndskraftiga mot vanliga desinfektionsmedel och antibiotika. De kan vara svåra att behandla på grund av detta, men effektiv behandling är möjlig med långvarig användning av flera olika typer av antibiotika som tas samtidigt.

'Mycobacterium chelonae' är en snabbväxande, något virulent mykobakterie som tillhör non-tuberkulosa mykobakterier (NTM). Den förekommer naturligt i miljön och kan kolonisera vatten, jord och växter. M. chelonae kan orsaka infektioner hos människor, ofta associerade med penetrerande trauma eller invasiva medicinska procedurer, såsom kirurgi eller injektionsterapi. Infektioner kan vara lokaliserade eller spridda och ge upphov till en rad kliniska symtom beroende på infektionsplatsen. Vanliga symptom inkluderar svullnad, rodnad, smärta och sårbildning på huden eller vid injektionsstället. Systemiska infektioner kan ge upphov till feber, trötthet, viktminskning och andningssvårigheter. Diagnos ställs vanligen genom kultur av

"Mycobacterium kansasii" är en långsamväxande, nålformig, grampositiv bakterie som orsakar lunginflammation och andra former av infektionssjukdomar hos människor. Den tillhör samma grupp som den tuberkulos-orsakande Mycobacterium tuberculosis och kallas därför att vara en "atypisk mykobakterie". M. kansasii förekommer vanligtvis i vatten, jord och luft och kan orsaka infektion när den inandas eller kommer i kontakt med sår på huden. Symptomen på en M. kansasii-infektion kan vara likartade dem som vid tuberkulos, såsom hosta, feber, viktminskning och trötthet. Behandlingen av infektionen innebär ofta användning av flera olika antibiotika under en längre tidsperiod.

'Mycobacterium avium' är en långsam växande, icke-kapslad, aerob bakterie som tillhör mycobacterium komplexet (MAC). Den orsakar ofta infektioner hos immunsupprimerade individer, såsom HIV/AIDS-patienter, och kan leda till lungsjukdom eller disseminerad infektion.

Mycobacterium avium-intracellulare (MAI) infection is a type of nontuberculous mycobacterial (NTM) infection that typically affects the lungs, but can also involve other organs such as the gastrointestinal tract, lymph nodes, and skin. MAI is a slow-growing mycobacterium that is commonly found in the environment, particularly in soil and water.

'Mycobacterium bovis' är en långsamväxande, fakultativt aerob bakterie som orsakar tuberkulos hos djur och människor. Den tillhör samma art som den mer välkända Mycobacterium tuberculosis, men är vanligtvis associerad med infektioner hos nötkreatur och kan överföras till människor genom direkt kontakt eller via konsumtion av smittat mjölkprodukter. Vaccination med BCG-vaccinet, som är baserat på en levande attenuerad stam av Mycobacterium bovis, ger skydd mot allvarliga former av tuberkulos hos barn men erbjuder endast begränsad skydd för vuxna.

'Mycobacterium smegmatis' är en snabbväxande, icke-patogent mykobakterieart som saknar förmågan att orsaka sjukdom hos människor. Den förekommer naturligt i miljön och kan isoleras från exempelvis jord, vatten och däggdjursvävnader. Mycobacterium smegmatis används ofta som ett modellorganismer inom forskning på grund av sin snabba tillväxt och dess likheter med mer patogena mykobakterier, såsom Mycobacterium tuberculosis och Mycobacterium leprae.

Nontuberculous Mycobacteria (NTM) refer to a group of environmental mycobacteria that are ubiquitously found in water, soil, and other natural sources. They do not cause tuberculosis or leprosy, which are caused by the related mycobacteria species Mycobacterium tuberculosis and Mycobacterium leprae, respectively. NTM can cause a variety of infectious diseases in humans, ranging from pulmonary infections to skin and soft tissue infections, depending on the immune status of the host and the specific NTM species involved. NTM lung infections are more common in people with underlying lung disease such as chronic obstructive pulmonary disease (COPD) or bronchiectasis. Skin and soft tissue infections can occur after exposure to contaminated water or soil, or following medical procedures involving contaminated equipment. It's important to note that NTM are resistant to many common antibiotics, making treatment of NTM infections challenging.

'Mycobacterium leprae' är ett stavformigt, obligat intracellulärt bakteriem som orsakar lepra (Hansens sjukdom), en kronisk infektionssjukdom som primärt påverkar huden, nerverna och andningsvägarna. Bakterien upptäcktes av Gerhard Armauer Hansen 1873 och är nära besläktad med 'Mycobacterium tuberculosis', orsaken till tuberkulos.

Mycobacterium avium-komplex (MAC) är en grupp relaterade mykobakterier som orsakar infektioner hos människor, framförallt hos personer med nedsatt immunförsvar, såsom HIV-smitta. MAC består av två huvudsakliga arter: Mycobacterium avium och Mycobacterium intracellulare, men kan också inkludera andra närstående arter. Infektioner med MAC kan orsaka lungsjukdomar, lymfadenit (svullnad av lymfkörtlar), blodinfektioner och andra systemiska infektioner. Symptomen på MAC-infektion kan vara andningsbesvär, hosta, trötthet, feber, viktförlust och svårbehandlade abscesser. Diagnosen ställs vanligtvis genom kultur av patientens sputum, blod eller annan vätska eller vävnad, samt med hjälp av molekylärbi

'Mycobacterium fortuitum' är en snabbväxande, nålformig, icke-kapslad grampositiv bakterie som tillhör mycobacteriesläktet. Den är vanligtvis inte smittsam mellan människor och förekommer naturligt i miljön, framförallt i vatten och jord. Bakterien kan orsaka opportunistiska infektioner hos människor, särskilt hos dem med nedsatt immunförsvar eller vid direkt inandning av aerosoler från kontaminerat vatten. Infektionerna kan vara lokaliserade till hud och vävnader under huden, men kan även drabba luftvägar, ben och led, hjärtat och andra organ. Symptomen beror på vilket organ som är infekterat, men kan inkludera rodnad, smärta, svullnad, sårbildning och sekretion. Behandlingen av 'Mycobacterium fortuitum'-infektioner

"Mycobacterium marinum" är ett sakulärt, fakultativt filamentöst, aerobt, svagt patogent, envittat grampositivt bakterium som tillhör mycobakteriesläktet. Det förekommer naturligt i sötvatten och marina miljöer och kan orsaka hudinfektioner hos människor, vanligtvis efter skada eller skärsår under kontakt med infektiös vatten, såsom akvarier eller simbassänger. Infektionen kallas ofta "fiskfotsjuka".

Mycobacterium avium subsp. paratuberculosis (MAP) är en bakterie som orsakar sjukdomen paratuberkulos hos djur, främst idisslare som kor och får. Bakterien tillhör mykobakteriesläktet och är mycket resistент mot vanliga desinfektionsmedel och höga temperaturer. MAP kan orsaka kronisk diarré, viktminskning och andra symtom hos drabbade djur. Det har också föreslagits att MAP kan vara associerat med Crohns sjukdom hos människor, även om detta är fortfarande under forskning och inte är allmänt accepterat.

Tuberkulose (TB) är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis. Den vanligaste formen av sjukdomen drabbar lungorna, men den kan även spridas till andra delar av kroppen. Symptomen på TB inkluderar hosta som varar länge, feber, viktminskning och trötthet. Sjukdomen överförs vanligtvis via luften när en smittad person nyser eller hostar ut bakterierna. Behandlingen för TB består av en kombination av antibiotika som vanligtvis varar i sex till nio månader.

"Mycobacterium ulcerans" är en långsamväxande, miltsaprofisk mykobakterie som orsakar en infektion som kallas Burulisjukan. Denna infektion karaktäriseras vanligtvis av små, hårda knölar eller blåsor på huden som kan utvecklas till stora sår som slits upp djupt in i huden och underhuden. Mycobacterium ulcerans producerar en toxin som orsakar nekros (död) av vävnaden, vilket leder till de typiska sår som är kännetecknande för Burulisjukan. Infektionen sprids vanligtvis genom små skador på huden som kommer i kontakt med den infektiösa bakterien, ofta via kontakt med vatten eller mark som är kontaminerade av mykobakterierna. Burulisjukan förekommer främst i fattigare områden i tropiska och subtropiska lä

'Mycobacterium phlei' är en icke-patogen (icke-sjukdomsförorsakande) mykobakterieart som inte orsakar sjukdom hos människor. Den förekommer naturligt i miljön, framförallt i vatten och jord, och kan kolonisera olika typer av organismer utan att orsaka skada.

Läkemedel för behandling av tuberkulos. De kan indelas i två kategorier: förstahandspreparat, med god effekt och acceptabla toxicitetsnivåer för de allra flesta fall; andrahandspreparat, för läkemedel sresistenta fall eller fall där den primära terapin av annan anledning inte har effekt på patienten.

Tuberkulos i lungorna.

Proteiner förekommande hos någon bakterieart.

Mykolsyror är organiska syror som produceras av vissa slags svampar, framförallt inom klassen Ascomycetes och Deuteromycetes. Dessa syror kan vara toxiska för människor och djur, och har bland annat associerats med hudirritationer, andningssvårigheter och mag-tarmsymtom. Mykolsyror produceras ofta som en del av svampars försvarsmekanismer mot andra mikroorganismer eller som en del av deras växtcykel.

Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.

Antibakteriellt medel som främst används mot tuberkulos. Det utgör fortfarande förstahandsvalet vid tuberkulosbehandling.

'Mycobacterium lepraemurium' är en bakterie som orsakar en sjukdom hos gnagare, särskilt möss, som kallas lägersjuka. Detta är en mykobakterie som liknar den bakterie som orsakar mänsklig lepra (Mycobacterium leprae), men de två arterna är skilda och infektioner hos människor av M. lepraemurium är mycket ovanliga. Liksom vid mänsklig lepra kan lägersjukan orsaka hud- och nervsymptom, men sjukdomen hos gnagare tenderar att vara mildare än den hos människor.

Bakteriella antigener definieras som molekyler på eller från bakterier som kan identifieras och stimulera ett immunsvar hos värden. Dessa antigener kan vara proteiner, polysackarider eller andra strukturer som är unika för en specifik bakteriestam eller gemensamma för en hel grupp av bakterier. När bakteriella antigener introduceras i kroppen aktiveras immunförsvaret och producerar specifika antikroppar för att bekämpa infektionen.

'Mycobacterium scrofulaceum' är en art inom släktet Mycobacterium som är känd för att orsaka infektioner hos människor, framförallt i de respiratoriska systemet och lymfkörtlarna. Emellertid har det under de senaste decennierna varit ovanligt att identifiera denna art som sjukdomsalstrande orsak i kliniska prover, vilket kan bero på förbättrade diagnostiska metoder och en potential för taxonomisk förvirring med närbesläktade arter. Numera anses det vara en opportunistisk patogen som främst drabbar immunosuppicerade individer, även om den kan förekomma i miljön.

Medel för aktiv immunisering, baserat på en försvagad stam av Mycobacterium tuberculosis var. bovis, och som framkallar immunitet mot mykobakterieinfektioner. Genom sin förmåga att framkalla ospecifik immunitet har vaccinet också användning vid immunterapi av tumörsjukdomar. Kallas även BCG-vaccin.

'Mycobacterium xenopi' är en långsamt växande, något termofil mykobakterie som kan orsaka lunginflammation hos människor, särskilt hos dem med nedsatt immunförsvar. Den förekommer naturligt i vatten och dricksvattenförsörjning och smittar ofta in i luftvägarna via aerosoler från kontaminerat vatten, till exempel från duschskum eller varma källor. Infektionen orsakad av 'Mycobacterium xenopi' är vanligtvis långvarig och kan vara svår att behandla på grund av dess resistens mot flera antibiotika.

Paratuberkulose, också känt som Johne's disease, är en chronisk infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium avium subspecies paratuberculosis (MAP). Sjukdomen påverkar främst tarmsystemet hos djur, särskilt i tarmlösa delen av tarmen hos nötkreatur, får och andra djur som äts som boskap. Paratuberkulose kännetecknas ofta av långsam utveckling, diarré, viktminskning och allmänt illamående. Även om sjukdomen inte är fullständigt förstådd hos människor, finns det vissa bevis som antyder att MAP kan vara associerad med Crohns sjukdom, en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom hos människor.

Ett medel mot tuberkulos som hämmar överföringen av mykolsyror till tuberkelbacillens cellvägg. Det kan även blockera syntesen av spermidin i mykobakterier. Verkan är vanligtvis bakteriedödande, och medlet kan tränga igenom människans cellmembran för att utöva denna verkan.

Rifampin, även känt som rifampicin, är ett antibiotikum som tillhör gruppen rifamyciner. Det används vanligen för att behandla olika typer av infektioner orsakade av bakterier, såsom tuberkulos och stafylokocker. Rifampin fungerar genom att stoppa bakteriens förmåga att producera ett protein som behövs för att överleva och multiplicera sig. Det bör dock inte användas ensamt utan kombineras ofta med andra antibiotika för att förhindra resistensutveckling hos bakterierna.

En kronisk, granulomatös infektion som orsakas av Mycobacterium leprae. De granulomatösa såren uppträder i huden, slemhinnorna och de perifera nerverna. Två huvudtyper finns, den lepromatösa och den tuberkuloida.

"Mykobakteriefag" är ett begrepp inom medicinen som refererar till speciella virus, även kända som bakteriofager, som kan infektera och döda mykobakterier, vilket är en grupp av bakterier som inkluderar Mycobacterium tuberculosis, den bakterie som orsakar tuberkulos. Dessa mykobakteriefager kan eventuellt utvecklas till terapeutiska möjligheter för att behandla infektioner orsakade av mykobakterier.

Bovine tuberculosis (BTB) is a chronic infectious disease caused by the bacterium Mycobacterium bovis. It primarily affects cattle but can also spread to other animals, including humans, through inhalation of infected droplets or ingestion of contaminated food products. In animals, it mainly affects the respiratory system and causes symptoms such as coughing, weight loss, and difficulty breathing. Human cases are rare in developed countries due to strict veterinary controls and pasteurization of milk, but they can still occur in regions with poor animal health infrastructure and inadequate food safety measures.

Bakteriologiska tekniker är metoder och procedurer som används för att isolera, identifiera, klassificera och studera bakterier i ett laboratoriemiljö. Detta inkluderar tekniker såsom kulturell metod, mikroskopi, biokemiska tester, genetisk analys och automatiserade identifikationssystem. Syftet med bakteriologiska tekniker är att förstå bakteriers egenskaper, beteende och roll i olika sammanhang, till exempel inom medicin, miljö och industri.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

"Mycobacterium haemophilum" är en långsamväxande, näselskaftsbacill som behöver speciella närings- och tillväxtförhållanden, inklusive lägre syrehalt och järnbrist, för att kunna odlas i laboratorium. Den kan orsaka infektioner hos människor, särskilt hos immunsupprimerade individer, och kan drabba olika vävnader i kroppen, inklusive hud, leder, benmärg och lymfkörtlar. Infektioner med "M. haemophilum" är sällsynta men kan vara svåra att behandla på grund av dess resistens mot vanliga antibiotika. Behandlingen innebär ofta kombinationer av flera olika antibiotika som administreras under en längre tidsperiod.

"Tuberkulosevaccin" är ett preventivt medel som ges för att förebygga tuberkulos, en infektionssjukdom orsakad av bakterien Mycobacterium tuberculosis. Det vanligaste tuberkulosevaccinet kallas BCG (Bacillus Calmette-Guérin) och består av en attenuerad stam av Mycobacterium bovis, som ger ett visst mått av skydd mot allvarliga former av tuberkulos, särskilt hos barn. Det bör dock påpekas att BCG-vaccinet inte erbjuder fullständig immunitet och inte används rutinmässigt i alla länder.

Tester som visar den relativa effekten av olika kemoterapeutiska medel mot specifika mikroorganismer (t ex bakterier, svampar, virus).

"Upphostning" kan definieras som en patologisk process där kroppsvävnad bryts ned och ersätts av ämnen som inte har sin normala plats eller funktion, ofta orsakat av infektion, inflammation eller cancer.

Bältdjur (bältor; Dasypodidae) som är vanligt förekommande i varmare områden i USA. De är bepansrade med små, benartade plattor.

Metoder för bestämning av olika typer och stammar av bakterier. De mest använda typningssytemen är bakteriofagtypning och serotypning jämte bakteriocintypning och biotypning.

En polymerase chain reaction (PCR) är en laboratorieteknik som verkar genom att kopiera en specifik DNA-sekvens i ett exponentiellt tempo, vilket möjliggör detaljerad analys av mycket små mängder av ursprungligt DNA. PCR utförs genom att upprepade gånger höja temperaturen och sänka den igen, vilket låter enzymet polymeras skapa kopior av DNA-sekvensen med hjälp av två specifika primers. Detta möjliggör identifiering och analys av specifika DNA-sekvenser i forskning, diagnostik och forensiska tillämpningar.

"Läkemedelsresistent tuberkulos definieras som en form av tuberkulossjukdom orsakad av mycobacterium tuberculosis-bakterier som är resistenta mot ett eller flera vanligt använda tuberkulosläkemedel, vilket gör sjukdomen svårare och i värsta fall omöjlig att behandla."

Förhållandevis långlivade fagocytiska däggdjursceller som härrör från blodmonocyter. Huvudtyperna utgörs av peritoneala makrofager, alveolarmakrofager, histiocyter, leverns Kupfferceller och osteoklaster. Vid kroniska inflammatoriska förändringar kan de differentiera vidare till epitelioida celler eller smälta ihop till främmande jätteceller eller Langhans-jätteceller.

Pyrazinamide är ett antibiotiskt läkemedel som används för behandling av tuberkulos (TB). Det fungerar genom att störa bakteriens förmåga att producera energimolekyler, vilket leder till dess död. Pyrazinamide är ofta kombinerat med andra TB-läkemedel för att behandla aktiv tuberkulos.

En klass av sekvensbesläktade molekylära chaperoner i bakterier, mitokondrier och plastider. Chaperoniner är rikligt förekommande, grundläggande proteiner som ökar i mängd i samband med stresstillstån d, såsom värmechock, bakteriell infektion av makrofager och ökad cellulär mängd av oveckade proteiner. Bakteriella chaperoniner verkar som viktiga immunogener vid bakterieinfektioner hos människa pga sin anhopning under infektionsstress. Två av medlemmarna av denna chaperonklass är chaperonin 10 och chaperonin 60.

Föreningar som innehåller en eller fler monosackaridrester bundna med glykosidbindning till en hydrofob molekyldel, som t ex acylglycerol, en sfingoid, en ceramid eller ett prenylfosfat.

En förhållandevis liten, nodulär inflammationsreaktion, innehållande grupper av mononukleära fagocyter, av infektiöst eller icke-infektiöst ursprung.

Restriktionsfragmentlängdpolymorfism (RFLP) är en teknik inom genetiken där individers DNA-sekvenser jämförs genom att skära sönder den med hjälp av restriktionsenzymer, vilka ger upphov till unika fragmentmönster beroende på var restriktionsenzymens specifika nukleotidsekvens finns i individernas DNA.

Den genetiska massan hos bakterier.

Varje flytande eller fast preparat som är specifikt avsett för odling, lagring eller transport av mikroorganismer eller andra sorters celler. Olika typer av media, såsom differentierande substrat, selektiva substrat, testsubstrat och definierade substrat, tillåter odling av bestämda mikroorganismer och celltyper. Fasta medier erhålls genom tillsats av agar eller gelatin till flytande substrat.

Bakteriers förmåga att motstå eller utveckla tolerans för kemoterapeutiska preparat och antibiotika. Denna resistens kan förvärvas genom genmutationer eller främmande DNA vid plasmidöverföring (R-faktorer).

Medlemmar av familjen värmechockproteiner (HSP). Chaperonin 60 isolerad från bakterier, plastider eller mitokondrier uppträder som ett oligomerprotein med en distinkt struktur bestående av 14 underenh eter, ordnade i två ringar med sju i varje.

"Artsspecificitet" refererer til de unikke aspekter, karakteristika og kontekster, der er forbundet med kunstformer som teater, musik, maleri, litteratur osv. Det understreger, at hver kunstform har sine egne regler, historie, teoretiske perspektiver, teknikker og udtryksformer, som bør respekteres og forstås for at opnå en dybere forståelse af det pågældende værk eller frembringelse.

Giftiga glykolipider bestående av trehalosdimykolat (trehalos-6,6´-dimykolat; TDM)). De bildas av Mycobacterium tuberculosis och andra arter av Mycobacterium. Dessa s k "cord factors" ger upphov till störningar i cellfunktionerna hos däggdjur.

16S RNA er en typ av ribosomalt RNA (rRNA) som finnes i prokaryote ribosomer og har en viktig rolle i translasjonen av genetisk informasjon til proteinsyntese. 16S rRNA-molekylen er en del av den lille ribosomale subuniten og inneholder konserverte sekvensregioner som kan brukes til identifisering og klassifisering av forskjellige arter av bakterier og archaea.

Interferon typ II, även känt som IFN-γ (Interferon gamma), är ett cytokin som produceras främst av naturliga killer-celler (NK-celler) och T-hjälpenda celler (Th1) i samband med immunförsvarets respons mot infektioner orsakade av intracellulära patogener, såsom virus och bakterier. IFN-γ har en central roll i cellmedierad immunitet och påverkar aktivt både innate (ospecificerad) och adaptiva (specifik) immunsvar. Det fungerar som en signalmolekyl mellan olika celltyper inom det immunförsvaret och har antivirala, antibakteriella och immunreglerande egenskaper. IFN-γ inducerar även uppeggning av major histokompatibilitetskomplexet (MHC) klass II-molekyler på olika celltyper, vilket underlättar presentationen av antigener till T-

En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.

Enskilda segment av DNA som kan falla ut och återinlämmas på annan plats i genomet. De flesta är inaktiva, dvs att de inte påträffats i annat än sitt integrerade tillstånd. Till de omflyttningsbara DNA-segmenten hör IS("insertion sequence")- och Tn-enheterna hos bakterier, Ac- och Ds-sekvenserna hos majs, P-, gypsy- och pogosekvenserna hos Drosophila, Tiggersekvenserna hos människa samt Tc- och marinersekvenserna, vilka förekommer i hela djurriket.

Förfarande för framställning av flerbandade mönster av ett DNA-prov genom spjälkning av DNA med restriktionsenzymer och med efterföljande elektrofores och visualisering genom hybridisering med sökfragment, specifika för repetitiva sekvenser. Inom rättsmedicin är de sökfragment som används grundsträngar som är specifika för enkla tandemupprepningar (minisatellitupprepningar; VNTR). De flerbandade mönstren, vilka kallas DNA-fingeravtryck, jämförs med en persons DNA.

"Sensitivitet och specificitet är två viktiga begrepp inom diagnostisk medicin, där sensitivitet definieras som sannolikheten för ett positivt testresultat bland de individer som har sjukdomen, medan specificitet definieras som sannolikheten för ett negativt testresultat bland de individer som inte har sjukdomen."

Tuberkulin är ett proteinaktivt extract från det bakterium som orsakar tuberkulos, Mycobacterium tuberculosis. Det används vanligtvis som en diagnostisk hudtest (Mantoux-test) för att upptäcka om en person har utvecklat immunitet mot tuberkulos, vilket kan indikera en tidigare exponering eller vaccination med bacillus Calmette-Guérin (BCG).

Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.

Streptomycin är ett antibiotikum som tillhör aminoglykosidgruppen och är verksamt mot flera gramnegativa och grampositiva bakterier, inklusive tuberkulosbakterien. Det fungerar genom att störa bakteriens proteinsyntes, vilket leder till död av bakterien. Streptomycin används vanligen i kombination med andra antibiotika för att behandla allvarliga infektioner och tuberkulos.

"Tuberkulinprov" är ett diagnostiskt test som används för att undersöka om en person har utvecklat immunitet mot tuberkulos orsakad av bakterien Mycobacterium tuberculosis. Detta görs genom att placera en liten mängd tuberkulin, ett proteinextrakt från denna bakterie, under huden och observera om det uppstår en reaktion i form av rodnad eller svelling inom 2-3 dagar. Testets resultat kan användas för att bedöma om en person behöver ytterligare undersökningar eller behandling för tuberkulos.

De processer genom vilka cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos bakterier.

Kemiska substanser som produceras av mikroorganismer och som, i utspädda lösningar, har förmåga att hämma tillväxten hos eller döda andra organismer. Antibiotika vars toxicitet tolereras av värden anv änds som kemoterapeutiska preparat för behandling av infektionssjukdomar hos människor, djur och växter.

Räkning av antalet livsdugliga, isolerade bakterier, arkeceller eller svampceller eller -sporer på ett fast odlingsmedium. Varje koloni (dvs kolonibildande enhet) representerar avkomman av en enda inympad cell. Metoden används rutinmässigt av miljömikrobiologer för att bestämma antalet organismer i luft, föda och vatten, av kliniker för att mäta den mikrobiella belastningen på patienter, och vid antibiotikatestning.

Ett andrahands tuberkulosmedel som blockerar syntesen av mykolsyra. Det kan även användas för behandling av spetälska.

Den fullständiga arvsmassan i bakteriekromosomen.

Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.

En fettlöslig riminofenazinfärg som används för behandling av spetälska. Det har prövats i kombination med andra antimykobakteriella preparat mot Mycobacterium aviuminfektioner hos AIDS-patienter. Klofazimin har även en märkbar antiinflammatorisk effekt och ges för att kontrollera reaktionen erythema nodosum leprosum vid spetälska.

Någotdera organ av det organpar som finns i brösthålan och vars uppgift är att syresätta blodet.

Hos de flesta alger, bakterier och svampar är cellväggen en vanligtvis fast struktur som bildar ett skikt utanför cellhinnan och som ger organismen dess form och skyddar den mot mekanisk skada, osmotisk påverkan osv. Cellväggen fungerar också som en genomsläpplighetsbarriär mot t ex antibiotika och andra substanser.

"Bakteriellt RNA" refererar till RNA (Ribonukleinsyra) som förekommer hos bakterier. Detta inkluderar olika typer av RNA: messenger RNA (mRNA), ribosomalt RNA (rRNA) och transfer RNA (tRNA). Dessa molekyler spelar viktiga rollar i protein syntesen hos bakterier.

Capreomycin Sulfate är ett antibiotikum som används för behandling av tuberkulos (TB) orsakad av känsliga stammar av mykobakterier, särskilt i fall där patienten inte svarat på andra typer av TB-behandling. Det är en injicerbar läkemedelsform och biverkningar kan inkludera hörselförlust, yrsel och skakningar. Läkemedlet fungerar genom att störa proteinsyntesen hos bakterierna och på så sätt stoppa deras tillväxt och förökning.

Membranbundna cytoplasmablåsor som bildas genom inbuktning kring fagocyterat material. De smälter samman med lysosomer och bildar fagolysosomer, i vilka lysosomens hydrolytiska anzymer förtär det fagocyterade ämnet.

Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.

'Sjukdomsalstrande förmåga' refererar till en individuals predisposition att utveckla en viss sjukdom, orsakad av en kombination av genetiska, epigenetiska och miljömässiga faktorer, som ökar risken jämfört med den genomsnittliga populationen.

Tandemmatriser av måttligt repetitiva (5-50 repetitioner), korta (10-60 baser) DNA-sekvenser spridda genom genomet och ansamlade nära telomererna. Graden av repetition uppgår till två till flera hundra vid varje locus (genplats). Genplatser finns i tusental, men varje plats uppvisar en distinkt repetitionsenhet. Minisatellitupprepningar kallas ofta tandemrepetitionsvariabler.

"Antilepromedel" är ett samlingsbegrepp för läkemedel som används i behandlingen av lepra, även känt som Hansens sjukdom. Dessa mediciner inkluderar ofta flera antibiotika, såsom dapson, rifampicin och klaritromycin, som tas i kombination under en lång tid för att eliminera orsakande bakterien Mycobacterium leprae. Syftet med antileprobehandling är att avbryta smittspridning, förebygga skador och komplikationer samt kurera sjukdomen.

Immunglobuliner framkallade av bakteriella antigena komponenter.

En mikroorganisms förmåga att överleva under givna betingelser. Den kan även avse en kolonis förmåga att föröka sig.

Mikroorganismers förmåga att motstå eller utveckla tolerans för kemoterapeutiska medel eller antibiotika. Denna resistens kan förvärvas genom genmutationer eller främmande DNA vid plasmidöverföring (R-faktorer).

Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.

Rifabutin är ett antibiotikum som tillhör gruppen rifamyciner och används främst för behandling av infektioner orsakade av mykobakterier, såsom tuberkulos och lepra. Det fungerar genom att hindra bakteriens förmåga att replikera sin DNA. Rifabutin har också visat sig vara verksamt mot vissa gram-positiva och gram-negativa bakterier.